Vad händer vid kärlkramp och
hjärtinfarkt?
Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer
kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen
behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Blodet får
hjärtat genom kranskärlen som ligger på hjärtats utsida.
1
Kärlkramp
Kranskärlen kan drabbas av förträngningar. Det kallas för
åderförfettning, eller åderförkalkning. Vid fysisk eller psykisk
ansträngning är hjärtat i behov av mer syre. Om man har
förträngningar i kranskärlen kan man drabbas av kärlkramp.
Symtom vid kärlkramp
Det vanligaste symtomet vid kärlkramp är bröstsmärta.
Smärtan är oftast lokaliserad mitt i bröstet men kan även stråla
upp mot käkarna, ut i armarna eller bak mot ryggen.
Kärlkramp som kommer vid ansträngning men som försvinner i
vila är ofta godartad och behandlas med mediciner (se under
Läkemedel), eller i vissa fall med ballongvidgning eller
bypassoperation.
Instabil kärlkramp
Om kärlkrampsbesvär uppstår vid minsta försök till
ansträngning eller till och med i vila kallas det instabil
kärlkramp. Dessa fall kräver oftast sjukhusvård och utreds och
behandlas på samma sätt som hjärtinfarkt.
Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt blir det akut stopp i ett kranskärl p.g.a.
proppbildning. Detta leder till att en del av hjärtats muskel inte
får tillräckligt med syre. Symtomen är oftast svår smärta. Den
del av hjärtmuskeln som inte får syrerikt blod skadas.
Storleken på skadan beror på var eller i vilket kranskärl
proppen sitter och hur lång tid det dröjer innan man får
behandling. Tid är hjärtmuskel!
Symtom vid hjärtinfarkt
Vanliga symtom vid hjärtinfarkt är tryck eller smärta över
bröstet. Smärtan kan även upplevas på olika sätt så som
buksmärta, ont upp mot käkarna, strålning ut mot armar eller
ryggsmärta.
2
Andra symtom kan t.ex. vara illamående, kallsvett, andnöd,
yrsel och ångest. Man kan också ha hjärtinfarkt utan smärta.
Komplikationer
En komplikation som kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt
är hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa ordentligt
och vätska kan ansamlas i lungorna och i kroppens övriga
vävnader. Symtom är andfåddhet, viktuppgång och
bensvullnad.
En annan komplikation som kan uppstå i samband med
hjärtinfarkt är arytmier, en störning i hjärtats rytm som kan
innebära att kroppen inte får tillräckligt med syre.
3
Vård och behandling
Modern hjärtinfarktbehandling har kraftigt sänkt dödligheten
och ökat chansen till att återfå ett normalt liv.
EKG - övervakning
Vid misstanke om hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge
information om det är syrebrist i hjärtat. EKG innebär att ett
antal elektrodplattor fästes på kroppen. Hjärtats elektriska
aktivitet läses av och man kan utläsa hur hjärtat mår. Detta är
en smärtfri undersökning. På avdelningen finns även
kontinuerlig EKG - övervakning.
Provtagning
Blodprover som tas ger ytterligare information. Vissa prover
måste tas om flera gånger.
Kranskärlsröntgen och ballongvidgning/
perkutan coronar intervention (PCI)
Vid misstanke om akut hjärtinfarkt undersöks kranskärlen med
kranskärlsröntgen. Vid undersökningen ges lokalbedövning i
handled eller ljumske, nära den kroppspulsåder där
undersökningsinstrumentet förs in. Undersökningen genomförs
utan narkos.
Vid undersökningen sprutas röntgenkontrast in i kranskärlen.
Röntgenbilderna visas på en skärm. Om det finns stopp eller
förträngningar i kärlen, kan man i samma procedur göra en
ballongvidgning. En tunn ballongförsedd kateter förs in till den
aktuella förträngningen, ballongen blåses upp och trycker
undan förträngningen.
Oftast placeras metallnät (stent) i kärlet för att minska risken
att förträngningen kommer tillbaka. I samband med PCI ges
oftast blodförtunnande dropp.
4
Ballong med stent. Stentet expanderar i kärlet då ballongen dras ut
Ultraljud av hjärtat
Ultraljud av hjärtat (UCG) utförs i samband med hjärtinfarkt
och PCI. Det ger information om hur hjärtmuskeln och hjärtats
klaffar fungerar.
Bypass-operation
Ibland kan man vid kranskärlsröntgen se förträngningar som
inte lämpar sig för ballongvidgning. Då är oftast
kranskärlsoperation (bypass) bästa alternativ. Detta är ett
kirurgiskt ingrepp som innebär att man sövs och bröstkorgen
öppnas. En åder tas från benet eller bröstkorgsväggen och
fästs på kranskärlen. Blodet tar då en ”genväg” förbi
förträngningen och försörjer på så sätt hjärtat med syre.
5
Riskfaktorer
Alla människor kan få en hjärtinfarkt, men vissa faktorer ökar
risken att drabbas. Risken ökar ju fler riskfaktorer du har.
Rökning - Tobaksrökning är en stor riskfaktor. Rökning
är mycket skadligt för hjärtat.
Fysisk inaktivitet – Stillasittande påverkar kroppen
negativt. Fysisk aktivitet har positiv effekt på flera av
riskfaktorerna.
Högt blodtryck – Blodtrycket varierar med ålder och
aktivitet. Högt blodtryck kan leda till skador på bl.a.
blodkärl och hjärta. Blodtrycket bör ligga på högst
140/90 i vila.
Höga blodfetter/högt kolesterol. - Höga kolesterolhalter
i blodet påskyndar åderförkalkning. Minskad
kolesterolhalt minskar risken för att återinsjukna efter
en hjärtinfarkt.
Övervikt – Framförallt bukfetma. Midjemått större än
102 cm för män och 88 cm för kvinnor ökar risken för
hjärt- kärlsjukdomar.
Stress – Negativ stress är ogynnsamt för kroppen.
Diabetes – Viktigt med välreglerat blodsocker.
Ärftlighet - Ärftligheten har betydelse.
Vad kan jag göra själv?
6
Du kan själv påverka din framtida livssituation.
Rökstopp!
Om du röker är det absolut nödvändigt att sluta. Även om du
redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka.
Du minskar också risken att få en ny hjärtinfarkt.
Mat
Maten du äter är av betydelse för din hälsa och ditt hjärta. Ät
hälsosamt! Gärna frukt, grönsaker och fullkornsprodukter vilka
innehåller fibrer. Minska på saltintaget. Öka andelen omättat
fett som finns i bl.a. fet fisk. Minska andelen mättat fett som
finns i feta mejeriprodukter och feta charkprodukter som t.ex.
korv mm.
7
Fysisk träning
Idag är det väl känt att du med regelbunden fysisk träning på
rätt nivå kan må bättre, orka mer och leva längre. Det finns
inga hinder för att påbörja fysisk aktivitet och träning efter
hemgång. Via hjärtrehabiliteringen på sjukhuset har du
möjlighet att träffa en sjukgymnast för att få individuellt
anpassade råd om träning efter dina förutsättningar.
Fysisk träning har många positiva effekter:
minskar risk för återinsjuknande och död
blodtrycket sänks
positiv inverkan på blodfetter
insulinkänsligheten och sockeromsättningen ökar
risken för blodpropp minskar
minskad risk för hjärtrytmstörningar
förbättrad livskvalitet
Stress
För att klara stressiga perioder behöver man ha en balans i
livet mellan arbete, fritid, vila och sömn. Försök att analysera
dig själv och din livssituation för att bedöma om du utsätts för
en stress som skadar dig.
8
Läkemedel
Vetenskaplig forskning visar att medicinering minskar riskerna
från att återinsjukna i hjärtinfarkt. Därför är det av stor vikt att
du tar de mediciner du fått utskrivna. Om du skulle må dåligt
av din medicin p.g.a. biverkningar, är det viktigt att du
kontaktar din läkare och inte ändrar medicineringen själv.
Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är:
Blodförtunnande
Trombyl , Plavix/Clopidrogel Brilique och Effient är
blodförtunnande tabletter som motverkar proppbildning.
Betablockerare
Ex. Metoprolol sänker pulsen och blodtrycket så att hjärtat
arbetar lugnare och mer effektivt.
Blodfettssänkare
Ex Atorvastatin och Simvastatin minskar halten av
blodfetter vilket också minskar risken för nya förträngningar i
kranskärlen
ACE-hämmare
Ex. Enalapril eller Ramipril är hjärtmuskelstärkande och
sänker ditt blodtryck vilket leder till att ditt hjärta får lättare att
arbeta.
Nitrater
Ex. Nitrolingual eller Imdur vidgar blodkärlen.
Vissa mediciner behöver du äta livet ut. Kontrollera
regelbundet att dina mediciner inte passerat utgångsdatum .
9
Vid hemgång
Oro och depression
Oro och depression drabbar många efter en hjärtinfarkt. Det är
vanligt med funderingar över livets mening. Man kan bli
nedstämd och lättirriterad. Tid behövs för att få reagera och
bearbeta det faktum att man har drabbats av en livshotande
sjukdom. Sök hjälp om det behövs!
Sexuell aktivitet
Det finns inga restriktioner för sexuell aktivitet efter en
hjärtinfarkt. Erektionsproblem är vanligt vid kranskärlssjukdom.
Din läkare är van att diskutera sådana frågor.
Lyssna på kroppens signaler!
10
Att tänka på
Det finns risk för blödning från insticksstället i handleden eller
ljumsken efter en kranskärlsröntgen. Därför bör du undvika
tunga lyft under minst tre dagar efter ingreppet.
Återbesök
Återbesök sker till vårt uppföljningsteam på hjärtmottagningen
2-3 veckor efter du gått hem om du tillhör Sahlgrenska
sjukhusets upptagningsområde. Detta expertteam består av
sjuksköterskor och läkare i ett nära och strukturerat
samarbete. Vid första besöket kommer du få träffa en av
sjuksköterskorna. Sjuksköterskan kommer där att informera
vad du kan göra själv för att förhindra återinsjuknande.
Sjuksköterskan avgör om du behöver träffa en läkare vid nästa
uppföljningsbesök som sker efter 4-6 veckor.
Om du tillhör Östra sjukhuset eller Mölndals sjukhus kommer
du kallas till uppföljning där.
Sjukskrivning efter hjärtinfarkt varierar efter behov och
bestäms vid utskrivningssamtalet tillsammans med läkaren.
Fysisk träning och hjärtskola på
sjukgymnastiken
Under vårdtillfället kommer du att få träffa en sjukgymnast som
ger dig råd om fysisk aktivitet och träning. Du rekommenderas
att delta i träningsbaserad hjärtrehabilitering vid
sjukgymnastiken där du erbjuds anpassad träning efter
nuvarande rekommendationer och dina förutsättningar. Före
träningsstart utförs ett individuellt konditions– och muskeltest.
Detta för att kunna erbjuda rätt träningsgrupp och ge dig råd
om hur du bäst tränar på egen hand. Konditionstest kan
utföras redan en vecka efter hjärtinfarkt eller genomgången
PCI. Du är också välkommen att delta i hjärtskolan där du får
information av läkare, dietist, psykolog, sjukgymnast och
sjuksköterska.
11
Vid nya bröstsmärtor
Vid ihållande bröstsmärta, ta nitropreparat och vänta 5
minuter. Om smärtan då fortsätter ta nitropreparat ytterligare
en gång. Vid ihållande bröstsmärta i 15 minuter skall du ringa
112!
Kontakter
Kontaktpunkten ringer du om du har frågor om återbesök,
remisser eller recept. Här kan du även få telefonrådgivning.
Vid övriga frågor kan du ringa sjukvårdsrådgivningen.
Kontaktpunkten:
Tel: 031-342 24 00
Telefontid
Mån-fre. kl 07.30–17.00
Sjukvårdsrådgivningen:
Tel: 11 77
Öppet dygnet runt
På www.1177.se kan du hitta fördjupad information om
hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar.
Framtagen av personal på kardiologen Sahlgrenska hösten 2009
Reviderad upplaga mars 2014
Faktagranskad: Truls Råmunddal, kardiolog, överläkare
Källor: Sjukvårdsrådgivningen
Bilder: Carin Bergsand Persson, Teresia Bergsand,
Maria Griphammar
Illustrationer: Johan Svensson
12
