u ta n g
an
nser
ä
r
HUG
h jä
rt
hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan
Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB
projektledning
Helena Hjertonsson, MSD
initiativtagare
Karin Olander, leg sjuksköterska vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra
Helena Hjertonsson, MSD
projektgrupp
Karin Olander, Senada Pandic, Camilla Mårtensson, Annelie Krantz,
Per Johanson, Putte Abrahamsson samtliga vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken
SU/Östra samt Tommy Ringart och Helena Hjertonsson, MSD
författare
Eva Nordin, medicinsk skribent
medicinsk faktagranskare
Per Johanson, överläkare vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra
bilder/illustrationer
Karl Gabor
produktion
Gabor & Co
tryckt
Juni 2006
copyright
Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB
ISBN: 978-91-976293-0-0
Denna bok är utarbetad i samarbete mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken
SU/Östra och MSD. Innehållet i boken uttrycker författarens och faktagranskarens
åsikter och dessa åsikter behöver inte nödvändigtvis delas av MSD.
Vill du veta mer om materialet och dess användning? Kontakta:
MSD 08-626 14 00 eller
Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra 031-343 40 00
Citera oss gärna men ange källan.
nser
HUG
an
u ta n g
rä
h jä
rt
hjärtan utan gränser
till patienter som genomgått hjärtinfarkt
och patienter med kärlkramp.
och till deras anhöriga.
»Hjärtat har sina skäl
«
som förnuftet inte fattar
Blaise Pascal
Ett stort tack till följande personer som har bidragit till denna bok med kunskap och erfarenhet:
med. dr. Monica Löfvander, distr. läkare, sjukgymnasterna Linda Kammensjö och Yvonne Ohlsson,
kurator Liselotte Davidsson, dietist Yvonne Eriksson, professor Mikael Dellborg, professor i kardiologi
Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, intervjupersoner/patienter: Sven-Olof Johansson,
Dimce Petrovski, Lillemor Hellqvist
Innehåll
Förord
Inledning
Varför drabbas vi av hjärtinfarkt och kärlkramp i hjärtat?
Hur arbetar hjärtat?
Vad är hjärtinfarkt och kärlkramp?
Kvinnor och hjärtan
»
«
När livet skiftar färg
chockfasen
reaktionsfasen
37
37
bearbetningsfasen
37
nyorienteringsfasen
37
Hur vet man att det är hjärtinfarkt eller kärlkramp?
Behandling av kranskärlssjukdom
läkemedelsgrupper
38
40
40
vanligaste läkemedlen
40
funktion
40
Vanliga läkemedel vid behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt
Olika ingrepp vid hjärt-kärlsjukdom
ballongvidgning-PCI
41
42
42
bypass-operation
42
Vad händer när vi lever hjärtovänligt?
vad är ett normalt blodtryck?
6
8
10
15
19
21
31
44
46
varför får man högt blodtryck?
47
Det du äter påverkar ditt hjärta
ett bra knep: den klassiska tallriksmodellen
skyddar vin hjärtat och hur mycket kan man dricka?
» «
52
55
55
hur vet man att man har höga blodfetter?
56
riktlinjer för blodfetter
57
motion- en viktig medicin
58
Hemma igen
60
när kan man börja arbeta igen?
62
kan man ha sex om man har en hjärtsjukdom?
63
kan man köra bil, duscha, bada och basta?
63
kan man resa utomlands när man är hjärtopererad?
65
frågor att diskutera med din doktor
66
när ska man söka hjälp?
67
Komplikationer
68
kärlkramp (angina pectoris)
68
hjärtsvikt
68
rytmrubbningar
69
Guide till det svenska sjukvårdssystemet
landsting
70
71
primärvården
72
sjukvårdsupplysningen
74
sjukhus
73
patientnämnden
74
vårdgaranti
75
Framtidens hjärtsjukvård
76
vaccin mot hjärtinfarkt
77
stamceller
77
stentar som löses upp av sig själv
nya möjligheter till kartläggning av kranskärlen
» «
79
80
Förord
» 6 «
Hjärt- och kärlsjukdomar kräver ofta livsstilsförändringar och livslång
medicinering. Boken du håller i din hand är en annorlunda skrift som
riktar sig till dig som har fått en hjärtinfarkt eller lider av kärlkramp.
Målsättningen med boken är att du skall få en grundläggande förståelse
för din sjukdom och förstå betydelsen av att följa de råd som du har fått av
din läkare och sjuksköterska om livsstilförändringar och medicinering.
Den röda tråden genom hela skriften är
och MSD. Vi som står bakom projektet
patientberättelserna. Du får följa Sven-
vill förbättra kommunikationen mellan
Olofs, Dimces och Lillemors resa genom
vårdpersonal och patienter. Framför allt
vården – från insjuknande till återhämt-
finns det ett behov att förbättra kom-
ningen och ett gladare och mer hälso-
munikationen mellan vårdpersonal och
samt liv, trots sviterna av hjärtinfarkt
patienter med icke-nordisk bakgrund
och kärlkramp.
som inte behärskar det svenska språket. Vi har på olika sätt tagit hänsyn till
Till de olika patientberättelserna finns fak-
denna patientgrupp vid framtagandet
tarutor, illustrationer och fotografier. Det
av boken, bland annat genom att vi har
är vår förhoppning att informationen skall
översatt texterna till kroatiska, arabiska
uppskattas av alla som läser den – oavsett
och persiska. Alla patienter – oavsett
kön, ålder och etnisk tillhörighet.
bakgrund – skall ges samma möjlighet
att ta ett eget ansvar för sin hälsa och
Boken som är en del av ett större projekt
sjukdom. Det är vår bestämda uppfatt-
går under namnet Hjärtan Utan Grän-
ning att kommuni­kationen mellan vård-
ser och är ett samarbete mellan Hjärt-
personal och patienter har en avgörande
sektionen, Medicinkliniken SU/Östra
betydelse i detta arbete.
Trevlig läsning!
Helena Hjertonsson
Karin Olander
Affärsutvecklingschef
Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB
Leg. sjuksköterska
Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra
Inledning
hjärtat är inte bara en viktig muskel som fungerar som en pump för
blodet i kroppen, det är också en symbol för livet.
I konsten, teatern, litteraturen och musiken är hjärtat i centrum för
kärleken och de starka känslorna. Hjärtat anses också vara boningen för
vår själ. När hjärtat påverkas blir vi påminda om hur skört livet är.
Just då när man blir omskakad i både kropp och själ, är det svårt att
känna hopp och förtröstan. Då kan det vara skönt att veta att du är i
trygga händer.
Bara under de senaste tio åren har det skett en spännande utveckling
som väsentligt förbättrat behandlingen för människor med hjärtkärlsjukdomar. Det finns i dag bättre mediciner och operationsmetoder än
» 8 «
Du är en av många som varje år får veta att du har en hjärtsjukdom. Och kanske känner du en oro och rädsla, det är helt
naturligt i så fall.
för bara några år sedan. Det innebär att fler överlever och att färre blir
hjärtsjuka igen. Forskning visar också att du själv har en stor möjlighet
att påverka din livssituation så att du minskar risken att bli sjuk igen.
I den här skriften kommer du att få viktig kunskap om hjärtkärlsjukdomar: hur de uppkommer, hur de behandlas och vad som är viktigt att
tänka på för att minska risken att bli allvarligt sjuk i framtiden.
Du kommer att få träffa kompetent personal som hjälper dig med dina
funderingar och som kan vara ett värdefullt stöd för dig.
Tveka inte att kontakta personalen om du har frågor som du inte hittar
svaren på, eller om du behöver prata om något som tynger dig!
» «
Varför drabbas vi av hjärtinfarkt och kärlkramp i hjärtat?
»Jag blev totalt överraskad «
En hjärtinfarkt kan komma plötsligt och göra väldigt ont. Men en hjärtinfarkt kan också vara tyst
och inte göra så mycket väsen av sig, man märker
den knappt. För Dimce Petrovic kom hjärtinfarkten
som en smärtsam chock.
Det var en lördag i november 2005. Dimce hade som vanligt stigit upp tidigt för att spela fotboll med några vänner,
men kände sig inte riktigt i form. Under träningen mådde
han illa och han blev ovanligt andfådd och trött. När han
sedan kom hem lade han sig på soffan i vardagsrummet
för att vila. Plötsligt vaknade han av en olidlig smärta:
» 10 «
»Det kändes som om tio handgranater
exploderade i mitt bröst.«
» 11 «
Dimces fru som hörde att något var fel, rusade fram till soffan och såg
sin man kallsvettas och vrida sig av smärtor från bröstet. Han hade
tappat all färg i ansiktet och var nästan medvetslös.
Dimces fru insåg allvaret och larmade snabbt ambulans som var på
plats inom sju minuter.
»Det var ett helt fantastiskt akut omhändertagande. Utan min frus
snabba reaktion och ambulanspersonalens proffsiga insatser, så hade jag
nog inte överlevt«säger Dimce.
I januari 2006 skrevs han ut från hjärtavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg:
»Hela min själ fick en chock. Nu vill jag spendera mer tid med mina
fyra barn och min fantastiska hustru som orkat med en man som alltid
» 12 «
»Jag har fått livet tillbaka och det är jag djupt tacksam för.«
«
levt på gränsen till utmattning.
För Dimce Petrovic var hjärtinfarkten en väckarklocka.
I många år brann han för sitt arbete och hann inte bry sig så mycket om
sin kropp och hälsa. För honom har det varit lättare att starta bolag i
Hongkong och Kina än att ta hand om och lyssna på sin kropp.
Dimces iver att komma till jobbet om morgnarna innebar att han knappt
hann äta frukost eller lunch. Istället blev det många koppar kaffe och
ett 30-tal cigaretter varje dag.
Det stressiga livet kombinerat med rökning, dålig mat och för lite sömn
blev till slut för mycket för Dimces hjärta:
»Under många år har jag haft högt blodtryck, men jag förstod aldrig
att det kunde vara farligt. Jag förstod inte heller hur farligt rökning är för
» 13 «
hjärtat. Nu känner jag ett stort ansvar mot min familj, men framförallt
mot mig själv så att jag på bästa sätt tar hand om det enda liv jag har
säger Dimce.
«
För första gången i sitt 44-åriga liv har Dimce bestämt sig för att göra
viktiga förändringar för att må bättre. Han ska äta nyttigare och på
regelbundna tider, jobba mindre, promenera och motionera mer. Och
framförallt ska han njuta mer av livet!
» 14 «
Hur arbetar hjärtat?
”hjärtat
har sina skäl som
förnuftet inte fattar”
Blaise Pascal
» 1 «
Alla våra organ som levern, njurarna, lungorna och hjärnan behöver syre och näring, det får de genom blodet
som hjärtat pumpar runt i kroppens blodkärl.
Hjärtats pumpkraft gör att det bildas ett tryck för att
blodet ska nå ut till alla viktiga delar i kroppen, det så
kallade blodtrycket.
Ett friskt hjärta i vila pumpar ungefär fem liter blod i
minuten, anstränger du dig mycket kan hjärtat pumpa
ut 15 till 20 liter blod i kroppen per minut! Hjärtat är
oerhört starkt och uthålligt, ungefär tre miljarder slag
slår det under en människas liv.
Det är den viktigaste muskeln du har.
Ta väl hand om ditt hjärta!
» 16 «
Hjärtat är en stor muskel som kan liknas vid en pump.
Om du knyter din hand ser du den ungefärliga storleken
på ditt hjärta. Hjärtat arbetar hela tiden, både när du är
vaken och när du sover. Det ligger i bröstkorgen på din
vänstra sida, mellan lungorna.
Hjärtat består av två delar: vänster och höger kammare
(ventrikel). I varje kammare finns ytterligare två rum som
kallas förmak (atrium).
När hjärtat slår drar det ihop sig för att pumpa ut
syrerikt blod från den vänstra delen av hjärtat ut
till kroppens alla delar och sedan tillbaka till höger hjärthalva, ungefär som ett stort kretslopp.
När blodet sedan kommer till höger hjärthalva
är det syrefattigt. Hjärtat pumpar då blodet vidare i det så kallade lilla kretsloppet till lungorna
där det får nytt syre. Därifrån går det tillbaka till
vänstra hjärthalvan igen. Och så pumpas blodet
runt igen på nytt.
För att blodet inte ska rinna åt fel håll finns det
klaffar i hjärtat som fungerar som dörrar.
Det är inte bara kroppen
som behöver syrerikt blod,
även hjärtat behöver blod
för att orka jobba. Mellan
pulsslagen, när hjärtat vilar, strömmar blodet till
genom två stora blodkärl
som kallas kranskärl, och
som kommer direkt från
stora kroppspulsådern.
Kroppen har ett nätverk
av blodkärl för att syrerikt
blod ska kunna nå ut till
varje liten del av kroppen.
Artärer kallas de blodkärl
som leder blodet från hjärtat, venerna är de blodkärl
som leder blodet till hjärtat. Det finns också små
blodkärl som kallas kapillärer som binder samman
artärer och vener.
Vad är hjärtinfarkt och kärlkramp?
”hjärtat
har sina skäl som förnuftet inte fattar”
Blaise Pascal
kanske kände du
dig illamående, yr eller väldigt trött innan du
blev allvarligt sjuk? Kanske kände du också ett tryck över bröstet
eller hade konstiga smärtor som strålade ut i magen, armarna, upp
mot halsen, käken eller ut i ryggen?
Kroppen skickar ofta varningssignaler på att något är fel med hjärtat. Men det är inte alltid som vi lyssnar eller kan tolka vad kroppen
vill säga.
Den tydligaste signalen på en hjärtinfarkt är att man får ont i
bröstkorgen. Smärtan kan vara vass som en kniv eller hård som
ett järnband runt bröstet och den håller i sig, vad man än gör går
det onda inte över.
Smärtan beror på att en del av hjärtat inte får blod; det lider av
syrebrist. Ju större syrebrist, ju starkare brukar smärtan vara.
När blodflödet stryps skadas den del av hjärtat som skulle ha fått
blodet, man har fått en hjärtinfarkt.
Lyssna till din kropp och ditt hjärta. Det kan rädda ditt liv!
Orsaken är ofta en blodpropp som
täppt till blodflödet i något eller några
av de blodkärl, så kallade kranskärl,
som försörjer hjärtat med syrerikt
blod.
inte större än så här
Om en blodpropp sitter i ett stort och centralt kranskärl ger
det stora och dramatiska hjärtinfarkter. Sitter blodproppen i
ett mindre kranskärl får man en liten infarkt.
Innan man får en hjärtinfarkt är det vanligt med kärlkramp
(angina pectoris).
Det gör ont i bröstet och precis som vid en hjärtinfarkt beror
det på att hjärtat lider brist på syrerikt blod på grund av för
trånga blodkärl.
Men till skillnad från en hjärtinfarkt varar smärtan inte särskilt länge, högst cirka tio minuter. Om syrebristen inte varar
längre än 15 minuter så tar hjärtmuskeln inte skada. Får man
bara vila försvinner smärtan och hjärtat återhämtar sig.
Eftersom kärlkramp med tiden kan utvecklas till hjärtinfarkt,
är det viktigt att söka hjälp för sina besvär!
Blodproppar bildas lättare i blodkärl som är
trånga (åderförkalkade).
Åderförkalkning beror på att fett
samlas på insidan av blodkärlens
väggar. Det kan bero på många
olika saker som stress, högt
blodtryck, fel mat och rökning
(läs mer under rubriken:
”Vad händer när vi lever
hjärtovänligt?”)
Man skiljer på stabil och instabil kärlkramp:
Stabil kärlkramp innebär att man får ont i bröstet
när man anstränger sig, till exempel går i trappor,
promenerar snabbt, dammsuger eller skottar snö.
På grund av för trånga kranskärl får hjärtat inte
tillräckligt med syresatt blod för att orka jobba
hårdare. Det gör då ont i bröstet.
Ibland kan man även få kärlkramp när det är kallt
och blåsigt, man kan också få kärlkramp när man
blir arg, sorgsen eller upprörd.
Om man får kärlkramp väldigt lätt, utan att anstränga sig, kanske i duschen eller när man diskar,
ja till och med när man ligger och vilar, då måste
man åka snabbt till sjukhus. Troligtvis har man
då instabil kärlkramp i hjärtat (akut koronarsyndrom), det är allvarligt eftersom det också kan
utvecklas till hjärtinfarkt.
Fernando Botero: Kvinna med cigarett, 1987
Kvinnor och hjärtan
En glädjande nyhet är att antalet hjärtinfarkter har minskat i
befolkningen. De har också blivit lindrigare och leder mer sällan
till döden än tidigare. Samtidigt insjuknar fler och fler kvinnor
i hjärt-kärlsjukdomar, många av dem är under 55 år.
» 21 «
Män och kvinnor reagera lite olika när de drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Fler kvinnor än män drabbas till exempel av tysta infarkter. De är inte
så lätta att upptäcka eftersom de inte ger så tydliga sjukdomstecken.
En tyst infarkt ger inte smärta utan kan istället ge yrsel, illamående,
andfåddhet och en extrem trötthet.
Långt fler kvinnor än män drabbas också av hjärtsjukdomen ”syndrom
x”, ett kärlkrampsliknande tillstånd som orsakas av syrebrist i hjärtat,
men där kranskärlen synes vara helt normala. Trots att man upplever
riktiga bröstsmärtor syns det inte på röntgen.
Många kvinnor riskerar därför att inte tas på allvar och får inte alltid
den vård och behandling de behöver. Det är därför extra viktigt att som
kvinna vara uppmärksam på bröstsmärtor och andra tecken som skulle
kunna tyda på en allvarlig hjärtåkomma.
En vanlig missuppfattning är att den vanligaste dödsorsaken
bland kvinnor är bröstcancer. Istället är det hjärtinfarkt, precis
som för män.
» 22 «
För Lillemor Hellqvist som
är 64 år och bor i Göteborg,
började hjärtinfarkten med
smärta i armarna.
» 23 «
Sedan många år driver Lillemor en egen cateringfirma som innebär
ansvar för personal och tuffa arbetsperioder med mycket stress.
Det var fredag och Lillemor var trött efter en hård arbetsvecka. Hon
skulle precis äta middag när hon kände en molande smärta i den ena
armen. Plötsligt kände hon även smärta i den andra armen. Hon satte
sig ned och efter en stund var det onda borta. Men tio minuter senare
kom smärtan tillbaka och nu spred den sig upp över axlarna och halsen
till käkarna.
»Jag förstod inte alls, tyckte att det var väldigt konstigt. Men när jag
började att må dåligt ringde jag min son. Han pratade med en sjuksköterska på sjukvårdsupplysningen som trodde att jag kanske ätit något
» 24 «
som jag inte tålde. Men när jag plötsligt började kräkas tyckte hon att vi
«
skulle åka till sjukhuset.
Lillemor blev skjutsad av sin son till Sahlgrenska universitetssjukhusets
akutmottagning. Vårdpersonalen satte snabbt på ett EKG för att se hur
hjärtat arbetade. Hon fick också flera olika läkemedel för att förhindra
nya blodproppar och avlasta hjärtats arbete.
»Läkaren berättade för mig att det var en stor infarkt på gång. Kon-
stigt nog blev jag inte särskilt rädd, jag tänkte att det var tur att jag
var på sjukhus. Det var värre för min son som blev helt förtvivlad
och tyckte att det var jättejobbigt att se mig så dålig och med alla
slangar.
«
» 25 «
»Det känns som om jag fått ett nytt liv. Jag känner mig till och med
friskare och piggare än tidigare. Men jag tänker mig för och jag vet ju
att det är en större risk att få en infarkt igen om man redan har drabbats. Därför vill jag leva så bra jag bara kan genom att stressa mindre,
«
sova mer och äta bättre.
» 26 «
» 27 «
Inom loppet av bara några timmar gjordes en kranskärlsröntgen, eller
angiografi som det också kallas.
»Jag var vaken och kunde ligga där och titta på mitt eget hjärta som slog
och följa läkarnas arbete, det var en märklig och samtidigt fascinerande
upplevelse« säger Lillemor.
Läkarna hittade förträngningar i tre kranskärl och beslutade snabbt
att Lillemor skulle genomgå en ballongsprängning (PCI = percutan
coronar intervention).
»Det tog bara cirka 25 minuter så var allt klart. Så snart jag kunde träf-
fade jag min son som satt i korridoren och var ledsen. Han sken upp när
han såg mig och det kände ju väldigt skönt att jag var i så trygga händer
«
och att allt hade gått så smidigt.
Lillemor hamnade på en hjärtavdelning. Det närmaste dygnet skulle
hon ligga alldeles stilla i sin säng och inte röra benen så att såret där
katetern hade förts in i ljumsken i samband med kranskärlsröntgen,
skulle få en chans att läka.
»Oj vad det var svårt att ligga stilla med benen, jag förstod först inte var-
för det var så viktigt, men när jag senare drabbades av en blodutgjutning
och fick en infektion i såret, tänkte jag att det nog var för att jag hade rört
på benen för mycket. Jag blev alldeles blå runt såret och fick behandling
«
mot infektionen med antibiotika. Det var ingen rolig upplevelse.
Två dygn senare kände Lillemor av smärtan igen i armarna. Läkarna
hittade ett fjärde kranskärl som var för trångt och Lillemor fick genomgå
» 28 «
en ny kranskärlsröntgen och ballongsprängning.
»Den här gången var jag mer spänd och kanske lite mer rädd. Men
efteråt kände jag bara en stor lättnad, en slags befrielse över att jag tagit
mig igenom allt och att förträngningarna var borta.«
Innan hon fick lämna sjukhuset fick hon under läkares övervakning
göra ett arbetsprov på motionscykel för att verkligen se vad hjärtat
klarade av. Lillemor blev förvånad över hur mycket hon orkade. Den
värsta rädslan att anstränga sig försvann när hon upptäckte att det inte
var någon fara för hjärtat.
En vecka efter att Lillemor lämnat sjukhuset kände hon sig plötsligt
andfådd, hon upplevde att det var svårt att få luft. Hon fick åka
ambulans tillbaka sjukhuset där man konstaterade att hon led av
hjärtsvikt. Det betyder att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med
blod ut i kroppen.
Med pumpförmåga menar man hur mycket blod hjärtats vänstra kammare kan pumpa ut vid varje hjärtslag. Det är ett slags mått på hjärtpumpens effektivitet som hos Lillemor var nedsatt till hälften jämfört
med ett friskt hjärta.
Lillemor fick behandling med läkemedel mot hjärtsvikt och kunde sedan lämna sjukhuset efter en vecka.
Det har nu gått ett år sedan Lillemor skrevs ut från sjukhuset. På ett sätt
är hon glad över att ha gått igenom en svår sjukdom som kunde ha kostat henne livet. I dag känner hon tacksamhet och en större ödmjukhet
inför livet och de människor hon har runt omkring sig.
» 29 «
Att drabbas av en svår hjärtsjukdom väcker en stor rädsla.
Livet trasas plötsligt sönder
och många känner inte igen
sig; de tycker att de är personlighetsförändrade och blir
därför oroliga.
»När livet skiftar färg«
Sven Olof Johansson
För Sven-Olof Johansson kom hjärtinfarkten som en överraskning.
Han hade arbetat med att röja träd och buskar då han kände en svag
smärta på höger sida av bröstet. Han tänkte inte så mycket mer på det och
fortsatte att arbeta i ytterligare några timmar. På kvällen hade hans fru lagat en god middag och eftersom det var fredag drack de vin till maten.
»Men så fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig rejält upprörd. Och
när jag satte mig igen vid middagsbordet så fick jag ont på höger sida av
bröstet igen. Jag blev orolig och därför ringde vi sjukvårdsupplysningen
som gav oss rådet att åka in till sjukhuset. Varken jag eller Karin trodde
att det var en hjärtinfarkt, jag kände mig som vanligt förutom en svag
molande värk i höger sida av bröstet. Men det kändes tryggt att låta en
« säger Sven-Olof.
läkare undersöka mig så vi åkte iväg till sjukhuset
På akutmottagningen på Alingsås lasarett fick Sven-Olof nitroglycerin
under tungan. Vårdpersonalen misstänkte att det kunde handla om
kärlkramp eller hjärtinfarkt. Eftersom klockan var över tio på kvällen
och provtagningsenheten på sjukhuset hade stängt, skickades Sven-Olof
i ambulans till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Där togs blodprover
och EKG. Vid tvåtiden på natten kunde läkarna konstatera att Sven-Olof
hade drabbats av en hjärtinfarkt.
Till en början slog han beskedet ifrån sig, han kunde inte riktigt förstå
att det verkligen var en hjärtinfarkt – han som brukade åka vasalopp.
Sven-Olofs fru Karin kände sig chockad över beskedet att hennes man
drabbats av en hjärtinfarkt. Men till sin förvåning tyckte hon inte att
Sven-Olof verkade vara särskilt orolig där han låg i sin sjukhussäng:
» 32 «
»Det känns som om jag är starkare, på ett sätt har jag
fått ett nytt liv som jag nog värdesätter mer än tidigare«
» 33 «
» 34 «
»Han verkade glad, nästan lycklig. Han skojade med personalen och var
inte riktigt sig själv. Medan jag var jätteorolig verkade han sväva i det blå,
jag tyckte att Sven-Olof reagerade jättekonstigt«säger Karin.
»Jag var nog aldrig riktigt medveten om vad jag var med om. Det är
först nu i efterhand som jag förstått allvaret. Jag har ju vänner som dött
av en hjärtinfarkt och jag känner mig oändligt tacksam att jag tagit mig
igenom detta. Jag ser det som om jag varit inne på en totalrenovering.
Ingreppet med ballongvidgning innebar ju att mina kranskärl vidgades
och att hjärtats kapacitet ökat. Jag känner mig precis som vanligt. Kanske
till och med lite piggare. Karin brukar säga att jag kan promenera snab-
«säger Sven-Olof.
bare nu, och det är faktiskt så
» 35 «
Att drabbas av en hjärtinfarkt
kan vara en chockartad upplevelse som väcker många tankar och
känslor och som kan liknas vid en
livskris. Vi reagerar på olika sätt.
I chocken över det som hänt kan
vissa värja sig och med humor
hålla det jobbiga ifrån sig. Andra
blir mer tystlåtna och inåtbundna
och vill inte ha så mycket kontakt.
Oavsett hur vi reagerar så följer
vi ett psykiskt mönster som kan
vara bra att känna till. Både för
dig som har drabbats, men också
för dina närmaste. Generellt brukar man säga att kriser följer ett
visst förlopp som förenklat delas
in i fyra olika faser som överlappar varandra: chock, reaktion,
bearbetning och nyorientering.
Kunskapen om de olika faserna
kan vara ett hjälpmedel att förstå
varför man reagerar som man
gör och för att få distans till den
situation man befinner sig i.
nyorienteringsfasen
För många leder en livskris till en ny inriktning i livet, nyorienteringsfasen. Vetskapen
om att livet är ändligt kan leda till en insikt
om vad som är viktigt. Kanske ändrar man
sitt sätt att leva, bryr sig mer om sin hälsa och
månar mer om sina nära och kära.
bearbetningsfasen
reaktionsfasen
När chocken släpper kommer man in i
nästa fas: reaktionerna på det som hänt.
Många har då lämnat sjukhuset och känner
sig ensamma och rädda. Samtidigt upplever
många en stor trötthet. Det är vanligt att
chockfasen
man blir kroppsfixerad och extremt vaksam
I den inledande chockfasen använder krop-
på hur hjärtat arbetar och känns. Man litar
pen och psyket all kraft för att värja sig mot
kanske inte riktigt på sitt hjärta och är rädd
verkligheten och det som sker. Olika män-
att anstränga sig. Rädsla kan orsaka hjärt-
niskor gör på olika sätt. Vissa vänder krisen
klappning och plötsligt vet man inte om det
inåt och reagerar med ett skenbart lugn, men
är hjärtat som krånglar eller om det är en
under ytan råder förvirring och kaos. Andra
reaktion på rädslan. Den första tiden efter
får ett stort behov av att gränslöst ventilera
att man kommit hem från sjukhuset är det
alla starka känslor med andra.
inte ovanligt att man känner sig nedstämd
och orkeslös.
I den här akuta fasen kan man bli stängd och
ha svårt att ta in kunskap från omgivningen
eftersom man har fullt sjå med att överleva.
Krissamtal kan därför vara ett bra sätt att
dämpa den värsta chocken och oron.
Så småningom kommer bearbetningsfa-
Många tycker att de tar bättre till vara på li-
sen där man försöker förstå vad som har
vet och är angelägna om att inte skjuta saker
hänt och varför man har drabbats. Man
framför sig. Man åker iväg på en resa, bygger
konfronterar verkligheten och upprepar
sitt drömhus eller går en kurs som man länge
frågan: varför händer detta just mig?
drömt om. Livet blir mer fördjupat.
Hur vet man att det är hjärtinfarkt eller kärlkramp?
För att ta reda på vad som har hänt dig och för att kunna ställa en diagnos görs
den elektriska aktiviteten i hjärtat, det vill säga hur impulser bildas och sprids
Det innebär att man vanligtvis sätter tio elektroder eller plattor på dina armar,
På vissa håll i landet tas ett EKG redan i hemmet eller i ambulansen på väg till
en undersökning av hjärtat med hjälp av EKG (elektrokardiografi).
ben och din bröstkorg. Elektroderna är kopplade till en EKG-apparat som mäter
mellan hjärtats olika delar.
sjukhuset.
När man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning kan det
Om läkaren misstänker att det kan finnas en sjukdom i
att se hur hjärtat arbetar över längre perioder, man kan
bär att du under noggrann övervakning får utsätta ditt
vara viktigt att fortsätta med ett övervaknings- EKG för
då upptäcka eventuella rytmstörningar eller syrebrist i
hjärtat.
hjärtats kranskärl får du göra ett arbetsprov. Det inne-
hur stor del av hjärtat som kan vara drabbat, och hur
allvarliga förändringarna i så fall är.
hjärta får hårdare arbete. Ofta görs provet på en mo-
Alla hjärtpatienter behöver inte göra ett arbetsprov.
hur mycket du orkar anstränga dig utan att få besvär.
misstänker instabil kärlkramp, eller rytmrubbningar
tionscykel. Under arbetsprovet tas ett EKG för att se
Undersökningen visar om hjärtat lider brist på syre,
Den vanligaste orsaken är att den ansvarige läkaren
i hjärtat.
För att närmare undersöka hjärtas inre görs en ultra-
En kranskärlsröntgen eller angiografi hjälper läkaren
För att tydligt kunna se hjärtats kranskärl och eventuella
kallas. På en TV-skärm kan läkaren se bilder som visar
metod som vägleder läkaren att avgöra om det krävs ope-
Man kan själv följa undersökningen på röntgenbilder
ljudsundersökning eller ekokardiografi som det också
hjärtats storlek och rörelse, men också blodflödet till
hjärtat och hur väl hjärtklaffarna fungerar. Undersök-
att upptäcka förträngningar i hjärtats kranskärl. Det är en
ration eller ballongvidgning av kranskärlen i hjärtat.
Metoden innebär att man för in en tunn plastslang
förträngningar sprutas kontrastmedel in i kranskärlen.
som visas på en TV-skärm.
För att fastställa en hjärtinfarkt tas också blodpro-
ningen som tar mellan 20 och 45 minuter ger en viktig
(kateter) i ljumskens pulsåder (artär). Undersökningen
ver. När hjärtat skadas frigörs nämligen vissa ämnen i
åtgärder som behöver vidtas.
ning lokalt.
vävnad har skadats.
information om eventuella skador på hjärtat och vilka
är smärtfri, innan slangen förs in får man en bedöv-
blodet som visar om och hur mycket hjärtats muskel-
Behandling av hjärtsjukdom
När Dimce Petrovski (som du kan läsa om i början av denna skrift)
läkemedelsgrupper
vanligaste läkemedlen
funktion
Nitrater
Isosorbidmononitrat (Imdur)
Vidgar blodkärlen och gör det lättare för hjärtat
att arbeta.
Heparin
Dalteparin (Fragmin)
Heparinnatrium (Heparin)
Blodförtunnande läkemedel som förebygger blodproppar och som förhindrar att redan befintliga
proppar växer i storlek.
Blodplättshämmare
Acetylsalicylsyra (Trombyl)
Clopidogrel (Plavix)
Ser till att blodet flyter lättare och att blodplättarna inte klibbar ihop sig. Förebygger propp i
hjärta och kärl.
Trombolys
Alteplas (Actilyse)
Tenekteplas (Metalyse)
Propplösande läkemedel som ges i det akuta skedet för att minska risken för syrebrist och skador
på hjärtat.
Betablockerare
Atenolol
Metoprolol (Seloken Zoc)
Sänker pulsen och blodtrycket och hjälper hjärtat
att arbeta mer effektivt. Detta är bra för att minska
symptomen vid exempelvis kärlkramp och hjärtsvikt.
Kalciumhämmare
Amlodipin (Norvasc)
Felodipin
Har en avslappnande effekt på blodkärlen som gör
att de vidgar sig så att blodet kan flyta lättare. Sänker
blodtrycket och kan förebygga kärlkramp.
Blodfettssänkare
Simvastatin
Atorvastatin (Lipitor)
Ezitimib (Ezetrol)
Minskar kolesterolet i blodet och risken för åderförkalkning i blodkärlen. Detta kan ge lägre risk för
kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
ACE-hämmare
Enalapril
Ramipril
Minskar bildningen av det blodtryckshöjande
hormonet angiotensin-2. Detta leder till sänkt
blodtryck och hjälper hjärtat att arbeta bättre vid
hjärtsvikt. Kan också bidra till läkningen av hjärtat
efter en hjärtinfarkt.
Angiotensin 2-hämmare
Candersartan (Atacand)
Losartan (Cozaar)
Minskar effekten av det blodtryckshöjande hormonet
angiotensin-2. Detta leder till sänkt blodtryck och
hjälper hjärtat att arbeta bättre vid hjärtsvikt.
Vattendrivande
Furosemid (Furix, Lasix)
Ökar kroppens utsöndring av vätska via urinen.
Sänker blodtrycket och avlastar hjärtat vid hjärtsvikt.
drabbades av kraftiga bröstsmärtor larmade hans fru ambulans
som var på plats inom sju minuter.
När man drabbas av allvarliga bröstsmärtor är det viktigt att snabbt
kalla på hjälp. Allvarlig kärlkramp kan leda till hjärtinfarkt, därför
är det viktigt att snabbt få behandling för att förhindra skador på
hjärtat. Ju tidigare behandling kan ges desto bättre blir prognosen.
Dimce Petrovski överlevde inte bara en utan två hjärtinfarkter.
I januari 2006 blev han utskriven från Sahlgrenska universitetssjukhuset och har sedan han kom hem förändrat sin livsstil på
många sätt. Han stressar mindre, sover mer och äter mer hjärtvänlig mat. Men det räcker inte. Han behöver också ta sina mediciner för att inte bli allvarligt hjärtsjuk igen. Dimce äter flera olika
läkemedel varje dag för att hålla sig frisk.
Alla som drabbas av hjärtsjukdom får sin egen medicinlista. Den
skräddarsys efter de behov man har. För mer information om dina
läkemedel tala med din läkare eller sköterska. Du kan också fråga
på apoteket eller läsa mer på www.fass.se/allmanhet.
Vanliga läkemedel vid behandling
av kärlkramp och hjärtinfarkt:
Tänk på att: De läkemedel som din läkare har förskrivit är viktiga. Var
noga med att följa din läkemedelslista; ta varken fler eller färre tabletter
än de som ordinerats.
De läkemedel som du fått utskrivna kan tillsammans med en sundare
livsstil skydda dig från att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller allvarlig
kärlkramp.
Kom ihåg att läkemedel kan orsaka biverkningar eller oönskade effekter.
Ta därför alltid för vana att prata med din läkare om du oroas av några
besvär. Genom att ändra dosen eller ta bort eller lägga till läkemedel, kan
du få hjälp att anpassa behandlingen utifrån dina individuella behov.
» 1 «
Olika ingrepp vid hjärt-kärlsjukdom
ballongvidgning-pci
Ibland räcker det inte med mediciner för att vidga förträngda kranskärl.
Då kan man behöva öppna kärlet genom ballongvidgning, eller som det
också kallas, PCI (percutan coronar intervention).
Det används mer och mer i sjukvården för behandling av kärlkramp och
hjärtinfarkt. Behandlingen innebär att en tunn ballongförsedd plastslang
förs in i ljumsken eller handleden till hjärtats kranskärl. Ballongen placeras
i förträngningen, och när den fylls med vätska sprängs förträngningen och
kranskärlet vidgas så att blodet åter kan flöda utan hinder till hjärtat.
Eftersom risken är stor att förträngningen kommer tillbaka, lägger man
ofta in ett metallnät (stent) i kranskärlet som hjälper till att hålla kranskärlet
vidgat. Metallnätet sitter säkert fast och får vara kvar i kranskärlet livet ut.
bypass-operation
Om man har många förträngningar i kranskärlen, och kanske andra
sjukdomar som gör att ballongsprängning inte är lämpligt, väljer man
istället operation, så kallad ”bypass” eller kranskärlsoperation.
Det är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär att man öppnar bröstkor-
» 2 «
gen. Vid operationen tar man bitar av en blodåder från benen eller från
artärerna i bröstkorgsväggen. En hjärtkirurg syr sedan fast dem på hjärtats kranskäl så att blodet kan ta en annan väg förbi förträngningarna.
Man förbättrar då blodtillströmningen och syretillförseln till hjärtat.
Tänk på att det är en stor operation och att det kan ta tid att återhämta
sig både fysiskt och psykiskt.
Varken PCI eller en bypass-operation är en botande behandling, kärlkrampsbesvären kan komma tillbaka senare i livet. För att minska
den risken är det därför viktigt att du tar hand om dig själv och äter
dina mediciner.
» 43 «
Vad händer när vi lever hjärtovänligt?
Det finns många orsaker till varför man får sjukdomar i hjärtat och
blodkärlen. Det kan finnas i släkten och vara ärftligt. Men forskning
visar att det framförallt är sättet vi lever på som är viktigt för hur
vårt hjärta mår och fungerar.
i dag vet man att hjärtat tar skada av:
•
•
•
•
Rökning
Stress
Högt blodtryck
Diabetes
•
•
•
•
Höga blodfetter
Övervikt (särskilt om magen)
Stillasittande
» «och för lite motion
För lite frukt och grönsaker
rökning
är direkt farligt för hjärtat. Även om du röker få cigaretter,
mellan fyra och tio om dagen, fördubblar du risken att drabbas av hjärtinfarkt, jämfört med om du inte röker. Om du vill ta hand om ditt hjärta
och bli frisk är det nödvändigt att sluta röka!
Cigarettrök innehåller mer än 4 000 kemiska ämnen, däribland nikotin.
Det är en slags drog som gör många människor beroende. Beroendet
är en förklaring till varför det är svårt att sluta.
Nikotin påskyndar åderförkalkning av hjärtats blodkärl.
Nikotin frigör också stresshormoner som höjer pulsen och blodtrycket.
Rökare med högt blodtryck har en mycket större risk att drabbas av
hjärtinfarkt än rökare med normalt blodtryck.
För kvinnor är det särskilt farligt att röka. Eftersom kvinnor har ett
mindre hjärta och hjärtats kranskärl är smalare drabbas rökande kvinnor oftare än män av skador på hjärtat.
Rökare, och särskilt kvinnor, riskerar också att drabbas av blodpropp
i hjärnan (stroke). Den risken är två till tre gånger så hög om du röker
jämfört med om du inte röker.
Vill du rädda ditt hjärta och din hälsa är det nödvändigt
att sluta röka. För många är det svårt. Men det finns hjälp
att få. Det finns i dag många bra och effektiva metoder för
att få hjälp med att sluta röka. Fråga din sjuksköterska eller
läkare så kan de berätta vart du
kan vända dig.
» 45 «
högt blodtryck
är en allvarlig varningssignal på att ditt hjärta och
dina blodkärl inte mår bra. Högt blodtryck ökar risken inte bara för
hjärtinfarkt, utan också för stroke som är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
I Sverige har många högt blodtryck (hypertoni) och det är lika vanligt
hos kvinnor som hos män.
Många har högt blodtryck utan att veta om det, därför är det viktigt att
regelbundet kontrollera det hos sin läkare.
vad är ett normalt blodtryck?
Det beror i viss mån på din ålder. Men generellt brukar blodtryck högre
än 140/90 mm Hg räknas som högt blodtryck.
Om du har diabetes ligger normalvärdet lägre. Då ska blodtrycket vara
under 130/80 för att hjärtat och blodkärlen ska må bra.
Det är minst lika viktigt att kontrollera ditt blodtryck som ditt blod-
» 46 «
socker. För höga sockervärden i blodet och ett för högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen av blodkärlen.
varför får man högt blodtryck?
Det går i de flesta fall inte att peka på en enda orsak. Det kan bero på
en kombination av stress, dåliga matvanor, arv och för mycket alkohol.
Risken för högt blodtryck ökar också med åldern.
I vissa fall kan även biverkningar av läkemedel, p-piller eller en njursjukdom vara orsaken till ett för högt blodtryck.
Eftersom ett för högt blodtryck kan skada kroppens blodkärl i form av
åderförkalkning, är det viktigt att sänka trycket. Ett för högt blodtryck
kan också skada njurarna och hjärnan. Därför kan det vara nödvändigt
att äta mediciner under lång tid, kanske hela livet.
Du kan också hjälpa till genom att ändra ditt sätt att leva. Genom att
gå ned i vikt, motionera och salta mindre i maten kan du sänka ditt
blodtryck.
» 47 «
stress under en längre tid kan öka risken för hjärtsjukdom. Men stress
innebär olika saker för olika människor. Vissa blir stressade av att ha för
mycket att göra. Det påverkar pulsen och blodtrycket som stiger.
Andra kan bli oroliga och bekymrade av att ha för lite att göra, och
upplever då känslor av tomhet och meningslöshet som innebär en känslomässig stress för kroppen. Lever man länge med stress i kroppen ökar
också mängden av skadliga ämnen i blodet (stresshormoner). I förlängningen skadar det blodkärlen och hjärtat.
Allt fler kvinnor känner sig stressade, både i jobbet och hemma och flera
studier har visat att kvinnor reagerar på stress annorlunda än män. Puls,
» 48 «
blodtryck och utsöndringen av stresshormoner sjunker hos männen när
de kommer hem från jobbet, medan värdena stiger hos kvinnorna som
känner sig stressade av ansvar för barn och hemarbete.
Man kan också bli stressad av en dålig arbetssituation. Om man har en
oförstående chef och kraven på arbetsprestation är högre än vad man
mäktar med kan man uppleva en inre stress. Men alltför få utmaningar
kan också leda till känslor av meningslöshet och tomhet. Det är stressande att känna sig illa till mods och man förlorar då lätt lusten till att
leva sunt och motionera. Då kan det vara svårt att motivera sig att äta
sina mediciner och ta hand om sin kropp och själ. Att inte göra det
sliter hårt på hjärtat!
» 49 «
diabetes: Ibland upptäcks diabetes först när man drabbas av allvarliga hjärt-
besvär. Det är viktigt att upptäcka diabetes, sjukdomen fördubblar risken
för män att insjukna i hjärtinfarkt. För kvinnor är risken ännu högre.
För den som har diabetes är extra viktigt att tänka på övriga riskfaktorer.
Tänk på att om du har diabetes och hjärtbesvär kan du själv göra en
hel del för att hjälpa kroppen och hjärtat. Motion till exempel i form av
promenader, stavgång eller cykling är av positiv betydelse för kroppens
insulinkänslighet och blodsockerbalans.
övervikt
blir ett allt större problem. I de flesta fall beror övervikt och
fetma på hur vi lever; om vi äter mer än vad kroppen gör av med går vi
upp i vikt. Ju fler överflödiga kilon vi bär, ju hårdare får hjärtat arbeta
och ju större är risken att vi blir sjuka.
Ett sätt att ta reda på om man är i riskzonen är att mäta midjemåttet. Ju
mer fett man har runt magen ju större är risken för hjärtsjukdomar. Om
man ha ett midjemått över 88 cm (för kvinnor) och 102 cm (för män)
bör man se upp! Ju större midjemått ju större är risken att blodfetter och
blodtryck stiger och risken att utveckla åderförkalkning och hjärtsjukdom är då stor. Övervikt kan i längden också leda till diabetes.
Ett vanligt sätt att definiera övervikt och fetma är måttet BMI (Body
mass index).
Om man har ett BMI mellan 19 och 25 anses man som normalviktig.
Med övervikt menas ett BMI mellan 25 och 30, och ligger man över 30
så lider man av fetma. Men ta måtten med en nya salt. BMI är en grov
uppskattning. Stirra dig inte blind på vågen. Eftersom muskler väger
» 50 «
Så här räknar du själv ut
ditt BMI-värde:
Dividera din kroppsvikt (kg)
med din längd (i meter)
upphöjt till två.
Om du till exempel är
170 cm lång och
väger 80 kilo räknar
du på följande sätt:
80/ 1,7x1.7= BMI 27,7
mer än fett kan en vältränad personer få ett högt BMI- värde utan att
vara överviktig.
Tänk också på att det är bättre att vara lätt överviktig och tränad, än att
vara smal och inte träna alls!
Ta en titt i spegeln, det kan ge dig en bra fingervisning om du har för
många kilon på kroppen! Det är framförallt fettet på magen som du ska
vara uppmärksam på!
» 51 «
Det du äter påverkar ditt hjärta
maten
som du äter har stor betydelse för din hälsa och ditt
hjärta.
Att ändra mat- och levnadsvanor kan vara svårt. Men det behöver inte vara så omständligt. Genom att äta mer frukt och
grönsaker, minska på så kallade mättade fetter och variera kött
med fisk kan risken för hjärt-kärlsjukdomar kraftigt minskas.
För mycket mättat fett är farligt för hjärtat och blodkärlen. Det
finns bland annat i mejeriprodukter som smör, fet ost och mjölk
och i charkuterivaror som korvar och fläsk
Det syns i blodet om du äter för mycket av sådan mat eftersom du får höga blodfetter vilka kan leda till åderförkalkning.
Det innebär att skadligt fett (kolesterol) samlas på insidan av
blodkärlen som blir trånga och förlorar spänsten. Ju mer åderförkalkning ju svårare blir det för blodet att passera. Hjärtat får
då arbeta mycket hårdare. På sikt leder det till sjukdomar som
kärlkramp och hjärtinfarkt.
Sättet vi lever på, men också arvet påverkar blodfetterna. Om
man har väldigt höga nivåer av kolesterol i blodet kallas det för
hyperkolesterolemi. Orsaken kan vara en ovanlig ärftlig sjukdom, men för de allra flesta beror höga blodfetter på en osund
kost och livsstil.
I Norden äter vi för lite grönsaker, frukt och bra fetter som är
nyttiga för hjärtat och blodkärlen (det vill säga omättade fetter som
finns i exempelvis fisk, nötter, avokado, oliv- och rapsolja.
Vi äter också alldeles för lite fibrer som bland annat finns i torkade
ärtor, bönor, linser, rotfrukter, kålgrönsaker och frukt. Nyttan med att
äta sådana så kallade vattenlösliga fibrer är stor eftersom de suger upp
det ”onda” kolesterolet (LDL).
I fullkornsbröd och andra fullkornsprodukter finns så kallade olösliga
fibrer som suger upp fett från tarmen. Genom att äta mer omättat fett och
öka mängden fibrer i vår kost skulle våra hjärtan må mycket bättre!
Tänk
på att:
• Undvika feta mejeri- och charkuterivaror. Håll utkik efter det
gröna nyckelhålet som är ett sundare och magrare alternativ.
• Välj flytande mjuka omättade fetter som raps- och olivolja och
flytande margarin.
• Omättat fett finns även i fisk, nötter, mandlar, avokado
• Minska på mättade matfetter som hårt margarin och smör. Ju
mindre mättat fett du äter ju mindre kolesterol får du i dig
• Äta frukost, lunch och middag samt ett mellanmål varje dag så
att kroppens förbränning hålls igång.
• om du byter ut 1 matsked smör varje dag mot en matsked
flytande vegetabiliskt fett får du på ett år i dig 2,5 kilo mindre
mättat fett.
• 20 cigaretter om dagen innebär samma hälsorisk som 45 kilos
övervikt.
» 54 «
ett bra knep: den klassiska tallriksmodellen
Du behöver äta lagom med kolhydrater, proteiner och fett för att kroppen ska må bra. När du lägger upp maten på tallriken tänk på att halva
tallriken bör täckas av grönsaker, kokta eller råa. På andra halvan bör
kött eller fisk samsas med ris, potatis eller pasta. Välj gärna råris eller
fullkornspasta och var försiktig med friterad potatis som innehåller
mycket fett.
Man ska inte undvika fett helt och hållet. Fett ger kroppen energi och
behövs även för bildningen och uppbyggnaden av våra celler. Men det
räcker med ett par matskedar flytande fett. I genomsnitt äter vi mer än
det dubbla.
skyddar vin hjärtat och hur mycket kan man dricka?
Det råder delade meningar bland forskare om nyttan med att dricka
vin för hälsans skull.
Man vet att rött vin är kärlvidgande. Det innehåller så kallade flavonoider, ämnen som fungerar som nyttiga antioxidanter och som skyddar
mot farliga ämnen. Flavonoider finns även i äpplen och lök.
På senare år har det kommit studier som visar att ett glas rödvin om
dagen är bra för hjärtat. Och många har anammat det rådet; fler och
fler i Sverige köper lådviner och dricker både ett och två glas vin till
middagen. Men i själva verket är effekterna på hälsan små. Enligt forskare vid Folkhälsoinstitutet handlar det om små mängder för att få en
hälsoeffekt; en man i 70-årsåldern bör dricka högst 1,5 deciliter vin
om dagen. För en kvinna i samma ålder handlar det om mindre än ett
halvt glas om dagen.
» 55 «
Alkohol i större mängder påverkar blodtryck och blodfetter negativt
och ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Vin innehåller dessutom mycket
energi, cirka 600 kalorier per flaska. Det är onödigt mycket om man vill
gå ned och behålla vikten.
hur vet man att man har höga blodfetter?
Med hjälp av ett blodprov kan man mäta blodfetter som också kallas
kolesterol. Det är ett slags fett som kroppen själv producerar i lagom stora
mängder. Men eftersom vi dessutom får i oss kolesterol genom maten, är
det viktigt att undvika mättat fett som är dåligt för hjärtat och blodkärlen.
Enkelt uttryckt kan man säga att mättat fett ofta är hårt, och omättat fett
som är bra för hjärtat är mjukt eller flytande, som olivolja.
Man skiljer på olika typer av blodfetter: kolesterol (de viktigaste är LDL,
HDL) och triglycerider (TG).
Det är framförallt det ”onda” kolesterolet, LDL, som finns i mättade fetter som du ska se upp med. Ju mindre mättat fett du äter, desto mindre
farligt LDL-kolesterol får du i dig.
Höga blodfetter behöver inte vara någon sjukdom i sig, utan något du
i stor utsträckning själv kan påverka. Det behöver inte alls vara särskilt
krångligt. Det handlar om att röra på sig mer, äta mer frukt och grönsaker, välja oliv- eller rapsolja istället för smör och margarin, och minska
på fettet från mejeri- och charkuterivaror.
Har du haft hjärtinfarkt eller kärlkramp är det extra viktigt att sänka
blodfetterna. Förutom kosten kan även viktiga mediciner vara till
stor hjälp.
» 56 «
läkemedelsverkets riktlinjer
för blodfetter:
Total kolesterol:
för patienter med hjärtsjukdomar
och Typ-2 diabetiker med
ytterligare en riskfaktor:
övrigt:
< 4,5 mmol/L
< 5,0 mmol/L
LDL-kolesterol:
< 2.5 mmol/L (om du även har diabetes
eller njursjukdom ska värdet vara ännu
lägre)
HDL- kolesterol:
”det goda kolesterolet” värdet bör ligga
högre än LDL-kolesterolet.
Triglycerider: < 2,0 mmol/L
» 7 «
motion
–
en viktig medicin
”Vart du än går
Gå med hela ditt hjärta”
Konfucius
Det tar mellan fyra och sex veckor för hjärtat att läka efter en hjärtinfarkt. Under den tiden kan du promenera och utföra lättare arbeten.
För 30 år sedan fick man ligga till sängs under den tiden. Så är det inte
längre, i dag handlar det istället om att snabbt komma på benen och
successivt sätta kroppen i rörelse. Ju mer du rör dig utifrån din egen takt
och förmåga, ju mindre är risken att drabbas av en ny infarkt.
Hela vår kropp är skapt för rörelse. Fysisk träning är bra för hela kroppen. Det motverkar skadliga effekter av stress så att vi kan hantera livets
påfrestningar bättre. Det har också en gynnsam effekt på vårt immunförsvar så att vi blir mer motståndskraftiga mot infektioner.
Motion minskar också risken för blodproppar.
Är man inte van vid att röra sig varje dag känns det säkert motigt att
plötsligt ta trapporna istället för hissen eller att ställa bilen och istället promenera eller cykla. Men du och framförallt ditt hjärta har allt
att vinna på att röra på dig! Det finns en undersökning som visar att
» 8 «
för dem som redan har haft en hjärt-kärlsjukdom, minskar risken för
plötslig hjärtdöd med 30 procent om man motionerar.
Det är helt normalt att du känner en oro eller rädsla för vad du kan
klara av, kanske tycker du att det är dumt att måla om huset, eller klippa
gräsmattan efter en infarkt. Men efter läkningstiden är det fritt fram att
göra så mycket som du orkar. Meningen är att man ska leva ett normalt
liv, och där ingår promenader och motion. Det spelar inte så stor roll
vad du väljer att göra, huvudsaken är att du rör dig och att det känns
lustfyllt. Minst en halvtimme om dagen bör man röra på sig. Vill man
förbättra muskelstyrkan bör man utöver det träna två till tre gånger i
veckan. Exempel på bra motion är simning, stavgång, joggning, snabba
ansträngande promenader är bra motion.
Vattengymnastik har visat sig vara både gynnsamt och stärkande för hjärtat. Särskilt bra är det om du är överviktig och har svårt att belasta knän
och höfter. Träning i varmt vatten sänker dessutom stressnivån i kroppen
och vidgar kärlen, en liknande effekt som många läkemedel ger.
Det är viktigt att du rör dig i din takt och efter den ork du har. Blir
du yr, känner smärta i exempelvis armarna eller mellan skulderbladen
eller om du upplever att det är svårt att få luft; ta det lugnare och dra
ned på takten.
Är du osäker kan du alltid vända dig med dina frågor till din sjuksköterska eller läkare.
Våga tro på din kropp. Den har en fantastiskt stor läkningsförmåga.
Men du måste hjälpa den att hjälpa sig själv.
» 59 «
Hemma igen
»Giv av din kraft så får du kraft.
Giv av din kärlek så får du kärlek.
Giv av ditt liv så får du liv«
Brita af Geijerstam
(Prisbelönad poet och översättare av Nalle Puh till svenska)
» 60 «
I sju år hade Sven-Olof Johansson varit gift med sin Karin när han insjuknade i hjärtinfarkt. De träffades på äldre dagar och har bägge barn
och erfarenheter från tidigare äktenskap.
Att drabbas av en hjärtinfarkt var omskakande för både Sven-Olof och
Karin. Sven-Olof hade nyligen trappat ned på sitt jobb för att bli pensionär och Karin såg med glädje fram emot mer tid tillsammans.
»Vi var i full färd med skissa på en ritning av ett hus som vi vill ska ligga
uppe på en höjd, inbäddad i tallskog och med en fantastisk utsikt mot en
sjö. Men plötsligt hände det här med hjärtinfarkten och vi fick släppa en
« säger
gammal dröm som vi inte riktigt vet om vi nu kan förverkliga
Sven-Olof.
I drygt en vecka fick Sven-Olof stanna kvar på sjukhuset innan han blev
utskriven. Karin hämtade honom med bil på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Det var skönt för dem bägge att komma hem till radhuset i Alingsås
igen. Även om både Sven-Olof och Karin kände sig trötta och känslomässigt utmattade efter det som hänt, var de glada och tacksamma över
livet och att få vara tillsammans.
Efter en tid när tillvaron blev lugnare och vardagen började tränga sig på,
började Sven-Olof känna en stark oro. Det var många frågor och funderingar som snurrade i hans huvud och han blev alltmer nedstämd.
»Jag kände mig rädd och visste inte om det var farligt att hugga ved,
skotta snö, åka skidor, spela golf. Kunde jag röra på armarna? Var går
» 61 «
gränsen? Nedstämdheten påverkade inte bara mig utan också Karin. Det
« säger Sven-Olof
påverkade också vårt samliv
Sven-Olof är inte ensam om sina reaktioner och frågor utan delar dem
med många som vårdats på sjukhus för hjärtsjukdom (läs mer om krisreaktioner under rubriken:
»När livet skiftar färg«).
Både Karin och Sven-Olof har nu lagt om sin livsstil efter hjärtinfarkten.
Karin är intresserad av att äta nyttigt och hjälper Sven-Olof att tänka
på vad han stoppar i sig. Numera köper de hem grön mjölk och mager
ost som endast innehåller 10 procents fett, de har bytt ut påläggen mot
magra charkuterivaror som kalkon och kokt skinka. De har dragit ned
på saltet, både i matlagningen och på maten. De har bytt ut smöret
mot Becel, ett hälsosammare och magrare matfett som är skonsammare
mot hjärtat. De använder även oliv- och rapsolja istället för margarin.
Sven-Olof har också tagit bort sockerbitarna i kaffet och minskat ned
på kakorna.
»Vi äter mycket mer frukt och grönsaker och framförallt försöker vi äta
mindre portioner, och istället lite oftare« säger Karin.
Sven-Olof har tidigare varit en flitig motionär och åkt flera Vasalopp.
Nu tar han det lugnare, men inser hur bra han mår av motion och att
hjärtinfarkten inte är något hinder. Tvärtom, han mår mycket bättre när
han tar regelbundna promenader och tränar styrketräning. Det försöker
han nu göra regelbundet.
när kan man börja arbeta igen?
Det finns inget enkelt svar på den frågan. Det beror på hur allvarlig din
» 62 «
hjärtsjukdom är och vad du har gått igenom. Det beror också på vilket
typ av arbete du har.
Har du en lindrigare form av hjärtsjukdom och genomgått en enklare
typ av ingrepp kan du kanske börja arbeta igen redan efter sex veckor.
Men om du gått igenom en mer komplicerad operation och har ett
tungt arbete kanske du behöver vara sjukskriven i tre till fyra månader.
Tillsammans med din läkare kan du resonera vad som kan vara lämpligt
i just ditt fall.
kan man köra bil, duscha, bada och basta?
Om du i samband med din hjärtsjukdom gjort ett ingrepp kan det ta
två till tre veckor innan hudsåren är läkta. Du bör därför vänta med att
bada i badkar. Däremot kan du duscha redan efter ett par dagar. Tvätta
såren försiktigt med tvål och vatten och badda sedan med handduk.
Eftersom utomhusbad och bastubad är ansträngande för hjärtat, bör
du vänta fyra till sex veckor efter att du skrivits ut från sjukhuset. Prata
gärna med din läkare om du är osäker.
Bilkörning kräver koncentration. När du kommer hem från sjukhuset
är du trött och behöver återhämta dig. Din fysiska prestationsförmåga
såväl som din reaktionsförmåga är nedsatt. Du bör därför vänta med att
köra bil de första fyra till sex veckorna efter sjukhusvistelsen.
kan man ha sex om man har en hjärtsjukdom?
Det är en fråga som många hjärtpatienter ställer. Vad orkar man, hur
farligt är det att ha sex om man har en hjärtåkomma?
När man kommer hem från sjukhuset är man ofta av förklarliga skäl
» 63 «
trött och orkeslös och det påverkar i sin tur lusten. Tidigt efter en operation eller kranskärlsröntgen kan sår och sårsmärta också vara ett
praktiskt hinder och problem.
Traditionellt brukar man råda hjärtpatienter att avstå från sex den första
månaden, så att hjärtat får en chans att läka och återhämta sig. Därefter
finns det inga hinder, om du känner lusten och orken.
Risken att avlida i hjärtinfarkt i samband med sexuell aktivitet är extremt liten, ungefär en på miljonen.
Det finns två enkla test som du kan göra och som hjälper dig att bli
tryggare i den situation du befinner dig i. Om du klarar dessa två test
utan att stanna och utan att du känner smärta, klarar du också av att
ha sex:
• Promenera 1,6 kilometer på 20 minuter
• Gå 300-400 meter på plan mark och sedan raskt uppför två trappor
Impotens är ett vanligt problem bland hjärtsjuka. Forskning visar att
många som drabbas av en hjärtinfarkt har haft potensproblem innan
de insjuknar.
För många män har potenshöjande läkemedel som exempelvis Viag­
ra, Levitra och Cialis varit till stor hjälp för att uppnå ett fungerande
samliv, men i samband med hjärtsjukdom är det några viktiga saker
du bör tänka på:
• Potenshöjande läkemedel får absolut inte kombineras med nit­
» 64 «
roglycerin. Det kan orsaka ett kraftigt blodtrycksfall med risk för
hjärtinfarkt. Har du tagit Viagra eller något annat potenshöjande
läkemedel måste du vänta minst ett dygn innan du kan ta snabbverkande nitropreparat som Nitromex eller Nitroglycerin Recip. Tänk
på att detta även gäller så kallade långverkande nitroglycerinpreparat som exempelvis Sorbangil eller Imdur.
• Det finns egentligen inget hinder att du som hjärtopererad tar Viag­
ra eller något annat potenshöjande läkemedel när hjärtat har läkt.
Medlet vidgar kärlen och ökar blodgenomströmningen, vilket förbättrar erektionen. Det minskar samtidigt risken för syrebrist och
därmed kärlkramp i hjärtat.
• Kvinnor, precis som män, drabbas i lika stor utsträckning av en
minskad sexuell lust efter en allvarlig hjärtåkomma.
I dag vet man att hormonbehandling med östrogen under lång tid inte
är lämpligt när man har haft en hjärtinfarkt eller lider av kärlkramp. Där­
emot kan en lokal östrogenbehandling med salva vara ett hjälpmedel.
Din gynekolog kan berätta mer om vilka alternativ som finns.
Många drabbas av nedstämdhet och depression efter en hjärtoperation. Det
påverkar den sexuella lusten. Det är viktigt att ta sina sorgereaktioner på
allvar, men det är också viktigt att tidigt bryta en depression så att den inte
förvärras. Känner du dig nedstämd och deprimerad finns hjälp att få.
Du kan till exempel vända dig till en psykolog eller kurator på vårdcentralen.
Du kan också prata med din läkare så att du får den hjälp du behöver.
kan man resa utomlands när man är hjärtopererad?
Så snart ditt hjärta är läkt efter fyra till sex veckor finns det ingenting
» 65 «
som hindrar att du reser utomlands. Men det finns några viktiga saker
att tänka på innan du reser:
• Ta kontakt med din försäkringskassa så att du vet vilka villkor som
gäller om du blir sjuk utomlands. Du bör ta med dig det Europeiska
sjukförsäkringskortet (EU-kortet) som visar att du är försäkrad i
Sverige och som ger dig rätt till ersättning för sjukvård utomlands.
Kortet kan du beställa hos Försäkringskassans kundtjänst.
• Är du sjukskriven under tiden som du reser utomlands bör du kontakta Försäkringskassan för att veta om du kan få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Ett villkor är att resan inte hindrar
ditt tillfrisknande eller förvärrar sjukdomen.
• Tänk på att ta med dina mediciner i handbagaget så att du snabbt
kan komma åt dem om du behöver.
återbesök
–
frågor att diskutera med din doktor
När du skrivs ut från sjukhuset får du en tid för återbesök hos din
hjärtläkare.
• känner du dig nedstämd eller deprimerad är det viktigt att du får hjälp
med råd och samtalsstöd och eventuellt läkemedelsbehandling.
• gå gärna igenom din läkemedelslista: vad fungerar bra, mindre bra?
Behöver något läkemedel läggas till eller tas bort? Kanske behöver
doseringen ändras?
• Behövs någon vidare uppföljning eller kontroll?
• Om du har ett arbete kan du diskutera med din läkare när det kan
vara lämpligt att återvända till jobbet igen.
» 66 «
när ska man söka hjälp?
Alla smärtor från bröstet ska man vara uppmärksam på. Smärtan kan
stråla ut i armarna, magen och även upp till halsen, käkmusklerna och
ryggen. Ta sådan typ av smärta på allvar. Vissa söker tandläkare och
öronläkare på grund av en oförklarlig smärta som sedan visar sig vara
en hjärtinfarkt.
Lätta stickningar och korta hugg kring hjärttrakten är sällan en infarkt. Smärta från bröstet är dock svårt att värdera och kräver många
gånger ett akut omhändertagande. Om smärtan i bröstet är intensivare
och mer långvarig än vanligt, kan det vara ett tecken på en hotande
hjärtinfarkt.
ring
112
och kalla på ambulans om:
• Smärtan varar längre än 15- 20 minuter
• Du behöver äta fler än 2 nitroglycerintabletter utan att smärtan ger
vika.
Lättutlösta kärlkrampsbesvär kan också vara en allvarlig varningssignal.
Om dina kärlkrampsbesvär kommer oftare än vanligt och utan att du
behöver anstränga dig särskilt mycket, kontakta genast sjukhuset.
» 67 «
Komplikationer
Efter att du kommit hem från sjukhuset finns det risk för vissa
komplikationer. Här följer några av de vanligaste komplikationerna och vad du bör tänka på:
kärlkramp (angina pectoris)
När hjärtat inte får tillräckligt med syrerikt blod på grund av åderförkalkning i hjärtats kranskärl, upplever man det som tryck eller smärta
i bröstet. Kärlkramp brukar komma när man anstränger sig eftersom
hjärtats behov av syre ökar. Kärlkramp kan komma även utan ansträngning. Det kallas då instabil angina.
Det finns i dag olika nitropreparat som är effektiva mot kärlkramp.
Ha dessa läkemedel till hands de första månaderna om du skulle få
känning av kärlkramp.
hjärtsvikt
När hjärtat är överansträngt och inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i
kroppen drabbas du av syre- och näringsbrist. Du kan då känna dig andfådd
och mycket trött. Andra tydliga tecken är ökad puls, dålig aptit och vätskeansamling i fingrar, fötter och ben. Vid allvarlig hjärtsvikt är besvären mer
» 68 «
dramatiska med kallsvettningar, kraftig blekhet och svår andnöd. Eftersom
det kan vara livshotande bör du genast kalla på ambulans.
Det finns ingen behandling som botar hjärtsvikt, men det finns effektiva hjärtstärkande och urindrivande läkemedel som hjälper hjärtat att
arbeta mer effektivt. Prata med din läkare om du misstänker att du lider
av hjärtsvikt så att du kan få en bra behandling.
rytmrubbningar
Arytmi som det också kallas är relativt vanligt. Enstaka extraslag förekommer hos de flesta och är inte farligt. Men blir det många extraslag
krävs medicinsk behandling för att återställa hjärtrytmen.
Extraslag beskrivs ofta som att hjärtat stannar för att plötsligt efterföljas
av ett kraftig hjärtslag. Rytmrubbningar kan också ge hjärtrusning, yrsel
och andfåddhet.
Rytmrubbningar är viktiga att behandla med mediciner som stabiliserar
hjärtats rytm.
» 69 «
Guide till det svenska sjukvårdssystemet
När man blir sjuk eller hamnar i kris är
det viktigt att veta var hjälpen finns. Det
är inte alltid så lätt. I Sverige finns vårdcentraler, distriktssköterskemottagningar,
husläkare, specialistläkarmottagningar,
akutmottagningar, öppenvård och slutenvård. Det är lätt att bli förvirrad när man
70 «vård.
ska»söka
Den här guiden till den svenska hälso- och sjukvården ger dig en
ökad kunskap om vart du ska vända dig när du blir sjuk, eller
behöver få svar på frågor som rör din hälsa.
landsting
Nästan all hälso- och sjukvård i Sverige sköts av stora geografiska områden som kallas landsting. Ända sedan 1928 har de en skyldighet att
ge sjukvård till alla sina invånare.
Det finns 18 landsting i Sverige. Dessutom finns två regioner: Västra Götaland och Skåne samt Gotlands kommun som har ett landstingsansvar.
vem betalar
Den svenska hälso- och sjukvården betalas till största delen med hjälp
av gemensamma skatter. Eftersom varje landsting och region har rätt
att själva besluta hur hög skatten ska vara, kan avgifterna inom vården
variera. Gemensamt för alla landsting och regioner är att hälso- och
sjukvården delas in i tre nivåer.
Tänk dig ett hus med flera våningar. Längst ned på bottenplan finner
du primärvården, en trappa upp hittar du länssjukvården och högst
upp är regionsjukvården.
» 71 «
primärvården
När du drabbas av sjukdom eller behöver få svar på frågor som rör din
hälsa, ska du i första hand vända dig till primärvården. Det gör du enklast
genom att gå eller ringa till en vårdcentral som ofta ligger i närheten
av ditt bostadsområde. Numret kan du hitta i telefonkatalogens Gula
sidorna. Under den blå fliken hittar du viktiga telefonnummer till hälsooch sjukvården.
På vårdcentralerna arbetar läkare som är specialister i allmänmedicin,
sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland
psykologer. De har hög kompetens och stor kunskap om de flesta sjukdomar och åkommor som människor söker vård för.
Det kan exempelvis handla om astma och allergi, lungsjukdomar,
magbesvär, huvudvärk, ryggont, öroninflammation och stukade fötter.
Många vårdcentraler har stor beredskap att ta hand om även allvarligare åkommor. Därför ska du alltid i första hand vända dig till din
vårdcentral.
Vid vissa vårdcentraler finns jourverksamhet med öppettider även på
kvällarna. Vårdpersonalen kan ibland också göra hembesök om du bokar tid.
Om du inte kan få den diagnos och behandling som krävs, skriver läkaren en remiss som innebär att du skickas vidare till en specialistläkare
på ett sjukhus eller till en specialistläkarmottagning.
Vårdcentralerna tar också hand om många med kroniska sjukdomar.
Diabetiker till exempel går till sin vårdcentral för regelbundna kontrol-
» 72 «
ler av blodsockervärden. Där finns också särskilda utbildningar som
ger värdefull kunskap om hur man bättre kan ta hand om sig själv, sin
sjukdom och hälsa.
Inom primärvården finns även distriktssköterskemottagningar, husläkarmottagningar och familjeläkarmottagningar. Tillsammans med vårdcentralerna utgör de basen för den svenska hälso- och sjukvården.
sjukhus
Det finns olika typer av sjukhus i Sverige och en stor del av verksamheten är så kallad sluten vård. Det innebär att man får stanna kvar på
en vårdavdelning i en eller flera nätter. Många sjukhus har också öppenvård, då behöver man inte vara kvar på sjukhuset utan får gå hem
samma dag. Tack vare nya behandlingsmetoder och modern teknik kan
vissa kirurgiska ingrepp göras som en dagoperation.
Det finns över 20 länssjukhus och ett fyrtiotal mindre länsdelssjukhus.
Där finns kompetens och medicinsk utrustning som täcker i stort sett
alla sjukdomsområden. Skillnaden mellan sjukhusen är att länsdelssjukhusen är mindre; de kan inte alltid erbjuda alla de typer av specialistläkarmottagningar som de större länssjukhusen kan.
Det finns även nio regionsjukhus. På regionsjukhusen finns en samlad kunskap och kompetens för att kunna ta hand om sällsynta, komplicerade och
svåra sjukdomar och skador. Där finns också avancerad teknisk apparatur,
exempelvis röntgenutrustning som magnetkamera och datortomografi.
Eftersom de har ett nära samarbete med medicinska högskolor kring
utbildning och forskning, kallas de också universitetssjukhus (till exempel Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg).
» 73 «
De landsting som saknar ett eget regionsjukhus har avtal med andra
landsting så att alla invånare i Sverige kan få tillgång till en högspecialiserad och kvalificerad sjukvård.
sjukvårdsupplysningen
I varje landsting finns sjukvårdsupplysningar. På telefon kan du få kontakt med specialistutbildade sjuksköterskor som hjälper dig med dina
frågor om sjukdomar, men också med råd om vart du kan vända dig
för att få den hjälp du behöver.
Numret till sjukvårdsupplysningen hittar du i Gula sidorna i telefonkatalogen. Under den blåa fliken hittar du information om kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården.
patientnämnden
Om du är missnöjd med hur du blir bemött i vården, eller om du vill
diskutera saker som kan ha gått fel i samband med utredning och behandling, kan du vända dig till patientnämnden som finns i varje landsting. Ibland kallas de också Förtroendenämnden. De fungerar som en
brygga mellan patienter och vårdpersonal och syftet är att stödja och
hjälpa enskilda på olika sätt.
Patientnämnden gör utredningar och kan även förmedla kontakter med
exempelvis myndigheter eller andra instanser, om man vill gå vidare
med sitt ärende.
Information om patientnämnden hittar du där man får vård eller på
landstingets egen hemsida. Du kan också ringa till växeln på närmaste
sjukhus som kopplar dig vidare.
» 74 «
vårdgaranti
Det finns en vårdgaranti som innebär att primärvården ska erbjuda dig
hjälp antingen per telefon eller genom ett besök samma dag som du
hör av dig. Skulle du behöva träffa en läkare ska du inte behöva vänta
längre än sju dagar.
I de fall du blir remitterad, det vill säga hänvisad vidare till den specialiserade vården, finns en vårdgaranti som säger att du inte ska behöva
vänta längre än tre månader. Du har också rätt till behandling inom 90
dagar från det att man fattat beslut om att du ska få behandling. Kan
ditt landsting eller din region inte leva upp till vårdgarantin har du rätt
att få motsvarande vård i ett annat landsting eller annan region.
» 75 «
Framtidens hjärtsjukvård
Det är få områden som är under en så snabb utveckling som hjärtsjukvården. Hela tiden finner forskare
nya sätt och metoder för att förbättra behandlingen
» 76 «
av hjärtkärlsjukdomar.
Här är ett smakprov på några spännande forsk­
nings­­spår som kan leda till en ännu bättre hjärt­
sjukvård i framtiden.
vaccin mot hjärtinfarkt
Forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm undersöker tillsammans med bland annat franska forskare hur
åderförkalkning kan gå att förhindra.
Sedan tidigare vet man att immunförsvaret spelar en betydelsefull roll vid åderförkalkning. Det finns en typ av
celler i vårt immunförsvar som kallas T-celler. Om man
sprutar in den här typen av celler i möss med förhöjda
kolesterolnivåer, så går åderförkalkningen tillbaka.
Än så länge har det bara fungerat i djurförsök, men förhoppningen är stor att upptäckten ska leda fram till ett
vaccin som fungerar även på människa.
stamceller
Ett hett forskningsområde världen över är stamceller. I framtiden hoppas forskare kunna använda sig av
stamceller för att reparera sjuka organ och vävnader i
kroppen.
Stamceller är från början omogna celler som i livmodern
förvandlas till de omkring 200 olika sorters celler som
» 77 «
människokroppen består av: till exempel hjärnceller, hudceller, leverceller och ben- och nervceller.
Nu hoppas man kunna använda sig av omogna stamceller och med
hjälp av olika tekniker styra dem så att de kan utvecklas till exempelvis
hjärtmuskelceller. Forskare har visat att om man injicerar dessa celler i hjärtsjuka möss och grisar så ersätts ärrvävnad eller skadade och
döda celler och en fungerande hjärtvävnad återskapas. På så viss kan
man förbättra tillfrisknandet efter en hjärtinfarkt och förbättra hjärtats
pumpförmåga. Förhoppningen är nu att även hjärtsjuka människor i
framtiden ska få hjälp av denna metod.
blodfetter
Det pågår en ständig utveckling av läkemedel för att sänka för höga
blodfetter i kroppen.
Nu strävar forskare efter att utveckla ännu effektivare blodfettssänkare
genom att kombinera gamla och nya angreppssätt. Det finns två källor
till att vi har kolesterol naturligt i kroppen; dels produceras kolesterol
i levern, dels tas kolesterol upp från tarmen. Länge har man fokuserat
på att hindra produktionen av kolesterol i levern med hjälp av statiner,
en grupp välkända blodfettssänkande läkemedel. Det nya är att man
nu kombinerar statiner med en ny typ av läkemedel (kolesterolabsorptionshämmare) som hindrar upptaget av kolesterol i tarmen. Man får
då en dubbel effekt av behandlingen.
I Sverige har man börjat behandla patienter som har alltför höga blodfetter på detta sätt. Det har visat sig vara en ännu mer effektiv metod
för att sänka höga blodfetter i kroppen. Innan den här kombinations-
» 78 «
behandlingen får en bredare användning krävs fler studier som visar
att den också kan minska risken för en ny hjärtinfarkt.
Forskare har också intresserat sig för ett område i Italien där en stor
del av befolkningen har goda blodfetter helt naturligt. Skälet är att de
bär på en gen som producerar ett särskilt protein (apolipoprotein). I
djurförsök har man sett att detta protein har en skyddande effekt och
gynnar produktionen av det goda HDL-kolesterolet.
Genom att använda sig av genetiskt förändrade bakterier, försöker forskare nu att imitera produktionen av det goda kolesterolet. Förhoppningen är nu stor att man i framtiden ska kunna använda metoden för
att utveckla läkemedel som kan minska åderförkalkning.
stentar som löses upp av sig själv:
Alltfler hjärtpatienter med trånga kranskärl behandlas med stentar efter
en ballongvidgning. Stent är ett litet metallnät som placeras i kranskärlet för att hålla det öppet och underlätta blodgenomströmningen till
hjärtat. Nätet får sedan sitta kvar i kärlet livet ut.
Nu har japanska forskare lyckats utveckla stentar som är gjorda av ett
naturligt material och som med tiden löses upp.
Nackdelen med metallstentar är att blodplättar riskerar att fastna i nätet
och orsaka proppar. Med upplösningsbara stentar minskar man den
risken. Dessutom förbättras möjligheterna för patienter som senare
behöver genomgå en by-pass operation.
» 79 «
nya möjligheter till kartläggning av kranskärlen
För att kunna kartlägga hjärtats kranskärl ordentligt får patienter med
bröstsmärtor och misstänkt kärlkramp eller hjärtinfarkt, idag genomgå
en kranskärlsröntgen.
I framtiden hoppas man istället kunna använda datortomografi och
magnetröntgen, två avancerade röntgenmetoder, för att göra en kartläggning av kranskärlen. Man minskar då ytterligare de små risker som
finns med att gå in med en kateter i ljumsken.
En annan förhoppning med att använda ny teknik är att köerna till
kranskärlsröntgen som på många håll i landet är långa, skulle kortas.
Forskare hoppas också kunna utveckla ännu bättre läkemedel mot blodproppar. De läkemedel som finns tillgängliga idag ökar risken för olika
typer av blödningar. Den risken vill man i framtiden minimera.
Hur effektiva behandlingsmetoder man än kommer att kunna utveckla, kommer såväl motion som en sund kost och livsstil att vara
en viktig förutsättning för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar
även i framtiden.
» 80 «
