Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet

Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på en case managers arbetsuppgifter och roller.
ACT-modellen innebär:
• Samhällsbaserade team med ansvar för en definierad grupp av patienter*
• Multidisciplinära team med ett aktivt uppsökande arbetssätt *
• Case managers med ansvar för högst 20 klienter vardera *
• Icke tidsbegränsade tjänster*
• Koordination av alla interventioner och alla medverkande personers insatser *
• Mobilt krisstöd dygnet runt*
• Hög grad av tillgänglighet*
Case managerns arbetsuppgifter:
• Planera ihop med klienten för att få till stånd gemensamma beslut
• Säkerställa kontinuitet i personkontakter
• Tillsammans med teamet fungera som en ”enstoppsstation” och ta ett samlat
ansvar för genomförande av all behandling och praktisk hjälp på individnivå
• Vara ombudsman för klienten och bevaka dennes sociala och juridiska rättigheter
• Vara lärare och utbildare
• Fungera som rollmodell
• Vara problemlösare
* Anger ”märkesingredienser” i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen
(Liberman et al. 1999).
Tabell 2.2 Ingredienser i den case managementbaserade strategi – Integrerad
Psykiatri – som prövats och visat goda resultat i Sverige.
• Case management /case manager
• Resursgrupp bestående av både yrkesfolk och klientens närstående
• Optimal behandling med psykofarmaka
• Systematisk träning i problemlösning
• Systematisk kommunikationsträning
• Utbildning och träning i stresshantering
• Familjeinterventioner
• Social träning
• Kognitiv beteendepsykoterapi vid ihållande psykossymptom
• Ombudsfunktion för att skydda klientens juridiska rättigheter
Tabell 3.2 Vad kan anses vara evidensbaserat idag?
Metoder på individnivå
Farmakologisk behandling med klassiska antipsykosmedel reducerar psykopatologiska symtom vid schizofreni och då främst positiva symtom.
Farmakologisk behandling med nya så kallade ”atypiska” antipsykosmedel har
dokumenterad effekt även på negativa och kognitiva symtom vid schizofreni, samt
en mer gynnsam biverkningsprofil.
Kombinationsbehandling som innefattar familjestöd, social färdighetsträning och
antipsykosmedel har visat sig ha bäst effekt när det gäller antalet återfall i psykos och
antalet återinläggningar på sjukhus.
Metodik på systemnivå
Samhällsbaserade resursintensiva multidisciplinära team utformade enligt modifierade ACT-modeller har i svenska studier visat (Björkman 2000; Malm et al. 2002) sig
vara effektivare än traditionell sjukhusbaserad vård och psykiatrisk öppenvård när
det gäller att minska antalet återinläggningar på sjukhus, ge högre brukartillfredsställelse och bättre social funktion.
Störningar i exekutiva funktioner
Tabell 9.1 Förmågor relaterade till exekutiva funktioner som sätts ned till följd av
schizofrenisjukdom.
• Förmågan att planera och genomföra sammansatta uppgifter.
• Tidsuppfattningsförmågan och känslan för tidsförhållanden mellan händelser i det
förflutna.
• Förmågan att realistiskt uppskatta tidsförhållanden i framtiden.
• Förmågan att motivera sig själv utan att behöva ha ständig uppbackning från
någon annan person.
• Förmågan att skapa strukturer i vardagen.
• Förmågan till uppskjuten behovstillfredsställelse.
Störningar i abstrakt tänkande
Tabell 9.2 Förmågor relaterade till abstrakt tänkande som sätts ned till följd av
schizofrenisjukdom.
• Förmågan att få livets olika detaljer att hänga ihop.
• Förmågan att skapa meningsfulla sammanhang i vardagens myller av upplevelser
och intryck. Att kunna ”se skogen för alla träden”.
• Förmågan att inte förlora sig i ett mycket konkret tal.
• Förmågan att känna igen ansikten och kunna tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk.
• Förmågan att förstå övergripande begrepp.
Störningar i kroppsuppfattning
Tabell 9.3 Följder av den störning i kroppsuppfattning som schizofrenisjukdom kan
föra med sig.
• Svårigheter att hitta tillbaka till kroppens vilotillstånd (habitualtillstånd).
• Försämrad feedback från kroppen med därtill hörande svårigheter att tolka sina
egna känsloyttringar.
• Varseblivningsstörningar dvs. misstolkningar av sinnesintryck.
• Sömnrytmstörningar.
Minnesstörningar
Tabell 9.4 Minnesrelaterade förmågor som sätts ned till följd av schizofrenisjukdom.
• Förmågan att lära sig nya saker – det tar tid.
• Förmågan att plocka fram rätt kunskap.
• Förmågan att använda det man redan kan i situationer som påminner om tillfället
då man lärde sig ursprungskunskapen. Denna förmåga kallas med en annan term
för förmågan att generalisera kunskap.
Mentalisering
Tabell 9.5 ”Theory of mind”-störning.
• Slutligen kan även förmågan att förstå att andra människor tänker, hur de tänker
och att andra har känslor vara nedsatt till följd av schizofrenisjukdom.
Personligt
ombud
Klient
Primärvård
r
Po
Socteam
Psykteam
24-timmars
mobilt
kristeam
tva
kt
Sängar
på
sjukhus
Samhällsbaserade
vårdplatser
Hem
Samma läkare
ACT-team
Figur 14.1 Skiss av ett samlat utföraransvar på systemnivå (Hoult, pers. komm.
2000).
S
MF
Beslut i resursgruppen om
skriftlig plan
P
NE
NO
SFA
Utvecklingsplan
genomförs*
AS
ING
Personlig
utvecklingsplan*
med krisplan
LA
*
ÖRA
Utvärdering av
framsteg
varje session
(Case manager)
Arbetsallianser
Bedömningar
Analysarbete
GE
B E D Ö MN
Utvärdering av
framsteg var
tredje månad
(Resursgrupp)
Case manager
Hembesök
N D E FA S
Medborgare som
lever ett
självständigt liv
Primärvård
S
RI NG
F
I förekommande fall kan patienten ha fått rätt till särskilt stöd i form av ett personligt ombud.
Figur 17.1 Flödesschema över återhämtningsprocessens olika faser.