Elektriska fält

FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 1 av 8
BILAGA - FÄLT, ENHETER, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
Att mäta Fält strålning Elektriska fält Magnetiska fält Elektromagnetisk strålning
Frekvens och våglängd
frekvensanvändning
Omvandling mellan mätstorheter
Prefix
decibel Storheter Konverteringar
ATT MÄTA
Att mäta är att veta. Behovet av objektiv kunskap har alltid framtvingat mätningar, kunden vill bara betala för
den mängd vara man köper och säljaren vill inte skänka bort mer vara än han får betalt för… Mätning är
fundamentalt i allt vetande, all kunskap och all vetenskap.
Man kan mäta för att verifiera något som påstås, man kan mäta för att kartlägga för att få en överblick eller som
forskningsunderlag, man kan till sist mäta för att hitta orsaker och till slut åtgärdsförslag.
Elmiljön karaktäriseras av källor till fält och spridningsvägar av fält. Mätning på källor inbegriper mätningar
med voltmeter, amperemeter, tångamperemeter, oscilloskop och andra instrument direkt kopplade till den
elektriska krets som alstrar fälten/strålningen/störningen. Mätningar av fält/strålning är bieffekter av den
elektriska källans användning av elektrisk spänning och ström. Fält och strålning mäts med en rad olika
instrument, till exempel fälstyrkemätare, oscilloskop, spektrumanalysator, och många specialinstrument för olika
frekvensområden.
För att en mätning ska vara meningsfull så måste den dokumenteras så att någon annan kan återupprepa
mätningen, dessutom måste man kunna jämföra med något annat. För att kunna jämföra bör mätningar redovisas
i enheter som är relevanta och på bästa sätt speglar mätningen.
FÄLT OCH STRÅLNING
Med fält menas en kraft på avstånd. När du släpper en penna så faller den till golvet, man kan då säga att det är
en tyngdkraft som drar föremålet nedåt eller säga att pennan finns i jordens gravitationsfält och att det fältet
påverkar föremålet så att det faller nedåt.
Observera att fält och strålning är energi och energi är oförstörbar. Man kan alltså endast göra följande:
1. transmittera energin, dvs. låta den gå genom, det vill vi inte.
2. reflektera energin, t.ex. i filter eller skärmvägg, stänga energin inne eller ute.
3. avleda energi åt något annat håll, detta händer ofta i såväl filter som "jordning", man flyttar problemet!
4. absorbera energin, dvs. omvandla energin till värme. Detta är svårt och kräver förlustbringande material.
Elektriska fält
Elektriska fält beror på SPÄNNING, så fort det finns spänning finns det elektriska fält. Man blir alltså av med
elektriska fält genom att slå av spänningen eller stänga in fältet inuti en skärmad kabel, inuti en apparat eller
utanför ett skärmrum.
Ett elektriskt fält mäts i volt per meter (V/m) och skapas av en elektrisk spänning som mäts i Volt. Har man en
spänningsskillnad mellan två punkter så finns också ett elektriskt fält mellan de två punkterna. Har man
exempelvis två metallplattor som har 230 Volts skillnad, den ena kanske är jordad och den andra ansluten till en
fasledare, då finns ett elektriskt fält mellan dessa två metallföremål. Säg att avståndet är 1 meter mellan plattorna
så är det elektriska fältet 230 V/m, säg att avståndet är 2,3 m så är det elektriska fältet 230/2,3=100 V/m. Man
också konstatera att fältet i exemplet finns mellan en källa och ett "passivt" föremål (här en jordad plåt).
Intensiteten av elektriska fält beror på hur hög spänning som används och på avståndet. Korta avstånd ger höga
fält. Mätningar av elektriska fält måste därför ske på rimliga avstånd, man bör inte mäta närmare än 30 cm.
Dessutom har elektriska fält en riktning i tre dimensioner, fältet kan komma uppifrån taklampan eller nedifrån en
kabel i golvet (t.ex. taklampan i våningen under) eller från någon av sidorna. En mätning av elektriska fält kan
dokumenteras i en punkt med mätvärden för alla sex riktningarna eller förenklat i form av det högsta värdet för
någon riktning.
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 2 av 8
Elektriska fält påverkas av en kropp så att fältet förtätas i närheten av alla elektriskt ledande föremål, inklusive
människokroppen. Man kan därför mäta elektriska fält med människokroppen stående i fältet eller utan. Om man
håller i ett mätinstrument som saknar anslutning till elsystemets skyddsjord så mäter man i stora drag det
elektriska fält som finns runt människan på platsen från det håll mätinstrumentet riktas. I vårt exempel får man
höga elektriska fält mot bägge plåtarna eftersom man faktiskt står i fältet mellan plåtarna!
Om man istället mäter med jordat mätinstrument mäter man det elektriska fält som finns mellan ett skyddsjordat
föremål (instrumentet) och omgivningen. I vårt exempel får man med skyddsjordat instrument självklart ett svagt
elektriskt fält från den skyddsjordade plåten (man mäter skyddsjord mot skyddsjord) medan den andra plåten ger
en hög siffra och pekar därför på källan till det elektriska fältet. Skyddsjordad mätning är effektivare på att
identifiera källor till elektriska fält medan den ojordade handhållna metoden bättre speglar exponeringen på en
person i elmiljön.
Mätningar av elektriska fält måste därför innehålla information om plats, avstånd, riktning, typ av mätinstrument
och om detta var jordat eller ojordat/handhållet.
Magnetiska fält
Magnetiska fält beror på STRÖM, så fort det flyter ström så skapas magnetiska fält.
Magnetfält kan anges i ampere per meter (A/m) och den elektriska strömmen som skapar magnetfältet i ampere
(A). Oftast förekommer dock istället enheten Tesla (mikrotesla uT eller nanotesla nT).
Till skillnad mot elektriska fält kan magnetfält dock motverkas av ström åt andra hållet så att summan av ström
och summan av magnetfält blir nära noll. Det är alltså möjligt att bli av med magnetfält genom att bryta
strömmen eller se till att returströmmen går samma väg tillbaka så att magnetfälten tar ut varandra. Till skillnad
mot elektriska fält kan man i praktiken inte skärma magnetfält.
En ström som går fram i fasledaren går tillbaka i returledaren och summaströmmen runt kabeln mätt med en
tångamperemeter är noll oavsett strömförbrukningen. Runt en kabel har man därför näst intill inget magnetfält
oavsett belastningen. Däremot om strömmen går fel väg tillbaka så skapas magnetfält.
Magnetfält mäts i tre dimensioner, längs tre axlar (x, y, z), eller så vrider man ett enaxligt mätinstrument till dess
2
2
2
att man hittat magnetfältets riktning (och dess maxvärde). Omräkningen är
x  y z .

När man mäter magnetfält är det viktigt att ange mätpunkten, avstånd, om man mäter enaxligt eller treaxligt och
under vilken tid och omständigheter mätningen gjordes. Strömförbrukningen på elsystem varierar och därmed
varierar även magnetfältet, man har högre belastning och magnetfält under mörka vinterkvällar än ljusa
sommardagar.
Elektromagnetisk strålning
Med strålning menas energiöverföring mellan två punkter. Ett statiskt fält, t.ex. jordens magnetfält, har ingen
tidsderivata och överför ingen energi, ett statiskt fält strålar alltså inte!
Nära källor har vi alltså elektriska och magnetiska fält, långt från källor kan vi ha elektromagnetisk strålning.
Vissa källor är avsiktliga, t.ex. radiosändare, GSM/3G basstationer, medan andra är oavsiktliga sändare och
sänder ut störande strålning. För en elöverkänslig kan även en avsiktlig sändare vara störande.
När elektriska laddningar rörs fram och tillbaka i ett växlande fält så utsätts laddningarna för acceleration, det
finns en tidsderivata och fältet kan stråla. För att göra det enkelt utan matematik så kan man säga att den del av
fältet som "kastas loss" från källan är det vi kallar för elektromagnetisk strålning. Den del av fältet som sitter
kvar vid källan kallas närfält och består av elektriska och magnetiska fält. Dessa måste då mätas var för sig.
I fjärrfältet, den strålning som lämnat källan, så kommer den elektriska och magnetiska fältkomponenten att
följas åt då vågen breder ut sig. Det är därför möjligt, att i fri rymd långt från källan, mäta den elektriska
komponenten och räkna ut den magnetiska och därefter effekttätheten (som är kombinationen av bägge två).
Poyntings vektor beskriver detta som
2
S=

 ×H
 , denna vektorekvation förenklas i fri rymd och fjärrfält till
S= E
E
[W / m2] , där E är den elektriska fältstyrkan i V/m och 377 råkar vara impedansen i fri rymd.
377
Detta kallas oftast för effekttäthet. Detta är en ALDRIG en uppmätt enhet, utan den härleds alltså.
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 3 av 8
Frekvens och våglängd
När något varierar så kan man tala om hur snabbt detta sker, vilket kan göras i form av tidsderivata, periodtid
eller den allra vanligaste parametern frekvens.
När något inte varierar alls så kallas det för statiskt, men andra mer specifika beteckningar finns också, t.ex.
likspänning, likström, DC, permanentmagnet, triboelektricitet m.fl. termer. Då är frekvensen noll.
Frekvens är i sig ingenting annat än en beskrivning hur något fysiskt förändras i tid. Frekvens existerar inte på
egen hand utan tillhör ett ljud, en ström, en spänning eller vågrörelse. Att prata om frekvens utan att ange vad
som hade frekvensen är meningslöst. Begreppet frekvenskänslig är därför en nonsenterm helt utan mening.
Man kan mäta frekvens med frekvensräknare, oscilloskop eller spektrumanalysator. Men man måste alltid
samtidigt säga vad frekvensen rör för något.
Frekvens definieras som antal cykler per sekund och har enheten per sekund (s-1) eller Hertz (Hz). Om man
pratar om rotation är varv per minut eller rpm ett vanligt mått, eller också där per sekund (s-1), men för frekvens
av signaler talar man stort sett alltid om Hertz.
Eftersom en elektromagnetisk våg rör sig med ljushastigheten (i fri rymd, vakuum) så hinner den en viss sträcka
under en svängingscykel, den sträckan kallar man våglängd. Ljushastigheten c är i fri rymd 299792458 m/s.
c 299792458
c=⋅ f , eller = =
f
f
eller ungefär (300 / f) meter om frekvensen f anges i MHz.
Kraftledningars 50 Hz har en våglängd av 6000 km! FM radions vågor är ca 3 meter och GSM900 ca 30 cm.
Frekvensområden har getts olika namn såsom ULF 1-30 Hz, ELF 30-300 Hz, AF 300-3000 Hz, VLF 3-30 kHz,
LF 30-300 kHz, MF 300-3000 kHz, HF 3-30 MHz, VHF 30-300 MHz, UHF 300-3000 MHz, SHF 3-30 GHz,
EHF 30-300 GHz. Våglängden minskar med ökad frekvens från 100 miljoner meter för 3 Hz till 1 meter för
300 MHz och 1 mm för 300 GHz. Termen "mikrovågor" är missvisande eftersom våglängden är decimeter ned
till millimeter men absolut inte mikrometer!
För elektriska och magnetiska fält finns två frekvensband som ofta används, med band I menas 5-2000 Hz och
band II 2-400 kHz (band III finns ej).
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 4 av 8
För mikrovågor används ibland bokstavsförkortningar: L 1-2 GHz, S 2-4, C 4-8, X 8-12, Ku 12-18, K 18-26,5,
Ka 26,5-40, Q 32-50, U 40-60, V 50-75 samt W 75-100 GHz.
En annan bokstavsserie är: L 1,12-1,7 GHz, LS 1,7-2,6, S 2,6-3,95, C(G) 3,95-5,85, XN(J,XC) 5,85-8,2, XB(H,
BL) 7,05-10, X 8,2-12,4, Ku(P) 12,4-18, K 18-26,5, V(R, Ka) 26,5-40, Q(V) 33-50 GHz, M(W) 50-75, E(T) 6090, F(N) 90-140, G(A) 140-220, R 220-325 GHz.
Ytterligare en är: A 100-250 MHz, B 250-500, C, 500-1000 MHz, D 1-2 GHz, E 2-4, F 3-4, G 4-6, H 6-8, I 8-10,
J 10-20, K 20-40, L 40-60, M 60-100 GHz.
Det är inte att rekommendera att använda någon av dessa bokstavsförkortningar eftersom dessa definitioner
överlappar varandra och dessutom ändrats genom åren.
FREKVENSANVÄNDNING
Frekvens (MHz) Används till
0,000 005-0,002
0,000 050
0,002-0,4
0,1-0,5
0,5-1,5
3-30
88-108
108-130
130-166
166-166,075
169,375-169,4
169,4-170
174-240
240-380
380-395
395-450
450-470
470-862
870-960
960-1452
1452-1479,5
1559-1626,5
1710-1785
1805-1880
1880-1900
1900-2010
2110-2170
2400-2483,5
2500-2690
3400-3600
4200-4400
5000-5250
5150-5350
5470-5725
5725-5875
uppåt
mätning band I
50 Hz kraft
mätning band II
Långvåg
Mellanvåg
Kortvåg
FM
Flyg, ILS, VOR
Militärt, sjöfart, diverse
Personsökning
Larm
Personsökning, ERMES
DAB
diverse kommunikation
Tetra/Rakel
diverse kommunikation
450-system
TV (DVB)
GSM900
Flyg, DME, radar, GPS
T-DAB
GPS, navigering
GSM1800 (DCS) mobiler
GSM1800 basstationer
DECT
3G/UMTS mobiler
3G basstationer
Mikrovågsugn, WLAN, Blåtand, ISM
4G (3G utökningsband)
WiMax, FWA
Flyg, höjdmätare (radar)
Flyg, MLS landningssystem
WLAN, radar
WLAN, radar, väderradar
WLAN, SRD, ISM, radar
Radiolänk, radar, satellit
Radar finns på mängder av olika frekvensband över 1 GHz och uppåt! Kommunikation, framförallt militära
applikationer finns också på en mängd olika frekvenser. Likaså finns fast radio, främst radiolänkar, på ett stort
antal frekvenser.
Observera att oavsiktliga störningar kan finnas på alla frekvensband. Observera även att t.ex. 3G teknik kan
användas på olika frekvenser t.ex. 450 MHz bandet eller i GSM900 bandet. Tabellen är därför endast en
vägledning till typiska användningsområden. För komplett information se PTS Frekvensplan (komplettera med
aktuella licensbeslut för varje frekvensband).
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 5 av 8
OMVANDLING MELLAN MÄTSTORHETER
Inom litteraturen förekommer en lång rad olika enheter och sätt att ange elektriska och magnetiska fält, något
som kan vara mycket förvirrande eller omöjliggöra jämförelser mellan olika experiment. Låt oss försöka reda ut
begreppen och även poängtera vilka förutsättningar som måste till för vissa omvandlingar.
Prefix
Ett prefix är något som man skriver framför en enhet för att det är bekvämt, t.ex. istället för att skriva
0,000000007 T kan man bekvämare skriva 7 nT. Ibland är det också bekvämare att använda en logaritmisk skala
istället för en linjär, då använder man decibel (dB). Decibel refererar alltid till en nivå och denna nivå kan ofta,
men inte alltid, utläsas efter bokstäverna ”dB”. Till exempel är dBV decibel relativt 1 Volt och dBµV/m decibel
relativt 1 mikrovolt per meter.
Prefix
utläses
förklaring
T
terra
1012=1 000 000 000 000
G
giga
109 = 1 000 000 000
M
mega
106 = 1 000 000
k
kilo
103 = 1 000
100 = 1
m
milli
10-3 = 0,001
µ
mikro
10-6 = 0,000 001
n
nano
10-9 = 0,000 000 001
p
piko
10-12 = 0,000 000 000 001
f
femto
10-15 = 0,000 000 000 000 001
dB
decibel
se avsnittet om ”decibel”
Det är vanligt med u istället grekiskans µ t.ex. i mejl där man begränsas till vanliga bokstäver. Se upp med
ovanan en del har att skriva mikro som "m" istället för µ eller u. Var noga med att inte förväxla T (terra) med T
(Tesla). Se även upp med att Kilobyte, Megabyte, Gigabyte etc. där KByte egentligen betytt 1024 bytes.
Decibel
Decibel är liksom prefix ett bekvämt sätt att slippa massor av nollor. I princip kan man säga att man räknar
antalet nollor och detta kallas för logaritmisk skala.
Det som gör decibel så praktiskt i många tekniska sammanhang är att multiplikationer bara blir addition! Om du
vill räkna om 10 dBW till dBµW så är det bara att addera 60, dvs. 70 dBµW. Om man vill beräkna en radiolänk
tar man sändarstyrkan i t.ex. dBW, adderar man kabelns förlust, antennvinsten, förlusten i luft över en viss
sträcka, mottagarens antennvinst och kabelförluster! Hux flux har man räknat ut vilken signal man har i
mottagaren genom enkla additioner. Beräkningarna utan decibel blir krångliga, med decibel blir det lätt...
I Svenska Akademins ordlista står att decibel är ett mått på ljudstyrka, men egentligen är decibel ett generellt
användbart logaritmiskt mått för effekt som används inom de mest skilda sammanhang.
Grunddefinitionen är att enheten ges av tio logaritmen (bas 10) av en kvot.
[Fotnot] Tio logaritmen skrivs oftast ”log” eller ”log10” men ibland ser man även ”lg”. Förväxla inte med ”ln” som är den naturliga
logaritmen med bas e. Sambandet är log x=ln  x / ln 10 , ibland finns även ovanan att skriva ”log” för den
naturliga logaritmen.
log(10)=1 och log(100000)=5, man räknar helt enkelt antal nollor...
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 6 av 8
Nomogrammet till höger kan användas för att
snabbt och enkelt konvertera dBµV/m till
W/m2 eller V/m.
DETTA NOMOGRAM GÄLLER ENDAST
I FJÄRRFÄLTET! För att vara säker på detta
även för en riktantenn krävs tiotalet meter för
frekvenser över 800 MHz! Tumregler runt 1
våglängd eller mindre gäller isotropisk antenn,
för riktantenner med hög antennvinst (Gain)
blir avståndet klart längre.
Konvertera aldrig mellan W/m2 och V/m för
frekvenser under 1 MHz!
Den gröna skalan i mitten är dBµV/m och
varje litet skalstreck är 1 enhet. Går man ut till
vänster kan man avläsa motsvarande W/m2.
Man kan samtidigt se W/m2 presenterat i
siffror, med prefix eller i exponentform. Går
man istället åt höger kan man avläsa V/m på
motsvarande sätt. 100 dBµV/m=2,7E-5 W/m2.
Om man vill ha W/cm2 istället för W/m2 dra
bort 40 dB. Om man vill ha µW/cm2 istället för
W/m2, addera 60 dB och dra bort 40 dB, dvs.
addera totalt 20 dB.
Om man har dBm i mätinstrumentet adderas
först 107 för att få dBµV, därefter adderas
antennfaktorn som anges i "per meter" för att
få dBµV/m. Själva antennfaktorn är en
korrigering för hur antennen fångar upp ett
elektriskt fält i V/m och omvandlar detta till en
signal i V som skickas till mätinstrumentet.
Denna korrigeringsfaktor bör fås tillsammans
med antennen annars behöver man låta göra en
antennkalibrering.
Typiska förluster i kablar och kontaktdon till
mätinstrument
är
0,1-3
dB.
Typisk
mätosäkerhet är +- 3 dB. Mätfel då man väljer
en fast mätpunkt istället för att flytta antennen
och notera högsta nivån (vid vågens buk) kan
uppgå till tiotals dB! Mätfel för polarisation
kan också bli tiotals dB om antennen inte vrids
till maximal signal.
"Intressanta" nivåer kan vara ICNIRPs
rekommenderade riktlinje för 3G som är
10 W/m2 = 155,8 dBµV/m = 61,4 V/m.
Motsvarande rekommendation för GSM900 är
4,5 W/m2 = 152, 3 dBµV/m = 41,2 V/m.
Konsumentelektronik testas för att
störningar med en fältstyrka på 3 V/m.
tåla
Stark FM eller TV är 100 dBµV/m. En GSM
eller 3G basstation kommer mycket sällan över
120 dBµV/m för allmänt tillgänglig plats.
Vanligt förekommande nivåer för GSM/3G är runt 90 dBµV/m.
För att friska människor ska må bra bör nivåerna för mobiltelefonins basstationer ligga lägre än 90 dBµV/m. För
att elöverkänsliga ska må bra krävs oftast 70 dBµV/m eller lägre, vilket kräver några kilometer till närmaste
basstation eller radioskugga/skärmning.
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 7 av 8
Definitionen av decibel är:
dB=10⋅log 
P1

P2
där P1 och P2 är effektnivåer. Kvoten är enhetslös och decibeltalet anger skillnaden mellan de två nivåerna. Ofta
vill man dock ha en fix nivå att jämföra med, man brukar då kalla P 2 för referensnivån. När man har en
referensnivå anger decibeltalet nivån jämfört referensnivån som har en enhet, när P2 anges i watt anger man även
decibeltalet i watt (dBW). Använder man en mikrowatt som referens anger man dBµW.
dBW ges av 10⋅log  P , där P anges i watt (W) .
dB W ges av 10⋅log
P
=10⋅log P60, där P anges i watt (W) .
10−6
 p /10
för att få Watt från dBW 10
,där p anges i decibel över 1 watt (dBW) .
Det är inte bara effekt man vill ange i logaritmisk skala med decibel utan även spänning och ström. Relationen
mellan effekt (P), spänning (U) och ström (I) är P=U 2/R=I2R, där R är resistansen. Genom att sätta in detta i
definitionen ovan får vi
dB=10⋅log 
V 12 V 2 2
V 2
R
/
=10⋅log 12 10⋅log 2 
R1
R2
R1
V2
Om nu R2=R1 så förenklas detta till
2
2
dBV =20⋅logV 1 /V 2 
där referensnivån V2 ofta sätts till 1 volt (dB över 1 volt, dBV) eller 1 mikrovolt (dB över en mikrovolt, dBµV).
På samma sätt blir det med ström
dBA=20⋅log  I 12 / I 22 
där dBA uttalas som decibel över en ampere, ibland används dBpA som är decibel över en pikoampere.
Observera alltså att decibel för spänning och ström förutsätter att resistansen man mäter över är lika som
referensnivån (att R1 är lika med R2)! Det finns ett antal ”standardresistanser” som man mäter över, de vanligaste
är 50Ω, 75Ω och 600Ω. Spektrumanalysatorer har oftast 50Ω.
Närapå alla mätinstrument mäter en spänning (ström mäts som en spänning över ett motstånd där strömmen
flyter). När man i en spektrumanalysator anger dBm så menas den effekt som utvecklas i ett 50 Ω motstånd. Den
korrekta definitionen av "dBm" är alltså faktiskt decibel milliwatt i 50Ω. Många slarvar och håller inte isär dBm
och dBmW.
För att räkna om från dBm (över 50Ω) till dBµV addera 107, dvs. 0 dBµV = -107 dBm.
För att räkna om dBµV till dBV subtrahera 120, dvs. 120 dBµV = 1 V.
dBW ges av 10 log P, där P anges i watt (W), och tvärtom ges P av 10(p/10), där p anges i decibel över 1 watt (dBW).
dBpT ges av 10 log P/10-12, där P anges i watt (W), och tvärtom ges P av 10(p/10) • 10-12, där p anges i decibel över 1 pikowatt (dBpT).
dBµV ges av 20 log(U/10-6), där U anges i volt (V), och tvärtom ges U av 10(u/20) • 10-6, där u anges i decibel över 1 mikrovolt (dBµV).
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03
FÄLT, ENHETER, DECIBEL, OMVANDLINGAR, FREKVENSOMRÅDEN
BEMI#911031
Sida 8 av 8
Storheter
Förkortning
Utläses som
Förklaring och (beteckning)
V
volt
enhet för spänning (U) och potential (V)
V/s
volt per sekund
spänningsförändring per sekund, tidsderivatan dU/dt
V/m
volt per meter
potentialskillnad över avstånd dvs. elektrisk fältstyrka (E)
A
ampere
enhet för strömstyrka (I)
A/m
ampere per meter
enhet för magnetisk fältstyrka (H)
Oe
oersted (Örsted)
amerikansk enhet för magnetisk fältstyrka (H), 1 Oe = 79,6 A/m
Wb
weber
enhet för magnetiskt flöde (Φ), 1 Wb=1 V s
Wb/m
weber per kvadratmeter
enhet för magnetisk flödestäthet (B)
T
tesla
enhet för magnetisk flödestäthet (B), 1 T = 1 Wb/m2
T/s
tesla per sekund
flödestäthetsförändring per sekund, tidsderivatan (dB/dt)
G
gauss
amerikansk enhet för magnetisk flödestäthet (B), 1 G = 10-4T
gamma
gamma
gammal enhet för magnetisk flödestäthet (B), 1 gamma = 1 nT
W
watt
enhet för effekt (P)
Ws
wattsekund
effekt summerat under en sekund dvs. energimängd
wattimme
effekt summerat under en timme, energimängd
watt per kvadratmeter
effekt genom en yta, effekttäthet
2
Wh
2
W/m
Konverteringar
Vill du räkna själv så ger matrisen nedan de flesta kombinationer av formler som behövs.
Mätstorhet (a)
FRÅN V/m (E)
TILL V/m (E)
dBµV/m
a=20 log(E/10-6)
E=10(a/20) • 10-6
dBpA/m
a=20 log(E/(120π • 10-12))
E=10(a/20) 120π • 10-12
A/m
a=E/120π
E=120π a
dBpT
a=20 log(µ0 E/(120π • 10 ))
E=10(a/20) 120π • 10-12/µ0
T
a=µ0 E/120π
E=120π a/µ0
a=10000 µ0 E/120π
E=120π a/(10000 µ0)
a=10 log(E2/120π)
E=√(10(a/10) 120π)
dBm/m2
a=10 log(E2/(10-3 • 120π)
E=√(10(a/10) • 10-3 • 120π)
W/m2
a=E2/120π
E=√(120π a)
mW/cm2
a=E2/1200π
E=√(1200π a)
-12
G
dBW/m
2
Där µ0=4π • 10-7=1,25664 • 10-6 Vs/Am, ε0 = 8,854 • 10-12 As/Vm och µ0/ε0 = 120π = 377Ω.
Bilagan i sin helhet får fritt bifogas mätrapporter .
Copyright © 1994-2009 BEMI - Bättre Elmiljö, Clas Tegenfeldt 2009-11-03