Cirklar och trianglar, geometri av sten - Samla

UV BERGSLAGEN RAPPORT 2003:7
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Cirklar och trianglar, geometri av sten
En förundersökning av ett gravfält med möjliga odlingslämningar
De två sista veckorna i oktober förundersöktes ett järnåldersgravfält
nordöst om Bengtstorps gård i Täby socken, i Närke, inför omdragningen
av E18 mellan Örebro och Lekhyttan. Gravfältet ligger på en nordsydlig
höjdsträckning i ett övrigt flackt åkerlandskap. Den nya vägens planerade
sträckning går rakt igenom gravfältet. Gravfältet fortsätter både norr och
söder om undersökningsområdet. Ett par stensträngar finns i området
och inför förundersökningen förväntades även röjningsrösen.
Målsättningen med förundersökningen var att få grepp om gravarnas och
de agrara lämningarnas utbredning inom undersökningsområdet samt att
undersöka om det funnits en förhistorisk boplats på området. Sammantaget
kunde vi konstatera 41 stycken stenpackningar, inklusive de redan kända
gravarna inom undersökningsområdet. Undantaget två treuddar var nästa
samtliga runda till formen, med en växlande diameter mellan drygt en
meter upp till åtta meter. Det är sannolikt att det förutom gravar även ingår
röjningsrösen bland stenpackningarna. Tidigare undersökningar i Närke och
i närområdet visar att gravar och röjningsrösen kan förekomma tillsammans.
Den avgörande frågan inför en kommande undersökning är därför hur vi kan
skilja gravar och röjningsrösen åt.
Cirklar och trianglar,
geometri av sten
En förundersökning av ett gravfält
med möjliga odlingslämningar
Bengtstorp 1:1, RAÄ 34, 35 och 68
Täby socken, Örebro kommun
Närke
Catarina Karlsson
E18
ISSN 1404-1685
Örebro – Lekhyttan
UV BERGSLAGEN RAPPORT 2003:7
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Cirklar och trianglar,
geometri av sten
En förundersökning av ett gravfält
med möjliga odlingslämningar
Bengtstorp 1:1, RAÄ 34, 35 och 68
Täby socken, Örebro kommun
Närke
Dnr 422-1811-2002
Catarina Karlsson
Inledning
1
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Bergslagen
Box 1406
701 14 Örebro
Tel. 019-17 40 50
Fax 019-17 40 51
www.raa.se/uv
[email protected]
Omslagsbild Exempel på stenpackning, här A921. Foto Catarina Karlsson.
Produktion och layout Britt Lundberg
Grafik Lars Östlin
Foto Catarina Karlsson
Tryck Tryckhuset, Linköping 2003
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.
© 2003 Riksantikvarieämbetet
UV Bergslagen, Rapport 2003:7
ISSN 1404-1685
2
Inledning
Innehåll
Förutsättningar 5
Mål 5
Metod 6
Genomförande 6
Resultat 8
Gravar och odlingslämningar 11
Utvärdering 13
Gravarnas antal och fördelning 13
De agrara lämningarnas omfattning, intensitet och ålder 13
De eventuella förhistoriska boplatslämningarnas omfattning, intensitet och ålder 13
Lämningarnas vetenskapliga värde enskilt och sammantaget
samt behovet av en särskild arkeologisk undersökning 14
Sammanfattning 14
Referenser 15
Administrativa uppgifter 15
Bilaga 1. Anläggningslista 16
Bilaga 2. Fyndlista 17
Bilaga 3. Vedartsanalys 18
Bilaga 4. Schaktbeskrivningar 18
Bilaga 5. Schaktplan 19
Inledning
3
Fig 1. Utdrag ur Ekonomiska kartan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000.
4
Inledning
Arkeologisk förundersökning
Cirklar och trianglar, geometri av sten
En förundersökning av ett gravfält med möjliga lämningar
Förutsättningar
Under två veckor på senhösten år 2002 förundersöktes ett gravfält vid Bengtstorp i Täby socken,
Närke. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen på uppdrag av länsstyrelsen i Örebro län, anledningen var en planerad omläggning av E18 väster om Örebro. Inom
undersökningsområdet finns större delarna av RAÄ 34 som består av tre treuddar, en rund stensättning och två osäkra stensättningar. Nordväst om RAÄ 34 ligger en rund stensättning, RAÄ 68.
Den oregelbundet ringformade stensträngen RAÄ 35:2 ligger bland gravarna på RAÄ 34. Gravfältet RAÄ 34 och stensträngarna RAÄ 35 i Täby socken var kända sedan tidigare (fig 1). Graven
RAÄ 68 registrerades i samband med den utredning som utfördes redan 1998 inför den planerade
nydragningen av E18 mellan Örebro och Lekhyttan (Annuswer 1998).
Den nord – sydliga höjdrygg där lämningarna ligger rymmer förutom lämningarna inom arbetsområdet även flera agrara lämningar i form av röjningsrösen och stensträng (RAÄ 35:1), en
treudd (RAÄ 33) samt några osäkra stensättningar (RAÄ 38 och 39), som alla ligger utanför
arbetsområdet.
Inför undersökningen förväntades ytterligare gravar inom eller i anslutning till RAÄ 34 liksom
möjligen RAÄ 68. Även agrara lämningar, i första hand i form av röjningsrösen, förväntades
inom området.
Det finns endast ett registrerat gravfält till i Täby socken, gravfält RAÄ 17, vid Råberga söder om
Örebro-Bofors flygplats. Liksom gravfältet vid Bengtstorp är det sannolikt från yngre järnålder.
Gravarna på höjdryggen vid Bengtstorp är anmärkningsvärda, det är sällsynt med tre treuddar på
samma gravfält.
Endast ett fåtal gravar har undersökts i Närke i modern tid. I Täby socken undersöktes år 1969
en vikingatida grav vid Råberga på gravfältet (RAÄ 17). Under hösten 2000 undersöktes en helt
raserad grav (RAÄ 87) vid Örebro-Bofors flygplats. Den daterades till övergången mellan bronsålder och järnålder.
Mål
Syftet med förundersökningen var att ge ett underlag för länsstyrelsens bedömning av behovet av
fortsatta antikvariska åtgärder. Förundersökningen förväntas ge svar på frågor om:
• Gravarnas antal och fördelning.
• De agrara lämningarnas omfattning, intensitet och ålder.
• Eventuella förhistoriska boplatslämningars omfattning, intensitet och ålder.
• Vilket vetenskapligt värde lämningarna har; enskilt och sammantaget.
• Behovet av en särskild arkeologisk undersökning.
Inledning
5
Fig 2. Översiktsbild av Bengtstorps gravfält från väster. Foto Catarina Karlsson.
Metod
Området karterades inledningsvis varefter schakt grävdes med hjälp av maskin på valda delar för
att identifiera anläggningar som sedan mättes in. Ett urval av dessa undersöktes. Dokumentationen
omfattade planinmätningar med totalstation, handritade sektioner och vid behov detaljplaner,
skriftliga beskrivningar samt fotografier. All insamlad data registrerades och behandlades i programmet Intrasis. I förekommande fall samlades träkol in för åldersbestämning.
Genomförande
När vintern tog sin början startade förundersökningen av gravfältet vid Bengtstorp. Höjdryggen
där gravfältet ligger var täckt av tätt växande sly, framkomligheten och synfältet var därför begränsat vid den första inspektionen. Efter avverkning och slyröjning öppnade sig en vacker plats
framför oss. Den högsta punkten inom området är en bergsklack, en del av höjdryggen som
sträcker sig i nord – sydlig riktning. Därifrån sluttar höjden brant mot öster och området skärs av
av en mindre grusväg. Även i väster sluttar höjden brant ner, mot dagens åkerlandskap. Här
ligger innan åkern en flack yta som även den efter ett tjugotal meter sluttar mot väster där åkerkanten börjar.
Undersökningen utfördes under två veckor av en arbetsstyrka om fyra personer. Inledningsvis
karterades undersökningsområdet, samtidigt som schakt togs upp på de platser som ansågs vara
mest lämpade för att söka efter boplatslämningar. Inmätningarna och dokumentationen utfördes
i enlighet med undersökningsplanen.
Sammanlagt togs 15 schakt och tre större ytor upp med grävmaskin. Schakten var cirka 360
löpmeter och ytorna 780 m2 stora. Övriga delar av området undersöktes okulärt och med jordsond. Detta resulterade i att flera ytterligare stenpackningar kunde identifieras.
Nio anläggningar grävdes och dokumenterades. Tre av de mindre stenansamlingarna undersöktes
och dokumenterades i plan och profil med ritningar och foto.
6
Inledning
/
X 6569950
Undersökningsområde
nde
nd
Kristineberg
b
Ulvsätter
X 6569600
Y 1458200
0
457900
Y 145790
Fig 3. Översiktlig schaktplan. Skala 1:3000.
Inmätningarna med totalstation påbörjades redan under karteringen och fortsatte under hela
undersökningen. Schakt och anläggningar mättes in och även de redan kända lämningar som
fanns på platsen. Under karteringen mättes även ett antal stensättningar som identifierats okulärt.
Ytterligare karterades ett antal naturligt placerade stenar, block, några möjliga terrasskanter och
en bergsklack. Sammantaget inmättes 39 stenansamlingar och två treuddar.
Efter att undersökningen avslutats täcktes de schakt i vilka anläggningar påträffats med fiberduk
för att sedan läggas igen. Detta för att underlätta vid en eventuell särskild arkeologisk undersökning
av platsen. Övriga schakt lades igen utan duk.
Under grävningen började vintern bita till och efter några frostnätter kom en liten skorpa med tjäle.
Vädret ställde dock inte till några större problem. Det största problemet var dåliga ljusförhållanden
vilket både försvårade grävandet och fotodokumentationen.
Inledning
7
Resultat
Sammantaget identifierades 41 stenpackningar,
inklusive redan kända gravar och treuddar
inom undersökningsområdet. Samtliga dessa
möjliga gravar eller röjningsrösen benämns
här som stenpackningar. Att gissa kategori
utifrån osäkra kriterier är sannolikt mer till
skada än nytta inför en möjlig särskild arkeologisk undersökning.
Resultaten utifrån inventeringen av området
gav en överblick över de ytor som inte kunde
täckas in av schakt. Den resulterade i att 19
stenpackningar, inklusive de redan kända gravarna, kunde mätas in och dokumenteras. Vid
inventeringen kunde även terrasskanter och
stensträngar mätas in.
Inom de avbanade ytorna påträffades 22 stenpackningar och 27 övriga anläggningar. De
övriga anläggningarna bestod av 9 stolphål,
6 gropar, 3 kolbottnar (vilka kan vara del av Fig 4. Kine mäter. Foto Catarina Karlsson.
en och samma kolbotten), en tydlig ansamling
av sentida röjningssten och två gravar i form av treuddar, tre stensträngar, två terrasskanter och
en härd. Av dessa undersöktes tre stenpackningar, två stolphål, tre gropar och en härd.
Stenpackningarna är i de flesta fall runda eller rundade och en övervägande del är välvda. Sex av
dem har kantkedja och stenmaterialet är oftast homogent och tätt lagt. Storleken varierar mellan
en och fem meter i diameter. Minst fem av stenpackningarna ligger i anslutning till ett eller flera
större stenblock. Dateringarna av härden och den grävda stensättningen är inte färdiga i dagsläget.
Ingen av de tre undersökta stenpackningarna A566, A791 och A1004 kunde definitivt funktionsbestämmas till grav eller röjningsröse. De valdes ut för att ge en överblick av den arkeologiska
informationen som kan förväntas. De låg i olika delar av området och var dessutom lagom stora
för att hinna grävas ut. A791 var en mycket gles stenpackning som inte liknade de runda, täta
stenpackningarna i övrigt. Den valdes ut för att utesluta möjligheten att en så gles stensamling var
anlagd. Efter att ha undersökt cirka 70% av anläggningen bedömdes den som naturlig och utgår
därför. Av anläggning A566 grävdes cirka två tredjedelar och A1004 grävdes ut helt. Dessa två
syntes inte innan avbaning, men utgjorde täta, väl avgränsade stenpackningar. Ingen av dem kan
definitivt sägas vara nedgrävd, men A566 är möjligen anlagd i en naturlig men svag svacka.
Stenmaterialet i båda packningarna var homogent. I A1004 togs ett kolprov centralt i fyllningen
på cirka 0,1 meters djup.
Endast fyra fynd påträffades vid undersökningen, en del av ett sydskandinaviskt flintavslag, ett
helt kvartsavslag och två delar av kvartsavslag. Flintan påträffades i stenpackningen A1004. Det
hela kvartsavslaget fanns i fyllningen av stenpackningen A566. Fynden i stenpackningarna visar
inte om det rör sig om gravar eller röjningsrösen. Däremot skulle de kunna indikera att det finns
någon form av stenålderslämningar på platsen.
Inom undersökningsområdet fanns även stensträngar och terrasskanter. Längs med den östra
sidan av gravfältet, ett par meter från vägen, sträcker sig en jordblandad stensträng i nord – sydlig
riktning, cirka 70 meter lång och en till två meter bred. Den ansluter till den ovala stensträngen
som ligger strax norr om bergsklacken. Ovalen är cirka 14x22 meter och har en öppning i väster.
8
Inledning
Intill öppningen ligger en stenpackning och i ovalen ligger ännu en. Spår av ytterligare två stensträngar i nordsydlig riktning ligger i den nordvästra delen av undersökningsområdet. En relativt
tydlig terrasskant sträcker sig också i nord – sydlig riktning över områdets mittersta del och
avgränsar därmed den någorlunda plana ytan väster om höjdryggen.
Sammanlagt samlades fem kolprover in och två valdes ut för vedarts- och 14C-analys. Proverna
kom från stenpackningen A1004 och härden A303. Resultaten av analyserna är ännu inte klara.
1869
/
1848
960
425
312
582
255
277 269
1355
1728
566
1595
1607
591
1061
934
653
1496
691
1501
1028
927
665
X 6569875
683
2132
1042
921
1333
1243
1078
730
1014
1004
1218
952
1302
1316
804
1521
827
1291
1236
944
X 6569825
Röjningssten
Kolbotten/härd
Stolphål
Stensträng
Schakt
Grop
Sten
Y 1458000
Y 1457900
Grav/stenpackning
Fig 5. Undersökningsområdet med stenpackningar och övriga anläggningar. Skala 1:750.
Inledning
9
/
Schaktkant mot N
Profil
Profil
Profil mot N
+ 48,95
+ 48,90
Kvartsavslag
Mörkt brunt humöst lager
Sandig morän
Sandblandad humös brungrå mylla
0
1m
Schaktkant
öster
Schaktkant
väster
F1
KP
/
+ 51,33
+ 51,56
Profil mot N
+ 51,56
+ 51,56
2
1
Rot
2
Gul sandig morän
2
Fig 6. Plan och profil över A566 och A1004. Skala 1:20.
10
Inledning
1
0
Fig 7. Exempel på stenpackning, här A921. Foto Catarina Karlsson.
Gravar och odlingslämningar
Länets gravarkeologi kännetecknas idag främst av brist på kunskap. Det finns få registrerade gravar,
få moderna undersökningar och därmed ett bristfälligt underlag för att diskutera regionala och
lokala gravskick och gravseder. Vid försök att generellt uttala sig om gravar i Närke har influenser
från flera håll presenterats. Exempelvis treuddar som tyder på kontakter med Mälardalen, kvadratiska stensättningar som pekar på östgötska influenser och domarringar som utgör ett sydligt
inslag. Det som krävs är en lokal kunskapsbas där gravarna kan kopplas till sin lokala kontext
och ideologiska bakgrund för att kunna gå vidare i forskningen (Ekman 1997:59). Enligt inventeringar i länet ligger gravfälten från äldre järnålder i skogsmark och de yngre järnåldersgravarna
främst i anslutning till åkermark.
I modern tid har tre gravfält undersökts i Viby, Glanshammar och Rinkaby socknar. På Slätten i
Rinkaby socken förekom både odlingsrösen och gravar. Gravarna daterades till romersk järnålder – folkvandringstid. Röjningsrösena daterades till medeltid, vilket överensstämmer med teorin
om en medeltida folkökning, med ökat skattetryck vilket lett till nyodling av inte allt för gynnsamma områden som exempelvis Slätten (Hårding & Olausson 1999). På gravfältet Vreten i Viby
socken grävdes ett 40-tal gravar från vendeltid. Inga spår av gravarna var bevarade ovan jord. Ett
vikingatida – tidigmedeltida skelettgravfält grävdes vid Husby i Glanshammars socken. Tretton
gravar undersöktes och utformningen visade på ett tidigt kristet inflytande (Andersson, Ekman &
Persson 2000, Hårding & Olausson 1999).
Vid ett par tillfällen har röjningsröseområden undersökts i bygderna väster om Örebro. Det gäller
Örebro-Bofors flygplats som ligger strax sydväst om Bengtstorp och Lanna golfbana som ligger
drygt sju kilometer väster om Bengtstorp. Vid golfbanan i Lanna var frågan om röjningsrösen
eller gravar inte under diskussion, men vid flygplatsen undersöktes ett tjugotal rösen, varav ett
hade ett sotlager och bedömdes som en grav (Lindkvist & Westin i manus).
Inledning
11
På gravfältet i Bengtstorp framstod i fält en mycket tydlig fråga. Hur skall man säkert kunna
skilja gravar från odlingsrösen? Denna fråga har man bland annat ägnat tid åt i Hamnedaprojektet
i Småland som pågick under slutet av 90-talet. Efter en genomgång av material från södra Sverige
har Fredrik Svanberg konstaterat att det visat sig svårt att göra denna distinktion. Att utifrån
form, storlek eller läge i terrängen försöka skilja gravar från röjningsrösen förefaller mer och mer
tveksamt. Det är också tydligt att antalet lämningar som inte enkelt kan kategoriseras in under
”grav” eller ”odlingsröse” blir fler och fler. En tydlig trend är också att fornlämningar som från
början antagits vara gravar, men saknar spår av gravmaterial, i högre grad ändå bedöms som
gravar (Svanberg 2000:122).
Tomma gravar, eller gravar utan ben, är ett återkommande fenomen. De förekommer under alla
förhistoriska perioder, men oftast under äldre järnålder. Olika förklaringar har presenterats, men
med en gemensam huvudtes; att graven förutom sin roll som symbol också är förvaringsplatsen
för den dödes kvarlevor. Ericsson och Runcis har i en artikel från 1995 behandlat gravar utan ben
utifrån förutsättningen att frånvaron är signifikant i det rådande religiösa systemet där graven
ingår. Perspektivet skulle flyttas från individen i graven till graven som social symbol och som
resultatet av en rituell process utförd av de levande. De föreslår att religionen skall förstås utifrån
sociopolitiska förhållanden där gravritualen har en aktiv roll i politiska strategier. Variationen i
gravskick återspeglar där inte individens status utan en social modell där: ”En grav utan ben är
ett medvetet valt gravskick ur ett utbud av flera möjliga och urvalet är styrt av rationella skäl
utifrån den specifika samhällskontexten” (Ericsson & Runcis 1995:39).
Under de arkeologiska undersökningarna vid Slätten i Rinkaby socken, där en av huvudfrågorna var
att avgöra om rösena på platsen var gravar eller röjningsrösen, konstaterade man att det inte gick att
avgöra i fält. Däremot grundar sig delar av den slutgiltiga bedömningen på fyndmaterial, dateringar
och osteologisk analys. Nästan hälften av stenansamlingarna kunde inte tolkas till grav eller röse
(Hårding 2000). Här tolkades under förundersökningen en undersökt stensättning som en tom grav
(Ekman & Ramström 1999), medan den efter slutundersökningen tolkas som ett röjningsröse.
Slätten är ett illustrativt exempel på svårigheten att göra bedömningen röjningsröse kontra grav.
Fig 8. Enhetschef Lena Lindgren Hertz och projektchef Bo Annuswer i diskussion om gravar och röjningsrösen.
Foto Catarina Karlsson.
12
Inledning
Utvärdering
Under de två veckor som undersökningen pågick ägnades delar av tiden till diskussioner inom
arbetsgruppen och med övriga arkeologer från UV Bergslagen om hur vi bäst skulle tackla denna
undersökning. Tanken var att i första hand få en bild av stenpackningarnas antal och utbredning
över området och att i möjligaste mån se om någon boplatsaktivitet pågått inom undersökningsområdet, för att utifrån undersökningsplanen få ett så gott underlag som möjligt inför en eventuellt
kommande undersökning. Här följer utvärderingen av förundersökningen som delats upp i fyra
delar med hjälp av de frågor som formulerats i undersökningsplanen.
Gravarnas antal och fördelning
Redan genom att ställa vanliga frågor om gravarnas antal och deras fördelning över området,
ställs det intressantaste och viktigaste spörsmålet här på sin spets. Vilka av dessa stenpackningar
är gravar? Vilka av dessa stenpackningar är röjningsrösen/odlingslämningar? Följdfrågan lyder
med andra ord; hur definierar vi gravar och röjningsrösen? Efter en förundersökning är det naturligtvis inte möjligt att svara på dessa stora frågor, men i en förlängning för den arkeologiska
forskningen i Närke är det av stor vikt att vi får en uppfattning om hur relationen mellan odlingslämningar och gravar ser ut här.
När det gäller gravfältet på Bengtstorp kan vi konstatera att det bland annat är ett gravfält på
grund av de treuddar som ligger strategiskt placerade längs åsryggen. De övriga lämningarna
liknar i många fall runda stensättningar (gravar) som i tusental grävts ut i stora delar av Sverige.
Här i Närke har däremot få gravar och gravfält undersökts och vi känner inte till de karaktärsdrag som skulle kunna vara typiska i området. Undersökningsområdet skär rakt igenom ett av få
kända gravfält i området, och vi har konstaterat att det finns minst 41 möjliga gravar (39 stenpackningar och två treuddar) inom undersökningsområdet som är cirka 8000 m2 stort. Stenpackningarna är relativt jämt fördelade. Ingen större skillnad mellan stenpackningarna på åsen
och de på den flacka delen väster om åsen har kunnat konstateras. Att uppskatta antalet stenpackningar för hela undersökningsområdet är svårt, men det rör sig om minst 50 och kanske ända upp
till 100 stycken.
De agrara lämningarnas omfattning, intensitet och ålder
Likväl som att vi har 39 potentiella gravar, har vi 39 potentiella röjningsrösen. Men sannolikt är
frågan för enkelt ställd och det rör sig kanske om en blandning av dessa fornlämningstyper. Det är
möjligt att röjningsrösen fått sekundära gravar eller att gravar senare använts som röjningsrösen.
Kombinationen ger en diversifierad och intressant bild av gravfältet vid Bengtstorp. I dagsläget är
det inte möjligt att närmare tolka de agrara lämningarna.
De förut nämnda stensträngarna kan vara indelningar av rummet. Relationen mellan odlingslämningarna och de övriga lämningarna kan vi inte avgöra i dagsläget. Den ovala stensträngen
som även inhägnar en stenpackning, kan vara en tidigare röjd yta, men det kan också röra sig om
en gravhägnad.
De eventuella förhistoriska boplatslämningarnas omfattning, intensitet och ålder
På platsen fanns endast få indikationer på boplatslämningar. De nio möjliga stolphålen låg fördelade
över schakten men inga hus eller andra konstruktioner kunde urskiljas. Inga boplatsindikerande
fynd påträffades heller. Härden, groparna och stolphålen skulle kunna tolkas som lämningar efter
en möjlig boplats, men sannolikt kommer de snarare från vissa aktiviteter som inte nödvändigtvis
betyder att man bodde här. Möjligen kan dessa spår i en förlängning kopplas samman med de
riter och handlingar som utförts på platsen i samband med anläggandet av stenpackningarna,
vare sig de är gravplatser, agrara lämningar eller något helt annat. De fyra fynden av kvarts och
flinta visar dock att det är möjligt att någon form av stenåldersaktivitet pågått på platsen. Aktiviteterna skulle som äldst enligt strandlinjeförskjutningen kunna vara senmesolitiska, då området
ligger på cirka 50 meter över havet.
Inledning
13
Lämningarnas vetenskapliga värde enskilt och sammantaget
samt behovet av en särskild arkeologisk undersökning
Det vetenskapliga värdet hos de lämningar som finns på platsen är stort. Gravarkeologin i Närke
är som tidigare nämnt i stort behov av ytterligare undersökningar för att en regional och lokal
kunskap om gravseder och gravskick skall kunna byggas upp. Frågan om gravar kontra röjningsrösen är en nyckelfråga, Närke och Bengtstorp är en mycket lämplig plats att fortsätta
diskussionen som påbörjades vid undersökningen på Slätten. I en vidare diskussion av begreppen
grav/röjningsröse kanske vi är tvungna att försöka lämna de empiriska tankebanorna med bedömningar utifrån form, storlek, läge, fynd och dateringar för att snarare rikta in oss på intentioner
och tankar hos de människor som skapade anläggningarna. Skilde de på begreppen som vi gör
idag eller fanns andra religiösa, samhälleliga eller politiska utgångspunkter? Var det självklart för
människorna som lade sten vid sten att forma en grav, röja en yta för odling eller var riten, handlingen och det skapade minnesmärket i landskapet lika viktigt? Frågorna inför framtiden är många
och därför är behovet av en särskild arkeologisk undersökning med andra ord stort.
Sammanfattning
De två sista veckorna i oktober år 2002 förundersöktes ett järnåldersgravfält nordöst om Bengtstorps gård inför omdragningen av E18 mellan Örebro och Lekhyttan. Gravfältet ligger på en
nord – sydlig höjdsträckning i ett övrigt flackt åkerlandskap. Den nya vägens planerade sträckning går rakt igenom gravfältet. Under tidigare inventeringar har tre treuddar och ett antal
stensättningar registrerats. Vid den senaste inventeringen reducerades antalet runda stensättningar
till fyra stycken. Ett par stensträngar påträffades vid inventeringen och inför förundersökningen
förväntades även röjningsrösen inom området. Målsättningen med förundersökningen var dels
att få grepp om gravarnas och de agrara lämningarnas utbredning inom undersökningsområdet
samt att undersöka om det funnits en förhistorisk boplats på området, dels att ge länsstyrelsen ett
underlag för bedömning av vidare antikvariska åtgärder.
Gravfältet fortsätter både norr och söder om den undersökta ytan. Området avgränsas i öster av
en väg och i väster av åkermark. Området är drygt 100 meter långt och 80 meter brett. Under
förundersökningen togs 15 schakt och tre större sammanhängande ytor upp. Även delar av de
områden som inte omfattades av schakt undersöktes okulärt och med jordsond. Sammantaget
fanns 41 stenpackningar, inklusive de redan kända gravarna inom undersökningsområdet. Undantaget två treuddar var nästan samtliga runda till formen, med en diameter växlande från drygt en
och upp till åtta meter. Det är sannolikt att det förutom gravar även ingår röjningsrösen bland
dessa 39 stenpackningar. Tidigare undersökningar i Närke och i närområdet visar att gravar och
röjningsrösen kan förekomma tillsammans och likna varandra. Röjningssten kan även sekundärt
ha slängts upp på befintliga gravar. Detta innebär svårigheter när man i ett tidigt undersökningsskede skall skilja gravar och röjningsrösen åt. Många av stensättningarna på platsen har ett sorterat
stenmaterial och kantkedja vilket brukar tyda på att det rör sig om gravar.
I samband med förundersökningen grävdes två mindre stenpackningar. Inga ben eller tidstypiska
föremål påträffades, men i den ena stensättningen kom ett kvartsavslag och i den andra en bit
slagen flinta. Inga säkra boplatsindikerande fynd hittades i schakten. Ett par möjliga stolphål och
en härd som inte direkt kan knytas till gravar eller odling har också påträffats på platsen.
Slutsatsen är att det finns stora behov av särskild arkeologisk undersökning av gravfältet vid
Bengtstorp. Framför allt för att sätta fokus på frågan om röjningsrösen kontra gravar i Närke,
men också för att få gravar har undersökts i området och en viktig uppgift är att bygga upp en
lokal kunskapsbas.
14
Inledning
Referenser
Andersson, K., Ekman, T. & Persson, B. 2000. Husby i Glanshammar – makt och metall under
yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen DAFF 2000:2.
Annuswer, B. 1998. Arkeologisk utredning etapp 1. Örebro – Lekhyttan E18. UV Mitt rapport
1998:70.
Ekman, T. 1997. Örebrokontoret med strategi för Bergslagen, i Arkeologiskt program för UV
Mitt och UV Uppsala. 1997 – 1999. RAÄ.
Ekman, T. & Ramström, A. 1999. Blockgravarna vid Slätten. Arkeologisk förundersökning. UV
Bergslagen, Rapport 1999:08.
Hårding, B. & Olausson, M. 1999. Äldre och yngre järnålder, i Vetenskapligt program för UV
Bergslagen 2000 – 2002.
Hårding, B. 2000. Järnåldersgravar och medeltida odlingslämningar vid Slätten. UV Bergslagen
DAFF 2000:1.
Lindkvist, A. & Westin, Å. Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning vid ÖrebroBofors flygplats (manus).
Svanberg, F. 2000. Gravar i röjningsröseområden, i Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland. RAÄ.
Administrativa uppgifter
Länsstyrelsens beslut: 413-05324-2002.
RAÄ dnr: 422-1811-2002.
Konto nr: 1810063.
Tidsperiod: 2002-10-21 – 2002-11-04.
Projektledare: Catarina Karlsson.
Personal: Martin Edlund, Gunlög Graner, Anne-Cathrine Johannessen.
Läge: Ekonomiska kartbladet 10F 3b.
Koordinater: X 6569845 Y 1457904.
Koordinatsystem: 0 gon RT 90.
Höjdsystem: RH 00.
Undersökningens yta: 8000 m2.
Foto: Unr 3978:1 – 25.
Fynd: Fynden förvaras vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen i väntan på ytterligare undersökningar av området.
Arkiv: Arkivhandlingar förvaras i Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA) i Stockholm.
Inledning
15
Bilaga 1. Anläggningslista
Anr
Typ
Grävd
Djup
Storlek
Form
Täthet
Anmärkning
255
Stenpackning
–
–
1x1,5
Rundad
Medel
Flack, vid stenblock
269
Stenpackning
–
–
0,9x0,9
Rundad
Gles
Flack
277
Stenpackning
–
–
1,2x0,8
Oregelbundet rundad
Gles
Flack
285
Terrasskant
–
–
–
–
Möjlig del av A1830
292
Grop
–
–
1,2x0,7
Oregelbundet avlång
–
Kol
303
Härd
x
0,15
0,7
Rund
–
Sot, kol och skärvsten
312
Stenpackning
–
–
2,7x1,7
Oregelbunden
Tät
Välvd vid två stenblock,
eventuellt senare påförd röjsten
357
Stolphål
x
0,36
0,5
Rundad
–
Stenskott
376
Stolphål
–
–
0,25x0,3
Rundad
–
Kol
385
Terrasskant
–
–
2 m bred
–
–
Nord – sydlig riktning
389
Stolphål
x
0,1
0,4
Rund
–
–
402
Kolbotten
–
–
–
–
–
Hör sannolikt samman
med A576
425
Stenpackning
–
–
2,2x2,2
Oregelbunden
Medel
Flack
478
Grop
–
–
1,0
Rundad
–
–
532
Stolphål
–
–
0,3x0,5
Oval
–
–
542
Stolphål
–
–
0,3
Rund
–
–
550
Stolphål
–
–
0,5
Rundad
–
–
560
Stolphål
–
–
0,5
Rundad
–
–
566
Stenpackning
x
0,22
1,2x1,2
Rundad
Medel
Flack
576
Kolbotten
–
–
2x9
–
–
Går utanför schaktet
582
Stenpackning
–
–
4,5x2,4
Oregelbunden
Medel
Välvd med stenblock
591
Stenpackning
–
–
1,0x1,8
Rundad
Tät
Välvd
618
Grop
x
0,08
0,4
Rund
–
Möjligt stolphål
653
Stenpackning
–
–
4
Rundad
Tät
Välvd
665
Stenpackning
–
–
3,2x1,2
Oregelbunden
Gles
Flack
671
Stolphål
–
–
0,4x0,5
–
–
–
676
Stolphål?
–
–
0,15x0,25
Oval
–
–
683
Stenpackning
–
–
1,2x1,5
Rundad
Gles
Flack
691
Stenpackning
–
–
4,0
Rund
Tät
Välvd med kantkedja
730
Stenpackning
–
–
7,0
Rund
Tät
Välvd
778
Grop
x
0,1
1,5x1,2
Oregelbunden
–
–
791
Stenpackning
x
–
–
–
–
Utgår
804
Stenpackning
–
–
5,0
Rundad
Medel
Välvd
827
Grav /Treudd
–
–
–
Triangulär
–
Kantkedja
921
Stenpackning
–
–
1,7
Oregelbunden
Medel
Flack
927
Stenpackning
–
–
1,5
Rundad
Gles
Välvd med kantkedja
och stenblock
934
Stenpackning
–
–
2,0x1,5
Oval
Medel
Välvd
939
Kolbotten
–
–
–
–
–
–
944
Stenpackning
–
–
4,5
Rund
Tät
Välvd med kantkedja
952
Stenpackning
–
–
5
Rundad
Tät
Välvd
16
Inledning
Anr
Typ
Grävd
Djup
Storlek
Form
Täthet
Anmärkning
960
Grav/Treudd
–
–
–
Triangulär
Tät
Kantkedja
996
Grop
–
–
1,5
Rund
–
Möjlig härdbotten
1004
Stenpackning
x
0,2
2,0x2,0
Rundad
Tät
Flack
1014
Stenpackning
–
–
4
Rund
Tät
Välvd med kantkedja
1028
Stenpackning
–
–
4
Rund
Tät
Välvd
1042
Stenpackning
–
–
5x4,5
Rundad
Tät
Välvd
1061
Stenpackning
–
–
4,5
Rund
Tät
Välvd
1078
Stensträng
–
–
70x1 – 2
–
–
–
1218
Stenpackning
–
–
4x3,7
Oregelbunden
Medel
Flack
1231
Röjningssten
–
–
1,5x2,5
Oregelbunden
–
–
1236
Stenpackning
–
–
1,4x0,7
Rundad
Gles
Flack med kantkedja?
1243
Stenpackning
–
–
3
Rund
Tät
Välvd
1291
Stenpackning
–
–
2,5x2
Rundad
Tät
Flack med kantkedja?
1302
Stenpackning
–
–
4,0x4,5
Rundad
Medel
Välvd med rest sten?
1316
Stenpackning
–
–
3,5x4
Rundad
Medel
Välvd
1333
Stenpackning
–
–
3x5
Oval
Tät
Välvd, med påförd röjningssten
1355
Stenpackning
–
–
3,5
Rund
Tät
Välvd stenblock
1496
Stenpackning
–
–
4
Oregelbunden
Medel
Flack
1501
Stenpackning
–
–
2,4x1,6
Oregelbunden
Medel
Flack med kantkedja
och stenblock
1521
Stensträng
–
–
76x1,2 – 2
–
–
–
1595
Stenpackning
–
–
3
Rundad
Tät
Välvd
1607
Stenpackning
–
–
3x5
Oval
Tät
Välvd med stenblock
1728
Grop
x
–
2,7x2,5
Rundad
–
–
1848
Stenpackning
–
–
6
Rund
Tät
Välvd
1869
Stensträng
–
–
16x2
–
–
Med röjningssten
2132
Stenpackning
–
–
2x3,5
Oregelbunden
Medel
Med möjligt påförd röjningssten
Typ
Fragmenteringsgrad
Längd/bredd
Vikt
Anmärkning
Alla mått är angivna i meter.
Bilaga 2. Fyndlista
Fynd nr
Material
1
Sydskandinavisk flinta
Avslag
Del av
19/16
2
I A1004
2
Kvarts
Avslag
Helt
51/44
17
I A566
3
Kvarts
Avslag
Del av
14/10
1
Lösfynd i S201
4
Kvarts
Avslag
Del av
18/15
1
Lösfynd i S494
Längd och bredd anges i millimeter och vikt anges i gram.
Inledning
17
Bilaga 3. Vedartsanalys
Analysprotokoll
Landskap: Närke
Socken: Täby
Fastighet: Bengtstorp
RAÄ nr: 34
Kategori: Gravfält
AnalysId: 3446
Anläggning: A1004
Provnr: –
Vikt: 0,1
Analyserad vikt: 0,1
Fragment: 12
Analyserat antal: 12
Art: Gran
Antal: 12
Material: Träkol
Kommentar: –
AnalysId: 3447
Anläggning: A303
Provnr: PK1756
Vikt: 0,2
Analyserad vikt: 0,2
Fragment: 5
Analyserat antal: 5
Art: Ek
Antal: 5
Material: Träkol
Kommentar: –
Bilaga 4. Schaktbeskrivningar
Schakt nr
Riktning
Längd
Bredd
Djup
m2
201
Ö–V
80
2
0,1 – 0,3
161
6569905,73
1457947,20
460
Ö–V
15
2
0,1 – 0,2
26
6569897,93
1457972,94
494
Ö–V
55
2
0,1 – 0,3
100
6569896,68
1457940,51
606
Ö–V
20
2
0,2 – 0,3
33
6569889,40
1457947,15
627
N–S
24
2
0,2 – 0,3
43
6569880,58
1457935,90
705
Ö–V
12
2
0,2
21
6569879,61
1457946,90
720
NÖ – SV
15
2
0,1
29
6569876,59
1457954,62
749
Ö–V
45
2
0,1 – 0,4
90
6569848,98
1457938,10
900
N–S
32
2
0,2 – 0,3
60
6569879,14
1457919,28
982
–
9
6
0,1
62
6569867,54
1457964,68
1212
Ö–V
10
6
0,2
20
6569860,02
1457908,60
1258
Ö–V
14
2
0,1 – 0,2
31
6569840,34
1457964,09
1457990,76
X
Y
1346
Ö–V
9
2
0,1 – 0,2
18
6569869,39
1350
Ö–V
11
5
0,2
67
6569901,06
1457961,64
1488
Ö–V
9
2-3
0,1 – 0,2
20
6569884,83
1457998,03
Alla mått är angivna i meter.
18
Inledning
Bilaga 5. Schaktplan
1869
/
1848
960
425
S 201
582
312
277 269
255
1355
S 1350 1728
566 S 494
1595
1607
591
S 460
1061
934
S 627
S 900
927
653
1028
1078
1496
691
665
S 720
683
2132
1042
921
S 1488
1501
S 705
X 6569875
1333
1243
S 606
730
S 982
1014
S 1346
1004
1218
952
S 1212
1302
1316
804
1521
827
1291
1236
S 749
944
S 1258
X 6569825
Röjningssten
Kolbotten/härd
Stolphål
Stensträng
Schakt
Grop
Sten
Y 1458000
Y 1457900
Grav/stenpackning
Inledning
19