Fossil åkermark I dagens skogsmark ligger mossklädda stenhögar från äldre tiders stenröjning och odling. Redan på 1200-talet skrev författaren Saxo Grammaticus om högarna av sten inne bland skogens träd. Röjningsrösena hade äldre tiders bönder samlat ihop för att de inte skulle ligga i vägen för åkerbruket. Områden med gamla odlingsspår kallas för fossil åkermark. Röjningsrösen, terrasser och stensträngar är exempel på sådana. Bland röjningsrösena kan det även finnas förhistoriska gravar och rester från medeltida hus, som kan vara svåra att skilja från röjningsrösen. Under matjorden i de stenröjda ytorna kan det även finnas spår efter förhistoriska långhus. Det första redskapet som användes för jordbearbetning var hackan. Stenen slängdes upp i röjningsrösen och marken runtom odlades. Äldre röjningsrösen är ofta små, flacka och nedsjunkna. De kallas ibland för just hackerör. Under förhistorisk tid var landskapet öppet, med dungar av lövträd. Granen hade ännu inte vandrat in. Inhägnade åkrar hindrade fritt strövande djur från att beta där. I gravröset till vänster i bakgrunden vilar förfäderna till gårdens brukare. Årdret började användas redan under bronsålder och var i vissa områden i bruk in på 1800-talet. Det krävde noggrannare röjning av åkrarna än hackan. Plogen ställde ännu högre krav på framkomlighet. Åkrar som brukats med plog är därför större och mer välröjda. Många röjningsrösen togs bort under 1800–1900-talet i och med jordbrukets effektivisering. Stenen lades i stenmurar eller stentippar invid åkerkanterna. Spår efter vitt skilda tidsperioder kan finnas inom samma fossila åker. En del åkrar odlades redan under bronsålder. Odlingen upphörde och återupptogs ibland långt senare. Mellan röjningsrösena odlades andra grödor än idag. Hirs, emmer och spelt är exempel på spannmål som numera är ovanliga, men som var vanliga under förhistorisk tid. De flesta arkeologiskt undersökta fossila åkrar i länet har haft sin huvudsakliga brukning under äldre järnålder och/eller medeltid. Ofta har Många år senare växer gran i det som tidigare var odlingslandskap. Bakom träden skymtar det stora gravröset. Inga synliga spår finns kvar efter huset, utan de ligger dolda under markytan. Allmänna råd odlingen återupptagits under 1700- och 1800-talet, men de sentida röjningsrösena är ofta höga och toppiga med lösare stenmaterial. De fossila åkrarna är ofta komplexa lämningar som brukats under lång tid. Se till att inga körskador uppstår i markytan mellan röjningsrösena. Minimera därför körningen inom den fossila åkern. Avverka när det är tjäle eller torrt i marken. Kör på risbäddar om det behövs. Kör inte på röjningsrösen, terrasskanter och andra synliga strukturer. Lägg inte heller hyggesavfall ovanpå dessa. Skogsbruksåtgärder kan kräva särskilt tillstånd (se nedan). Plantera inte i röjningsrösen eller terrasskanter. En del fossila åkrar omfattar många hektar. Men hela markytan har inte brukats vid ett och samma tillfälle, utan åkermarken har flyttats runt inom området. Markerna röjdes och svedjades. Efter några år av odling lades marken i träda och brukades istället som ängs- eller betesmark. Trädesperioderna var ofta långa. Under yngre järnålder började marken gödslas mer regelbundet och då kunde markerna odlas mer intensivt. Stenålder Bronsålder | 1800 f.Kr Äldre järnålder Yngre järnålder Nyare tid Medeltid | | | | 500 f.Kr 400 e.Kr 1050 e.Kr 1520 e.Kr Lagskydd och tillstånd Fossil åker som formats genom äldre tiders brukningsmetoder är fast fornlämning och omfattas av kulturminneslagen (KML). Fossil åker av sentida karaktär klassas däremot som övrig kulturhistorisk lämning och omfattas – om den är belägen i skogsmark – av skogsvårdslagens hänsynsparagraf (30 §). Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Till lämningen hör även ett omgivande fornlämningsområde (KML 2 kapitel 2 och 6 §§). För markberedning, plantering, stubbskörd, anläggande av skogsbilväg m.m. inom fast fornlämning krävs länsstyrelsens tillstånd. Den som genomför en skogsbruksåtgärd ska ta reda på om fast fornlämning berörs (KML 2 kapitel 10 §). I Fornsök på Riksantikvarieämbetets webbplats, www.raa.se, finns uppgifter om alla registrerade fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Länsstyrelsen i Jönköpings län Webbplats: www.lansstyrelsen.se/jonkoping Telefon: 036-39 50 00 Illustrationer: Róza Varju Jancsovicsné © 2011