Den egeiska bronsåldern

Den egeiska bronsåldern
Den egeiska bronsåldern - relativt och absolut*
Tidig bronsålder
3100-2000 f.Kr. (1100 år)
Mellersta bronsåldern
2000-1600 f.Kr. (400 år)
Sena bronsåldern
1600-1000 f.Kr.(600 år)
* enligt S. Manning, The Absolute Chronology of the Aegean Early
Bronze Age: Archaeology, Radiocarbon and History, 1998
Arthur Evans, brittisk arkeolog, 1851-1941
Bronsåldern i det egeiska området
Kykladiska
kultursfären
på öarna
Helladiska
kultursfären
på fastlandet
Minoiska
kultursfären
på Kreta
Den tidiga bronsåldern
Från Shelmerdine 2008, sid. 4, fig. 1:2
Den tidiga bronsåldern
 Fler och delvis större bosättningar: centra
 Mer effektivt och omfattande jordbruk: plogen, dragdjur
 Ökad handel och kontakter: paddlade skepp, interregionala
likheter i arkitektur, keramik och bildvärld
 Ökad komplexitet i samhället
 Specialisering: metall, keramik, obsidian, marmor, spannmål
 Ökade hierarkier, elit (arkitektur, gravar)

Administration: sigill
 Arsenikbronser, senare tennbronser
Kontakter – handel – idéutbyte
Uppskattad restid för
tillgängliga, paddlade
båtar:
Liten kanot – 20 km/dag
Långbåt – 40 km/dag
Markeringar för avstånden
10 km och 20 km från land
Från C. Broodbank, An Island Archaeology of the Early Cyclades, Cambridge 2000, fig. 94.
Kontakter – handel – idéutbyte
Tidigkykladiska båtframställningar
Dokosvraket, c. 2200 f.Kr.
Kontakter – handel – idéutbyte
Från C. Broodbank, An Island Archaeology of the Early Cyclades, Cambridge 2000, fig. 22.
Tidigcykladisk period på öarna
Tidigcykladisk period på öarna
 Omfattande handelsnät - mycket kontakt med fastlandet,
och även Kreta
 Standardisering kombinerat med regionalisering
 Skeppsfart/skeppsbyggen
 Naturresurser: obsidian (Melos), koppar (Kythnos), silver,
bly (Siphnos), marmor (Naxos, Paros)
 Marmorföremål: figuriner, pyxis, andra kärl
 Arkeologiskt fokus: gravar
 Siter: Agia Irini, Chalandriani-Kastri, m.fl.
Keos:
Ayia irini
Blandkultur, nära
knuten till fastlandet
Syros: Chalandriani och Kastri
Från C. Broodbank, An Island Archaeology of the
Early Cyclades, Cambridge 2000, fig. 63.
Syros: Chalandriani och Kastri
Befäst bosättning
Kastri, sent TC II
”Corbelled graves”/
Överkragningsteknik
TC II, Chalandriani
Materiell kultur: keramik
Flaska för
Pigment
”Frying-pan”
Pyxis
Materiell kultur: marmor
Pyxis
FAF: ”Folded Arms Figurine”
Kandila
Materiell kultur: metall och obsidian
Pincett
Mejsel
Tidighelladiska
fastlandet
Tidighelladiska fastlandet
 Mycket kontakt med öarna
 Jordbruk: ökade odlingar (kapacitet och kvantitet)
 Monumentalbyggnader
• Korridorhus: Lerna, Thebe, Akovitika, Kolonna
• Befästningar
 Administration: sigill
 Under TH II standardiserad keramik
 Arkeologiskt fokus: bosättningar
 Siter: Aghios Kosmas, Manika, Lerna, Tiryns, Kolonna
Attika: Tsepi (TH I)
Kistgrav
Attika: Aghios Kosmas (TH I-II)
Euboia: Manika (TH I-III)
Euboia: Manika (TH I-III)
Kammargrav
Bosättningsstruktur – TH II
a. Lithares, Boiotien
b. Zygouries, Corinthia
c. Askitario, Attika
Argolis: Lerna
En plats som på många sätt definierat forskningen och tolkningarna
kring den tidighelladiska perioden.
Korridorhus (TH IIB)
Korridorhus (TH IIB)
Korridorhus (TH IIB)
Härdar (’key-hole hearth’)
Putsade väggar
Brända taktegel
Soltorkat tegel
Befästningsmurar
Lerna, Argolis
Tiryns: Rundbau
Administration – sigill – sigillavtryck
Materiell kultur: keramik
TH I: Urfirnis
TH III: ’tankard’
TH II: Såskopp (’sauceboat’)
Tidigminoisk period på Kreta
Tidigminoisk period på Kreta
 Dras in i interregional handel för att sedan styra den (seglade
skepp från TM III)
 Regionala stilar: keramik och gravar
 Tholosgravar på Mesaraslätten
 Begynnande ortshierarki
 Arkeologiskt fokus: bosättningar och tholosgravar
 Siter: Mochlos, Vassiliki, Fournou Koriphi (Myrtos), Kamilari,
Phourni
Mochlos (TM II-III)
Mochlos (TM II-III)
Bosättning och gravfält
Husgravar
Bosättningar – TM II
Fournou Koriphi (Myrtos)
Vassiliki
Vassiliki – bosättning
REGIONALISERING: GRAVAR
THOLOSGRAVAR:
MESARASLÄTTEN
GROTTOR
KISTGRAVAR:
AGHIA PHOTIA
GROTTOR
HUSGRAVAR: MOCHLOS, GOURNIA
Tholosgravar, TM II-III (-SM I)
Regionalisering: keramik
’Vassiliki ware’ & ’Koumasa ware’ (Myrtosgudinnan), TM II
Materiell kultur
Likheter och skillnader
Gravar
Befästningar
TH
TC
subterrana
kollektiva
subterrana
individuella
ja
ja
TB I/II
supraterrana
kollektiva
nej
expansion
TB II
TB III
TM
konsolidering/nukleation
sönderfall
sönderfall
ökad komplexitet
ÖVERGÅNGEN TB II-TB III
PÅ ÖARNA OCH PÅ FASTLANDET
KORRIDORHUS
SIGILL
STORA BOSÄTTNINGAR/CENTRA
TÄTBYGGDA HUS OCH RUMSKOMPLEX
OMFATTANDE HANDEL OCH KONTAKTER
ÖVERREGIONALA KERAMIKSTILAR
ISTÄLLET
FÖRSVINNER
MINDRE BOSÄTTNINGAR
FÄRRE BOSÄTTNINGAR
ABSIDHUS
BEGRÄNSAD HANDEL
VIKTIGT UNDANTAG! – BOSÄTTNINGEN KOLONNA PÅ EGINA
Aegina: Kolonna
Stadt III
Aegina: Kolonna
Stadt V
Bosättning – EH III – absidhus
LERNA
Keramik – EH III
TH II vs. TH III
•
•
•
•
Kommunal organisation
Extramurala gravar och gravfält
Homogen materiell kultur
Individuell heterogenitet
•
•
•
•
Individualiserad organisation
Intramurala gravar
Heterogen materiell kultur
Individuell homogenitet
Slutet av den tidiga
bronsåldern – TB III
Från Shelmerdine 2008, sid. 4, fig. 1:2
Klimatförändringar = samhällsförändringar?
1. -2500 f.Kr. 2. 2500-2200 f.Kr. 3. 2200-1500 f.Kr.
Omstrukturering av maktförhållanden
Omstrukturering av maktförhållanden
Minoiskt sigill (TM III-MM I)