1
UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för nordiska språk
Svenska 1, Lärarprogrammet
TENTAMEN: Språkets struktur, 7,5 hp
200x-xx-xx, kl. 9.00–13.00
Läs frågorna noggrant och svara direkt i skrivningen; använd baksidan om det
behövs.
Lycka till!
Maxpoäng: 113
Poängsättningen är preliminär.
Betygsgränser:
G
VG
2
Del A. Formlära (30 poäng)
1. (10 p) Ange ordklasstillhörighet för orden i fetstil i texten. (20 stycken)
Som ordklassbeteckning räknas: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, particip,
adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion.
Staten, språket och skriften
Egyptisk skrift finns från för ungefär tusen år sedan. Redan då, tre tusen år före vår
tideräknings början, fanns det en stor, centralstyrd stat, som hade total kontroll över
hela den långa Nildalen och dess befolkning, som för den tiden säkert var mycket
stor. Vi känner till riket genom inskrifterna med hieroglyfskrift, men också genom
alla monument, konstverk och andra arkeologiska lämningar. Det egyptiska väldet
under faraonerna var det mest långvariga som världen hittills har upplevt. Man
använde det egyptiska språket i ungefär tvåtusen sjuhundra år. Först efter Alexanders
erövring år 322 f. Kr. sköts det egyptiska språket i bakgrunden till förmån för
grekiskan, och först efter ytterligare tre hundra år upphörde Egypten att vara ett
självständigt rike.
Redan under rikets första århundraden åstadkom egypterna den kvantitativt allra
största prestationen, att bygga de stora pyramiderna. Med dåtidens teknik innebar ett
sådant bygge att kanske hundra tusen människor var sysselsatta med arbete i
decennier. Hur var detta möjligt?
En första förutsättning för att det hela skulle fungera tämligen väl var att alla i det
stora riket kunde meddela sig med varandra. Det enklaste var förstås om alla talade
samma språk, och så tycks det också i stor utsträckning ha varit i Egypten. Det äldsta
egyptiska riket måste ha varit ett av de första exemplen, om inte det första, på att
hundratusentals eller miljoner människor använde samma språk. Det innebar till
exempel att centralmaktens representanter kunde resa till alla delar av riket och göra
sig förstådda.
skrift
långa
egyptiska
kanske
ungefär
var
tre hundra
Hur
före
Vi
rike
detta
en
men
åstadkom
möjligt
som
alla
dåtidens
första
3
2. (4 p) Ange vilken böjningsform följande ord har (understrukna i texten):
kasus för tideräknings (stycke 1) ____________________
species för kontroll (st 1) ___________________
numerus för inskrifterna (st 1) ___________________
komparationsform för mest långvariga (st 1) _____________________
3. Besvara följande frågor. Orden är understrukna i texten
A. (3 p)
Vad är att i ”att vara ett självständigt rike” (st 1) ______________________
Vad är att i ”att alla i det stora riket kunde meddela sig” (st 3) ___________
Vilket slags pronomen är Man (st 1) _________________________
B. (2 p)
Ange tempus för verbet använde (stycke 3) _________________
Böj använde i
infinitiv ____________________
pluskvamperfekt ____________________
futurum _________________________
C. (2 p)
Ange ett verb i supinum i texten _______________________
Ange ett verb i participform i texten _________________________
4
4. (6 p) Vilken sorts fraser utgör följande uttryck (kursiverade i texten ovan)?
för den tiden (st 1)
mycket stor (st 1)
det egyptiska väldet under faraonerna (st 1)
i bakgrunden (st 1)
dåtidens teknik (st 2)
tämligen väl (st 3)
5. (3 p) Frasen ”tre tusen år före vår tideräknings början” är ett exempel på hur
grammatiska strukturer kan bäddas in i varandra som askar i askar. Försök att visa
hur många fraser som finns i citatet. Rita gärna!
5
Del B. Satslära (49 poäng)
6. Stryk under samtliga bisatser i nedanstående text: förstagradsbisatser med ett
streck, ev. andragradsbisatser med två osv.
Norden är unikt. Vi talar olika språk, ändå förstår vi varandra. Men det finns en
attitydskillnad inom Norden som syns tydligt i den senaste undersökningen av hur väl
vi förstår varandras språk.
Bäst är norrmännen. De står i särklass, och de klarar både svenska och danska långt
bättre än grannfolken klarar norska. Det har tidigare undersökningar visat, och det
bekräftas av den stora ungdomsstudie som nyligen har presenterats.
På uppdrag av Nordiska kulturfonden genomförde professor Lars-Olof Delsing och
fil. dr Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet en undersökning där gymnasieungdomar fick läsa och lyssna på sina grannspråk och där de fick svara på ordförståelsefrågor. Undersökningen har anpassats för att kunna jämföras med en
liknande studie som genomfördes för drygt 30 år sedan.
Att norrmännen står i särklass beror till viss del på att norskan har mycket
gemensamt med danskan när det gäller ordförrådet och att den har gemensamma drag
med svenskan när det gäller uttalet. Norrmännen är dessutom redan vana vid nordisk
flerspråkighet, eftersom de själva måste förhålla sig till sina egna två språk, bokmål
och nynorska.
Men det kanske viktigaste skälet till att norrmännen är så bra är deras positiva
attityd till oss andra. De gillar oss!
Norrmännens goda språkförståelse och positiva inställning ligger kvar på samma
nivå som i den förra undersökningen. Svenskarnas kunskaper har försämrats en del,
medan danskarna har blivit klart sämre de senaste decennierna.
Med tanke på hur mycket som har hänt sedan 1970-talet kan det kanske verka
förvånande att vi alls bryr oss om våra nära grannar. Inträdet i EU, satellitkanaler från
hela världen och charterresor till Thailand och Brasilien har betytt åtskilligt. Förr
tittade vi nordbor på varandras tv-kanaler, medan vi numera ser på engelskspråkiga
såpor.
Ur: Forskning och framsteg 5/06; Patric Hadenius: Dansk språkförbistring
6
7. Gör en fullständig satsanalys av följande meningar. Ta alltså ut både primära och
sekundära satsdelar, liksom alla satsdelar i ev. bisatser.
a) När vi reser till Thailand använder vi skandinaviska reseföretag.
b) Det har tidigare undersökningar visat.
c) Norrmän, svenskar och svensktalande finländare tycks fortfarande gilla varandra.
d) I Danmark går utvecklingen åt ett annat håll.
e) De danska ungdomarna ser inte på svensk tv och de läser färre svenska tidningar.
f) På gatan i Reykjavik gav ungdomar människor på gatan en vägbeskrivning.
g) De som fick frågan svarade ofta på engelska.
h) Norden hålls samman av en språklig gemenskap men bilden är ganska komplicerad.
7
8. Placera in följande meningar i huvudsatsschemat och ev. bisatser i bisatsschemat.
a) I undersökningen kan man också läsa att vi numera förstår engelska bättre.
b) Om vi vill höja de nordiska språkens status bör vi satsa på dem i skolan.
c) Lärarnas kunskaper måste höjas.
d) Engelskan är dock viktig i samarbetet med de baltiska staterna.
Huvudsats
FU
V1
N1
A1
V2
N2
A2
V1
V2
N2
A2
Bisats
BI
N1
A1
8
Del C. Fonologi, semantik, stavning, ordbildning (38 poäng)
9. (3 p) Hur många olika fonem innehåller följande ord?
prålig
stoff
stånga
sjuda
mix
gjuta
10. (2 p) Förklara med exempel vad som menas med ett fonem.
11. a) Vad innebär det att en konsonant är dental? Förklara och ge ett exempel. (2 p)
b) Vad innebär det att en konsonant är frikativ? Förklara och ge ett exempel. (2 p)
c) Vilket särdrag skiljer konsonanterna t och d åt? (1 p)
12. (3 p) Meningarna nedan innehåller alla ett exempel på ord som ser lika ut i skrift
men som skiljer sig åt i tal (planet, vaken, höll på). Vilka prosodiska drag gör
att de inte låter likadant?
Venus är en planet / Planet stod i hangaren.
Han är pigg och vaken / Han fiskade i vaken i sjön.
Han höll på blåvitt / Han höll på att ramla.
9
13. (1 p) Ge två hyponymer till ordet verktyg.
14. (2 p) På vilket sätt skiljer sig extension (betydelseomfång) och intension
(betydelsedjup) hos orden maträtt och köttbullar?
15. (2 p) Vilken är den semantiska relationen mellan orden i följande ordpar?
vind (’blåst’) – vind (’sned’)
varg – ulv
stor – liten
muntra – glada
16. (2 p) Man kan tala om emotiv betydelse hos ord. Markera två tydligt emotiva ord
bland de följande.
stol lycka gran snäll eller sköna glasögon dumhet skäll åtta
äpple till plåga fröken beröm bostad nederlag
10
17. (6 p) Markera morfemgränserna och ange typ av morfem i orden nedan.
grannfolken
betydelsefull
använder
urnordiskt
undersökningarna
fotbollsspelaren
18. (8 p) Rita träddiagram och ange ordbildningstyp för följande ord.
statsmakt
olycklig
språkförståelse
arbetslöshetsersättning
