GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-15
Förslag till yttrande till Justitiedepartementet över SOU 2004:81 – Ett steg mot ett enklare och
snabbare skuldsaneringsförfarande
FÖRSLAG TILL BESLUT
I Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen översänder skrivelsen i bilaga 7 som stadens yttrande till Justitiedepartementet.
SAMMANFATTNING
Den särskilda utredaren lagmannen Ralf G Larsson har haft till uppdrag att utvärdera
och göra en översyn av 1994 års skuldsaneringslag. Utredningens mål har varit att
skuldsaneringsförfarandet skall förenklas och effektiviseras. Utredaren har lagt fram förslag till
förändringar i skuldsaneringslagen. Förslagen innebär i materiellt hänseende i huvudsak följande.
Utredaren föreslår att kravet på ett s.k. egenförsök innan man kan ansöka om skuldsanering tas bort.
Vidare föreslås att den kommunala budget- och skuldrådgivningen ges en innehållsmässigt tyngre roll
genom att gäldenären får råd och
stöd inte endast med att ansöka om skuldsanering utan även efter ett beslut om skuld-sanering. Vidare
föreslås att Konsumentverket skall vara den samordnande centrala myndigheten för den kommunala
budget- och skuldrådgivningen. Utredaren föreslår vidare att kronofogdemyndigheten istället för
tingsrätten skall fullt ut pröva en ansökan om skuldsanering. Kronofogdemyndighetens beslut skall kunna
överklagas till tings-rätten. Vidare föreslås att en betalningsplan skall löpa under fem år. Om särskilda
skäl föreligger skall den kunna bestämmas till kortare tid. Om gäldenären under en tid haft en väsentligt
högre betalningsförmåga jämfört med vad som förutsattes när det beslutades om skuldsanering skall
betalningsplanen vid omprövning kunna förlängas till som längst sju år. Utredaren förslår också att
betalning till borgenärerna skall ske en gång om året via ett uppsamlingskonto samt att möjligheten att
låta borgenärer med mindre skuldbelopp få fullt betalt tas bort. Utredaren har, i linje med vad lagrådet
föreslog i samband med skuldsaneringslagens tillkomst 1994, valt att formulera om det allmänna
skälighetsrekvisitet så att den som är kvalificerat insolvent skall få skuldsanering om det inte är oskäligt.
Det föreslås vidare att det skall vara möjligt att återköpa en pensionsförsäkring och att avsluta ett
pensionssparkonto om försäkringstagaren eller pensionsspararen är på obestånd och ett återköp eller en
utbetalning är en förutsättning för att denne skall kunna träffa en frivillig överenskommelse med sina
fordringsägare eller beviljas skuldsanering.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Stadskansliet bedömer att ärendet inte omfattar några förslag med direkta ekonomiska konsekvenser för
Göteborgs Stad.
ÄRENDET
Göteborgs Stad har beretts tillfälle att avge yttrande över Skuldsaneringsutredningens
betänkande Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU
2004:8l). Remissvaret skall vara inkommet till Justitiedepartementet senast den 31 mars
2005.
Betänkandet har remitterats till Centrum, Härlanda, Kortedala, Konsumentnämnden
samt Förvaltnings AB Framtiden. Respektive nämnds samt Förvaltnings AB
Framtidens yttrande bifogas tjänsteutlåtandet.
SDN Centrum
SDN Centrum tillstyrker huvuddelen av de föreslagna förändringarna men vänder sig mot betänkandet i
den del som innehåller förslaget att ta bort egenförsöket. SDN Centrum anför b1.a. att för de personer
som behöver hjälp att strukturera sin ekonomi medverkar egenförsöket till ett bättre underlag för den
fortsatta ärendegången. Vidare medverkar egenförsöket till att personen det gäller deltar mer aktivt i sitt
”skuldsättningsproblem”. Om kravet på egenförsök tas bort kan det i sämsta tänkbara fall bli svårigheter
att motivera de skuldsatta som fått avslag hos kronofogdemyndigheten och som först därefter kommer till
kommunens budget- och skuldrådgivare för att få råd och stöd.
SDN Härlanda
SDN Härlanda tillstyrker huvuddelen av de föreslagna förändringarna men vänder sig mot betänkandet i
den del som innehåller förslaget att ta bort egenförsöket. SDN Härlanda anför b1.a. följande.
Skuldsaneringslagens grundtanke om frivillighet och medverkan blir alltför nedtonad om kravet tas bort.
Även skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte riskeras då man tar bort skyldigheten att reda ut sin
ekonomi innan man ansöker om skuldsanering. Att ta bort egenförsöket kan vidare leda till att ingen
tidsbesparing eller förenkling av regelverket uppnås. Ett bibehållet krav på egenförsök leder också till att
de gäldenärer som önskar stöd av en budget- och skuldrådgivare får detta i ett tidigt skede.
SDN Kortedala
SDN Kortedala ställer sig bakom huvuddelen av utredarens förslag men vänder sig mot betänkandet i den
del som innehåller förslaget att ta bort egenförsöket. SDN Kortedala anför b1.a. följande. Det är olyckligt
att ta bort kravet på egenförsök då det kan vara till gagn för den enskilde att samla sina egna skulder och
inleda förhandlingar med sina borgenärer. Att utan egenförsök lämna hela frågan till en skuldsanerare tar
bort den enskildes eget ansvar för sin situation och stärker inte den enskildes förmåga att i framtiden leva
ett självständigt liv.
Konsumentnämnden
Konsumentnämnden tillstyrker förslagen i betänkandet med undantag av beskrivningen
av Konsumentverkets roll i förhållande till kommunerna då förslaget i denna del enligt
Konsumentnämnden riskerar att leda till en alltför stor detaljstyrning av verksamheten.
Förvaltnings AB Framtiden
Förvaltnings AB Framtiden har inget att invända mot att skuldsaneringsförfarandet
effektiviseras på det sätt som föreslås i betänkandet. Yttrandet har inte varit föremål för
beslut av Förvaltnings AB Framtidens styrelse.
STADSKANSLIETS ÖVERVÄGANDEN
Syftet med att införa möjligheten till skuldsanering var den att det skulle vara
rehabiliterande genom att svårt skuldsatta personer skulle få en möjlighet att lösa sina
ekonomiska problem och därigenom få ett drägligare och ett mer samhällsnyttigt liv. Ett
annat syfte var det att förfarandet skulle verka preventivt så att färre personer skulle
hamna i situationer med övermäktig skuldbelastning genom att det inte skulle bli lika
lätt för en del personer att erhålla krediter. Ytterligare ett syfte med ett
skuldsaneringssystem var det att borgenärskollektivet skulle gynnas på så sätt att
gäldenären skulle komma att betala åtminstone någon del av sina skulder.
Mot bakgrund av att det nuvarande systemet för skuldsanering är onödigt tillkrånglat vilket lett till att
förfarandet blivit långdraget och omständligt har utredningens mål varit att skuldsaneringsförfarandet
skall förenklas och effektiviseras. De förslag som
utredningen lämnar innebär att det nuvarande förfarandet förändras i tämligen stor
omfattning.
Enligt stadskansliets mening innebär de förslag som utredningen har lämnat, förutom förslaget att ta bort
egenförsöket, att skuldsaneringsförfarandet förenklas
och effektiviseras. Kravet på ett egenförsök innebär att en gäldenär gör ett eget försök att få till stånd en
frivillig uppgörelse med sina borgenär innan han kan ansöka om skuldsanering. Förslaget att ta bort
egenförsöket kan få en motsatt effekt till att förenkla och effektivisera skuldsaneringsförfarandet. Detta
mot bakgrund av att egenförsöket leder till att den enskilde måste ha rett ut sin ekonomi innan han
ansöker om skuldsanering vilket enligt stadskansliets mening är bra om man vill effektivisera
skuldsaneringsförfarandet. Vidare torde kravet på ett egenförsök leda till att den enskilde själv tvingas att
vara aktiv gentemot sina borgenärer vilket i grunden är positivt. Utredningens förslag om att
Konsumentverket skall samordna budget- och skuldrådgivningen som kommunerna skall svara för,
innebär inte att verket skall utöva tillsyn över kommunal verksamhet. Mot bakgrund härav torde inte
utredningens förslag påverka den kommunala självstyrelsen.
I övrigt har stadskansliet inget att erinra mot utredarens förslag.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Lennart Berglund
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet
Bilaga 2 Yttrande från SDN Centrum
Bilaga 3 Yttrande från SDN Härlanda
Bilaga 4 Yttrande från SDN Kortedala
Bilaga 5 Yttrande från Konsumentnämnden
Bilaga 6 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden
Bilaga 7 Förslag till yttrande
Gunilla Fransson
Bilaga 1
Sammanfattning av betänkandet
Bilaga 2
Stadsdelsnämnden Centrum
Bilaga 3
Stadsdelsnämnden Härlanda
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-21
Yttrande angående ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande
SAMMANFATTNING
Kravet på egenförsök (steg 1) bör vara kvar av flera skäl.
-Skuldsaneringslagens grundtanke om frivillighet och medverkan blir alltför nedtonad om
kravet tas bort.
-Skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte riskeras då man tar bort skyldigheten att reda ut sin
ekonomi innan man ansöker om skuldsanering hos kronofogde-myndigheten.
Förberedelsearbetet blir eftersatt vilket leder till sämre bärkraft under hela
skuldsaneringsprocessen. Det för med sig fortsatt oro och stress för gäldenären som inte har en
fast grund för att möta de svårigheter som kan uppstå.
-Den tidsbesparing och förenkling som önskas uppnås inte. Att ta bort egenförsöket (steg 1)
kan föranleda det motsatta då fler gäldenärer får backa och börja om i förfarandet. Tidsvinsten
blir förhållandevis liten, om ens någon, med tanke på när målet, en framgångsrik och varaktig
skuldsanering, verkligen har uppnåtts för den enskilde.
-Ett bibehållet krav gör att alla gäldenärer som önskar stöd av en budget- och skuldrådgivare
får detta i ett tidigt skede och får då även tillgång till alternativa lösningar som är lämpligare i
det enskilda fallet. Detta gäller även för de gäldenärer som inte uppfyller lagens strikta krav.
Fler skuldsatta får betalningsuppgörelser.
Andra förslag i utredningen torde dock både förenkla och förkorta förfarandet på ett för
alla parter gynnsamt sätt.
-Att kronofogdemyndigheten får fatta beslut om tvingande skuldsanering och omprövningar
effektiviserar förfarandet.
-En betalningsplan redan vid inledandet ökar tydligheten och medför tidsvinst.
-Att styra betalningarna via ett uppsamlingskonto gör den praktiska hanteringen enklare för
både gäldenärer och borgenärer.
Förslaget om en förstärkning och utvidgning av budget- och skuldrådgivningens roll med
konsumentverket som samordnande central myndighet välkomnas.
FÖRSLAG TILL BESLUT
1. att avslå den av utredningen föreslagna ändringen av Skuldsaneringslagen avseende
egenförsöket, steg 1.
2. att tillstyrka övriga av utredningen föreslagna ändringar av Skuldsaneringslagen.
3. att som eget yttrande översända detta tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen.
HÄRLANDA STADSDELSFÖRVALTNING
Claes Johansson
Stadsdelschef
Kristina Arvidson-Molin
Verksamhetschef
Bilagor: Remiss till Göteborgs Stad
Begäran om yttrande från Göteborgs Kommunstyrelse
Sammanfattning ur Skuldsaneringsutredningens betänkande SOU 2004:81
”Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande”
ÄRENDET
Justitiedepartementets remiss Skuldsaneringsutredningens betänkande:
”Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande SOU 2004:81”.
Utredare har varit lagman Ralf G.Larsson. Göteborgs stad är en av remissinstanserna.
Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande.
Yttrandet ska lämnas senast 2005-01-31.
BAKGRUND
Skuldsaneringsutredningen har haft i uppdrag att utvärdera och göra en översyn av 1994 års
skuldsaneringslag. Utvärderingen har i första hand avsett förfarandet i skuldsaneringsärenden.
Utredningens mål har varit att skuldsaneringsförfarandet skall förenklas och effektiviseras.
Utöver förändringar i skuldsaneringslagen (1994:334) föreslås vissa förändringar i
inkomstskattelagen (1999:1229) för att bla. underlätta återköp av pensionsförsäkringar och i
lagen om ackord rörande statliga fordringar m.m (1993:892) för att lättare få till stånd beslut
om nedsättning av offentligrättsliga fordringar.
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER/ÖVERVÄGANDE
AVGRÄNSNING
Förvaltningen har valt att fokusera och lämna synpunkter på utredningens förslag om
egenförsöket (steg 1) samt budget- och skuldrådgivningens roll. Konsumentverkets,
kronofogdemyndighetens och tingsrättens roll berörs. Förslaget om uppsamlingskonto
kommenteras.
EGENFÖRSÖKET (STEG 1)
Egenförsöket (steg 1) innebär att den skuldsatte (gäldenären) först skall försöka att nå en
frivillig överenskommelse med sina fordringsägare (borgenärer). Genom att få nya
betalningsvillkor skall man ordna upp sin skuldsituation och därmed bli skuldfri.
Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan gäldenären gå vidare med att ansöka om
skuldsanering enligt skuldsaneringslagen hos kronofogdemyndigheten (steg 2). Om en eller
flera borgenärer motsätter sig kronofogdemyndighetens frivilliga försök till uppgörelse kan
tvingande skuldsanering beslutas av tingsrätten (steg 3).
Ett förslag som har lagts fram i utredningen är att slopa kravet på egenförsök (steg 1). Det är
idag ett krav för att få ansöka om skuldsanering enligt lag.
Kravet på egenförsök (steg 1) bör vara kvar av flera skäl. Det är att gå ett steg för långt att ta
bort detta krav. Skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte riskeras och den tidsbesparing och
förenkling som önskas, uppnås inte i.o.m detta förslag. Det kan föranleda det motsatta.
Egenförsöket (steg 1) i ett större sammanhang
Utredningen har i första hand avsett förfarandet i skuldsaneringsärenden, vilket innebär att man
endast har sett på skuldsanering utifrån de skuldsatta som uppfyller lagens krav men
skuldsaneringslagen och dess nuvarande krav på egenförsök (steg 1) ingår i ett större
sammanhang.
Ett bibehållet krav på egenförsök gör att betydligt fler gäldenärer än de som kommer ifråga för
skuldsanering enligt lagen får betalningsuppgörelser.
Helhetssyn
Att ta bort skyldigheten att reda ut sin ekonomi och se vilken lösning som är den bästa innan
man ansöker om skuldsanering är inte ett bra förslag.
Skuldsaneringslagen beskriver budget- och skuldrådgivningen som viktig för att stödja
gäldenären med att hitta den bästa lösningen på de ekonomiska problemen.
Hos rådgivaren försöker man att efter en avvägning hitta den bästa, långsiktiga lösningen
utifrån en helhetssyn på gäldenärens situation.
Ett bibehållet krav på egenförsök (steg 1) har den stora fördelen att alla gäldenärer som önskar
stöd av en rådgivare får detta i ett tidigt skede och får då även tillgång till alternativa lösningar
som är lämpligare i det enskilda fallet. Detta gäller oavsett om gäldenären uppfyller lagens
strikta krav eller inte. En lösning enligt skuldsaneringslagen är kanske en av flera tänkbara.
Det stora flertalet gäldenärer uppfyller dock inte lagens krav och kan därför inte få
skuldsanering hos kronofogdemyndigheten (eller tingsrätten) men är ändå i stort behov av att
ordna upp sin ekonomiska situation.
Fler gäldenärer får på detta sätt betalningsuppgörelser.
Om rådgivaren kan komma in på ett så tidigt stadium som möjligt kan detta även förebygga
senare behov av skuldsanering enligt lag.
Frivillighet och medverkan
I nuvarande skuldsaneringslag betonas frivilligheten starkt. Skuldsanerings-förfarandet är
utformat som ett sammanhållet förfarande som har stark tonvikt på de delar som bygger på
frivillighet.
Skuldsaneringen bygger också på medverkan.
Att ta bort egenförsöket (steg 1) minskar inslaget av både frivillighet och medverkan.
Det är naturligt att gäldenären vid problem börjar med att kontakta sina borgenärer och att man
tillsammans försöker att hitta en lösning innan myndigheter och eventuell domstol kopplas in.
Egenförsöket (steg 1) kan gäldenären göra på egen hand med de allra flesta väljer dock att ta
hjälp av en budget- och skuldrådgivare. Gäldenären är trots detta i hög grad delaktig.
Egenförsökets grundtanke är delaktighet och medverkan av både gäldenären och borgenären,
där båda visar ansvar och samarbetsvilja.
Redan här kan en betalningsöverenskommelse som ger en varaktig lösning ha kommit till
stånd. Frivilliga uppgörelser är snabbast, enklast och medför minst kostnader för alla
inblandade parter.
(Att ansöka om skuldsanering hos kronofogdemyndigheten (steg 2) kan också ske på egen hand
utan medverkan av en rådgivare. De flesta väljer dock även här att få denna hjälp.)
Förberedelse för hållbar skuldsanering
Utredarens analys och slutsatser om varför egenförsöket (steg 1) skall tas bort innehåller
motsägelser.
Man säger i utredningen att handläggningen kan ta tid, men kommer också fram till att de allra
flesta även fortsättningsvis kommer att behöva hjälp av den kommunala budget- och
skuldrådgivningen för att reda ut sin svåra skuldsituation, annars riskerar de avslag vid ansökan
om skuldsanering.
Både steg 1 och 2 kan idag göras utan medverkan av en rådgivare. De flesta väljer dock detta
stöd.
Då gäldenären väljer att låta en rådgivare medverka vid egenförsöket (steg 1) anpassas
handläggningen individuellt efter gäldenärens behov och egen förmåga. Handläggningstiden
varierar således. Där gäldenären har en vardagsekonomi som inte fungerar arbetar rådgivaren
tillsammans med gäldenären fram en fungerande budget först. Inkomster och utgifter stäms av.
Släpande räkningar som kräver betalning riskerar annars att göra att gäldenären lever under
fortsatt ständig ekonomisk stress och att nya betalningsuppgörelser inte kan hållas.
Har man en fungerande vardagsekonomi men en skuldsituation som man inte klarar av, behövs
inte detta. Efter det att betalningsförmågan har beräknats, utifrån krono-fogdemyndighetens
norm vid löneutmätning, kan man försöka träffa en ny betalningsöverenskommelse.
Det som görs vid egenförsöket (steg 1) fyller ett viktigt syfte. Förberedelsen för en frivillig
överenskommelse och ev. en senare ansökan om skuldsanering hos kronofogdemyndigheten
gör att skuldsaneringslagens övergripande syfte uppfylls genom att resultatet verkligen har
förutsättningar att bli en hållbar och lyckad skuldsanering.
Ur Riksskatteverkets (nu Skatteverket) och Konsumentverkets gemensamma rapport med
analys och förslag för att underlätta skuldsaneringsprocessen ”Rapport för
skuldsaneringsprojektet december 2001” kan citeras: ”Det är slutproduktens kvalitet, dvs. hur
många gäldenärer som klarar betalningsperioden och därmed löser sina ekonomiska problem,
som måste styra handläggningstiden. En alltför snabb process kan motverka det syftet.”
Hälsoperspektiv
Om den ohälsa som orsakas av ekonomiska problem kan förebyggas, lindras och helst
avhjälpas är mycket vunnet ur folkhälsoperspektiv. Gäldenären lever i en utsatt situation. Stress
och oro drabbar i hög grad även familjen och då inte minst barnen.
Den vanligaste reaktionen när ekonomin havererar är vanmakt och passivitet.
Livssituationen präglas mycket påtagligt av att man uppfattar sig sakna möjligheter till
förbättring. Man kan inte se att det finns något handlingsutrymme och vet ofta inte hur man
skall gå till väga för att få ordning på sin ekonomi.
Egenförsöket (steg 1) bör vara kvar. Vägen mot en varaktig lösning kan medföra en
omställning både ekonomiskt och mentalt. Om det finns behov av förberedelse ges här
möjlighet till detta först i förfarandet. Att påverka sin privatekonomi i positiv riktning genom
att själv medverka (efter förmåga) och vara delaktig är viktig även ur hälsosynpunkt. Det
stärker självkänslan. Gäldenärens förberedelser och ev. förändringsarbete är en del av detta.
Även det man är ”bra på” synliggörs i det förberedande arbetet vilket innebär en uppmuntran.
Grundtryggheten i en fungerande vardagsekonomi är viktig för en varaktig rehabilitering.
Ständig fortsatt oro för hur en betalningsplan skall kunna hållas tär på hälsan.
Att göra de förberedelser man behöver ger en fastare grund för att möta de svårigheter som
eventuellt kan uppstå.
Gäldenären uttrycker mycket ofta en stark önskan om att själv vilja ”göra rätt för sig”.
Egenförsöket är ett påtagligt uttryck för just detta.
Vid ett slopat krav på egenförsök (steg 1) kan en situation med många avslag hos
kronofogdemyndigheten befaras uppstå. Detta leder inte till ett snabbare och enklare
förfarande, tvärtom. Gäldenären riskerar ökad frustration och ger upp eller får backa tillbaka
för att börja om. Förhoppningsvis orkar man och har viss motivation kvar.
Budget- och skuldrådgivningen har ett starkt stödjande inslag. Att få stöd och uppmuntran
redan tidigt är bra. I Skatteverkets Rapport 2004:14 ”Så uppfattar gäldenärer och borgenärer
skuldsaneringsprocessen” sägs att ”personer som har haft hjälp av en budget- och
skuldrådgivare i steg 1 har i mindre utsträckning än övriga sökt stöd under betalperioden. Detta
tyder på att budget- och skuldrådgivningens stöd i steg 1 spelar en viktig roll under hela
skuldsaneringsprocessen.”
Borgenärernas svar, steg 2 och 3
Egenförsöket (steg 1) gör att många gäldenärer inte behöver gå vidare till
kronofogemyndigheten (steg 2) eller till tingsrätten (steg 3).
Det är oftast pga. att någon fordringsägare säger nej som processen förs vidare, inte för att
förberedelsearbetet är onödigt eller tar för lång tid. Det är inte heller för att det är otillräckligt.
I de allra flesta fall är det samma förslag till uppgörelse som kommer till stånd långt senare
som det rådgivaren lade fram vid egenförsöket (steg 1), kanske först efter ett beslut i domstol.
Budget- och skuldrådgivningen i samband med egenförsöket (steg 1) medför att
kronofogdemyndigheten inte belastas med en mängd helt felaktiga ansökningar om
skuldsanering.
BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNINGEN
Skuldsaneringslagen beskriver den kommunala budget- och skuldrådgivningen som viktig.
Utredningen konstaterar att de allra flesta även fortsättningsvis kommer att behöva hjälp av den
kommunala budget- och skudrådgivningen för att reda ut sin svåra skuldsituation annars
riskerar de avslag vid ansökan om skuldsanering. Utredningen säger vidare att även om
egenförsökskravet tas bort ställer förfarandet i övrigt stora krav på gäldenären och att
rådgivningen är en viktig förutsättning för att förfarandet skall fungera i enlighet med sina
syften.
Därför har man föreslagit en utvidgning och förstärkning av den kommunala budget- och
skuldrådgivningen i skuldsaneringslagens 1§.
Tanken är också, enligt utredningen, att rådgivarna även i fortsättningen skall ge råd till och
verka för frivilliga uppgörelser för alla de gäldenärer som av olika anledningar inte kan komma
i ifråga för en lagreglerad skuldsanering.
Utredningens förslag avseende en förstärkning av den kommunala budget- och
skuldrådgivningen tillstyrkes.
Har gäldenären behov av rådgivning är det dock värdefullt om denna kontakt inledes så tidigt
som möjligt. Egenförsöket (steg 1) bör, som tidigare har framhållits, bibehållas.
Detta kan sammanfattas i Skatteverkets kommentarer till utredningens förslag där man
rekommenderar rådgivningen som stöd före och under hela processen. Stödet ses som mycket
viktigt (www.skatteverket.se).
Detta synsätt framkommer också tydligt i Skatteverkets Rapport 2004:14 där man
bekräftar att gäldenärer ofta beskriver rådgivningen som det stöd som har gjort att de
överhuvudtaget orkat fullfölja hela skuldsaneringsprocessen.
KONSUMENTVERKET
Utredningens förslag om att Konsumentverket skall vara samordnande central myndighet för
den kommunala budget- och skuldrådgivningen är väl i samklang med dess nuvarande roll.
Konsumentverket följer även idag upp och vidareutvecklar rådgivarverksamheten men får nu
stöd i lagen för detta. De har kunskap, erfarenhet och ett fungerande kontaktnät. De är mycket
väl lämpade för att ta det övergripande ansvaret.
KRONOFOGDEMYNDIGHETEN OCH TINGSRÄTTEN
Utredningen föreslår att kronofogdemyndighetens skuldsaneringsenheter skall få möjligheten
att överta domstolens roll och kunna besluta om tvingande skuldsanering. Utredningen föreslår
att nuvarande steg 3 tas bort och att skuldsaneringsförfarandet koncentreras till
kronofogdemyndigheten. Kronofogde- myndigheten föreslås också bli den myndighet som
fattar beslut om omprövningar. Rättssäkerheten torde tillgodoses genom att alla
kronofogdemyndighetens beslut kan överklagas till domstol. Kronofogdemyndigheten har
genom sina skuldsanerings- enheter en väl fungerande organisation för hantering av
skuldsaneringsärenden.
Detta förslag förenklar och förkortar skuldsaneringsförfarandet på ett för alla parter gynnsamt
sätt och tillstyrkes därför. Förfarandet effektiviseras och medför mindre kostnader.
BEDÖMNING AV EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ett bibehållet krav på egenförsök (steg 1) medför lägre förluster för alla.
Alla inblandade parter förlorar mindre vid frivilliga, individuellt anpassade överenskommelser
som kommer i ett tidigt skede. Egenförsöket (steg 1) och ev. förberedelsearbete är ett led i
detta. Borgenärerna får mindre kreditförluster. Samhället behöver inte med sina resurser stödja
den skuldsatte i olika sammanhang. Med tanke på den ohälsa som ofta följer med ekonomiska
problem och svår skuldsättning torde man kunna anta att det rör sig om betydande belopp som
sparas totalt sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Gäldenären med familj får en chans till
ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv tidigt i förfarandet och har efter ett
överskådligt antal år möjligheten att leva ett ekonomiskt självständigt liv igen.
Ett bibehållet krav på egenförsök gör att betydligt fler gäldenärer än de som kommer ifråga för
skuldsanering enligt skuldsaneringslagen får betalningsuppgörelser.
Alla berörda parter önskar att en skuldsanering lyckas på ett snabbt och effektivt sätt, vilket är
gynnsamt även ur ekonomiskt synpunkt.
Att ta bort skyldigheten att reda ut sin ekonomi och se vilken som kan vara den kanske bästa
individuella lösningen kan dock få motsatt effekt. Den ekonomiska rehabiliteringen riskeras.
Önskad förenkling uppnås inte om man ser till helheten och inte heller någon egentlig tids- och
kostnadsvinst.
(Genom ett slopande av egenförsöket (steg 1) har man vunnit möjligen en månads tid som i
första hand avser den tid borgenärerna behöver för att ta ställning till förslag om uppgörelse
och ev. förhandling.)
Andra av utredningen föreslagna ändringar får dock dessa effekter ex. att
kronofogdemyndigheten skall kunna besluta om tvingande skuldsanering (istället för att
ärendet måste lämnas vidare till tingsrätten), att betalningsplanen föreslås att gälla redan från
inledandet samt den föreslagna användningen av ett särskilt uppsamlingskonto där gäldenären
gör månadsvisa inbetalningar som sedan en gång om året förs vidare till borgenärerna.
SLUTKOMMENTAR
Förvaltningen avslår den av utredningen föreslagna ändringen av skuldsanerings-lagen som
innebär att nuvarande krav på egenförsök (steg 1) inte längre bibehålles.
Övriga ändringsförslag, som förvaltningen har lämnat synpunkter på enligt ovanstående,
tillstyrkes.
Bilaga 4
KORTEDALA
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-21
Yttrande över betänkandet ”Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande” (SOU
2004:81)
ÄRENDET
Göteborgs stad har fått tillfälle att yttra sig över betänkandet ”Ett steg mot ett enklare och snabbare
skuldsaneringsförfarande”. Kommunstyrelsen har givit möjlighet för stadsdelsnämnden i Kortedala att
yttra sig över betänkandet.
SAMMANFATTNING
Syftet med utredarens förslag till ändring i skuldsaneringslagen är att
skuldsaneringsförfarandet ska förenklas och effektiviseras
Förutom förslaget att egenförsöket ska slopas ställer sig förvaltningen bakom
utredningens förslag
När det gäller kommunens roll kan det bli nödvändigt med en resursförstärkning, som
staten bör stå för
FÖRSLAG
Stadsdelsnämnden i Kortedala föreslås besluta
att som eget yttrande i ärendet överlämna detta tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen
STADSDELSFÖRVALTNING KORTEDALA
Lars Brickzén
Stadsdelschef
Ulf Wallin
Verksamhetschef
Bilaga; Betänkandet ”Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande” (SOU 2004:81 i
sammanfattning
./.
BAKGRUND
Skuldsaneringslagen har funnits sedan 1994. Den utredning som har tillsatts för att se över lagen har
kommit fram till att det nuvarande systemet är onödigt tillkrånglat och bör förenklas. I sammanfattningen
redovisas de förändringar som utredningen kommit
fram till bör göras. Förvaltningen redovisar nedan de punkter där vi anser att en kommentar bör göras.
ÖVERVÄGANDEN
Egenförsöket
Utredningen anser att en gäldenär inte själv ska behöva göra ett eget försök att få till stånd en frivillig
uppgörelse med sina borgenärer innan det går att ansöka om skuldsanering.
Förvaltningen anser att det är olyckligt om detta förfarande tas bort, då det kan vara till gagn för den
enskilde att samla sina egna skulder och inleda förhandlingar med sina borgenärer för att ta ett eget ansvar
för sin situation så långt. Att utan ett eget försök lämna hela frågan till en skuldsanerare tar bort den
enskildes egna ansvar för sin situation och stärker inte den enskildes förmåga att i framtiden ta ett större
ansvar för att i framtiden leva ett självständigt liv.
Förvaltningen avstyrker förslaget
Kommunens roll
Det är bra att kommunens roll även i framtiden är en rådgivande roll. Det är även till gagn för den
enskilde att kommunen ska följa upp och ge råd även under skuldsaneringens förlopp. Trots utredarens
förhoppningar att den minskade tiden för rådgivning innan beslutet ska kunna läggas på stöd till den
enskilde efter det att beslut fattats om skuldsanering, kan det finnas en risk/möjlighet att tiden för en
./.
stödinsats efter beslut kan bli lång. Om tiden från ansökan om skuldsanering till beslut om skuldsanering
förkortas, som ju är utredarens förhoppning, kan även antalet som får positiva beslut bli fler på kortare
tid. Sammantaget kan det öka kommunens insatser och även kräva ökade resurser hos kommunen för att
kunna svara upp mot den enskildes behov. Därför är det rimligt att staten ger ett resurstillskott, om
utredarens förslag vinner gehör hos lagstiftaren.
Förvaltningen tillstyrker förslaget, med rekommendation om resurstillskott till kommunerna
Kronofogdemyndighetens roll
Sannolikt är det till gagn för den enskilde om kronofogden kan besluta om skuldsanering även om någon
borgenär är emot och att beslutet inte behöver hänskjutas till tingsrätten.
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Tingsrättens roll
Genom att förfarandet hos kronofogden ändras, ges tingsrätten en mer renodlad roll och behöver inte själv
företa någon utredning. Detta bör effektivisera handläggningen.
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Betalningsplanen
Utredaren föreslår att betalningsplanen ska börja löpa från det att beslut om inledande fattas istället för att
den ska löpa från den dag ett slutligt beslut vunnit laga kraft. Det innebär att planen kan komma igång
väsentligt tidigare än i dag och därigenom vara till gagn för den enskilde.
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Uppsamlingskonto
När inledandebeslutet fattas och betalningsplanen börjar löpa ska gäldenären öppna ett uppsamlingskonto
som säkrar att de månatliga inbetalningarna löper med regelbundenhet, vilket bör gynna hela
skuldsaneringsförfarandet.
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Årlig betalning till borgenärerna
Istället för som nu betala månatliga småbelopp till borgenärerna ska gäldenären betala en gång om året
från uppsamlingskontot. Det innebär väsentligen minskade kostnader för betalningarna, både för
borgenären och gäldenären.
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Det allmänna skälighetsrekvisitet
Förslaget innebär att den som är kvalificerat insolvent skall få skuldsanering om det inte är oskäligt.
Enligt utredaren markerar det att gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden ska totalbedömas
så att enstaka omständigheter inte i alla lägen ska leda till avslag om allt annat talar för att gäldenären bör
få skuldsanering.
Förvaltningen tillstyrker förslaget.
Omprövning
Enligt förslaget ska det vara möjligt att inte bara upphäva beslutet om skuldsanering utan också att ändra
skuldsaneringsbeslutet, om gäldenären brister i betalning. Det har visat sig att utebliven betalning inte
sällan beror på gäldenärens försämrade ekonomiska situation. Med ändringen kan man anpassa
avbetalningsplanen till faktiska förhållanden istället för att helt avbryta den.
Förvaltningen tillstyrker förslaget.
Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
Det ska vara möjligt för en gäldenär att återköpa en pensionsförsäkring eller få en utbetalning från ett
pensionssparkonto om det är en förutsättning för att gäldenären ska kunna träffa en frivillig
överenskommelse med sina borgenärer eller beviljas skuldsanering
Förvaltningen tillstyrker förslaget
Bilaga 5
Konsumentnämnden
Yttrande till Kommunstyrelsen över Justitiedepartementets remiss ”Ett steg mot ett enklare
och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81)”
Förslag till beslut
1.
Konsumentnämnden tillstyrker alla förslag i betänkandet med
undantag av beskrivningen av Konsumentverkets roll i
förhållande till kommunerna. Vi anser att förslaget riskerar att
leda till en alltför stor statlig detaljstyrning av verksamheten.
2.
Konsumentnämnden översänder tjänsteutlåtandet till
Kommunstyrelsen som eget yttrande i ärendet
3.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Ärendet
Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Justitie-departementets remiss ”Ett steg mot
ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81)”.
Betänkandet är Skuldsaneringsutredningens slutrapport. Utredningen har haft i uppdrag
att utvärdera och göra en översyn av skuldsaneringslagen. Utredningen har kommit fram
till att det nuvarande systemet är onödigt tillkrånglat. Utredningens mål har varit att
förfarandet skall förenklas och effektiviseras.
De förslag som lämnas innebär en omfattande förändring av det nuvarande systemet.
En sammanfattning av betänkandet bifogas.
Våra synpunkter
Vi anser att utredningen har gjort en bra och omfattande genomgång av hur
skuldsaneringslagen fungerar. De förslag som utredningen lämnar tror vi avsevärt kan
förenkla och effektivisera främst för den skuldsatte och men även för kreditgivarna. Vi
tillstyrker förslagen i utredningen i sin helhet. De enda invändningar vi har är att
beskrivningen av Konsumentverkets roll i förhållande till kommunerna riskerar att leda
till en alltför stor statlig detaljstyrning av verksamheten och medför ingrepp i den
kommunala självstyrelsen.
Vi kommenterar här särskilt några av huvudförslagen punkt för punkt.
Egenförsöket tas bort.
Vi tillstyrker förslaget och delar de slutsatser om fördelarna med det som
utredningen kommit fram till.
Kommunens roll
Kommunerna får en tyngre roll genom att den skuldsatte skall få råd och stöd
även efter ett beslut om skuldsanering. Genom att frigöra de resurser som
rådgivarna lägger ner på hjälp vid egenförsöket ges utrymme för utökat råd och
stöd under hela processen.
Vi tillstyrker förslaget. Det klargör kommunernas roll i
skuldsaneringsprocessen. I den utvärdering av budget- och rådgivningen i
Göteborg som Konsument Göteborg gjort identifierades budget- och
skuldrådgivarnas stödjande funktion som en avgörande faktor för ett lyckat
resultat för den enskilde. Det innebär också att budget- och skuldrådgivarnas
metoder och arbetssätt ges möjligheter till utveckling och avgränsning.
Konsumentverkets roll
Konsumentverket föreslås vara samordnande central myndigheten för den
kommunala budget- och skuldrådgivningen. I det ligger ansvar för utbildning,
datastöd, uppföljning, vidareutveckling och att biträda med information och råd
i kommunernas verksamhet. Dessutom föreslås en uppgift vara att främja
samverkan mellan kommunerna avseende budget- och skuldrådgivning.
Vi tillstyrker förslaget att Konsumentverket tydligt utpekas som ansvarig statlig
myndighet i frågor som rör den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Det
innebär att den oklarhet som idag finns om ansvaret mellan Konsumentverket
och Socialstyrelsen försvinner.
Däremot anser vi att de uppgifter som beskrivs i utredningen blir alltför
långtgående ingrepp i den
kommunala självstyrelsen. Det är mycket viktigt att kommunerna även i
fortsättningen har det fulla ansvaret för verksamhetens mål, inriktning och
uppföljning. Om Konsumentverket fullt ut får den roll som föreslås menar vi
istället att man bör överväga om budget- och skuldrådgivningen överhuvudtaget
skall vara kommunernas ansvar. Konsumentverkets roll bör begränsas till
nationell uppföljning, utbildningsfrågor och kanske också att utveckla datastöd
för verksamheten.
Vi anser dock att det är viktigt se över möjligheterna till ökad samverkan i olika
former mellan kommunerna. Det skulle till exempel vara fullt möjligt att tänka
sig att utveckla en långtgående regional samverkan mellan Göteborgs kommun
och omkringliggande kommuner.
Kronofogdemyndighetens och tingsrättens roll
Kronofogdemyndigheten föreslås fullt ut pröva en ansökan om skuldsanering.
Tingrätten skall endast pröva överklaganden av kronofogdens beslut.
Vi tillstyrker förslagen.
Betalningsplan, uppsamlingskonto årlig betalning till borgenärerna
Smärre justering föreslås i vissa fall för förlängning och starten av planens
löptid. Den skuldsatte skall öppna ett uppsamlingskonto för betalning.
Betalning till kreditgivarna skall ske en gång om året.
Vi tillstyrker förslagen.
Det allmänna skadlighetsrekvisitet
Utredningen formulerar om det allmänna skadlighetsrekvisitet så att den som är
kvalificerat insolvent skall få skuldsanering om det inte är oskäligt. Därigenom
vill man tydligare markera att prövningen skall innehålla en totalbedömning av
den skuldsattes personliga och ekonomiska förhållanden.
Vi tillstyrker förslagen.
Els-Marie Aronsson Kihlström
Förvaltningschef
Sten-Åke Jönsson
Administrativ chef
Bilaga 6
Förvaltnings AB Framtiden 2005-02-08
Betänkandet Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81) remissyttrande
Förvaltnings AB Framtiden har inget att invända mot att skuldsaneringsförfaranden effektiviseras på det
sätt som föreslås i rubricerat betänkande.
Yttrandet har inte varit föremål för beslut av Förvaltnings AB Framtidens styrelse.
FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN
Kurt Eliasson
Bilaga 7
Yttrande till Justitiedepartementet över betänkandet Ett steg mot ett enklare och
snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81)
Kommunstyrelsen anser att det är ett lovvärt syfte som utredningen haft att försöka
förenkla och effektivisera skuldsaneringsförfarandet. Kommunstyrelsens uppfattning är den att de i
betänkandet angivna förslagen torde leda till att skuldsaneringsförfarandet blir både förenklad som
effektiviserad.
Dock finns det en risk vad avser förslaget att ta bort kravet på det s.k. egenförsöket, att denna föreslagna
förändring kan få en motsatt effekt till målet att förenkla och effektivisera skuldsaneringsförfarandet.
Detta mot bakgrund av att egenförsöket leder till att den enskilde måste ha rett ut sin ekonomi innan han
ansöker om skuldsanering vilket är bra om man vill effektivisera själva skuldsaneringsförfarandet. Vidare
torde kravet på egenförsök leda till att gäldenären själv måste vara aktiv gentemot sina borgenärer och
därigenom ta ett självständigt ansvar samt att gäldenären själv blir mer delaktig i förfarandet vilket i
grunden är positivt.
I övrigt har kommunstyrelsen inget att invända mot utredningens förslag.
Göteborg den 23 mars 2005
Yrkande (m, kd)
Område 4:2 2005-03-30
Ang yttrande till Justitiedepartementet över betänkandet Insyn och sekretess (SOU 2004:75)
Det klargörs tydligt i kommitténs betänkande hur långt offentlighetsprincipen bör sträcka sig.
Kommunala företag ska anses vara kommunal verksamhet och därmed också omfattas av
offentlighetsprincipen. Konkret torde detta innebära att handlingar hos aktiebolag, ekonomiska
föreningar, handelsbolag och stiftelser där staten eller kommunen har ett rättsligt bestämmande
inflytande, ska betraktas som allmänna. Detta är ett viktigt ställningstagande. Kommuner och landsting
har att förvalta kommunmedlemmarnas gemensamma resurser i deras gemensamma intresse och ska inte
kunna skärma sig mot insyn genom att bolagisera verksamheter.
År 2001 föreslog regeringen att medborgarna skulle få ökad insyn i privatägda företag som bedriver
kommunal verksamhet på entreprenad. Utgångspunkten för regeringens förslag var då att insyn inte skulle
vara beroende av om driften var offentlig eller privat. Samma ansats verkar ha tagits i denna fråga. Det
avslöjar hur svårt det är att förena kommunal verksamhet i företagsform med principerna för den
kommunala demokratin. Göteborgs Stad har ett flertal kommunala bolag. För staden aktualiseras den
principiella frågan huruvida kommunal affärsverksamhet är lämpligt ur ett demokratiskt perspektiv.
”Bolagisering” av allmännyttiga verksamheter måste ställas mot eventuella begränsningar för insyn som
kan följa därav. Med betänkandets förslag anges tydligt förutsättningar som gäller för kommunalt ägda
bolag och signalerar därmed att det är just här som öppenheten borde utökas.
Detta är en viktigare fråga att komma tillrätta med än kommunala bolags konkurrenskraft. Sålunda är det
av underordnad betydelse om betänkandets förslag missgynnar kommunala bolag ur ett
marknadsekonomiskt perspektiv.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Att ovanstående ersätter det sista stycket i Stadskansliets yttrande
