Allt du inte
visste om
Kronofogden
Vi vill hjälpa, inte stjälpa
Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden.
Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra
nytta i samhället och för att de skuldsatta ska bli färre. Man kan säga
att vårt mål är att göra oss själva överflödiga.
De människor vi möter har alla egna historier, men många gånger finns det
likheter mellan dem. Vi kommer oftast in sent i ett ekonomiskt händelseförlopp.
För att vi ska kunna hjälpa till på bästa sätt behöver vi förstå vilket läge både den
skuldsatta och den som inte fått betalt befinner sig i.
Vi tror att det många gånger kan finnas en möjlighet för de inblandade att reda
ut situationen, utan att vi behöver utmäta något. Utan att ta över ansvaret
försöker vi ge det stöd som krävs för att de själva ska kunna se en lösning.
3
I ett modernt samhälle behövs krediter
– och Kronofogden
I ett samhälle där alla betalade allt kontant skulle det förmodligen
finnas betydligt färre skuldsatta. Men så ser inte verkligheten ut.
Krediter är en del av det moderna samhället och många behöver låna pengar
för att köpa till exempel en lägenhet eller en bil. Och de som lånar ut pengar
måste få tillbaka dem. I de allra flesta fall fungerar ­det här bra. Men om något
skulle gå fel är det Kronofogden man kan vända sig till.
Vi har ett tydligt uppdrag. Vi hjälper den som inte fått betalt – oavsett om det
handlar om obetalda skatter till staten, en ensamstående förälder som inte får
underhåll för sitt barn eller en hantverksfirma som är beroende av att få betalt
för sina uppdrag. Samtidigt värnar vi om den skuldsattas rättigheter.
I vårt arbetet är vi alltid opartiska. Vi har stora befogenheter och med det
följer ett stort ansvar. Vi möter ofta människor i kris och vi vet att respekt
och empati är en viktig förutsättning i det mötet.
4
5
Överskuldsättning skapar problem
Många pratar om begreppet överskuldsättning och det finns olika
definitioner av vad det är. Vi vill beskriva det som att leva med en
djupgående och långvarig skuldproblematik.
Oavsett definition är överskuldsättningen oerhört kostsam. Beräkningar säger att
det ekonomiska utanförskapet kostar samhället 30 till 50 miljarder kronor per år.
Men ännu allvarligare är hur den påverkar varje människa som drabbas. Du kanske
reagerar på ordet ”drabbas”, ungefär som att överskuldsättningen bara händer utan
att man har ett eget ansvar. Det menar vi inte. Alla har ett ansvar för sina val.
Men vi vet att bilden av en överskuldsatt som en slarvig lyxkonsument ofta inte
stämmer. De allra flesta vill göra rätt för sig och väldigt få människor sätter sig
frivilligt i en situation där utgifterna är större än inkomsterna. Våra erfarenheter
visar att risken för att tappa kontrollen över ekonomin är som störst när det händer
något oplanerat, som till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller långvarig sjukdom.
Samtidigt får långt ifrån alla som skiljer sig eller förlorar jobbet problem med
ekonomin. Det är de egna förutsättningarna som avgör hur mycket vi påverkas av
en händelse. Bland annat om vi har människor i vår närhet att prata med, en sund
inställning till pengar och kanske viktigast av allt, kunskap om ekonomi.
7
Vi arbetar för att minska problemen
Vi är övertygade om att det bästa sättet att hjälpa människor att
behålla balansen i ekonomin är att arbeta förebyggande. Det gör
vi genom att dela med oss av vår kunskap – kunskap som ger
möjlighet att göra medvetna val.
Vi tror inte att förbud är rätt väg att gå för att komma tillrätta med olika skuldfällor.
Om en viss typ av lån förbjuds kommer det snart en ny variant som fortsätter skapa
problem. Vi tycker att det är viktigare att de som erbjuder lånen blir tydligare i sin
information om kostnader och villkor. Vi arbetar också för att de ska göra en rimlig
kreditprövning innan de lånar ut för att inte förvärra situationen för personer med
obalans i ekonomin.
Vi tar aldrig ställning för eller emot den som ska betala eller den som vill ha hjälp att
få betalt. Vi ska bidra till en balans mellan parterna. Men balans innebär inte alltid
att göra exakt samma sak för båda. Många gånger behöver en part mer stöd för
att det ska bli jämvikt. Barn och unga är ett exempel. Förutom att vi har föreslagit
lagändringar som gör att barn inte ska kunna bli skuldsatta, satsar vi mycket på
att stötta lärare i att arbeta med privatekonomi i skolan. Att som 18-åring gå ut i
vuxenlivet och ställas inför en massa beslut kring ekonomi är inte enkelt. Kunskap
om privatekonomi är en förutsättning för att kunna fatta kloka beslut.
8
9
När skulden växer i onödan
Vi vet att det kan vara smärtsamt och påfrestande att tappa
kontrollen över sin ekonomi. Fönsterkuverten på hallmattan kan
skapa ett så starkt obehag att de hamnar längst ner i byrålådan
utan att öppnas.
Tiden går och de ekonomiska svårigheterna som från början kanske var
ganska lätta att lösa blir snabbt värre. Känslor av hopplöshet och skam gör att
det för stunden kan kännas enklare att förtränga problemen i stället för att
lösa dem. Många har inte heller någon aning om vad de ska ta sig till.
Det är väldigt synd, för det finns hjälp att få. Ett första viktigt steg bort från
hopplösheten kan vara att prata med någon närstående eller att ringa oss
och beskriva situationen. Det viktigaste är att inte stoppa huvudet i sanden
– skulderna kommer inte att försvinna, bara att växa.
10
11
’’
Jag var inställd på en
segdragen process,
men plötsligt fanns alla
pengar på mitt konto!
Det var som magi.”
Egenföretagaren Cajsa Högberg fick inte betalt av en
uppdragsgivare. Då kontaktade Cajsa oss.
Cajsa driver ett eget företag och hon kontaktade oss när en av hennes
kunder blev allt senare med sina betalningar.
– Jag fick skicka mejl och påminna kunden på olika sätt. De skyllde på
en massa olika saker och förhalade betalningarna, säger Cajsa.
Till slut tröttnade hon på att lägga tid och energi på att få betalt. Hon
avsade sig uppdraget. I samma stund blev företaget som anlitat henne
ännu mer nonchalant och ointresserat.
En kollega tipsade Cajsa om att Kronofogden kunde hjälpa till.
– Kontakten med Kronofogden var bra, enkel och positiv. Handläggaren
berättade om hur det fungerar med ett betalningsföreläggande och hur jag
skulle fylla i min ansökan.
När hon lämnat in ansökan skickade vi ett brev till företaget. Den här
gången räckte det och Cajsa fick sina pengar.
13
Om det ändå går snett?
När någon vänder sig till oss för att få hjälp med att få betalt så är
gången densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. För att vi
ska kunna hjälpa till krävs ett beslut som säger att skulden stämmer.
Den som vill få betalt börjar med att lämna in en ansökan om ett betalnings­
föreläggande till oss. Vi skickar då ett brev till den som kravet riktas mot och
frågar om skulden stämmer. Får vi inte svar på brevet söker vi upp personen
eller företaget. Det gör vi för att den som har fått ett krav riktat mot sig ska få
reda på det och ha en möjlighet att agera.
Om skulden stämmer fattar vi ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande.
Det utslaget kan man sedan använda till att gå vidare och begära utmätning för
att få tillbaka sina pengar. Om de inblandade inte är överens om skulden fattar
vi inget beslut, utan lämnar över ärendet till en domstol som får avgöra tvisten.
För skulder till staten, som till exempel tv-avgifter eller studielån, gäller andra
regler. Då behövs inget utslag från oss, eftersom sådana skulder inte behöver
godkännas av den som ska betala. De lämnas därför direkt till oss för utmätning.
15
myt
Det Kronofogden tar
behåller de väl själva?
sanning
Nej, allt vi utmäter går till att betala de skulder som finns.
När någon begär utmätning för att få betalt börjar vi med att utreda vilka
tillgångar det finns som kan betala skulden. Det kan till exempel vara en
del av lönen, pengar på banken eller en bil. Vi försöker alltid utmäta det
som gör minst skada för den skuldsatta och vi utmäter aldrig sådant som
behövs för att klara det dagliga uppehället. I de allra flesta fall är bostaden
det sista vi utmäter för att skulden ska bli betald. Både när vi utreder och
när vi utmäter har vi en dialog med den skuldsatta och vi försöker alltid
att lösa situationen med så små konsekvenser som möjligt.
Det vi utmäter säljs till högsta möjliga pris vid våra auktioner eller genom
anbud. Målet är att kunna betala hela skulden. Ju mer pengar som kommer
in vid försäljningen, desto bättre för både den skuldsatta och den som inte
fått betalt.
17
myt
ronofogden jobbar
K
bara med att driva
in pengar.
sanning
Nej, vi har många olika uppgifter. Bland annat hjälper vi till
vid tvister om till exempel hus och föremål.
Vi arbetar inte bara med sådant som rör pengar. Vi hjälper också till vid
tvister om andra tillgångar och rättigheter. Det kallas för handräckning. Det
kan till exempel vara en hyresgäst som inte betalat hyran och ska vräkas eller
en markägare som stängt av en väg, trots att andra också har rätt att använda
den. Det kan också handla om att någon slagit läger på någon annans mark,
eller att en före detta partner inte lämnat tillbaka saker efter en skilsmässa.
Vi arbetar även med att bekämpa organiserad brottslighet genom att
samarbeta med andra myndigheter. Målet är att komma åt de brottsvinster
som annars kan användas för att begå nya brott. Det vi utmäter går bland
annat till att betala skadestånd till brottsoffer. Inom samarbetet har vi
en jourverksamhet som är öppen dygnet runt. Den hjälper oss att utmäta
det som andra myndigheter hittar hos personer med koppling till den
organiserade brottsligheten.
19
myt
Det är kört när man
fått en prick.
sanning
Nej, det behöver inte vara kört. Det är upp till kredit­
givarna att avgöra om de vill låna ut eller inte. Ofta är det
värt att kontakta dem för att diskutera situationen.
En prick, eller betalningsanmärkning som det egentligen heter, är ett
samlingsnamn som kreditupplysningsföretagen använder. Kortfattat
kan det beskrivas som en uppgift om att en person eller företag inte har
betalat sina skulder i tid. När någon vill låna pengar, hyra en bostad eller
köpa på avbetalning är det vanligt att företag kontrollerar personen hos
ett kreditupplysningsföretag. Om det finns en prick är det svårt att få en
kredit eller ett hyreskontrakt.
Det är inte vi som sätter eller tar bort betalningsanmärkningar, men vi får
många frågor om dem. Vi kan förstås svara på en del av frågorna, men du
hittar mer utförlig information på Datainspektionens webbplats.
23
23
myt
Det är väl bara att lyxkonsumera,
dra på sig stora skulder och sen
beställa en skuldsanering?
sanning
Nej, skuldsanering är inte en chans till lyxkonsumtion.
Det är en räddningsplanka för den som aldrig kommer att
kunna betala tillbaka sina skulder.
För den som hamnat i en riktigt svår ekonomisk situation kan
Skuldsanering
skuldsanering vara en möjlig utväg. En skuldsanering går ut på att man
Det är ungefär 5 000
betalar en del av sina skulder under några år. Resten slipper man betala.
personer som får
När skuldsaneringen är slut är tanken att man ska vara skuldfri. För att
skuldsanering varje
kunna få skuldsanering ska man sakna möjligheter att betala skulderna
år. De vanligaste
inom överskådlig tid. Och det behöver inte handla om väldigt stora
skuldbeloppen som
skulder, utan det är den skuldsattas personliga situation som avgör.
saneras är mellan
250 000 och
Det är vi på Kronofogden som bedömer och beslutar om skuldsanering.
500 000 kronor.
Hur länge skuldsaneringen pågår beror på om man har en vanlig
skuldsanering eller en för företagare. Tiden för vanlig skuldsanering är
i normalfallet fem år, men har man goda skäl kan man få betala under
en kortare tid. De som har en skuldsanering för företagare betalar alltid
under tre år.
25
En vanlig fördom...
... är att alla på Kronofogden är äldre män med beige kostym och
slips. Men de flesta av oss är faktiskt kvinnor. Utan slipsar.
Vi är cirka 2 300 personer som jobbar på Kronofogden. Två av tre är
kvinnor och vår medelålder är 45 år. Det är också fler kvinnor än män som
är chefer hos oss. Vi finns på 37 kontor över hela landet, från Haparanda
i norr till Malmö i söder. Huvudkontoret ligger i Sundbyberg.
Fakta om skulder hos Kronofogden
I våra register finns ungefär 500 000 skuldsatta, både privatpersoner
och företag. Totalt handlar det om skulder för cirka 95 miljarder kronor.
Några av de vanligaste skulderna är obetalda skatter, studielån, tvavgifter, andra lån och krediter samt räkningar för mobiltelefoni och
internet. Varje år driver vi in drygt tio miljarder kronor åt dem som ska
ha betalt.
27
Telefon 0771-73 73 00 | www.kronofogden.se
Kronofogden 2016 | KFM 985 utgåva 3 | Form och produktion: ETC kommunikation AB