DOC-fil

advertisement
FARSTORPS KYRKA – HISTORIK
Utdrag från skriften FARSTORPS KYRKA författad av Torsten Karlsson
Ny rev. upplaga / Utgiven av Farstorps Kyrkoråd
FARSTORPS KYRKA ligger – som Brunius skriver – i en ”målarskön trakt”. Templet har
”en vacker belägenhet på en höjd vid Farstorp och presenterar sig där ganska fördelaktigt”
(Inv. 1832). Församlingen är sedan flera hundra år tillbaka annex till Hästveda i Ö. Göinge
kontrakt. En notis från år 1241 nämner en ”Karl, präst från Fathersthorp”, vilket nog kan
tolkas så, att Farstorp då utgjorde eget pastorat. Pehr Lovén uppger i sin avhandling från år
1745, att Farstorp förr varit moderförsamling.
I sin tidigaste gestalt omfattade kyrkan enkvadratiskt kor med rundel i öster, tvåkvadratiskt
långhus och s.k. brett västertorn av imponerande resning. Denna romanska anläggningen från
1100-talets senare del är – med undantag för norra långhusväggen – helt bevarad. Templet är
uppfört av kluven och tuktad gråsten och väggarna vilar på en skråhuggen sockel i samma
material. Även hörnkedjor och omfattningar blev murade i huggsten, I denna äldsta kyrka
hade medigheten två ingångar till långhuset, en i norr och en i söder. Den förra portalen blev
tidigt igensatt, medan sydingången nyttjades ännu år 1828. Kanske fanns det också i tornet en
entré. När den nuvarande huvudingången sagda år ersatte sydportalen, noteras det nämligen,
att öppnandet av muren skett på en plats, ”varest fordom varit dörr”.
Om långhusets utökning….
Årtalen 1828 och 1829 ….. den största förändringen vid denna tid var /----/ långhusets
utökning mot norr, varigenom församlingen fick en ny kyrka om c:a 15x20 alnar.
Om takmålningar….
I korvalvet: Everlövsmästarens framställning av Jesu födelse.
Utdrag: I samband med valvslagningen eller något därefter smyckades valv och väggar med
kalkmålningar. Absiden, koret och triumfbågen uppvisar ett myller av bilder och ornament,
medan arkaden i väster endast har fragment av dekorationer – samtliga framtagna 1941-1942.
Målningarna har tillskrivits den anonyme Everlövsmästaren – ”bondmålaren framför andra i
Skånes sena 1400-tal., en naturtalang, formellt tafatt men frodig i ingivelsen” Borelius).
”I absiden ses Kristus som rex gloriae, omgiven av evangelistsymbolerna. Därunder har
funnits apostlaraden, ehuru blott fem figurer bevarats. I koet återgivas scener ur Kristi
barndomshistoria m.m. På norra triumfbågspilastern har framställts bl.a. en påklädd, korsfäst
Kristusgestalt. Kring triumfbågsöppningen slingrar ett vinrankeornament. Färgerna utgöras av
rödbrunt, svart samt av de för Everlövsmästaren typiska klart gröna och gula tonerna”
(Monica Rydbeck).
De båda krönta helgonen i triumfbågen torde vara Sankt Olof med yxa och Sankt Erik med
liljeformad spira. I nordvästra murbågen avbildas troligen Sankta Katarina med sitt
martyrredskap, ett hjul.
Om altarverket: från 1590-talet med målningar av konterfejaren Jesper Fritz 1733.
utdrag:
Altarverket präglas av renässansens formspråk. Både altarbordet och –uppsatsen har
tillkommit på 1590-talet, troligen 1593, då predikstolen uppfördes. Antemensalet, bordets
framsida, har tre rundbågsfält, åtskilda av räfflade pilastrar. Altaruppsatsen uppvisar en
liknande indelning av huvudpartiet, men antalet tavlor är sex, de övre rundbågiga och de
nedre rektangulära. Mellan de höga baskuberna finns tre fält med inskriptioner. Mittpartiet
flankeras av rikt snidade vingar. Upptill en tunnvälvd baldakin, buren av två koloner med
änglahuvuden, fruktknippen och lejonmasker i skuret arbete. Krönet utgöres av en
gavelbyggnad, s.k. ädikula, omgiven av volutformat rankverk.,
Altaruppsatsen har sju målade framställningar, vilka är utförda år 1733 och troligen lagda
direkt på tidigare bibelspråk. Bilden i ädikulan föreställer Kristus törnekrönt, och ovanför
läses orden Ecce Homo, ”Se människan”! Målningarna i mittpartiets övre rad avbildar frpån
vänster: Mose och kopparormen, Jesu korsfästelse och Abrahams offer. I nedre raden: Jesus i
örtagården, Nattvardens instiftelse och Jesu dop. Mästaren till dessa tavlor har hittills varit
okända för konstforskningen. Efter mycket sökande har jag funnit, att bilderna är utförda av
konterfejaren Jesper Fritz, som verkade i flera göingekyrkor på 1720- och 1730-talet.
Målningarna i Farstorp är genomgående av hög kvalitet, både vad gäller komposition,
detaljutförande och färgsättning.
Om predikstolen…
Från samma tid som altaruppsatsen. 1590-tal.
Upptill läses texten Verbvm Domini Manet In AEteernum Anno 1593 (latin)
Översatt: Guds ord verkar i evighet.
Predikstolen stofferades år 1733 av ovannämnde Fritz.
Om träskulpturer ……..
Utdrag: Flera medeltida träskulpturer är sedan 1909 deponerade i Lunds Universitets
Historiska Museum. Figurerna är mer eller mindre skadade, och deras kraft som
andaktsväckande beläten har väl sinat . Yngst av dem är ett krucifix från 1400-talet, berövat
både kors och armar. Till 1300-talet har förts tre jämnstora skulpturer, varav en bild av den
helige Martin av Tours och två biskopar, den ene troligen Sankt Dionysius. Dessa figurer har
tydligen tillhört en och samma grupp. Kanske kan man till denna foga även en Madonna med
barnet från samma århundrade. Himladrottningens ansikte är fint modellerat och utstrålar ett
milt leende. Hennes stående bambino är ett mindre vanligt drag. Möjligen har dessa
skulpturer tillhört ett altarskåp, i vilket Madonnan utgjort centralgestalten och de heliga
biskoparna hennes flankörer. Ett liknande arrangemang är känt från Ignaberga kyrka.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards