Uploaded by User376

Spelidé 10 Hela

advertisement
1
SPELIDÉ
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning
1
Inledning. Spelsystem
4
I.1 Spelarnas utgångspositioner
I.2 Spelartyper
I.3 Arbetsmetod
I.4 Taktik
1. Spelförståelse och speluppfattning
5
2. Vad är en spelidé?
6
3. Fotbollens tre komponenter
8
3.1 Försvarsspel
2.1.1 Inledning
2.1.2 Grundförutsättningar i försvarsspel
2.1.3 Arbetsmetod – försvarsspel
2.1.4 Spelförståelse och speluppfattning - försvarsspel
3.2 Anfallsspel
2.2.1 Inledning
2.2.2 Grundförutsättningar i anfallsspel
2.2.3 Arbetsmetod – anfallsspel
2.2.4 Spelförståelse och speluppfattning - anfallsspel
3.3 Omställningsspel
2.3.1 Omställning från anfallsspel till försvarsspel
2.3.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel
4. En kortfattat beskrivning av ett sätt att spela – spelmodell
4.1 Försvarsspel
4.2 Anfallsspel
4.3 Positioner
11
2
5. Försvarsspel, 1
13
5.1 Inledning
5.1.1. Positionsförsvar
5.1.2 Zonmarkeringsförsvar
5.1.3 Skillnad mellan positionsförsvar och zonmarkeringsförsvar
5.2 Prioriteringsordning vid positionsförsvar
5.3 Prioriteringsordning vid zonmarkeringsförsvar
5.4 Grundförutsättningar i försvarsspel
5.5 Diverse
6. Försvarsspel, 2
16
6.1 Utgångspositioner
6.2 Arbetsmetoder - allmänt
6.2.1 Press
6.2.2Understöd
6.2.3Täckning
6.2.4 Markering
6.3 Arbetsmetoder – Spelidé i försvarsspelet
6.3.1 ”Normalt” försvarsspel
6.3.2 Hur gör vi?
6.3.3 Högt försvarsspel
6.3.4 Lågt försvarsspel
6.3.5 Direkt återerövring
6.3.6 Numerärt underläge
6.3.7 Förändring av utgångspositioner
6.4 Komihåg
7. Omställning från anfallsspel till försvarsspel
22
7.1 Grundidé. Grundläggande krav vid försvarsspel
7.1.1 Organisation och disciplin
7.1.2 Kommunikation
7.1.3 Försvarssida
7.1.4 Numerärt överläge
7.2 Var startar vårt försvarsspel?
7.2.1 Lågt försvarsspel
7.2.2 Högt försvarsspel
7.2.3 ”Normalt” försvarsspel
7.2.4 Direkt återerövring
8. Anfallsspel 1
8.1 Inledning
8.1.1 Bollhållare och medspelare
8.1.2 rättvänd bollhållares alternativ
8.1.3 Felvänd bollhållares alternativ
24
3
8.2 Grundförutsättningar i anfallsspel
8.2.1 Spelbar
8.2.2 Spelavstånd
8.2.3 Spelbredd
8.2.4 Speldjup
8.3 Funktionell teknik
9. Anfallsspel 2
27
9.1 Utgångspositioner
9.2 Arbetsmetoder – allmänt
9.2.1 Instruktioner till spelarna
9.2.2. Situationsanpassat anfallsspel
9.2.3 Spelytor
9.2.4 Kombination av arbetsmetoder
9.2.5 Anfallsvapen
9.3 Arbetsmetoder – spelidé i anfallsspel
9.3.1 Vid målvaktsutkast
9.3.2 Vid målvaktsutspark
9.3.3 Vid brytning och omställning från försvarsspel till anfallsspel
9.3.4 Variation
10. Omställning från försvarsspel till anfallsspel
31
10.1 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 1
10.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 2
11. Exempel på spelarnas agerande i anfallsspelet
33
11.1 Målvakt, MV
11.2 Innerbackar, IB
11.3 Ytterbackar, YB
11.4 Balansspelare, B
11.5 Innermittfältare, IMF
11.6 Yttermittfältare, YMF, Yttreinnermittfältare, YIMF
11.7 Yttermittfältare, YMF/Ytterforward. YF
11.8 Offensiv innermittfältare, OIMF, Defensiv forward, DF
11.9 Forward, F
11.10 Grundkrav på spelarna
11.11 Pedagogiska metoder och instruktion i spel
12. Avslutning – Att tänka på
12.1 Försvar
12.2 Anfall
38
4
SPELIDÉ
Inledning. Spelsystem
Spelsystemet utgörs av tre grundpelare, nämligen:
I.1 Spelarnas utgångspositioner
 lagets grundformation både i försvars- och anfallsspel, uppfylla grundförutsättningar,
samt vid omställningar
 bestämd arbetsfördelning utifrån spelarnas position och förutsättningar, jämn arbetsfördelning
 ram att arbeta inom; spelidén
I.2 Spelartyper
 utgångspositioner lika, men spelet olika beroende på spelartyperna
 deras arbetssätt
 beskrivning av spelaregenskaper
 fysiska, tekniska, taktiska, mentala och sociala kvalitéer
 ange de offensiva och defensiva kvalitéerna, spelarens balans
 offensiva och defensiva kvaliteter, spelarens balans
 utnyttja olika spelartyper; disposition av laget
 använda spelarnas egenskaper så att laget balanseras
I.3 Arbetsmetod
 försvarsspel
 val av försvarstyp; positions- eller markeringsförsvar eller blandat försvar
 prioritering av grundförutsättningar
 uppfylla grundförutsättningar
 anfallsspel
 uppfylla grundförutsättningar
 ta sig in i och genom olika spelytor
 anfallsvapen
 omställningar
 från anfallsspel till försvarsspel
 försvarsspel till anfallsspel
Tillämpa, praktisera, spelidén när vi jobbar med arbetsmetoder vid försvars- och anfallsspel
samt vid omställningar.
I.4 Taktik
Anpassa sitt lags spel till de för matchen gällande förutsättningarna
 egna spelarmaterialet, sättet att spela i matchen
 motståndarnas kvaliteter
 motståndarnas sätt att spela
 yttre förhållanden
 matchens betydelse
5
1. Spelförståelse och speluppfattning
 Spelförståelse: att förstå spelet teoretiskt
 ser fler alternativ
 förstår varför man skall ta ett visst beslut
 kan ha svårt att ta rätt (bästa, effektivaste) beslut; blir bättre med ökad
speluppfattningsträning; sättas i matchlika spelsituationer
 Speluppfattning: uppfatta spelsituationerna på planen
 tar snabba och riktiga beslut
 förstår dock inte alltid varför
 svårt hålla jämn nivå med intuitiv speluppfattning; blir bättre med ökad teoretisk
förståelse
Spelförståelse och speluppfattning är att:
 veta vad man skall göra med bollen innan man fått den, att uppfatta spelsituationen
 veta hur man på bästa sätt skall hjälpa bollhållaren, att uppfatta detta
 förstå hur man kan agera i olika spelsituationer, att uppfatta hur man löser olika
fotbollsproblem
Spelförståelse och speluppfattning får man genom att:




se på fotboll
diskutera fotboll med tränare och lagkamrater
ta del av tränarens kunnande och erfarenhet
spela mycket fotboll
Att spela fritt utan inriktning ökar kanske speluppfattningen men inte spelförståelsen. Att
känna till varför ökar spelförståelsen. För att bli en komplett fotbollsspelare krävs att man
förstår varför man skall ta ett visst beslut. Spelförståelsen hjälper spelaren att se fler
spelalternativ och speluppfattningen hjälper spelaren att snabbt värdera och ta snabba beslut
och agera.
Tränaren skall analysera om en spelare har bristande spelförståelse och/eller speluppfattning.
Bristande spelförståelse:
utbilda spelaren individuellt genom att förklara sambanden på planen, med hjälp av t ex
video, taktiktavla samt tillämpa instruktion i spel vid träning.
Bristande speluppfattning:
blir bättre med ökad spelträning; spelaren lär sig uppfatta olika matchlika spelsituationer,
tillämpa instruktion i spel, t.ex. frysa spelsituationer etc, vid träning.
“Football is a game you play with your brain” - Johan Cruyff.
6
2. Vad är en spelidé?
En röd tråd i föreningen. En kortfattad beskrivning
Förväxla inte spelidé med spelsystem och utgångspositioner t.ex. 4-4-2, 4-3-3, 4–1:4-1 etc.
Att spela med olika utgångspositioner är en del av ett spelsystem och kan även ingå i en spelidé, men är inte en spelidé. I en spelidé ingår en eller flera spelmodeller. För representationslagen närmar sig dock själva spelmodellen i en spelidé ett spelsystem. Spelmodell är den idé
vi har om hur matchspelet skall/kan genomföras; det sätt vi vill spela fotbollsmatcher på.
En spelidé är en idé om hur laget och spelarna kan tänka kring och uppfatta olika spelsituationer och utifrån dessa värdera, fatta beslut och agera – en idé om sättet att lösa olika
fotbollsproblem som uppstår under en match. Det gäller att få spelarna att bli kreativa.
Problemen löses genom att spelaren i minnet skapat bilder hur han tidigare löst liknande
situationer och fattat beslut och agerat eller välja en ny lösning på ett känt problem. Om ingen
liknande situation känns igen gör spelaren en värdering av den nya situationen och tar ett
beslut utifrån spelförståelse och speluppfattning och agerar. Detta kan uppnås genom att låta
träningarna till största delen, ca 80 %, bestå av spel i olika former. Spelet som träningsform
ger spelarna möjlighet att komma på och pröva olika lösningar på olika fotbollsproblem –
skapar kreativitet.
I en spelidé ingår arbetsmetoder för funktionell teknik, försvars-, anfalls- och omställningsspel samt idéer hur man tränar detta. Spelarna skall ges förståelse för att lösa fotbollsproblem
samt förstå spelmodellen. Tränaren skall utforma träningarna utifrån spelidén och så att
spelarna förstår hur de skall/kan agera på planen.
En spelidé skall alltså få spelarna att tänka och förstå fotboll både teoretiskt, spelförståelse,
och praktiskt, speluppfattning. Detta kan uppnås genom teorigenomgångar och, som ovan
nämnts, genom att använda ca 80 % av träningstiden till spel i olika former. Tränaren
tillämpar här "Instruktion i spel", en metod att leda lärande i fotboll.
I den träningsformen övas också den funktionella tekniken, som är en viktig del av spelet
vilket man definitivt inte får glömma bort. Tränaren har för tekniskt utförande Instruktionspunkter och ger utifrån dessa instruktioner, dvs. talar om och visar hur det tekniska
momentet som tränas skall utföras.
När det gäller träning av spelförståelse/speluppfattning och spelidé analyseras och ges
instruktioner, speciellt vid tematräning med spel, med hjälp av Instruktionspunkter.
Nedan följer några exempel på två viktiga frågor som skall ställas för att kunna genomföra
träningarna med hög kvalitet för att nå upp till spelidén, nämligen: varför och hur.
Exempel på frågan varför:
 varför skall jag röra mig på olika sätt kring bollen
 varför skall vi skapa numerära överlägen i försvars- och anfallsspel?”
 varför skall vi ta bollen till sista tredjedelen så snabbt som möjligt?
 varför skall vi tillämpa lågt (högt) försvarsspel?”
 varför skall vi göra snabba omställningar?
7
Svaret på frågan varför är motiverande och kopplat till sättet att spela, spelmodellen och
skapar spelförståelse (teori).
Exempel på frågan hur:
 hur skall jag röra mig kring bollen
 hur gör vi för att skapa ett numerärt överläge i anfalls- respektive försvarsspelet?”
 hur tar vi bollen till sista tredjedelen så snabbt som möjligt?
 hur gör vi för att spela med lågt (högt) försvar”?
 hur agerar laget för att göra snabba omställningar?
Två exempel på viktiga frågeställningar när det gäller anfallsspelet.
 hur utnyttjar vi spelytan framför motståndarnas backlinje för att skapa målchans,
t.ex. genom instick bakom backlinjen?
 hur tar sig laget igenom de olika spelytorna för att skapa målchans;
hur måste spelarna tänka kring och uppfatta de olika spelsituationerna som uppstår?
Svaret på den viktiga frågan är hur ligger i träningsmetoderna och förståelsen. Det är
tränarens uppgift att få spelarna att förstå och omsätta spelidén spelmodellen i praktiken - i
matchsituationer. Detta skapar en bra speluppfattning (praktik).
Alltså, svaret på dessa frågor skall dels ge en ökad teoretisk förståelse för spelidén; en ökad
spelförståelse och dels m h a träningsmetoderna en ökad speluppfattning för att lösa
fotbollsproblem. Det gäller att få spelarna att förstå och uppfatta (ger kreativa spelare) inte
enbart kunna utantill.
“Football is a game you play with your brain” - Johan Cruyff.
För att kunna genomföra spelidén i de olika lagen krävs att tränarna i respektive lag är
välutbildade och kunniga; förstår fotbollens ABC. Sedan krävs ytterligare utbildning i den
svåra konsten ”Instruktion i spel” (som sagt en metod att leda lärande i fotboll).
Denna metod är ett förhållningssätt till träningsmetodik. Detta förhållningssätt ingår i
spelidén, en mjukvara, en process att växa in i, vilket kan ta många års utövande av
tränarskapet. Dock, för att kunna utveckla spelarna till kreatörer måste tränarna lära sig detta
arbetssätt.
Det finns andra arbetssätt inom tränarskapet, men denna metod anser jag vara den bästa, ger
det bästa resultatet i form av spelarutveckling. Tyvärr är det en tidskrävande metod. För det
mesta ges inte tränarna den här möjligheten just på grund av att den är tidskrävande; allt skall
gå snabbt, det gäller att hitta genvägar till framgång. Jag tror att det är få tränare som tillämpar
denna metod, åtminstone i Umeå.
I spelidén ingår alltså utbildning av spelare och tränare. Krav som kan ställas på tränarna:
 Logik, logisk ordning; följdriktighet
 Systematik; organisation, planmässighet: vad, varför, hur
 Struktur; till spelet anpassade spelövningar, träningspass anpassat till sättet att spela,
uppbyggnad av spelet och spelidén.
 Metodologi; läran om träningssätt, sättet att genomföra träningar
 Pedagogik; uppfostringslära, hur undervisa (Se ”Att leda lärande i fotboll”)
 Kommunikation; förbindelse, verbala meddelanden som är tydliga
8
3. Fotbollens tre komponenter
3.1 Försvarsspel
3.1.1 Inledning
Försvarsspel går ut på att hindra motståndarna att göra mål; krympa ytor och förståelse för
hur man tar tillbaka bollen; hindra att mål görs. Organisation, disciplin och samarbete är
viktiga förutsättningar för ett bra försvarsspel.
För att skapa dessa förutsättningar krävs att spelaren har god spelförståelse och
speluppfattning vad avser försvarsspelet.
Enkelt uttryckt bygger försvarsspelet på:
 organisation och disciplin
 att komma snabbt på försvarssida
 strävan efter numerära överläge
 kommunikation
3.1.2 Grundförutsättningar i försvarsspel




Press
Understöd
Täckning
Markering
3.1.3 Arbetsmetod - försvarsspel
 Positionsförsvar, efter boll och medspelare
 prioriteringsordning
 Markeringsförsvar, efter boll och motståndare
 prioriteringsordning
 olika typer av försvarsspel på olika positioner eller på olika ställen på planen
 byte av försvarsspelstyp under perioder av matchen
3.1.4 Spelförståelse och speluppfattning
Samspelet (samförståndet, kommunikationen) mellan medspelare och uppmärksamhet på
bollhållaren är en viktig faktor för bra
 spelförståelse (teoretiskt)
 speluppfattning (praktiskt)
som är grunden för ett bra agerande i försvarsspelet.
9
3.2 Anfallsspel
3.2.1 Inledning
Anfallsspel går ut på att skapa målchanser, göra mål; skapa ytor, förståelse för hur man kan
skapa målchans och göra mål
En förutsättning för ett bra anfallsspel är ett variationsrikt och bra passningsspel samt rörelse
utan boll. Ett bra passningsspel (med bra mottagningar), fotbollens kärna, och utmaningar för
att skapa numerära överlägen är grunden för ett lyckat anfallsspel. Individuella färdigheter i
form av dribbling, fint, skott, nick kryddar anfallsspelet.
För att skapa dessa förutsättningar krävs att spelaren har god funktionell teknik, bra
spelförståelse och speluppfattning vad avser anfallsspelet.
Enkelt uttryckt bygger anfallsspelet på:
 Bra passningsspel; passning och mottagning
 Klok rörelse för att göra sig spelbar. Maximala löpningar, oftast i djupled
 Bra funktionell teknik och spelförståelse och speluppfattning
 Rätt rörelse kring bollen för att förbereda nästa spelmoment
 Driva, utmana för att ta bollen framåt i banan och skapa numerära överlägen
3.2.2 Grundförutsättningar i anfallsspelet
 spelbar
 spelavstånd
Dessa två ses i förhållande till bollhållare.
 spelbredd
 speldjup
Dessa ses i relation till både bollhållaren och spelytan.
3.2.3 Arbetsmetod – anfallsspel
 Uppfyllande av grundförutsättningarna
 Spelytor
 Arbetssätt för att komma in i respektive spelyta. Mer om detta senare
3.2.4 Spelförståelse och speluppfattning
Samspelet (samförståndet) mellan bollhållare och medspelare är en viktig faktor för bra
 spelförståelse (teoretiskt)
 speluppfattning (praktiskt)
som är grunden för ett bra passningsspel och bra mottagningar, vilket oftast leder till ett bra
anfallsspel.
10
3.3 Omställningsspel
Ett av de viktigaste momenten i dagens moderna fotboll är snabba omställningar.
3.3.1 Omställning från anfallsspel till försvarsspel
Ju snabbare vi ställer om till försvarsspel desto större är chansen att erövra bollen.
Omställningen innebär att spelarna organiserar laget och kommer hem på försvarssida.
Försvarssida om bollen, om motståndare eller både och.
Spelarna tar snabbt de utgångspositioner som vårt sätt att spela, vår spelmodell, anger. Laget
kan också välja en snabb återerövring av bollen.
3.3.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel
En snabb omställning kan leda till en kontring genom en snabb passning i djupled och
maximala djupledslöpningar. Förhoppningen är att med en passning passera så många
motståndare som möjligt.
Laget kan skapa en målchans och förhoppningsvis göra mål med få passningar. Den snabba
omställningen gör förhoppningsvis att motståndarna inte hinner organisera sitt försvarsspel på
ett effektivt sätt.
En kontring kan också vara att spela flera, dock inte för många, passningar i djupled.
11
4. En kortfattad beskrivning av ett sätt att spela - spelmodell
4.1 Försvarsspel
I försvarsspelet tillämpar vi i huvudsak positionsförsvar, vilket innebär att vi arbetar
tillsammans utifrån dess prioriteringsregler för uppfyllande av grundförutsättningarna i
försvarsspel och i enlighet med positionsförsvarets idéer för att erövra boll.
Markeringsförsvar i form av zonmarkering kan dock förekomma i vissa fall bl. a. av taktiska
skäl. Vi kan också blanda de båda försvarstyperna, vilket blir allt vanligare i modern fotboll.
Dessutom kan vi observera att zonmarkering blivit vanligare som försvarsmetod.
Vi försöker styra motståndarnas spel i någon riktning; inåt planen, utåt mot kanterna eller
bakåt beroende på spelsituationen, eller mot den yta på planen där vi blir i numerärt lika men
helst i numerärt överläge.
Spelarna skall ha bra kommunikation med varandra, särskilt målvakt (spelar en ”bit” ut) och
backlinje. Viktigt med avståndet mellan och inom lagdelarna. Vi har ”normala” utgångspositioner: forwards positioner är ca 10 m in på motståndarens planhalva, mittfältarna något
bakom halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältet.
Backlinjespelarna, speciellt ytterbackarna, skall klara 1 mot 1 situationer. Ytterbackarna kan
tänkas zonmarkera. Backarna skall kunna markera motståndare i och kring straffområdet.
Balansspelaren, defensiv innermittfältare, i utgångsposition täcker i första hand motståndarnas
uppspelsyta fram för deras forwards. Närmare eget straffområde kan balansspelaren tvingas
ner i backlinjen om innerbackarna måste ge understöd till ytterbackarna.
Innermittfältarna tillsammans med ytterforwards/yttermittfältarna spelar positionsförsvar på
mittfältet. Om motståndarna spelar med två balansspelare kan vi låta våra innermittfältare
zonmarkera dessa.
Central(a) forward(s) styr motståndarnas spel mot deras ytterbackar där våra ytterforwards/
yttermittfältare pressar och styrspelet inåt, där vi är i numerärt överläge. Alt in mot deras IMF.
4.2 Anfallsspel
I anfallsspelet skall vi ha ett ”eget spel” med snabba omställningar på rättvända och djupledslöpande spelare, Bollerövring kring mitten av egen planhalva. Motståndarnas backlinje
förväntas då ha flyttat upp i banan så att vår spelyta tre har blivit rätt så stor. Vi kan då ställa
om snabbt till anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Vi skall då kunna ha minst fyra
djupledslöpande spelare – tre forwards/yttermittfältare plus minst en innermittfältare samt
ytterbackar om de hunnit tillräckligt högt i planen.
Detta varierar vi med att hålla bollen inom laget med tålamod i vårt passningsspel, vilket ger
stort bollinnehav för att skapa rätta lägen för anfall och avslut. Efter många djupledslöpningar måste laget ”vila med bollen” för återhämtning. Pulsering av spelet.
Fungerar inte detta måste vi spela långt och centrera laget kring den punkt på planen dit
målvaktsutsparken eller den långa bollen från en backlinjespelare kan tänkas landa. Det är
viktigt att spelarna läser var bollen kommer att hamna. Tar vi inte den s.k. första bollen måste
vi läsa var den s.k. andra bollen kommer att hamna.
12
4.3 Positioner
Målvakten skall kunna delta i speluppbyggnaden genom spel med fötterna. Exempelvis kunna
vända spelet. Våga spela en djupledspassning efter marken. Målvakten (MV) skall också läsa
spelet för att snabbt kunna passa, kasta, till utespelarna, i första hand till innerbackarna (IB)
och balansspelare men även till ytterbackar (YB) och innermittfältare, yttermittfältare.
Backlinjen skall bestå av passningsskickliga spelare som snabbt kan ”läsa spelet” och passa
till medspelare ”högre” upp i planen. Offensiva ytterbackar som vågar göra sig spelbara inåt i
planen i höjd med innerbackarna och våga utmana i djupled men även inåt i planen för att
skapa numerära överlägen. Viktigt i dagens moderna fotboll att ytterbackarna tar löpningar i
djupled och följer med i anfallsspelet.
Mittfältet utgörs oftast av tre till fem mittfältare. Med tre mittfältare (4-3-3, 5-3-2) centreras
dessa varav en kan vara balansspelare, defensiv innermittfältare. Med fyra mittfältare (4-4-2)
är en defensiv (balansspelare) och en offensiv, en forward droppar ner i höjd med den
offensive mittfältaren. Med fem mittfältare (4-5-1) kan en eller två vara balansspelare. Med
två balans-spelare får vi en 4–2:3–1 uppställning. Med en balansspelare får vi en 4-1:4-1.
Utgångs-positionerna kan som synes variera beroende på lagets spelmodell och taktik.
Balansspelaren (-na) (B) löper för att bli halvt eller helt rättvänd(a) för att ta emot uppspel
från backlinjen, främst från innerbackarna och passa vidare i djupled. Har en position mellan
backlinje och mittfält, men kan komma ner på straffområdeslinjen i höjd med innerbackarna
för att delta i speluppbyggnaden längre ner på planen. Helst båglöpning.
Innermittfältarna (IMF) gör sig rättvända för uppspel från backlinjespelarna eller balansspelaren, löper i djupled och utmanar för att skapa numerära överlägen och/eller passar i
djupled. Löper för att öppna ”kanal” till forwards, främst central forward, för att backlinjespelarna, i första hand innerbackarna, skall kunna spela en markpassning i djupled till
forward(s). Förhoppningsvis kan man med en dylik passning passera minst sex motståndare.
Gör sig spelbarför ett tillbakaspel från forward. Därefter passning i djupled och
djupledslöpning.
Yttermittfältarna (ytterforwards) (YMF/YF) löper i djupled och utmanar, dels inåt i planen
för att söka instick i straffområdet, dels efter kanten för att komma till inspel och inlägg.
Försöker skapa en mot en situationer eller numerära överlägen. Yttermittfältare
(ytterforwards/ ytterbackar), som kommer ut på kanten och från kanten in mot straffområdet
och ner mot kortlinjen söker spel snett inåt bakåt eller ”skjuter” ett markinspel framför deras
målvakt och bakom deras backlinje. Tidiga inspel görs bakom motståndarnas backlinje mot
straffpunkten. Fungerar det inte med inspel/inlägg vänder spelaren utåt planen från
motståndaren och spelar bollen bakåt till inre mittfältare eller till och med till innerbackarna
(ytterbackarna) som vänder spelet t.ex. med en krossboll bakom motståndarens backlinje eller
passningar inom laget. Som ovan nämnts varieras spelet med att hålla bollen inom laget (stort
bollinnehav) och ha stort tålamod i passningsspelet.
Forward(s) (F) utmanar, blindsideslöper, L-löper, korslöper, diagonallöper, motlöper med
mittfältarna. (med en andra forward). Forwards utmanar centralt, ytterforwards utmanar inåt
(skapar yta för ytterbackarna) för instick, för att skapa numerära överlägen, t.ex. 2–1, 3–2situationer, och för att ”slå” sin motståndare i 1 mot 1 situationer med dribblingar och finter.
Forwards försöker komma till avslut så snabbt som möjligt. Forwards skall vara beredd på att
ta emot passningar från backlinjen. ”Skott från höften”, dvs. liten pendel och/ eller ”tåpaj”.
13
5. Försvarsspel, 1
5.1 Inledning
Vi definierar två olika typer av försvarsmetoder, nämligen:
 positionsförsvar och
 markeringsförsvar
5.1.1 Positionsförsvar
Positionsförsvaret bygger på att försvarsspelarna har koll på bollhållare och medspelare,
farliga ytor och viss koll på motståndare. I vissa situationer kan några spelare ha en
zonmarkeringsuppgift. Ytterbackarna t.ex. kan få till uppgift att själv klara ytterkorridoren i
en mot en-situationer. Om motståndarna spelar med två balansspelare kan innermittfältarna
zonmarkera dessa. Vi får ett ”blandat” försvarsspel.
5.1.2 Zonmarkeringsförsvar
Zonmarkeringsförsvaret bygger på att försvarsspelarna har koll på bollhållare och
motståndare, farliga ytor och viss koll på medspelare. (Jfr positionsförsvar; ordning). Vid
zonmarkering gäller det i än högre grad än vid positionsförsvar att klara av en mot en
situationer.
Ytterligare typer av markeringsförsvar är
 man-man markering: följer med sin motståndare tills motståndarnas anfall har avslutats
 kombinationsmarkering: en kombination av zon- och man-man-markering
Positions- och zonmarkeringsförsvaren ger ett förhållningssätt till:
 bollhållaren
 medspelare
 motståndare
 farliga, för motståndarna attraktiva, ytor
5.1.3 Skillnad mellan positionsförsvar och zonmarkeringsförsvar
Skillnaden mellan positionsförsvar och zonmarkering illustreras bäst genom försvarstypernas
prioriteringsordning mellan grundförutsättningarna för försvarsspel (se nedan).
5.2 Grundförutsättningar i försvarsspel
 press: den försvarare som är närmast motståndarens bollhållare sätter denne under press
 täckning: är en gardering av försvarsspelet som innebär att försvarsspelarna bevakar
spelytor som är attraktiva för motståndarna
 understöd: kallas den täckning man ger åt den spelare som pressar motståndarnas
bollhållare
 markering: ligga nära och bevaka motståndaren
14
5.3 Prioriteringsordning vid positionsförsvar
(grundförutsättningar försvarsspel)
1. press: närmast bollhållare pressar, övriga täcker, ger understöd och eventuellt markerar;
styrning inåt planen; dock, spelsituationen t.ex. vid numerärt underläge i mitten, kan göra
att vi måste styra utåt; löp snabbt och ”framåt i pressen. Finta brytning, stör bollhållaren
2. täckning: farliga, för motståndarna attraktiva, spelytor, bakom pressande eventuellt
understödjande medspelare
3. understöd: situationsanpassat, vid egna numerära överlägen; ”ligger” snett bakom och
nära (ca 5m) pressande spelare
4. markering: nära egna målet, övergången tränas med fördel separat i en spelövning
Överflyttning
Lagdelarna flyttar över mot bollsida. Ytterbackarna flyttar över så att de är i höjd med bakre
stolpen, övriga i backlinjen håller förutbestämd inbördes ordning. I vissa fall kan ytterback
tvingas flytta över ytterligare. Samma gäller för yttermittfältare/ytterforward.
Centrering
När spelet befinner på mitten (i planens längdriktning) centreras laget. Man ”trycker ihop”
laget mot mitten och lämnar kanterna. (tumregel: avstånd ca 40 m, inom straffområdets längd,
mellan ytterbackarna)
Uppflyttning
Då laget lyckats få motståndarna att spela bollen bakåt flyttar samtliga lagdelar upp i planen, i
stort sett lika långt som motståndare spelat bollen bakåt.
Retirering
Då laget har tappat bollen och är i numerärt underläge måste laget falla mot eget mål, retirera.
Rätt position, inbördes relationer, och avstånd:
 inom lagdelarna (tumregel vid 4 mittfältare: 10–12 m, 30-40 m mellan HYMF och VYMF)
 mellan lagdelar prioriteras högt (tumregel: 10–15 m mellan backlinje och mittfält)
Lagdelarna måste jobba tillsammans. Kommunikation viktig.
5.4 Prioriteringsordning vid zonmarkeringsförsvar
(grundförutsättningar försvarsspel)
1. markering av motståndare i ”min” zon på planen; befinner sig två motståndare i ”min” zon
markeras den som är närmast vårt mål; om ”min” spelare löper parallellt med kortlinjen
”lämnas den spelaren över” till medspelare i nästa zon; om bollen befinner sig långt ifrån
”min” zon och ”min” motståndare avståndsmarkeras den spelaren; ju närmare bollen
kommer motståndaren ju närmare markeras denne(-a); stå så att du alltid ser bollen.
2. press; pressa snabbt om den spelare som du markerar får bollen; styr spelet i någon
riktning, helst mot en yta som ger det egna laget numerärt överläge; vinn bollen annars
avvakta och finta brytning.
3. täckning; täck farliga spelytor i den mån du kan släppa lite på din markering; fungerar vid
avståndsmarkering
4. understöd; situationsanpassat, kan vara svårt att ge; är beroende på hur den motståndare
som du markerar rör sig i förhållande till bollhållaren
15
5.5 Diverse
4.5.1 Försvara i och kring straffområdet och i trängda lägen
Först på bollen
Bollen högt, utåt och långt
5.5.2 ”Blandat” försvarsspel
Av taktiska skäl kan vi ha ett ”blandat” försvarsspel. Positionsförsvaret kan ges inslag av
zonmarkering och/eller man-man markering. Exempelvis om vi möter ett lag med två
balansspelare kan det vara en fördel att våra två innermittfältare (andra varianter vid olika
utgångspositioner, t.ex. 4–1:3–2) zonmarkerar deras balansspelare.
5.5.3 Mental koncentration
Fokuserad på hur spelet utvecklas. Bra spelförståelse och speluppfattning krävs för att
upptäcka vilka attraktiva spelytor motståndarna försöker skapa. Uppmärksam på
medspelarnas och bollhållarens rörelse (positionsförsvar) samt motståndarens rörelse
(zonmarkering).
5.5.4 Fasta situationer
Vid alla typer av defensiva fasta situationer använder vi man-man markering
5.5.5 Andra bollar och närkamper
Vinna s.k. ”andrabollar”; kräver bra spelförståelse och speluppfattning.
Vinna närkamper kräver spelförståelse, speluppfattning, smidighet, balans, styrka, timing
16
6. Försvarsspel, 2
6.1 Utgångspositioner
Anger positionerna på spelarna när försvarsspelet startar. Exempelvis 4-3-3, 4–1:2–3,
4–1:4–1 etc. Variation mellan lågt (4–1:4–1), ”normalt” (4–1:2:2–1) och högt försvarsspel
(2:2–1:2–3). Snabbt återtagande av boll direkt efter ”bolltapp”; stressa motståndarna.
6.2 Arbetsmetoder - allmänt
Vi arbetar med principerna för i första hand positionsförsvar men i viss mån även med
zonmarkeringsförsvar. Grundförutsättningarna för dessa båda försvarstyper tränas genom spel
i olika former.
6.2.1 Press
 den försvarare som är närmast motståndarens bollhållare sätter denne under press,
dvs. komma så tätt inpå bollhållaren att denne får problem; ”gå på, attackera”
 avsikten med press
 bollvinst; erövra boll genom glid- och skuldertacklingar
 fördröja, för att hinna organisera sig, skapa numerärt överläge, vinna tid, låtsas bryta
 krympa yta, minska tid för motståndarna
 hindra att bollen spelas framåt
 styra spelet i viss riktning
 fotställning
 avstånd till bollhållare
 starta löpning när bollen spelas för att
1. bryta bollbanan
2. störa motståndaren i bollmottagningen, ”tackla”
3. hålla motståndaren felvänd och inte låta motståndaren vända upp eller passa framåt;
armlängds avstånd; fotställning för styrning inåt planen, dock styrning anpassad till
spelsituationen
4. inte ge motståndaren yta att avancera mot vårt mål om denne är rättvänd
 anfall på kanten: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning
för styrning helst inåt planen (gäller i första hand YB och YMF/YF); löpningen in i
pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet och position på banan;
har motståndaren hög hastighet används avvaktande press, faller ner och täcker yta
 anfall centralt: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för
styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; kan vara både inåt och utåt
 press sker genom löpning ”framåt” mot motståndarna, dvs. när vi har vår motståndare
”framför” oss, möjligen i sida
 om motståndaren har passerat dig måste du löpa ikapp, pressa motståndaren och styra
denne utåt/inåt, beror på spelsituationen
 intensiteten i pressen beror på spelsituationen
 numerärt överläge, hård
 numerärt lika, moderat
 numerärt underläge, avvaktande
 pressens kvalitet påverkar övriga medspelares positioner
17
6.2.2 Understöd
 kallas den täckning man ger åt den spelare som pressar motståndarnas bollhållare
 bevakning av spelyta ganska tätt bakom den pressande spelaren
(den täckning man ger åt pressaren)
 understöd i numerärt överläge, möjligtvis numerärt lika, annars svårt att ge
 så nära pressande spelare att om denne blir överspelad skall understödjande spelare hinna
ingripa; ”ligger” i vinkel snett bakom och nära (ca 5m) pressande spelare
 är situationsanpassat
6.2.3 Täckning
 är en gardering av försvarsspelet som innebär att försvarsspelarna bevakar spelytor bakom
pressande (understödjande) medspelare, spelytor som:
 är attraktiva för motståndarna
 kan bli ”farliga”
 passningar skall kunna brytas
 beredskap på att pressa ge understöd eller markera närmare
6.2.4 Markering
 avsikten med markering är att bevaka motståndaren så att:
 försvarsspelaren kan bryta en passning
 motståndaren måste ta emot passningen felvänd
 motståndaren inte kan vända med bollen i anfallsriktningen
 mellan motståndaren och det egna målet
 en position så att försvarsspelaren ser bollen
 bryta passning
 markeringsavstånd beror på
 var på planen man befinner sig
 hur långt det är till bollen
 hur långt det är till målet
 egen och motståndarens snabbhet
 alltid kontroll på motståndare
 ligga nära och bevaka motståndaren
Vid positionsförsvar är markering den lägst prioriterade grundförutsättningen. Markering tar
man till då spelet är i och kring det egna straffområdet och då man inte hinner lämna över
spelare. Övergång till markering är inte så lätt och kan med fördel tränas separat i en
spelövning.
Vid motståndarens kontringar och/eller då vi hamnar i numerärt underläge retirerar vi och
söker hålla våra positioner tills fler medspelare kommit på försvarssida.
18
6.3 Arbetsmetoder – sättet att spela i försvarsspel; spelidé
6.3.1 ”Normalt” försvarsspel (medel-lågt/högt försvarsspel)
Vi börjar vårt försvarsspel med ”normala” utgångspositioner, t.ex. 4-3-3, 4-1:4-1, 4-1:2-2:1.
Spelriktning
YF
YB
IM
M
M
B
M
MF
IM
F
IB
IB
vB
YB
F
YF
Försvars- och anfallsspel hänger ihop.
Idén i vårt försvarsspel är att bryta motståndarens anfall i yta B (se figur nedan). Motståndarens backlinje har då flyttat upp i planen och öppnat en relativt stor spelyta 3. Vi ställer om
snabbt med en djupledspassning i spelyta 3 och löpningar av F, YMF/YF och IMF samt
eventuellt med YB om de hinner.
Spelriktning
A
B
C
D
19
6.3.2 Hur gör vi?
Centrerat utgångsläge. Vid utkast till deras innerback styr vår forward spelet ut till deras
ytterback och skär samtidigt av tillbakaspelet. Vår YMF/YF pressar deras ytterback och styr
spelet från kanten in i planen. På samma sätt för YMF/YF om deras ytterback får passning
från målvakten. Forwards flyttar över, täcker farliga ytor och skär av passning till närmsta
innerback, eventuellt till bortre innerback. Övriga spelare flyttar över mot bollsida.
Tanken är inte att yttermittfältare/ytterforward och forwards i första hand skall vara
bollerövrare utan styra spelet i den riktning vi vill; från kant in mot mitten, mot yta där vi blir
i numerärt överläge. Vi får en 7 mot 6-situation (motståndarna spelar 4-4-2, 4–2:3–1, 4-3-3)
Yttermittfältare/ytterforwards stannar i höjd med motståndarens backlinje och arbetar in på
egen planhalva endast om spelsituationen så kräver. YMF/YF arbetar mot motståndarnas
ytterback. Går deras ytterback i djupled följer vår YMF/YF med.
Inga yttermittfältare/ytterforwards nere vid egen hörnflagga
Våra innermittfältare pressar motståndaren som är i deras position, zon; normalt sett deras
innermittfältare. Vår balansspelare täcker yta, alternativt ger understöd, bakom våra innermittfältare och framför vår backlinje; täcker yta för långt uppspel till deras forwards.
Vid anfall centralt: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för
styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; kan vara både inåt och utåt.
I vissa lägen kan balansspelaren vara tvungen att falla ner i backlinjen. Detta om vår ytterback
hamnar högt i press mot deras yttermittfältare.
Ytterbackarna skall klara av 1 mot 1 situationer mot motståndarnas yttermittfältare.
Ytterbacken får i denna situation en mer zonmarkerande uppgift. Hur högt ytterbackarna skall
gå i press är situationsbundet, som i stort sett det mesta inom fotbollen.
Vid anfall på kanten: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för
styrning inåt planen (gäller i första hand ytterbackar och yttermittfältare/ytterforwards);
löpningen in i pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet och position.
Vid samlat försvar och hot mot backlinjen får inte innerbackarna falla, utan någon måste kliva
fram i press för att hålla spelet ”utanför” backlinjen. Den andra innerbacken och ytterbackarna
ger understöd eller täcker farliga ytor.
Försvarsspelet måste tränas minst en gång i veckan i matchlika situationer. Det kan och skall
tränas i spel i olika former. Om möjligt skall spelträningen ske i 11 mot 11 spel hälften av den
spelträningstid som ägnas åt försvarsspelsträning. Tränaren använder ”Instruktion i spel”, en
metod att leda lärande i fotboll.
Forwards position är ca 10 m in på motståndarens planhalva, mittfältarna något bakom
halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. Tanken är att
göra en bollerövring kring mitten av egen planhalva. Vi kan då ställa om snabbt till
anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Fördelen med lagets positioner är att vi som sagt
kan komma in i spelyta tre med en passning. Bollerövring i yta B.
20
6.3.3 Högt försvarsspel
F och YMF/YF skär av spel i deras backlinje; position mellan motståndarna i deras backlinje.
IMF flytta fram i närheten av deras IMF och beredd att pressa en av deras IB. B i yta framför
vår backlinje beredd att pressa någon av deras IMF då den ena av våra IMF pressar deras IB.
Våra innerbackar relativt nära deras forward(s). Ytterbackarna våra måste vara beredda att
snabbt pressa deras YMF och att 1 mot 1 – situation uppstår. innerbackarna flyttar då över så
långt som möjligt, eventuellt för understöd vilket får till följd att balansspelaren måste ner i
backlinjen. Konsekvens? Alternativt sätt: löp upp med fyra spelare nära deras backlinje.
Bollerövring helst i yta D men yta C är okej.
6.3.4 Lågt försvarsspel
Forward(s) position kring mittlinjen, mittfältarna ca 10–15 m bakom forward(s) och
backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. YF/YMF får räkna med att löpa hem för att utgöra
ett fyrmannamittfält. YF/YMF styr spelet in i planen där vi är täta och i numerärt överläge. I
mitten av planen styr vi åt det håll där vi kan skapa numerärt överläge. Vi måste vara snabba
in i pressen då motståndarna ligger rätt nära vårt mål. YF/YMF får räkna med att löpa hem för
att utgöra ett fyrmannamittfält och pressa motståndarnas ytterbackar.
Viktigt att backlinjen håller linjen och att innerback kliver fram i press istället för att falla.
Vid bollerövring ställer vi snabbt om till anfallsspel, till de utgångspositioner vi har då vi från
egen målvakt startar anfallsspelet. Fördelen med lågt försvarsspel är att det blir enklare att
hålla avstånden mellan lagdelarna, laget blir kompaktare och svårare att ta sig igenom för
motståndarna. Bollerövring i yta A och möjligtvis B.
6.3.5 Direkt återerövring
Här gäller det att direkt stressa motståndarna då vi tappat bollen. Den spelare som är närmast
den motståndare som har erövrat bollen stressar denne genom att snabbt löpa mot denne och
om möjligt pressa och styra motståndaren. Vi söker styra åt det håll där det finns få spelbara
motståndare. Övriga medspelare, i första hand forwards/yttermittfältare (tre stycken) men
även innermittfältare, måste snabbt uppfatta spelsituationen och löpa in mot och stressa de
motståndare man anser spelbara. Hela laget måste fylla på så att man blir kompakt på
motståndarens planhalva om man vill återerövra boll. Bollerövring i yta D.
En variant är att några stressar motståndarna i deras försök till upp spel och tvingar dessa att
slå en lång boll. Övriga i laget tar positioner för att vinna den ”långa” bollen och snabbt ställa
om till anfallsspel. Bollerövring i yta B kanske C.
6.3.6 Numerärt underläge
Vid numerära underlägen retirerar de spelare som är på försvarssida mot eget mål. Backlinjen
faller så att man kan försvara ytan bakom sig (motståndarens spelyta tre). Här gäller att
fördröja motståndarna så att de inte snabbt kommer till avslut. Detta sker genom att starta med
fördröjande och eventuellt styrande press. Övriga spelare löper snabbt tillbaka.
6.3.7 Förändring av utgångspositioner
Om vi t.ex. ändrar utgångspositioner från 4-3-3, 4–1:4–1 till 4-4-2 händer det i princip inget
med spelidén att försvara oss. Idén att styra spelet inåt kan dock komma att modifieras något.
Vi kan inte med 4-4-2 garantera numerärt överläge centralt i planen.
21
6.4 Kom ihåg
6.4.1 Press
Närmast bollhållande motståndare pressar
När pressa; beror på var bollhållaren befinner på planen och vårt sätt att spela försvarsspel
När löpa in i press; starta löpning när bollen spelas
Hur löpa; löp-, angreppsvinkel och löphastigheten måste avpassas till bollmottagaren
Sista metrarna; beror på spelsituationen
Fotställning; nästan halvt vänd mot eget mål
Tålamod; stå på benen, glidtackla inte i tid och otid
Minska passningsvinklarna genom att ”gå upp” i press
Koncentration; titta på bollen, bollhållaren och medspelarna, håll även koll på motståndarna
Brytning, aggressivt och beslutsamt
Låtsas tackla, finta att du tänker bryta
Tackling, glid- och skuldertackling i rätt ögonblick
Hindra motståndare från att vända upp; motståndaren skall tvingas spela bollen bakåt
Hålla spelet framför sig; låt motståndarna spela på egen planhalva
Styra spelet i viss riktning: inåt-utåt, framåt mot motståndarens mål
Kommunikation; prata varandra i rätt positioner och i press
Beslutsamhet och handlande; måste ta ett snabbt beslut att ”gå på press” och agera kraftfullt
6.4.2 Understöd
Bevakning av spelyta ganska tätt bakom den pressande spelaren (tumregel: 5 m)
Understöd ges oftast i numerärt överläge annars svårt att ge
6.4.3 Täckning
Avstånd till pressande eller understödjande spelare (tumregel 10-12 m)
Position; snett bakom pressande eller understödjande spelare
Var på banan; i första hand områdena B, C och D men även i viss mån A (se sidan 18)
Täckningsvinkel: vid styrning, allmänt
6.4.4Markering
Försvarssida motståndare
Placering i förhållande till bollhållare och motståndare
Löpa med och trycka bort så att han inte kan få en passning
Kroppskontakt med motståndaren i och kring straffområdet
22
7. Omställning från anfallsspel till försvarsspel
7.1 Grundidé. Grundläggande krav vid försvarsspel
Oavsett vilken försvarsmetod vi tillämpar finns vissa gemensamma faktorer. Grundläggande
krav för att uppnå ett bra och effektivt försvarsspel är:




organisation, disciplin och koncentration
kommunikation
försvarssida
numerärt överläge
7.1.1 Organisation och disciplin
När vårt lag förlorat bollen måste vi snabbt organisera försvarsspelet. Det krävs då av varje
spelare att snabbt löpa tillbaka från sina anfallspositioner till sina försvarspositioner. Detta
kräver disciplin och koncentration. Ett misslyckande kan leda till spel i numerärt underläge.
Omställning från anfalls- till försvarsspel
7.1.2 Kommunikation
En klar och tydlig kommunikation mellan lagkamraterna bidrar till en snabb organisering av
försvarsspelet. Kommunikationen består bl. a. av att styra varandra till rätta positioner
7.1.3 Försvarssida
När vårt lag förlorat bollen handlar det i första hand om alla spelare snabbt kommer på
försvarssida
 om bollen, mellan eget mål och bollen
 om var sin motståndare, närmare eget mål än motståndarna
 om både boll och motståndare för att erövra boll
Även om man hamnar på fel sida om bollen måste spelaren delta i organisationen av
försvarsspelet. Oftast är det forwards som inte hinner på försvarssida om bollen. De måste då
ha kontroll på motståndarna i deras utgångsyta.
7.1.4 Numerärt överläge
En snabb omställning till försvarsspel ger möjlighet att skapa numerärt överläge. Kan vi skapa
numerärt överläge ökar möjligheten till bollerövring avsevärt. Det numerära överläget ger
nämligen möjlighet att fullt och på avsett sätt använda sig av ett understöd till pressande
spelare och därmed skapa en 2 mot 1 situation i försvarsspelet
Vi har disciplinen att snabbt komma på försvarssida för att organisera oss. Viktigt att alla
spelare gör detta då vi har gått fram med mycket folk i anfallsspelet.
23
7.2 Var startar vårt försvarsspel?
7.2.1 Lågt försvarsspel
Vi kommer snabbt till våra försvarspositioner, forward(s) i höjd med mittlinjen; övriga
lagdelar anpassar avståndet mellan sig enlighet med positionsförsvarets principer. Vi blir
kompakta på egen planhalva vilket underlättar bollerövring. Motståndarnas spelyta 3
respektive spelyta 2 blir väldigt liten. (Se 6.3.4)
7.2.2 Högt försvarsspel
Spelar vi högt försvarsspel behöver vi inte löpa hem, vi kan i stort ha kvar anfallspositionerna, forward(s) strax utanför motståndarens straffområde (ca 0-10m), övriga lagdelar
anpassar avståndet mellan sig och forward(s); övriga lagdelar fyller på. Att ligga med vår(a)
forward(s) i höjd med motståndarnas straffområde, kan ibland vara en fördel. Vid bollerövring har vi nära till avslut. Dock, laget kan bli något utsträckt i djupled. Vi kommer att ha
längre avstånd mellan lagdelarna än vid lågt försvarsspel. Avståndet kan bli för långt. Erövrar
vi inte bollen utan får spelet bakom vår backlinje blir hemlöpningarna längre. (Se 6.3.3)
7.2.3 ”Normalt” försvarsspel
Forwards har utgångsläge 10–15 m in på motståndarnas planhalva, mittfältarna något bakom
halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. Tanken är att
göra en bollerövring kring mitten av egen planhalva. Vi kan då ställa om snabbt till anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Fördelen med lagets positioner är att vi som sagt kan
komma in i spelyta tre med en passning. Övriga lagdelar anpassar avståndet mellan sig.
(Se 6.3.2 ”Hur gör vi?”)
7.2.4 Direkt återerövring
När vi tappat bollen i sista tredjedelen av planen försöker vi att direkt återvinna bollen genom
att stressa motståndarna. Dock, detta måste vara intränat, varje spelare måste förstå vilka
motståndare som skall stressas och hur löpningarna till press skall ske. Kräver god
spelförståelse och speluppfattning. Det gäller att inte bara ”tokrusa”. (Se 6.3.5)
Man kan som spelidé välja antingen lågt, högt eller ”normalt” (mellan högt och lågt)
försvarsspel. Valet kan också varieras från match till match och väljas utifrån taktiska hänsyn.
En idé som också kopplas till anfallsspelet är att de två innermittfältarna (4–1:2–3, alt 4-1:4-1)
ligger i halvcirkeln på egen planhalva. I området mellan backlinje och de två innermittfältarna
skall vi försöka bryta motståndarnas anfall.
Vi styr motståndarna från kanten in i planen eller till den yta som ger oss numerärt överläge
Vi försvarar med i första hand 7 spelare (4–1:2) när spelet flyttats in på vår planhalva. Vi har
numerärt överläge ty motståndarna är oftast 6 spelare.
De två yttermittfältarna/ytterforwards och centern (toppforward) deltar alltså inte så aktivt i
försvarsspelet såvida inte motståndarnas backar följer med upp i anfallet.
24
8. Anfallsspel 1
8.1 Inledning
8.1.1 Bollhållare och medspelare
Anfallsspelare har två roller:
 bollhållare
 medspelare
En bollhållare måste kunna:
 ha överblick över
 medspelare
 motståndare
 fria spelytor
 kontrollera bollen
Medspelaren skall kunna
 göra sig spelbar för passning på foten eller passning på fri yta
 skapa fria spelytor åt sig själv och åt andra medspelare
 ”läsa” bollhållaren; samverka med bollhållaren (viktigt vid utmaning)
Blivande bollhållare kan vara:
 felvänd
 rättvänd
8.1.2 Rättvänd bollhållares alternativ
 Driva
 vinna mark
 utnyttja fri spelyta
 flytta spelet framåt i banan
 komma ifrån en motståndare
 Utmana
 för att skapa numerära överlägen, passera en motståndare, dribbla, och utnyttja fri
spelyta bakom denne (utmana medspelarens markering)
 Passa
 i djupled på medspelare eller ytan framför medspelaren
 in i spelyta 1, backlinjespelare; i spelyta 2 och 3, mittfältare och forwards
 Avsluta
 instick bakom motståndarens backlinje, inspel från kanten, skott på mål
8.1.3 Felvänd bollhållares alternativ
 passa tillbaka till rättvänd medspelare
 vända upp med boll
Bollhållaren är beroende av medspelaren för att kunna passa (felpass kan bero på medspelare)
25
8.2 Grundförutsättningar i anfallsspelet
Man talar om fyra grundförutsättningar anfallsspelet, nämligen:
 spelbar
 spelavstånd
Dessa två ses i förhållande till bollhållare.
 spelbredd
 speldjup
Dessa ses i relation till både bollhållaren och spelytan.
8.2.1 Spelbar
Spelbar är kanske den viktigaste aspekten av de fyra grundförutsättningarna i anfallsspel.
Medspelaren måste vara spelbar, dvs. bl. a. vara:
 placerad i rätt position i förhållande till bollhållare och motståndare
 ha fri spelyta framför sig
En medspelare som inte är spelbar säga vara i ”passningsskugga”. Medspelaren kan vara i
passningsskugga för markpass men kan nås med passning över motståndare. Spelbarhet är
grunden för ett bra passningsspel. Det blir svårt att försvara sig för motståndarna om många
medspelare gör sig spelbara.
Medspelare kan göra sig spelbar:
 framför, skapa och /eller utnyttja fri spelyta och
 bakom bollhållaren, understöd i anfallsspel
För att göra sig spelbar krävs att medspelaren:
 är finurlig, tänker; rör sig smart eller är t.o.m. stillastående och avvaktar spelsituationen
 har bra spelförståelse/-uppfattning
 rör sig mycket och klokt; löpningar på olika sätt, t ex avledande rörelse, djupledslöpningar
Även medspelarna utan boll har ansvaret för att passningsspelet och därmed anfallsspelet
fungerar på ett bra sätt. Om flera medspelare är spelbara med bra spelavstånd är det
bollhållaren som beslutar vem som får passningen.
För ett framgångsrikt anfallsspel krävs ett bra samarbete mellan bollhållare och medspelare.
För bra samarbete krävs:
 relationerna, sambandet, mellan spelarna förklaras och tränas vilket övar spelförståelse och
speluppfattning
 mycket träning mest i form av spel och med instruktioner från tränaren
 instruktion i spel ges, dock inte instruktion hur som helst, exempelvis, att instruera ”gör er
spelbar” ger inget om tränaren inte talar om hur spelarna skall göra sig spelbara
26
8.2.2 Spelavstånd
Bra spelavstånd bedöms utifrån spelsituationen; är situationsbundet.
Dåligt spelavstånd:
 så kort att motståndaren både kan pressa bollhållaren och störa medspelaren då denne får
bollen
 så långt att motståndaren hinner bryta passningen
Andra spelavstånd är bra
8.2.3 Spelbredd
 ger laget fria ytor centralt då motståndarna måste försvara ett större område
 ger möjligheter att vända spelet och kunna anfalla på kanterna
8.2.4 Speldjup
 framåt (alltid viktigt) ger möjlighet att snabbt skapa målchanser och avslut
 bakåt ger möjlighet att vända spelet och i nästa moment spela i djupled framåt
8.3 Funktionell teknik
Teknikträningen skall i de flesta fall vara funktionell. I specialfall kan den vara isolerad, t.ex.
tillslagsträning. Funktionell innebär att man i spelövningen har motståndare. En bra
spelövning för att träna exempelvis passningsspel, passning och mottagning, är att spela två
lag icke riktningsbestämt.
Funktionaliteten ökas genom att begränsa, dock inte hur mycket som helst, spelytan, införa
fler medspelare och motståndare, göra spelet riktningsbestämt, etc. Vidare kan spelövningen
utföras på rätt ställe på planen – där momentet oftast förekommer. Exempelvis kan
mittfältarna träna på mitten av planen. Gör spelytan rektangulär i stället för kvadratisk.
Isolerad träning ger oftast möjlighet till fler upprepningar än funktionell träning. Däremot är
den funktionella träningen mer matchlik. Ett sätt att närma sig den isolerade teknikträningens
många upprepningar är att spela smålagsspel, t.ex. 4 mot 4 där passningar och mottagning
upprepas ofta i en matchlik situation. Om vi dessutom har temat passning/mottagning i
smålagsspelet och räknar antal rätta passningar/mottagningar på rad inom laget kommer varje
spelare att träna detta under många upprepningar.
Ett annat teknikmoment som kan tränas i matchlik situation är att driva boll och utmana. Detta
kan vi ha som tema i ett smålagsspel t.ex.4 mot 4 där bollhållaren alltid måste utmana en
motståndare. Varje spelare kommer att träna utmaning med många upprepningar. Dessutom
tränas här spelförståelse/speluppfattning hos bollhållarens medspelare i form av att man måste
tänka på hur man gör sig spelbar.
27
9. Anfallsspel 2
9.1 Utgångspositioner
Om vi anger utgångspositionerna då vår målvakt har bollen kan vi exempelvis beskriva dem
med olika sifferkombinationer, exempelvis: 4–1:2–3, 2:2–1:2–3, 2-3-2-3 osv.
För övrigt är utgångspositionerna svåra att beskriva vid anfallsspel och varierar beroende var
på planen vi får bollinnehav.
9.2 Arbetsmetoder – allmänt
Tränaren kan arbeta med olika metoder för att skapa struktur i lagets anfallsspel. Tränaren kan
ge spelarna olika instruktioner vid träningarna.
9.2.1 Instruktioner till spelarna
Tränaren kan t. ex koncentrera sig på att träna och instruera spelarna på:
 ett snabbt djupledsspel
 att vända spelet över hela banan, inte bara i backlinjen utan också på
sista tredjedelen; vända spelet med krosspassning bakom backlinjen
 att ha hög fart i löpning och passningsspel men under kontroll
 att passa spelare som är i rörelse framåt
 att skapa rättvänd bollhållare genom att passningarna inom laget alltid måste spelas framåt
 att driva boll och utmana motståndarna för att skapa numerärt överläge
 att agera innan bollmottagning
 att ha tålamod i passningsspelet
Tränaren kan också som arbetsmetod använda sig av situationsanpassad träning. Ovannämnda
punkter kan också ses som situationsanpassad träning.
9.2.2 Situationsanpassat anfallsspel
 gör er spelbar; var aktiv vid speluppbyggnaden
 var noga i passningsspel – ha tålamod – ta rätt läge
 tillbakaspel med spelvändning när vi ”kört fast” nere i ett hörn på motståndarens planhalva; tillbakaspelet gärna till egen planhalva till innerback
 ta ordentligt djup vid spelvändning
 bryt av spelvändningen på mittplan med djupledspass rakt i mitten eller krossboll bakom
motståndarens backlinje
9.2.3 Spelytor
För att strukturera upp anfallsspelet kan man tänka sig att planen är indelad i olika spelytor i
längdriktningen. Målet med tvåmålsspel på träning och på match är att göra mål. För att göra
mål krävs det att komma till sådana lägen, skapa sådana lägen, att målchans är möjlig.
28
På vägen dit måste ett antal motståndare passeras. Vi tänker oss att det finns en spelyta bakom
varje lagdel hos motståndarna. Ytan framför motståndarnas forwards kallas utgångsyta, ytan
mellan motståndarnas forwards och deras mittfält kallas spelyta 1. Spelyta 2 och spelyta 3 är
ytan mellan motståndarnas mittfält och backlinje respektive bakom motståndarnas backlinje.
Hur ett lag väljer att ta sig förbi motståndarna och genom och/eller förbi spelytorna är ett lags
arbetsmetod i anfallsspelet. Man kan välja att spela korta passningar efter marken och vinna
en spelyta i taget eller man kan välja att spela sig in i spelyta 2 eller tre med lång passning,
både efter marken och i luften. I avslutningsfasen kommer man runt på kanten eller centralt.
För att ta sig till avslut kan en hel del anfallsvapen användas.
Sammanfattningsvis kan man säga att en arbetsmetod beskriver sätt att ta sig in i, genom och
ur respektive spelyta. Ett annat, kompletterande sätt att ange en arbetsmetod i anfallsspelet är
att beskriva hur väl laget uppfyller grundförutsättningarna på olika ställen på planen
9.2.4 Kombination av arbetsmetoderna
Arbetsmetoderna kan med fördel tillämpas var för sig men också, vilket är att föredra,
tillsammans i olika kombinationer. En användbar och effektiv träningsmetod är
tematräningar.
En fördel med isolerad teknikträning är att momentet upprepas väldigt många gånger. Hur kan
vi få denna fördel vid spelförståelse- och speluppfattningsträning? Jo, genom smålagsspel
med tema. Exempelvis kan vi som tema ha utmana. Vid bollerövring måste den spelare som
erövrat bollen utmana sin närmsta motståndare och sen passa till en medspelare som i sin tur
måste utmana osv. Detta innebär att spelarna får upprepa utmaningen många gånger, vilket i
viss utsträckning liknar den isolerade teknikträningen. Vid tvåmålsspel kan man också lägga
in teman, t.ex. bollen måste hela tiden spelas framåt, vilket stimulerar till att ha rättvända
spelare och att träna på att vända upp i spelsituationer. I träningen att ta sig genom de olika
spelytorna kan man exempelvis lägga in träning av situationsanpassning – hålla bollen inom
laget.
9.2.5 Anfallsvapen
Spel mot samlat försvar kräver individuell skicklighet (funktionell teknik, spelförståelse,
speluppfattning, tänkande, beslutsfattande och agerande) samt ett bra passningsspel
(passningar och bollmottagningar) med stor rörelse (spelbarhet)
Vid lika numerär eller numerärt underläge krävs att spelaren på ett skickligt sätt utnyttjar vad
vi kallar anfallsvapen:








grundförutsättningarna i anfallsspel
driva boll och utmana
finta och dribbla
vända upp
passning och mottagning
överlappning, underlappning
överlämning
väggspel
29








spel på markerad spelare
spel på fri yta
avledande rörelse
korslöpningar, diagonallöpningar, L-löpningar, raka löpningar
motrörelse
rättvända spelare
djupledslöpningar; maximala löpningar
instick bakom motståndarens backlinje; instick rakt eller instick diagonalt
9.3 Arbetsmetoder – sättet att spela i anfallsspel; spelidé
9.3.1 Vid målvaktsutkast
Backlinjespelarna gör sig snabbt spelbara för att kunna starta uppbyggnadsfasen i
anfallsspelet. Innerbackarna spelar brett och ytterbackarna kliver upp (nästan som
yttermittfältare) och eventuellt inåt i banan. En av innermittfältarna (balansspelare) ligger lågt,
t.o.m. i linje eller bakom innerbackarna, för att ”hämta” boll (halvt helst helt rättvänd) och
bildar triangel med innerbackarna. Ytterforwards/yttermittfältarna flyttar fram och eventuellt
inåt i banan.
Variation med ”traditionella” positioner, 4-4-2 positioner, för backlinjen. Målvakten ska
kunna användas vid spelvändningar.
Vi spelar från utgångsytan genom de övriga spelytorna, mestadels med kortpassningsspel
efter marken.
Dock med variation, dvs. passningar förbi en eller två spelytor. Detta beroende bl. a. på
taktiska hänsyn. Kan vara både passningar efter marken och i luften. Vi strävar efter spel på
rättvända mittfältare.
När det är möjligt försöker vi ta oss igenom spelytorna med så få passningar som möjligt. Om
inte skall vi ha tålamod, inte ha för bråttom med avgörande passningar, utan vända spelet i
alla spelytor.
Spel på markerad spelare med tillbakaspel och passning i djupled i nästa spelyta. Dock, helst
in i spelyta 3 där det gäller att komma till avslut.
Passningar i och kring straffområdet:
 centralt som instick
 från kanten som inspel: hårda passningar efter marken bakom
deras backlinje, spel snett inåt-bakåt, tidigt inspel bakom backlinjen, traditionella inlägg.
För övrigt egna genombrott och skott.
Driva för att utnyttja fri yta men helst för att utmana medspelares markerande motståndare
för att skapa numerära överlägen, t.ex. två mot en, tre mot två situationer etc.
Driva och utmana i en mot en för att ”slå” sin motståndare, 1 mot 1 situationer.
30
9.3.2 Vid målvaktsutspark
”Komprimera” laget till en viss yta. Vid utspark av t.ex. en högerfotad målvakt hamnar
bollen oftast på en yta till vänster sett till vår spelriktning. Det är på den ytan vi skall samla
laget. Östersundsvarianten med utspridda spelare är bra om vi har 100-% passningsträff.
”Läs” bollbanan, gå in i närkampen och vinn boll. Spela in i spelyta tre så snabbt som möjligt.
Om detta inte är möjligt håller vi bollen, gör spelvändningar, tillbakaspel om så krävs.
Om vi inte vinner ”första boll”, så läs spelet för att vinna ”andra boll”.
9.3.3 Vid brytning och omställning från försvarsspel till anfallsspel
Backlinjespelare skall vid försvarsspel ha kontroll var MF, och helst också var F, är
positionerad. Har vi rätt positioner i vårt försvarsspel är detta fullt möjligt. Vi får då möjlighet
till en snabb omställning.
Den som erövrar bollen skall, om möjlighet finns, driva bollen i djupled och utmana och
skapa en mot en situation, som kan utmynna i ett väggspel, dribbla en motståndare eller passa
bollen till djupledlöpande medspelare.
Sök att erövra bollen med en brytning av bollbanan. Då ges möjlighet till ett ”brytpass”, ett
tillslag, eller högst två tillslag. Spela bollen genast i djupled framåt till:
1. F, rättvänd, med markpassning, som går på mål, utmanar och slår sin motståndare eller
passar till djupledslöpande medspelare, YF (YMF) i första hand men även IMF och YB.
(alternativ 1). F felvänd, tillbakaspel och passning in i nästa spelyta (alternativ 2), eller
2. MF helst rättvänd; driv och utmana, passning i djupled i nästa spelyta (alternativ 3).
MF felvänd, tillbakaspel och sedan passning in i nästa spelyta (alternativ 4), eller
3. B som löpt i djupled och är rättvänd; driv och utmana eller passning i djupled i nästa
spelyta (alternativ 5)
Vid denna omställning skall vi ha minst 6 spelare i djupledslöpningar.
Dessutom skall YB, varierat med IB vara med i anfallet.
I denna situation skall vi komma snabbt till avslut, helst efter 1–3 passningar (i djupled).
9.3.4 Variation
Om det snabba djupledsspelet inte fungerar eller vi gjort många tröttande maximala
djupledslöpningar ”spelar vi kvadraten”; vi ”vilar” med boll; pulsering av spelet.
Vi har tålamod att hålla bollen inom laget.
Vi väntar på rätt tillfälle att anfalla och gå i djupled för att skapa målchans.
31
10. Omställning
10.1 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 1
Om vi erövrar bollen i den yta som vi avsett har förhoppningsvis deras backlinje följt upp
deras anfall så att spelyta 3 har blivit, är, ganska stor. Vi kan då ställa om till anfallsspel
genom passning på spelyta 3 och därifrån skapa målchans. Då vi lämnat tre spelare högt upp i
planen kan dessa direkt gå på djupet. Minst en IMF kan också gå i djupled. Vi har alltså minst
fyra djupledlöpande spelare.
Vid omställning:
 om fri yta finns, driv bollen i djupled, utmana för att hota deras backlinje, vinn en eventuell
en mot en situation.
 ett snabbt pass bakom deras backlinje
 löpningar i djupled
 noga med första pass efter brytning, rörelse bollmottagare.
 överraska motståndarna; uppfatta lägen för djupledsspel framåt; innan motståndarna hunnit
organisera sitt försvarsspel
 eventuellt skapa ett tillbakaspel för att få stopp på deras fallande backlinje och ”göra”
spelyta 3 större
Ett ordspråk säger: ”Som man bäddar får man ligga”. Vi kan ändra litet i ordspråket och säga:
”Som man spelar försvarsspel får man anfallsspel” och vice versa. Försvarsspel och
anfallsspel hänger ihop.
10.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 2
Hur kan varje spelare agera utifrån sin position om vi erövrar bollen i någon av de fyra (A-D i
bilden nedan) områdena på planen?
Spelriktning
A
B
C
D
32
Bollerövring i yta A
Hitta utgångspositionerna så snabbt som möjligt
a. Börja anfallsspelet genom tillbakaspel till målvakten; inta utgångspositioner
b. Spela om möjligt bollen i djupled framåt till YF/YMF och F i spelyta 3, IMF och YB löper
i djupled
c. Spela framåt till IMF/YMF (B) i spelyta 2.
d. Driv, ta yta, utmana för att skapa numerära överlägen och hota motståndarnas försvar
e. Håll bollen inom laget och ha tålamod innan vår djupledsattack sätts in; vänd spelet
Bollerövring i yta B
a. Driv, utmana
b. Snabb passning i spelyta 3 på djupledlöpande medspelare
c. Snabb passning i spelyta 2
d. Håll bollen, vänd spelet
Bollerövring i yta C
a. Driv, utmana; hota motståndarnas backlinje; utmana den
motståndare som markerar vår medspelare (F)
b. Snabb passning i spelyta 3; djupledslöpning
c. Håll bollen inom laget; tillbakaspel och spelvändning
Bollerövring i yta D
a. Driv, utmana, hota
b. Gå på snabbt avslut: instick, skott, inspel, inlägg
c. Håll bollen vänd spelet, tillbakaspel till IB
33
11. Exempel på spelarnas agerande i anfallsspelet
Arbetsmetod vid anfallsspel
Bilden nedan visar varje spelares utgångsposition i anfallsspelet då vår målvakt har bollen.
Hur kan varje spelare agera utifrån sina utgångspositioner?
Spelriktning
11.1 Målvakt, MV




deltar i starten på anfallet
sätta igång spelet snabbt med i första hand utkast; utspark endast vid speciella tillfällen
deltar vid spelvändningar i backlinjen genom at använda fötterna
uppfatta kontringslägen och snabbt sätta igång spelet
11.2 Innerbackar, IB
 utgångsposition (då MV har bollen) i utgångsyta, spelyta U; i höjd med eller strax utanför
straffområdet; spela brett, straffområdets bredd
 passningsalternativ i speluppbyggnaden till B, YB, IMF och eventuellt till F
(bästa alternativ) från utgångsyta
 var aktiv vid speluppbyggnaden, spelbar
 driv bollen i anfallsriktningen för att ta yta eller utmana motståndare och skapa numerära
överlägen, t ex 2 mot 1
 vänd spel i backlinjen vid behov
 bilda triangel med MV och B
 flytta fram då vi slår passning i djupled
 ta djup bakåt för att ge understöd
34
11.3 Ytterbackar, YB
 utgångsposition: i höjd med spelyta U och spelyta1 eller i spelyta 1; i vissa situationer i
utgångsyta
 driv, ta yta, utmana för att skapa 2 mot1 med IMF, YMF/YF och F utmana den motståndare som markerar den medspelare du skall skapa 2 mot 1-situatuion med
 breddhållare; om bollhållare på kanten gör överlämning med YMF/YF
 djupledslöpning mot och in i spelyta 3
 utgångsposition i spelyta1: löp in i planen ungefär parallellt med mittlinjen för passning
från IB eller B, alternativt IMF (tillbakaspel)
 efter bollmottagning med fot närmast eget mål och drivning, låtsas passa ”framåt”
(med fot närmast eget mål) stig över bollen och vänd för att ”bli av med” pressande
motståndare
 överlämning med B eller IMF
 passning till ”andra” IB, B, IMF eller F
 driv i djupled och utmana
 bilda trianglar med IB, B, IMF, YMF/F och F
 håll spelbredd då YMF/YF löper in mot mitten av planen
 motrörelse med i första hand YMF/YF
 vid bollinnehav i höjd med motståndarens straffområde:
 utmana inåt för instick, eget genombrott och skott
 löp ner mot kortlinjen för att ”skjuta” ett inspel mellan deras MV och backlinje
 löp snett ner till kortlinjen och passa snett inåt-bakåt
11.4 Balansspelare, B. Defensiv(a) innermittfältare, DIMF
 olika utgångspositioner:
 i höjd med IB: hämtar boll; spelyta U
 mellan IB och IMF (i djupled): får passning halvt eller helt rättvänd; spelyta U eller
spelyta 1
 i höjd med IMF: löper ner mot IB och båglöper för att bli halvt eller helt rättvänd; möt i
vinkel; spelyta 1
 om felvänd: tillbakaspel till IB eller MV eller vända upp
 löp för att bli rättvänd (åtminstone halvt rättvänd); båg-, V- och L-löpningar
 kan växla position med IMF om pressad
 bilda trianglar med IB eller IMF eller YB och en av IMF
 passningsalternativ:
 IB vid tillbakaspel
 YB i spelyta 1
 IMF i spelyta 1 eller spelyta 2
 YMF/YF i spelyta 1 eller spelyta 2 eller spelyta 3
 F i spelyta 2 eller spelyta 3
 tillbakaspel till backlinjespelare om felvänd
 driva för att ”ta yta”, utmana mot motståndare som markerar IMF eller F för att skapa
2 mot 1 situation
 spelbar för spelvändningar både på egna och motståndarens planhalva
 djupledslöpning in mot och i straffområdet
 motrörelse med i första hand IMF
35
11.5 Innermittfältare, IMF




















utgångsposition kring mittlinjen eller högre; ”tryck upp”; spelyta 1 och spelyta 2
bilda trianglar med B och andra IMF, B och YB, YMF/YF och F
rörelse för passning från IB eller YB
tillbakaspel till backlinjespelare, balansspelare eller vända upp om felvänd
löp för att bli rättvänd; båg-, V-, L-löpningar
gå isär, rörelse mot kanten då B är bollhållare
gå i djup, ”hitre” IMF, då YB kommer in i planen; ”bortre” IMF beredd på överlämning
öppna ”passningskorridor” för IB’s passning till F
växla position med B i uppspelsfasen
ge understöd till YMF/YF och F i spelyta 2
sök spela passning in i spelyta 3 på djupledlöpande medspelare
driv för att ta yta eller utmana; utmana helst på motståndarens IB men även motståndarnas
övriga backlinjespelare
överlämningar med i stort sett alla medspelare förutom MV
gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning
och skott
motrörelse med B, YF eller F
passningsspel med i första hand MF och F(s)
göra sig spelbar i uppspelsfasen, halvt eller helt rättvänd; möt i vinkel; högt utgångsläge
tillbakaspel eller vända upp om felvänd
spelbar för spelvändningar
djupledslöpningar
11.6 Yttermittfältare, YMF/Yttre innermittfältare, YIMF






passningsspel med IMF och F(s)
göra sig spelbar i uppspelsfasen; högt utgångsläge; rättvänd
breddar direkt vid bollerövring om inte YB löper i djupled
ha innermittfältsposition för att skapa yta åt YB
driv, ta yta, utmana
inlägg, inspel
11.7 Ytterforward, YF / Yttermittfältare, YMF










utgångsposition i spelyta 1 helst i spelyta 2, YF i spelyta 2
håll spelbredd speciellt om YB går in i planen
tillbakaspel till backlinjespelare eller vända upp om felvänd
vänd utåt mot kanten från motståndaren; tillbakaspel till IB
överlämning med IMF och F
gå in i planen för pass från IB
gå in i planen för att öppna ”korridor” åt YB
driv för att ta yta eller utmana mot deras backlinje
utmana i en 1 mot 1-situation på kanten; ”slå” motståndaren
utmana inåt mot deras backlinje för avslut
36
 djupledslöpningar in i spelyta 3
 motrörelse med YB, eventuellt F
 gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning
och skott
11.8 Offensiv innermittfältare, OIMF/Defensiv forward, DF
 utgångsposition i spelyta 2
 passningsspel med IMF, YMF och F(s)
 göra sig spelbar i uppspelsfasen; möt i vinkel, högt utgångsläge, minst halvt rättvänd för
att snabbt kunna anfalla
 tillbakaspel till IMF och YMF/YF; eventuellt till B
 motrörelse med IMF, YMF/YF och F
 driv bollen i anfallsriktningen för att ta yta eller utmana motståndare och skapa 2 mot 1
lägen; utmana motståndarnas backlinjespelare, helst deras IB, som markerar en medspe
lare
 löp för att bli rättvänd; båg-, diagonal-, kors-, blindsides-, V- och L-löpningar
 djupledslöpning in mot och i straffområdet för instick
 vara 3:e forward (släpande), ”fånga upp” 2: a bollar
11.9 Forward, F
 utgångsposition i spelyta 2; håll upp spelyta 2 så ”högt” som möjligt,
dvs. ”hålla upp” motståndarnas backlinje
 möt passningar i spelyta 2, vänd upp om möjligt annars tillbakaspel till i första hand IMF
och YMF/F, eventuellt YB och B; möt helst i vinkel
 samarbete med IMF, som går isär för uppspel från IB
 djupledslöpningar in i spelyta 3
 bollmottagning, ”side-way-on”
 gör avledande rörelser för att skapa yta: motrörelser, kors- (om två F), blindsides-,
diagonal-, båg-, V-, L-löpningar
 hota med djupledslöpningar
 löpa för att skapa ”insticksmöjligheter”
 motrörelse i första hand med IMF
 gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning
och skott
 göra sig spelbar i uppspelsfasen; möt i vinkel, högt utgångsläge
 löp för att bli rättvänd
 samarbeta med YMF/YF och minst en IMF eller, om vi spelar med två centrala forwards,
med 2: a forward, en djup – en möter; bortre kan möta och främre löper ur och i djupled
37
11.10 Grundkrav på spelarna
Individuell skicklighet i form av:
 god funktionell teknik
 bra spelförståelse och speluppfattning
 snabbt värderande och beslutsfattande
 agerande samt
 ett bra passningsspel (passningar och bollmottagningar) med stor rörelse (spelbarhet)
11.11 Pedagogiska metoder och instruktion i spel
Fem olika pedagogiska metoder för inlärning, instruktörsmetoder
direktmetoden – instruktion muntligt och demonstration, visa
uppgiftsmetoden – speciella uppgifter till spelarna
växelverkansmetoden - två spela jobbar ihop och hjälper varandra
guidad upptäcktsmetoden – tränaren ställer frågor till spelarna, som skall upptäcka det
förutbestämda svaret i en viss spelsitution
5. problemlösningsmetoden – tränaren ger spelarna ett problem som de skall lösa
1.
2.
3.
4.
Nästan all träning, minst 80 procent av träningstiden, skall ägnas åt spel i olika former med
instruktion från tränaren under spelets gång. När tränaren skall ge instruktion i denna
träningsform kallas det att ge ”instruktion vid spel, tvåmålsspel” eller ”instruktion i spel” att leda lärande i fotboll.
Det finns fem grundläggande metoder att instruera i spel.
1.
2.
3.
4.
5.
spelkontroll
spelvillkor
frysa spelet
rekonstruktion och repetition
tänk före
38
12 AVSLUTNING - ATT TÄNKA PÅ
12.1 Försvar
 Uppfylla grundförutsättningarna i försvarsspelet.
 Positionsförsvar: press, täckning, understöd, markering, överflyttning, centrering,
 Närmast bollhållande motståndare pressar
 Avsikten med press: bollvinst, fördröja, krympa yta, styra spelet i viss riktning
 Starta löpning när bollen spelas
 anfall på kanten: styrning inåt planen (gäller i första hand YB och YMF/YF);
löpningen in i pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet & position
 anfall centralt: styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; både inåt och utåt
 Start av försvarsspel: lågt, högt ”normalt” försvarsspel, snabb återerövring
 YMF/YF och F skall i första hand inte vara bollerövrare utan styra spelet i den riktning vi
vill; F utåt, YMF/YF från kant in mot mitten, mot yta där vi blir i numerärt överläge
 I området mellan backlinje och de två IMF skall vi försöka bryta motståndarnas anfall
 Styr motståndarna från kanten in i planen eller till den yta som ger oss numerärt överläge;
vi försvarar med i första hand 7 spelare (4–1:2) på vår planhalva; de två YMF (YF) och TF
deltar alltså inte aktivt i försvarsspelet såvida inte ”deras” backar följer med upp i anfallet,
ställ om, eller om vi möter ett anfallskickligt lag
12.2 Anfall
 Uppfylla grundförutsättningarna i anfallsspelet.
 Göra sig spelbar genom rörelse utan boll – skapa yta åt medspelare och sig själv.
 Förstå och uppfatta vad medspelaren gör och kan göra och anpassa sitt spel därefter –
timing; spelförståelse och speluppfattning.
 Högt bolltempo med snabba och anpassad hårdhet i passningar; fokuserad och noggrann i
passningsspelet – varierat med ”knacka” boll
 Vid mottagningar (bollen vid foten) nästan aldrig stå stilla; ta med till fri yta; ha klart för
sig vad vi skall göra med bollen innan (viktigt) bollmottagningen. Rörelse kring boll.
 Driva, utmana för att skapa numerära överlägen 2 mot 1, 3 mot 2 etc. och 1 mot 1
situationer (”slå” sin motståndare); dribbla; hota i djupled.
 Tempoväxlingar och riktningsförändringar viktiga moment.
 Finter, helst med bollen, men även kropps- och passningsfinter.
 Rättvända spelare; hota i djupled genom utmaning och löpningar, kompis spelbar
 Variera korta långa passningar; variation i spelet
 Ha tålamod att spelvända på motståndarens planhalva och på egen.
 IB:ar, som spelar brett, och balansspelaren bildar triangel vid uppspel; YB högt upp i
banan; IMF och F ”trycker” upp motståndarens mittfält och backlinje
 YB kan vid uppspel löpa in i planen för passning
 Flytta fram, upp, laget snabbt vid passning i djupled
 YF/YMF kan (skall) även driva inåt, utmana, ge instick (raka eller diagonala) i djupled, gå
på skott, dvs. YF (YMF) behöver inte hela tiden ”slicka” kanten; YB blir då breddspelare
 Vid inspel från kanten: 1) ”skjut” in bollen mellan målvakt och backlinje parallellt med
kortlinjen, 2) gå ner på kortlinjen, löp in mot första stolpe och passa snett inåt-bakåt
 Vid ”normala”(gammeldags) inlägg: 1) första yta, 2) bakre ytan, 3) straffpunkten eller
4) utanför straffområdet till skytt
 Vid tidiga inlägg: passa bollen bakom deras backlinje mot straffpunkten eller i närheten
av straffpunkten; beror på backlinjens position
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards