Predikan i S:t Hans kyrka Sexagesima den 27 februari 2011
Jeremia 23:23-29 * Hebreerbrevet 4:12-13 * Johannes 6:60-69
E
tt nyckelord för att förstå dagens texter om
Guds ord är det Jesus säger i evangeliet: ”Det
är Anden som ger liv”. Orden Jesus talade då,
orden vi har i Bibeln och orden Gud talar i den
kristna kyrkans förkunnelse, i profetior och
vittnesbörd, får liv, när Anden ger dem liv.
Därför är det en god ordning att be om den
Helige Ande varje gång man ska till att läsa i sin
Bibel, liksom att be Gud om Andens hjälp åt prästens predikan och om Andens ledning att förstå
vad Gud säger i det som händer, i det som samvetet säger och i det som kristna medmänniskor
berättar eller den världsvida kristenheten lär. Gud
ger helig Ande åt den som ber, sade Jesus en
gång (Lukas 11:13, Apostlagärningarna 4:31),
varför det är en relevant åtgärd att be inför läsandet och lyssnandet, när Han nu också säger
Anden ger liv åt Ordet.
Den Helige Ande bor i församlingen, står det
också (Lukas 2:27, Första Korinthierbrevet 12:412, Uppenbarelseboken 3:6 med paralleller), i
gudstjänsten och lovsången (Lukas 10:21, Apostlagärningarna 10:44, 19:6, Romarbrevet 14:7), så
den livgivande läsningen av Guds Ord och det
saliga lyssnandet till Guds röst hör hemma i församlingen och församlingens gudstjänst. Man ska
då visst läsa Guds Ord i sin ensamhet, dagligen,
säger kyrkans långa erfarenhet, men man behöver
också läsa och lyssna tillsammans.
När Anden är för handen och ger liv åt Ordet,
då blir det rätt, då blir Ordet hört och mottaget efter
Guds vilja.
Jesu bekymmer var att många som hörde
Honom fann det Han sade outhärdligt och omöjligt
att stå ut med. Han ändrade sig inte. Fast man kan
ana att Han led, likt den gång då Han grät över att
folket i Jerusalem inte förstod vem Han var (Lukas
19:41-42). Men de inte hade Anden med sig, och
då går det inte. Anden är den som ger liv; köttet,
alltså det mänskliga, är (i detta sammanhang) inte
till någon hjälp. Inte så att Anden är snål med sin
närvaro, men vill inte en människa be om Guds
Ande, då har Han svårt att ge liv och göra den
osynliga verkligheten, himlen och det andliga livet
begripligt, levande och verkligt.
Denne Guds Helige Ande kallar Jesus vid
andra tillfällen för Hjälparen, och säger att Han ska
lära oss och påminna oss om allt vad Han, Jesus,
har gjort och sagt (Johannes 14:26). Anden är
sanningens ande, som vittnar om Jesus, som det
står att Jesus sade (Johannes 15:26).
Det är denne Helige Ande som ger liv åt Ordet
och hjälper oss att förstå det. Det är viktigt och
tröstrikt att det är så. Ty om Guds Ord är skarpare
än något tveeggat svärd och skiljer själ och ande,
led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och
tankar, som det stod i episteln, eller är som en
slägga, som krossar klippan, som det stod i den
gammaltestamentliga texten, så säger alltså den
Helige Ande att detta handlar om Jesus. Hans
skarpa ord är inte en bödels svärd utan kniven hos
en läkare som kan bota och hela. Anden och Ordet
säger att Guds vrede drabbar allt ont, men också
att Jesus ställt sig i vägen för vreden och skyddar
oss med sitt kors och sitt blod (Daniel 3:25, Johannes 10:12-15). En rättvis dom över världen och
mänskligheten skulle krossa världen och mänskligheten så som en slägga som krossar klippan,
men i stället har klippan Kristus brustit, i vårt ställe,
”Klippa, du som brast för mig, låt mig gömma mig i
Dig” (Första Korinthierbrevet 10:4). Så säger
Anden.
Guds Ord har en förmåga att blottlägga hjärtats
uppsåt och tankar och avslöja det i vårt inre som vi
knappt visste om (det är nog det som ligger i uttrycket att ”skilja led och märg”). Allt ligger naket
och blottat för Hans ögon, inför Honom som vi ska
avlägga räkenskap. Det kunde vara förfärligt – om
inte Anden samtidigt berättar om Jesus som försonat oss och världen med Gud och påminner oss
om att Jesus själv har sagt: ”Den som hör mitt ord
och tror på Honom som har sänt mig, han --- faller
inte under domen utan har övergått från döden till
livet” (Johannes 5:24). Att Guds Ord blottlägger
våra uppsåt och tankar syftar alltså inte till att
plåga oss utan till att driva oss allt närmare Jesus
som vår Frälsare, och till att hjälpa oss att bekämpa det som inte är friskt eller heligt både i våra
egna hjärtan och i samhället och världen. Att få sitt
hjärta rensat kan göra ont, men ger nytt liv; fråga
den som fått sina kranskärl rensade. Anden berättar att så fungerar också den andliga hjärtrensningen.
Låt oss alltså be om den Helige Ande, be att
Han ger liv åt Ordet, så att det vi läser i Bibeln och
hör eller läser i kyrkans förkunnelse och våra medkristnas vittnesbörd får rensa och hela, prägla vårt
hjärtas tankar och uppsåt och ge frukt i våra liv. Låt
oss be för egen del och för andras, be att Ordet
ska bli levande och verksamhet i allt rikare mått för
vår omvärld, vårt samhälle och våra medmänniskor.
Vi vill ju så gärna att människor ska höra
evangeliet och ta det till sig. Det är en god vilja och
längtan. Men vi kan inte åstadkomma det om inte
Anden ger liv. Det första och sista vi behöver göra
är därför att be. Ty när vi ber, då ger Gud den Helige Ande. Be, så ska ni få, bulta, så ska dörren
öppnas (Lukas 11:9-14).
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige
Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen
Niklas Adell, präst