Predikan i S:t Hans kyrka Sexagesima den 27 februari 2011 Jeremia 23:23-29 * Hebreerbrevet 4:12-13 * Johannes 6:60-69 E tt nyckelord för att förstå dagens texter om Guds ord är det Jesus säger i evangeliet: ”Det är Anden som ger liv”. Orden Jesus talade då, orden vi har i Bibeln och orden Gud talar i den kristna kyrkans förkunnelse, i profetior och vittnesbörd, får liv, när Anden ger dem liv. Därför är det en god ordning att be om den Helige Ande varje gång man ska till att läsa i sin Bibel, liksom att be Gud om Andens hjälp åt prästens predikan och om Andens ledning att förstå vad Gud säger i det som händer, i det som samvetet säger och i det som kristna medmänniskor berättar eller den världsvida kristenheten lär. Gud ger helig Ande åt den som ber, sade Jesus en gång (Lukas 11:13, Apostlagärningarna 4:31), varför det är en relevant åtgärd att be inför läsandet och lyssnandet, när Han nu också säger Anden ger liv åt Ordet. Den Helige Ande bor i församlingen, står det också (Lukas 2:27, Första Korinthierbrevet 12:412, Uppenbarelseboken 3:6 med paralleller), i gudstjänsten och lovsången (Lukas 10:21, Apostlagärningarna 10:44, 19:6, Romarbrevet 14:7), så den livgivande läsningen av Guds Ord och det saliga lyssnandet till Guds röst hör hemma i församlingen och församlingens gudstjänst. Man ska då visst läsa Guds Ord i sin ensamhet, dagligen, säger kyrkans långa erfarenhet, men man behöver också läsa och lyssna tillsammans. När Anden är för handen och ger liv åt Ordet, då blir det rätt, då blir Ordet hört och mottaget efter Guds vilja. Jesu bekymmer var att många som hörde Honom fann det Han sade outhärdligt och omöjligt att stå ut med. Han ändrade sig inte. Fast man kan ana att Han led, likt den gång då Han grät över att folket i Jerusalem inte förstod vem Han var (Lukas 19:41-42). Men de inte hade Anden med sig, och då går det inte. Anden är den som ger liv; köttet, alltså det mänskliga, är (i detta sammanhang) inte till någon hjälp. Inte så att Anden är snål med sin närvaro, men vill inte en människa be om Guds Ande, då har Han svårt att ge liv och göra den osynliga verkligheten, himlen och det andliga livet begripligt, levande och verkligt. Denne Guds Helige Ande kallar Jesus vid andra tillfällen för Hjälparen, och säger att Han ska lära oss och påminna oss om allt vad Han, Jesus, har gjort och sagt (Johannes 14:26). Anden är sanningens ande, som vittnar om Jesus, som det står att Jesus sade (Johannes 15:26). Det är denne Helige Ande som ger liv åt Ordet och hjälper oss att förstå det. Det är viktigt och tröstrikt att det är så. Ty om Guds Ord är skarpare än något tveeggat svärd och skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar, som det stod i episteln, eller är som en slägga, som krossar klippan, som det stod i den gammaltestamentliga texten, så säger alltså den Helige Ande att detta handlar om Jesus. Hans skarpa ord är inte en bödels svärd utan kniven hos en läkare som kan bota och hela. Anden och Ordet säger att Guds vrede drabbar allt ont, men också att Jesus ställt sig i vägen för vreden och skyddar oss med sitt kors och sitt blod (Daniel 3:25, Johannes 10:12-15). En rättvis dom över världen och mänskligheten skulle krossa världen och mänskligheten så som en slägga som krossar klippan, men i stället har klippan Kristus brustit, i vårt ställe, ”Klippa, du som brast för mig, låt mig gömma mig i Dig” (Första Korinthierbrevet 10:4). Så säger Anden. Guds Ord har en förmåga att blottlägga hjärtats uppsåt och tankar och avslöja det i vårt inre som vi knappt visste om (det är nog det som ligger i uttrycket att ”skilja led och märg”). Allt ligger naket och blottat för Hans ögon, inför Honom som vi ska avlägga räkenskap. Det kunde vara förfärligt – om inte Anden samtidigt berättar om Jesus som försonat oss och världen med Gud och påminner oss om att Jesus själv har sagt: ”Den som hör mitt ord och tror på Honom som har sänt mig, han --- faller inte under domen utan har övergått från döden till livet” (Johannes 5:24). Att Guds Ord blottlägger våra uppsåt och tankar syftar alltså inte till att plåga oss utan till att driva oss allt närmare Jesus som vår Frälsare, och till att hjälpa oss att bekämpa det som inte är friskt eller heligt både i våra egna hjärtan och i samhället och världen. Att få sitt hjärta rensat kan göra ont, men ger nytt liv; fråga den som fått sina kranskärl rensade. Anden berättar att så fungerar också den andliga hjärtrensningen. Låt oss alltså be om den Helige Ande, be att Han ger liv åt Ordet, så att det vi läser i Bibeln och hör eller läser i kyrkans förkunnelse och våra medkristnas vittnesbörd får rensa och hela, prägla vårt hjärtas tankar och uppsåt och ge frukt i våra liv. Låt oss be för egen del och för andras, be att Ordet ska bli levande och verksamhet i allt rikare mått för vår omvärld, vårt samhälle och våra medmänniskor. Vi vill ju så gärna att människor ska höra evangeliet och ta det till sig. Det är en god vilja och längtan. Men vi kan inte åstadkomma det om inte Anden ger liv. Det första och sista vi behöver göra är därför att be. Ty när vi ber, då ger Gud den Helige Ande. Be, så ska ni få, bulta, så ska dörren öppnas (Lukas 11:9-14). Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen Niklas Adell, präst