Kristendom

Hej!
 Här är den presentation jag kommer att använda på
tisdag och torsdag, v 50. Det kan hända att jag gör
vissa mindre ändringar fram till föreläsningarna.
 Använd presentationen som ett stöd när ni lyssnar.
Hoppa inte över föreläsningarna bara för att ni läst
presentationen. Det som står i den måste sättas i ett
sammanhang för att bli rätt och begripligt – det ska
jag göra på föreläsningarna.
 Syns då!/WK

Kristen trosåskådning
Wilhelm Kardemark
Doktorand
Kristens trosåskådning – centrala tema
och historia





Hur har dagens kristendom vuxit fram?
Kontextens påverkan.
Historisk överblick
Viktigaste delarna. Begrepp, dogmer,
förståelser. Lära om och lära av.
Trosåskådningsöversikt.
Jerusalem och Athen…





Den hebreiska Gudsbilden
De grekiska gudsbilderna
och filosofin
Koncilier – kyrkomöten.
Nicea 325, konstantinopel
381, Kalcedon 451
Grundläggande tankar om
Gud, Jesus, Helig ande
Människosyn
Bibeln


Idag: GT och NT. GT
gemensamt med judarna.
Varierar med samfund.
Tillkomsthistoria
- texterna tillkom ca 900fkr-100 ekr.
- Författarna är många till de olika
böckerna
- texter från olika genre
- vad som skulle vara bibeln var från
början inte klart
- texter har valts ut som heliga texter:
Kanoniseringsprocess
Bibeln
- det dröjde länge innan alla texter samlades till en
bok. Bokrullar. Boktryckning.

Synen på Gud, Jesus etc. påverkar valet av
texter.



Gnosticismen – radikal dualism, doketism
Markio – förkastar GT (endast Puali brev)
Det finns också andra centrala texter, ex,
katekesen. Mer tidsbundna.
Bibeln



Varför är den viktig?
 Tradition, olika betoning av vikten av att läsa
 Berättar om Gud och vad Gud gjort
 Berättelser om Jesus
Hur tolka bibeln?
Förståelsen är kontextberoende
- olika delar fokuseras
- olika metoder
- olika syften
- olika förväntningar
Bibeln

Motsägelsefull bok…





Lång tillkomsthistoria, många författare
Intertextuell syn
Många gudsbilder… GT och NT
Guds namn – El(Gud), El-eljon(Gud den
högste), Jahve(jag är den jag är),
Abba(pappa), Vår fader
Liknas vid – klippan, skölden, herden
Gud








Hur kan man tala om Gud?
Vad är poängen att göra det?
Kontexten
Uppenbarelse och förnuft
- egna och historiska erfarenheter,
lärosatser/lärosystem
Trosbekännelser – fördjupa och
leda förståelsen
Att tala om Gud…
Direkt, bokstavligt
Indirekt, överfört/bildligt
- tala om något genom något annat, ett
objekts egenskaper överförs till ett annat
- flertydigt
Gud





via positiva
tillskriver Gud egenskaper genom ett direkt språk
Utgår från en likhet mellan Gud och världen. Världen bär
spår av Gud
Tal om Gud i ”världsliga” termer
Problem: Antropomorfa bilder av Gud; fångar få delar av
vad Gud är – vilken likhet finns mellan Gud och skapelsen?
Ex. Gud som orsak
Gud






Via negativa
Vad Gud inte är
Tar fasta på att allt i världen är begränsat – så ej
Gud
Ekivokt språkbruk – ordens betydelse skiftat. När vi
talar om Gud får våra ord annan betydelse.
Problem: säger lite om vad Gud är, det blir svårt att
tala om Gud
Fördelar: Guds annorlundahet bevaras, mindre risk
för antropomorfism.
Gud



Via eminentia
Analogt språkbruk (inte indirekt tal)
Orden ändrar betydelse, men har kvar något av en ”kärna”. Ex.
god, snygg, levande




Används för att beskriva objekt som är olika, men som har
likheter med varandra.
I det analoga talet om Gud överförs egenskaper vi känner igen,
men som hos Gud alltid är fulländade
Attributionsanalogiskt – utgående från vissa belysande ex.
Proportionalitetsanalogiskt – likheter framkommer vid jämförelse
av begreppspar (Fido – Frida, Frida – Gud)
Gud





Vilken Gud är det kristna tror på?
”Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.” (apostoliska)
Handlar i historien – skapar, leder sitt folk, ger lagen
Allsmäktig (omnipotent), en och den ende, allts
ursprung och skapare
Allestädes närvarande (omnipresent)?
- det onda som frånvaro av Gud
- närvarande hos de som tror
Gud







Kritik av teologin och kyrkan
Reformationen
Kritik av kyrkan och teologin
Utgångspunkten måste vara i Skriften och med hjälp
av Anden
sola scriptura, sola gratia, sola fide
Människan kan tänka och få kunskap om Gud – allt
klarar hon dock inte – nåden och tron krävs också
Upplysningen – deism
Gud och Människan









Guds avbild
- upphöjd
- fri
”Likhet” och ”avbild”
 Avbild: intellektuella, rationella, moraliska förmågor.
 Likhet: hennes ande, själen. Skadas vid syndafallet
Den gudomliga ”gnistan” – gåva och uppgift
Uppdrag av Gud – föröka sig och härska
Vad innebär ”härska”? Guds medskapare?
För ett liv på jorden – kroppslig
För ett liv i gemenskap – andra och Gud
Ande och jord – själ och kropp
Hierarki? Ja och nej
 Själ, ande etc – där består likheterna med Gud
 Skapad kroppslig, kroppen ska återuppstå
Gud och Människan

Syndafallet
- använde sin frihet för
att vända sig från Gud
- gudsgemenskapen
bröts
- synden smög sig in i
den goda skapelsen…
- människan vänder sig
mot sig själv
- (mytisk) förklaring till
människans situation
Gud och Människan




”Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår
och har del i världens bortvändhet från dig.
Därför ber jag om hjälp att se och bryta med mina synder.
Förlåt mig för Jesu Kristi skull.”
Vad menas med ”synd”
- uppror/förbrytelse (pesha)
- ”att missa målet” (hamartia) – individen
- orättvisa/orättfärdighet (adikia) – samhälle/social
- laglöshet (anomia) – samhälle/social
Grundproblemet är människans ovilja att följa Guds vilja
Augustinus – högmodet och arvsynden
-”sjukdom”, böjelse för det felaktiga
Gud och Människan






”Destruktiva sammanhang”
- strukturer präglade av sociala orättvisor, våld och förtryck som
vi föds in i
- oförmåga att handla kärleksfullt mot sin nästa
Missmodet som grundsynd
Skuld – syndens etiska dimension
- ansvarigt subjekt, någon att ha ansvar för, någon att ha ansvar
inför
- människan kan ta ansvar och har ett ansvar
- ansvarig = skyldig?
Niebuhr – natur, ande, ångest
Tillich – hybris, ultimate concern, accepterad
Att bli som Gud, eller att inte bli sig själv
Gud och Människan







Förlåtelse, försoning, frälsning
Det är inte kört
Gud kommer människan till mötes
Människan är rättfärdig i sig och Gud älskar henne,
hon har dock sina problem
- simul iustus et peccator – Luther
Förlåtelse om hon ångrar sina synder och har sin
tillit – Guds kärlek är fullkomlig
Förlåta förövaren – är det möjligt för människan?
Guds kärlek gör det möjligt att gå vidare –
människovärdet är obrutet – kan förverkliga sig själv
Gud och Människan








Aktiv och passiv
Gud – Fadern, kungen, härskaren
Människans gudslikhet och hennes tal om Gud…
Gudsbild, människosyn och kön
Patriarkala och misogyna traditioner och texter
Få kvinnor
Omtolkning av traditioner, andra tolkningssätt, textval
Dualismer





Aktiv-passiv
Själ-kropp, intellekt-känsla
Man-kvinna
Språket
Problematiskt – Mannen och Gud (Gud som fader/kung/herre)
Gud och Människan








Neutralt språk – ordens funktion (Gud som
livgivaren, allting upprätthållare, klippan)
En personlig Gud?
Könsbalanserat språk
Gud som fader OCH moder, barnmorska
Alltid feminina motsvarigheter, förstärkande av
skillnader?
Gud som Sophia?
Emancipatoriskt språk
Synliggöra förtryck för att skapa identitet och
kampvilja
Gud och Människan

Människosynen? Negativ, positiv, realistisk?
Jesus


Upprättar människans förhållande
till Gud
Guds framträdelse i världen





Talde om Gud – utgångspunkt för
teologin
Gav Gud ett ansikte
Hjälpa människan i hennes
situation
"Jag är vägen, sanningen och livet.
Ingen kommer till Fadern utom
genom mig" (Joh. 14:6)
Olika kristologier
- “höga” och “låga”
- funktionella och ontologiska. Kan
frågorna skiljas åt?
Jesus






Jesus – Gud och människa? Gudomlig
människa? Gud i mänsklig förklädnad? Delvis
Gud, delvis människa?
Arius
Sann Gud och sann människa
Och monoteismen – Gud är den ende
Nya begrepp – preciseringar eller
förvrängningar?
Varför är Kristi natur viktig?
Jesus



Demarkation – tydliggörande i förhållande
andra traditioner/religioner
Vad Jesus var/är säger något om Gud och
människan
Guds kärlek till mänskligheten – agape och
eros – manifesteras i inkarnationen
- självutgivande
- önskande människans väl, vill stå i relation
till henne
Jesus





Gud inkarnerad
- Kristi kroppslighet viktig
Återkom inte som en ande… men väl förändrad
Det materiellas frälsning och förändring genom den
– uppståndelsen bekräftar det
materiellas/kroppsligas värde
Pekar också på något nytt
Varför var han tvungen att dö?
- betala människans skuld (klassisk försoningslära)
- tog på sig skulden, dog i stället för
- tecken på Guds kärlek (subjektiv försoningslära) –
målet är att påverka människan
Jesus


Han återuppstod ju
också…
- Kristi död är inte bara
ett offer – det är en
seger över döden
Fokus på olika delar i
olika tider och samfund.
Kristi kropp – spelar den någon roll?
Anden










Den tredje personen i Gud – Konstantinopel 381.
Samma väsen.
Ges olika vikt – ex. karismatiska rörelser
Grund för kritik
GT
Rûach – mångtydigt
Vind, storm, andetag m.fl.
Naturkrafter
Kraft, livsande – ger ork
Något att ”gripas av” – utföra/förmedla Guds vilja.
Personlig och kollektiv
Anden









NT
Pneuma
Vind, andetag, ande
Kraft – inte naturkraft
Anden har Jesus del i
Ges till hans efterföljare – ger kontinuitet
Ande och kyrka – håller samman
Mottas genom dop och tro – omvandlar
Agent – gör saker, ”hjälpare”
Anden







Irenaeus (d. ca 202) – kyrkan
och Guds frälsningsverk.
Augustinus (354-430) – det
enande bandet, gemenskapen.
Gud, Gud – människa,
människa – människa.
Moderniteten
Naturvetenskap och
individualism
Svårt att tala om anden.
Uppsving i den folkliga
fromheten
Pånyttfödelse genom anden –
tro räcker inte