TVÅ EXEMPEL PÅ TEXTSTRUKTUR
WEBER: SAMHÄLLSVETENSKAPERNAS OBJEKTIVITET (1904)
96-97 INLEDNING
97-110 DEL I
97-98
Nationalekonomins utveckling och värdefrågan
98-100
Den vetenskapliga analysen av mål-medelförhållandet
100-105 Åtskillnaden vetenskap - värden
105-109 Värdeomdömen i vetenskapen och Tidskriften
109-110 Problemet: vad är objektivt giltig kunskap om samhället?
110-163 DEL II
110- 138 Vetenskap och kunskapsintressen
110-114 Socialekonomiska synsätt och problem
114-118 Vetenskap versus världsåskådningar
118-119 Vetenskap som ensidiga analyser
120-124 Kritik av den nomologiska metodens universalanspråk
124-130 Det kulturvetenskapliga synsättet: logisk mening & kulturvärden
130-133 Kritik av teleologisk, relativistisk, systematisk tolkning
133-138 Kritik av den naturalistisk-nomologiska ekonomiska teorin
138-155 Vetenskap och idealtyper
138-140
Idealtypen - allmänna drag
140-143
Idealtypens betydelse för empirisk forskning
143-149 Åtskillnaden empiri - idealtyp, och dess svårigheter
149-150 Skillnaden artbegrepp - idealtyper
150-153
Idealtyper och utvecklingsförlopp
153-155
Begreppskonstruktion och dekonstruktion: det ontologiska misstaget
156-163 Slutsatser
Rousseau: Huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande har
bidragit till att förädla sederna (1750).
29-30 Förord & inledning: Mot tidens fördomar
"...jag har inte intresse av att behaga vare sig skönandarna eller de moderna människorna. Det kommer i
alla tider att finnas människor som är skapta för att underkuvas av samtidens, landets och samhällets
allmänna uppfattning. Denna roll spelas idag av fritänkaren och av filosofen ...".
Syfte: Angriper ej vetenskapen, utan försvarar dygden.
31-40 Del I: Civilisationen och människans förfall
31-35 Lagarna ger trygghet och välbefinnande. Vetenskaperna och konsterna förgyller bojorna som
fjättrar människan. Civilisationens odling: "lyckliga slavar".
35-40
Förfiningen av sederna döljer människornas natur - osäkerhet - laster. Förställning ej dygd.
Sparta som ideal, inte Athen. Enkla seder och bristen på stor lärdom ger dygd.
41-52 Del II: Vetenskap & konst: ursprung och verkningar
41-42 Vetenskapen och konsterna föds ur laster: nyfikenhet, girighet, ärelystnad, hat,
avundsjuka, högmod.
42-45
Vetenskapernas & konsternas verkningar: overksamma människor, ifrågasätter alla värden (dygd,
tro fosterland), ger upphov till lyx vilket förslappar dygen och fördunklar omdömet.
45-49
Nyttokulten: Politiker talar mindre och mindre om dygd, och mer och mer om handel och
produktion. Detta leder till att man värderar människor inte efter deras dygd, utan deras talanger.
Ex. hederlighet är mindre viktig än talang.
51-52
Lärdom och uppfostran: Man lär sig en massa man inte förstår: duktiga imitatörer, skådespelare.
Det läses för mycket. Det skrivs för mycket: boktryckarkonstens uppfinning ett fördärv.
Botemedel: Dygden finns i vår natur. Det gäller bara att lyssna till den.
