1
Linköpings Universitet
IEI
Ekonomprogrammet
730G64 Finansiella kriser och ekonomisk brottslighet
Termin 6, VT 2009
Teoretiska anpassningar på två
ekobrottslingar
Eriksson Annie
Mäki Susanna
2
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Syfte ..................................................................................................................................................... 4
Metod .................................................................................................................................................. 4
Referensram ............................................................................................................................................ 6
Social Control Theory (1967) ............................................................................................................... 6
Routine Activity Theory (1979)............................................................................................................ 8
Empiri .................................................................................................................................................... 10
Intervjuperson 1 ................................................................................................................................ 10
Intervjuperson 2 ................................................................................................................................ 12
Analys .................................................................................................................................................... 14
Attachement...................................................................................................................................... 14
Commitment ..................................................................................................................................... 15
Involvement....................................................................................................................................... 16
Belief .................................................................................................................................................. 16
Rutinaktivitetsteori............................................................................................................................ 17
Slutsats .................................................................................................................................................. 19
Källförteckning ...................................................................................................................................... 20
Bilaga ..................................................................................................................................................... 21
3
Inledning
Ekonomiska brott har under de senaste åren ökat, vilket kan bero på att allt större resurser
läggs ner för att utreda och finna den här typen av brott. Det behöver dock inte betyda att det
tidigare begåtts lika många ekonomiska brott utan att det handlar om en skiftning i attityder
och bemötande vad gäller vissa typer av brottslighet och just ekonomiska brott hör till de brott
som synen har förändrats på.1 Sutherland talade om ”white collar crime” där brott begås av
högre uppsatta respektabla samhällsmedborgare som inte straffas efter samma straffskala som
andra brottslingar. Just det här kan mycket väl visa på en förändring av attityderna mot
personer som begår ekonomiska brott. En anledning till att den här typen av brott kan ses som
mer acceptabla är att de många gånger riktar sig mot en osynlig mottagare till exempel i form
av skattens uppdelning. Högre skatter visar samband med en högre ekonomisk brottslighet.
Det kan mycket väl skapa en känsla av att inte få någon nytta av pengarna som betalas i skatt
samt att det kan finnas en misstro mot det rådande skattesystemet. 2
Det sker en förändring och justering av rådande normer för att passa den förändring som sker
i samhället. Ny utveckling kräver nya sätt att se på saker och ting. Moralen kan ändras och
anpassas efter det som ses runt omkring en ifall högre uppsatta personer med mycket pengar
kan skapa ännu större förmögenheter genom att bryta mot lagen är det troligt att andra vill
berika sig på det sättet också. Undersökningar i Sverige har visat på att yngre generationer
anser det vara mer tolererbart att ha en odeklarerad inkomst och att smita från att betala skatt.
Det finns flera anledningar till detta bland annat starkare individuella ekonomiska intressen
och en högre press att vara välbärgad och framgångsrik. De tidigare normerna undergrävs och
nya skapas.3
Ekonomiska brott begås oftast inom en individs näringsverksamhet eller yrkesutövande på
något sätt. Själva utövandet av verksamheten är i sig inte nödvändigtvis olaglig utan utgör en
plattform för de kriminella handlingarna. Det ekonomiska brottet ses som kvalificerat då det
1
Magnusson, D & Sjögren, H (2007), Skatteundandragande, penningtvätt och organiserad brottslighet.
Föreläsning Dan Magnusson 26/2-2009
3
Magnusson, D & Sjögren, H (2007), Skatteundandragande, penningtvätt och organiserad brottslighet.
2
4
är av stor omfattning, påverkar stora värden för samhället och drabbar samlingar av enskilda.
Ekonomisk brottslighet har egen ekonomisk vinning som sitt direkta motiv, men det finns
ingen entydig förklaring till varför de här brotten begås.4
Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur väl två etablerade teorier inom kriminologin kan anpassas på
två ekobrottslingar
Metod
Vi bestämde oss tidigt för att vi ville se hur väl två teorier anpassade för ekonomisk
brottslighet stämde in på personer som begått ekonomiska brott. Att vi valde just Hirschis fyra
faktorer om bindningen till samhället samt Cohen och Felsons rutinaktivitetsteori berodde på
att bland annat dessa presenterades under gästföreläsningen av Dan Magnusson den 26/2-09
och vi tyckte att de passade in på vad vi ville göra. Teorierna är dock inte ursprungligen
ämnade att just användas för att se på ekonomisk brottslighet vilket vi tyckte oss märka under
arbetets gång. Det bästa sättet att se hur väl teorierna stämde fann vi var att intervjua två
personer som begått ekonomisk brottslighet. Vi utformade intervjufrågorna för att på bästa
sätt vara anpassade efter teoriernas antaganden. Det kan dock tilläggas att intervjuerna inte
var så pass djupgående att teorierna kunde utnyttjas fullt ut mycket på grund av att arbetet är
begränsat till en viss storklek. Teorierna är ganska gamla men är å andra sidan väletablerade
och väl använda samt enkla att anpassa till verkligheten vilket var en fördel då tidsrymden för
arbetet inte var så stor.
Det här är en deskriptiv studie vilket innebär att den är beskrivande och snarare vill beskriva
än förklara samband. 5 Då det finns mycket kunskap och forskning inom området ekonomisk
brottslighet tyckte vi att det var ett bra sätt att arbeta på. Vi valde kvalitativ metod eftersom
det skapar en större möjlighet för egna tolkningar. Då den kvalitativa studien innebär att större
4
5
Föreläsning Dan Magnusson 26/2-2009
Björklund, M & Paulsson, U. (2003), Seminarieboken
5
förståelse skapas inom ett område med hjälp av till exempel intervjuer6 som vi valt att
använda oss av.
Källkritik gällande intervjuerna kan dels bero på att intervjupersonerna kanske kände sig
otrygga och blev oroliga när vi nämnde att vi skulle redovisa arbetet, även om domarna mot
dem är offentliga kan det kännas jobbigt att användas i någons uppsats. Vi försökte dock
eliminera möjliga negativa effekter av detta genom att tala om att intervjuerna skulle hanteras
anonymt. En annan faktor som skulle ha kunnat påverka svaren är det faktum att en av oss är
bekanta med intervjupersonerna vilket kan ha medfört att de inte ville hamna i dålig dager och
därmed uttryckt andra åsikter. Även om vi inte upplever att så är fallet kan det ändå vara på
det viset men vi försökte i möjligaste mån att inte påverka deras åsikter. Några av frågorna
som vi ställde kan ha upplevts som känsliga men bägge intervjupersonerna valde att svara på
alla våra frågor. Frågorna har lagts som en bilaga till arbetet. Vi har tagit del av tingsrättens
och hovrättens domar i de båda fallen, men har inte använt oss av dem för att diskutera hur
brotten gick till. Vi har beskrivit vad intervjupersonerna dömdes för efter deras egna
beskrivningar även om vi har haft möjlighet att kontrollera att informationen stämde genom
att läsa domarna, men vi har valt att inte fördjupat oss i lagrum.
6
Björklund, M & Paulsson, U. (2003), Seminarieboken
6
Referensram
I detta kapitel kommer vi att kortfattat beskriva de teorier som ligger som grund för vår
analys. Med hänsyn till tidsramen för arbetet har vi valt att koncentrera oss på endast två
teorier som försöker att förklara brottslighet. Vi kommer att först presentera Travis Hirschis
Social Control Theory varefter vi presenterar Lawrence Cohens och Marcus Felsons Routine
Activity Theory.
Social Control Theory (1967)
Hirschis kontrollteori påstår att människornas vilja att bete sig enligt de allmänna normer och
värderingar som råder i samhället beror på de sociala band de har. Han menar att människor
med svaga sociala band är mer benägna att begå brott. De sociala banden kan vara av olika
grad beroende på vilken nivå individen binder sig till, engagerar sig i och tror på samhället
och håller med de samhälliga normerna.7
Hirschis kontrollteori har fyra element:
1. Attachement
2. Commitment
3. Involvement
4. Belief
Attachment (affektion) är det mest centrala elementet av modellen. Den pekar på relationen
mellan individen och samhället. Enligt Hirschis teori, är individerna med starka och stabila
anknytningar till andra individer och delar av samhället mindre benägna att bryta mot de
sociala normerna. Detta innebär att en individ som inte är så känslig inför andras åsikter om
sitt handlande är mer benägen att begå brott. En person som har bra relationer med sin familj,
vänner och de samhälleliga institutioner (så som skola eller kyrka) vill inte göra något som
skulle kunna skada dessa förhållanden. 8
Hirschi har senare tillsammans med Gottfredson utvecklat sin teori och mer ingående studerat
individens benägenhet att begå brott beroende på dess förbindelse till familj och skola.
7
8
Ringman, K. (1997) Brottsförebyggande åtgärder i en förort – teori och praktik
Alston, R. mfl. (1995) Hirschi's Social Control Theory
7
Exempelvis visar deras studie att en tydlig kontroll och övervakning i individens uppväxt gör
personen mer villig att leva enligt de normer som råder. Enligt studien borde det finnas regler
och bestraffningar om dessa bryts. Som kontroll menar Hirschi och Gottfredson exempelvis
föräldrarnas tillsyn över barnets TV-tittande, utförande av hemläxor och förbud mot att röka
eller att använda våld. 9
Studien påvisar även att övervakning och bekräftelse från föräldrarna kan vara mindre i större
familjer eftersom att det då finns mindre tid åt var och ett av barnen. Det är då barnen har
lättare att acceptera de normer som råder i kompiskretsarna.10 Studien påpekar även skolans
betydelse när det gäller individens övervakning. Skolan har en stark påverkan på barnens
disciplin och vilja att bete sig enligt allmänna regler.11
Det andra elementet i modellen är commitment (engagemang), som tar hänsyn till de
investeringar individen har gjort i den konventionella livsstilen. Hirschi menar att individer
som lägger mycket tid, energi och resurser till att skapa ett liv som motsvarar de normer och
förväntningar som råder i samhället, är mindre villiga att bryta mot regler för att förlora allt
det som lagts ner för att skapa denna livsstil. Dessa individer har mer att förlora ifall de
avviker från regler och normer, menar Hirschi. Investeringarna kan exempelvis vara
utbildnings- eller karriärrelaterade.12
Med det tredje elementet involvement (involvering) menar Hirschi det deltagande som
individen har i konventionella aktiviteter. Enligt teorin är de individerna som lägger ner
mycket tid på traditionella sociala aktiviteter har mindre tid över till att utföra avvikande
beteende. Med involvering menar Hirschi exempelvis fast anställning och fritidsaktiviteter,
som lämnar mindre timmar per dygn över till att delta i avvikande aktiviteter. Som exempel
9
Gottfredson, M. & Hirschi, T. (1990) A general theory of crime
Ibid
11
Ibid
12
Alston, R. mfl. (1995) Hirschi's Social Control Theory
10
8
menar han att individens eftersträvan att behålla sitt jobb och att vara förälder gynnar
individens disciplin och motståndskraft till exempel till alkoholmissbruk.13
Det sista elementet i Hirschis modell, belief (tro), handlar om hur individens moral stämmer
med den samhälleliga moralen, det vill säga respekt för de värderingar som råder i samhället.
Hirschi menar att personer som instämmer med de värderingar som råder i samhället är
mindre benägna att avvika från dem. 14 I detta element har även religionen betydelse då
religionen påverkar ens moral när det gäller vad anses vara rätt eller fel eftersom det inom
olika religioner kan finnas väletablerade normer som troende personer respekterar och som
kan gå före den lagstiftningen eller normer som finns i samhället.15
Routine Activity Theory (1979)
Cohen och Felson har framtagit en teori om varför brottslighet uppstår och utgår från ett
antagande att brott är något som ligger i människonaturen. De menar att detta leder till att
brott kommer att begås om tiden, platsen och förutsättningar är lämpliga.16 Modellen byggs på
tre förutsättningar som måste uppfyllas för att ett brott kan utföras. Uppfylls inte samtliga
förutsättningar kommer brott att inte begås. Dessa förutsättningar är:17
1. Ett lämpligt offer/objekt
2. En motiverad gärningsman
3. Avsaknad av kapabla väktare
Dessa förutsättningar uppstår på grund av ändrade levnadsförhållanden (ändrade
rutinaktiviteter) och beror då inte nödvändigtvis på individen. Med ett lämpligt offer menas
det att det finns något som individen behöver för att tillfredställa ett behov. För att
förutsättning nummer två ska vara uppfylld bör individen även vara tillräckligt motiverad för
att anstränga sig för att få detta. Det ska inte heller uppstå några för svåra hinder för att göra
13
Alston, R. mfl. (1995) Hirschi's Social Control Theory
Ibid
15
Alston, R. mfl. (1995) Hirschi's Social Control Theory
16
Boetig, B. (2006) The routine activity theory
17
Ringman, K. (1997) Brottsförebyggande åtgärder i en förort – teori och praktik
14
9
detta, det vill säga exempelvis larm, lås, övervakning eller polis. Cohen och Felson menar att
kapabla väktare även kan vara människor i individens närhet som skulle kunna ingripa i
individens handlande.18
Teorin fokuserar mer på omständigheterna för brott än de individuella faktorer för att begå
brott så som motivationsgraden. Cohen och Felson menar med sin teori att brottsligheten i
samhället kan öka även om brottsbenägenheten hos individerna inte ändras. Exempelvis en
”samhällsändring som anses ha påverkat brottsutvecklingen är att mängden små, dyrbara,
transportabla och avyttringsbara stöldobjekt har ökat i och med ökat välstånd och ett större
antal ensamhushåll”19.
18
19
Boetig, B. (2006) The routine activity theory
Ringman, K. (1997) Brottsförebyggande åtgärder i en förort – teori och praktik s.16
10
Empiri
I det här avsnittet kommer vi sammanställa det empiriska material som vi har samlat in genom
de två intervjuer som gjordes.
Intervjuperson 1
Intervjuperson 1 är en man på 25 år. Han bor ensam i Linköping. Han har enligt egen utsago
jobbat med det mesta, men mest inom försäljning och då telemarketing. För tillfället jobbar
han med konsultverksamhet i Linköping. Han har dömts för bedrägeri och bolagsbrott. Han
berättar inte så många detaljer kring brottet men talar om för oss att han var åtalad för över 90
olika åtalspunkter, men blev straffad för strax över tio av dem. Han talar om att han satt
häktad i 3 månader för att inte kunna påverka utredningen. Bedrägeriet gick ut på att lura folk,
till exempel genom att handla elektronik på faktura och sedan inte betala. Han berättar att han
exempelvis än idag är portad från alla mobilaffärer i ett visst köpcentrum i Linköping. Han
köpte även bolag som var mer eller mindre konkurssatta, men som såg bra ut på pappret och
beställde varor som han sedan sålde vidare utan att betala för dem. Han stod aldrig på
papprena, men blev till slut blev spårad av polisen. Han fick 1,5 år i fängelse som straff, varav
han tjänade 9 månader.
Intervjuperson 1 har gått ut grundskolan samt gick på gymnasiet i 1 1/5 år innan han hoppade
av. Han tyckte inte att skolan var speciellt rolig och gick mest dit för att träffa alla sina
vänner. Hans favoritämne var matematik.
Förr sysselsatte han sig mycket med boxning på fritiden vilket tog upp mycket tid då han även
tävlade en hel del. Idag anser han inte att han sysselsätter sig så mycket på fritiden mest för att
det inte finns så mycket fritid att tillgå i och med att han jobbar mycket. Hans familj består av
två systrar samt halvsyskon och en fosterfamilj. Han säger att relationerna till familjen och
vännerna försämrades på grund av brottet.
11
Han visste inte vad han ville bli när han var ung utan kände bara att han ville lyckas och tjäna
pengar. Han kände att han fick stöd om han efterfrågade det, men påpekade att han oftast inte
sökte stöd hos föräldrarna. Han kände ingen press hemifrån med att lyckas utan bara en
önskan om att han skulle gå till skolan och delta i undervisningen. Han upplevde inte heller att
det funnits några stränga regler eller krav utan att det varit ganska normalt i jämförelse med
hans kompisar.
På frågan om han har en tro eller är ateist eller liknande svarar han att han visst tror att det
finns någonting men att han inte lägger ner någon tid på det.
Han anser själv att han begick ett brott i och med det han gjorde och han säger att han hela
tiden var medveten om att han gjorde fel. Han säger att det började med lite mindre summor
men att det sen blev alldeles för stort för snabbt först 50 000 och sedan 100 000 och det ökade
hela tiden. Han blev åtalad för att ha tillägnat sig 14,3 miljoner kronor. Han säger att det blev
så att han levde efter hur mycket pengar som fanns att tillgå. Hade han mer gjorde han av med
mer och blev därmed tvungen att skaffa ännu mer pengar för att upprätthålla livsstilen.
Han upplevde att han hade stor chans att komma undan även om han trodde att risken att åka
fast var stor. Han säger att han inte funderade så mycket över det då allt var så kul och att han
inte var så gammal bara 19 år. Det var stora summor att röra sig med och han levde livet för
pengarna.
På frågan om det var värt det svarar han att det var värt varenda dag med livet i lyx. Det var
dock inte värt det vad gäller vänskaper och förtroenden med många människor som blev
väldigt besvikna. Men sett till bara leverne var det absolut värt det och på frågan om han
skulle ha gjort det igen svarar han: ”Ja, jag skulle utan tvekan göra om det igen.”
12
Intervjuperson 2
Intervjuperson 2 är en man på 66 år som lever ensam i Motala efter att hans fru gått bort. Han
är numera pensionär men har tidigare haft höga positioner inom flera företag bland annat på
Nokia, autoliv där han var president och över flera fabriker i Motala. Han beskriver kortfattat
vad han straffades för, under sin tid på Nokia fick han köpa optioner 4000 A-optioner och
4000 B-optioner för 2500 Finnmark. Han ingick ett avtal som sade att om han slutade fick han
behålla 40 % av optionerna vilket han gjorde till förmån för ett annat jobb. Optionerna
inlöstes och gav tillsammans ca 12 miljoner kronor. I och med detta tog en man konakt med
honom och hävdade att det fanns ett sätt att komma undan skatten på de här pengarna och
intervjuperson 2 nappade på det här förslaget. Pengarna transfererades till en bank i England
och från den banken gick pengarna vidare till ett konto i Gibraltar utan att han behövde betala
skatt på pengarna. Han upplevde att han redan hade betalat tillräckligt med skatt under sitt
yrkesverksamma liv då han tjänade drygt 1 miljon kronor om året. När skattemyndigheten
kontaktade honom blev han orolig men tog hjälp av Öhrlings PWC för att de skulle utreda att
det var legitimt. Han friades i tingsrätten eftersom de ansåg att rättsförhållandena var oklara
men dömdes senare i hovrätten till 2 års fängelse för grovt skattebrott. Han begärdes även i
personlig konkurs och en konkursförvaltare tillsattes som tog sig an att försöka spåra
pengarna utan resultat.
Intervjuperson 2 tog examen från realskolan 1960 men har gått flera företagskurser bland
annat på centrum för ledarutveckling på Linköpings universitet. Han upplevde inte skolan
som något vidare rolig och beskriver sig som ”inget klassen ljus direkt”. Han hade mycket
vänner och var precis som nu väldigt utåtriktad.
När han var yngre ägnade han sig mycket åt idrott och han var bra på friidrott och fotboll. När
han blev äldre fanns det inte längre tid för fritidsaktiviteter eftersom jobbet tog väldigt mycket
tid med 130- 150 resdagar per år. Han reste dock väldigt mycket med frun och de hade ett
sommartorp de brukade åka. Han är också ute en hel del i naturen.
13
Familjen består sedan han blev änkling av två barn (egentligen har han tre barn, men ett av
dem har valt att inte ha kontakt med honom efter domen). För övrigt kände han inte att
förhållandena till dem bekanta ändrades efter domen. Han säger att ”det var när jag satt inne
som jag märkte vilka som var mina riktiga vänner, det var många som hälsade på och jag blev
glatt överraskad.”
När han var ung var han väldigt teknikintresserad och ville jobba med något inom teknik. Han
började vid ett tillfälle studera till ingenjör på kvällstid men idrotten tog för mycket tid. Han
upplever det som han skötte sig själv, men att föräldrarna alltid stöttat honom och att det inte
fanns några krav.
På frågan om han tror på någon högre makt svarar han att han inte är med i statskyrkan av
ekonomiska orsaker. Han är dock medlem ibland annat Odd Fellows och han säger att han
tror på ett högre väsen.
På frågan om han skulle göra om det berättar han om när han blev suttit några månader i
fängelset och blev kallad till ett möte med några vakter och fängelsechefen där samma fråga
dykt upp svaret blev samma då som nu: ”Ja, jag tror det”. Det kostade honom 2 år, 18
månader i fängelset och 6 månader med fotboja, men han är fortfarande skyldig staten
omkring 6 miljoner kronor. Han talar om en god sammanhållning i fängelset och att han
fortfarande håller kontakten med flera medfångar och även med några vakter.
Han talar om att straffen i Sverige inte är proportionerliga till brottet. Att han satt inne den tid
han gjorde och sen kommer ut och fortfarande är skyldig mycket pengar medan någon som
kör rattfull kommer undan mycket lättare. Han trodde att han skulle komma undan med
brottet till 100 % ända till brevet från skattemyndigheten kom och han i hovrätten dömdes för
grovt skattebrott.
14
Analys
I det här kapitlet kommer vi analysera det material som vi samlat in i empirin. Vi kommer i
vår analys att utgå från vår referensram för att kunna besvara vårt syfte på bästa sätt.
Attachement
Det första av Hirschis element är affektion vilket också anses som modellens mest centrala
del den tar bland annat upp banden till familj och vänner. Båda intervjupersonerna kommer
från familjer där de upplevt att de fått stöd hemifrån även om intervjuperson 1 verkar komma
från struligare hemförhållande, i och med utspridningen av familjemedlemmar och
placeringen i en fosterfamilj. Detta kan enligt det första elementet i modellen leda till att det
inte byggs så stark affektion till familjemedlemmarna och därmed kan intervjuperson 1 enligt
denna teori vara mer benägen att begå brott.
Intervjuperson 2 talade inte så mycket om sin relation till föräldrarna. Brottet kanske inte
heller kan härledas till den faktorn då han själv hade skapat sig ett stabilt familjeliv med fru
och barn innan brottet begicks. Han verkade befinna sig i en trygg och tillfredsställande
livssituation, vilket inte stämmer överens med teorin i och med att en brottsbenägen individ
inte vill göra något som skulle kunna harma dennes tillvaro.
Enligt Hirschis utvecklade teori om låg självkontroll krävs det övervakning och kontroll för
att skapa en sund normbildning för en ung individ och därmed minska brottsbenägenheten.
Här kan vi konstatera att teorin stämmer med vår empiri i och med att det inte sattes några
krav från familjernas håll och förväntningarna verkar inte ha varit så höga vad gäller
prestationer.
Sociala band till andra delar av samhället för båda våra intervjupersoner verkar vara starka.
Båda intervjupersonerna är utåtriktade och har alltid haft gott om vänner ända sedan
skoltiden. Ingen av dem uttryckte att de trivdes så bra i skolan även om båda var där och
15
deltog. Deltagandet i skolan ökar enligt kontrollteorin övervakningen av individerna och gör
dem mindre brottsbenägna.
Personer i intervjupersonernas närhet verkar i viss mån att ha haft andra moraliska värderingar
än vad intervjupersonerna själva hade. Intervjuperson 1 talar om att människor runtomkring
blev besvikna vilket kan komma av att han begick sitt brott direkt på andras bekostnad.
Medan intervjuperson 2 märkte att några bröt kontakten medan de flesta stannade kvar och
var goda vänner vilket kan vara resultatet av att han begick brottet indirekt på andras
bekostnad i form av den fördelning av pengarna som skatten skulle medfört.
Commitment
En investering i utbildning och trivsel i skolan med viljan att prestera är en faktor som enligt
kontrollteorin ska hämma de naturliga impulserna att begå brott. Möjligen skulle det kunna gå
att peka på ett samband här, men det är många som av en eller annan anledning inte trivs i
skolan utan att för den skull begå handlingar som av samhället klassas som brottsliga.
Vad som kännetecknar dem båda är en strävan att vilja lyckas redan från unga år och tjäna
pengar vilket tyder på en viss hängivenhet. Speciellt intervjuperson 2 utvecklade en stabil
karriär med höga positioner som skapade en bra inkomst vilket inte går att åstadkomma utan
hängivenhet och engagemang för sitt arbete. Med denna karriär kan vi tänka oss att han kan
anses ha mer att förlora och, enligt teorin, inte vilja förlora det som han åstadkommit genom
att begå ett brott även om han nu gjorde det. Intervjuperson 1 har däremot jobbat med väldigt
varierande sysselsättningar, vilket kan tyda på att han inte strävat efter någon specifik
målsättning. Om vi ser på teorin kan detta ses som ett tecken på lågt engagemang och därmed
större risk för avvikande beteende.
16
Involvement
Fritidsaktiviteter i form av sport fanns som inslag hos dem båda då de var yngre och båda
uppger att det tog upp en hel del av deras tid genom tävlingar och träningar. Dock kom arbetet
och andra intressen senare att ta över och ingen av dem hade längre tid att utöva en idrott på
den nivå och i den utsträckning som de tidigare hade gjort. Det finns med som en del i
kontrollteorin att dem som sysselsätter och engagerar sig med fritidsaktiviteter inte har tid att
fokusera på att begå brott. Här går det att se att när de gjorde avkall på sina fritidsaktiviteter så
tog jobbet överhanden, men det behöver nödvändigtvis inte betyda att en person som hänger
sig åt sitt arbete istället för att idrotta på fritiden är mer benägen att begå brottsliga handlingar.
Intervjuperson 2 har hela tiden haft fasta anställningar med höga positioner och har vid sidan
av detta även bildat familj, och därmed kanske inte haft tid att fundera på olagliga sätt att öka
sin förmögenhet. I kontrast till detta har intervjuperson 1 enligt egen utsago sagt at han jobbat
med det mesta vilket tyder på att han bytt arbete ofta inom en försäljningsbransch med
tillfälliga anställningar. Med hänsyn till Hirschis teori skulle det möjligen gå att säga att han
mellan jobben har haft tid att planera och tänka ut hur han ska berika sig själv på enklaste sätt.
Det kan vara ett sammanträffande att dessa variabler sammanfaller fast det är svårt att tro att
människor som jobbar hårt och mycket och därmed inte har lika mycket fritid skulle vara mer
benägna att begå ekonomiska brott. Även om den här teorin är anpassad för att gälla även
ekonomiska brott kanske den i högre utsträckning ska användas för analys av andra typer av
brottsliga förehavanden.
Belief
Den fjärde faktorn handlar om tro och just tro verkar inte spela in så mycket vad gäller någon
av intervjupersonerna även om de båda anger att de tror på att det finns någonting kan de
knappats påstås vara styrda av den. Även om det går att hävda att värderingar som
härstammar från tron skulle påverka det daliga livet verkar det lite långsökt eftersom så
mycket andra värderingar påverkar från andra håll nuförtiden. Att dessa värderingar inte
påverkar så starkt kan visas på svaren som de båda gav att de med stor sannolikhet skulle begå
17
brottet igen. Rimligen skulle de svara annorlunda på detta om de var påverkade av en stark tro
eftersom de flesta religioner inte förespråkar den typen av förehavanden.
Det fjärde elementet i modellen handlar även om individens tro på samhällets värderingar.
Båda av våra intervjupersoner rättfärdigar sitt brottsliga handlande, vilket tyder på ett svagare
band till denna del av samhället och gör dem mer brottsbenägna enligt teorin.
Rutinaktivitetsteori
Främst går det att se ett samband mellan rutinaktivitetsteorin och det material som samlats in
genom intervjuerna. Enligt Cohen och Felsons teori begås brott på grund av ändrade
levnadsförhållanden och att de tre förutsättningarna är uppfyllda. När det gäller intervjuperson
1 så fanns det en motiverad gärningsman som ville tjäna pengar. Vi fick dock inte ett tydligt
svar på hur hans situation var och hur han hade hamnat i den då han tog beslutet att begå
brottet. Vi kan dock konstatera att han hade de kontakter tillgängliga som krävdes för att
hamna i en position där det fanns möjlighet för honom att begå brottet alltså ett lämpligt offer.
När det gäller den tredje förutsättningen om kontroll och övervakning fanns denna i alla fall
inte tillräckligt överhängande för att avskräcka intervjuperson 1 från att begå brottet. Han
upplevde att han inte skulle klara sig ifrån att bli upptäckt, men den första och andra
förutsättningen i teorin överskuggade den tredje förutsättningen, det vill säga att hans vilja att
bli rik och möjligheten till detta gjorde att han bortsåg från upptäcktsrisken.
Intervjuperson 2 fick möjlighet att begå ett brott vid försäljningen av sina optioner och han
valde att ta den chansen. Det fanns följaktligen en motiverad gärningsman, som kände att han
redan hade betalat tillräckligt med skatt, vilket ytterligare stärkte motivationen. Han upplevde
inte att han skulle bli upptäckt vilket visar att det fanns en avsaknad av kontroll eller
åtminstone upplevd övervakning. Han berättar även att beslutet fick stöd av frun, vilket tyder
på att han inte upplevde någon kontroll från det hållet heller. Det var först senare som brottet
uppdagades vilket tyder på att kontrollen fanns men var senfärdig.
18
Cohen & Felsons teori baseras på antagandet att brott begås när individens rutiner ändras.
Med hänsyn till intervjuerna kan vi dock inte påstå att någon av intervjupersonerna hade
förändrade rutinaktiviteter vid brottstillfället och vi anser därför att detta antagande inte gällde
för dessa personer.
19
Slutsats
Vår studie bekräftar att synen på moral och de egna värderingarna kan skifta när det gäller
synen på olika brott. Det kan se annorlunda ut gällande om mottagaren är synlig eller osynlig.
Det finns följaktligen en gråskala även inom ekonomisk brottslighet.
Vi anser att ekonomisk brottslighet inte är bundet särskilt till någon av de faktorer som
presenteras i Hirschis teori. Ekonomiska brott kan begås av personer med olika bakgrund och
förutsättningar, vilket märks i det material som kommit fram under intervjuerna. Även om
kontrollteorin har anpassats till att gälla även för ekonomisk brottslighet känns det inte som
om den är lika relevant som rutinaktivitetsmodellen alternativt att de personer som
intervjuades är unika gentemot dem som brukar begå brott av den här typen, men det verkar
ganska otroligt.
Efter att ha sett till alla tre aspekterna i rutinaktivitetsteorin går det att se att den passar till
viss del åtminstone för de två personer som intervjuats för det här arbetet. Faktorerna för att
ett brott ska inträffa samt att de skulle ske samtidigt är alla uppfyllda här. Antagandet om
ändrade rutinaktiviteter kan vi dock inte påstå att stämma i alla fall inte efter vad vi vet om.
I arbetet har vi använt oss av teorier som är ganska gamla inom ett område som har förändrats
en hel del de senaste åren. Definitionen och utförandet av ekonomisk brottslighet har
förändrats och utvecklats i takt med förändringen av samhället dess värderingar och
lagstiftning. Eftersom studier och intresset för ekonomisk brottslighet har ökat i högre takt
sedan våra valda teorier blev presenterade kan vi med utgångspunkten från det här arbetet
konstatera att dessa teorier inte gick att anpassa fullt ut på ekonomisk brottslighet.
20
Källförteckning
Föreläsning
Magnusson, Dan 26/2-2009 Föreläsning om teorier om ekobrott.
Intervjuer
Intervjuperson 1
3/3-2009
Intervjuperson 2
3/3-2009
Litteratur
Alston, Reginald & Harley, Debra & Lenhoff Karen (oct 1995) “Hirschi's Social Control
Theory: A Sociological Perspective on Drug Abuse Among Persons with Disabilities”,
Journal of Rehabilitation.
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003), Seminarieboken – att skriva, presentera och
opponera, Studentlitteratur, Lund
Boetig, Brian (Juni 2006), “The routine activity theory: a model for addressing specific crime
issues”, FBI Law enforcement Bulletin, The.
Gottfredson, Michael & Hirschi, Travis (1990), A general theory of crime, Stanford
University Press.
Magnusson, Dan & Sjögren, Hans (2007), Skatteundandragande,
penningtvätt och organiserad brottslighet, Forskningsrapport nr 19,
Stockholm: EHFF
Ringman, Karin (1997) Brottsförebyggande åtgärder i en förort teori och praktik. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Rapport 1997:1.
21
Bilaga
Ålder?
Var bor du? Bor du ensam eller med någon/några andra?
Vad jobbar du med? Har du jobbat med något annat tidigare?
Kan du kortfattat beskriva vad du straffades för?
Vad har du gått på för skola/skolor? Vilken utbildning har du? Tyckte du om skolan?
Vilka fritidsaktiviteter sysselsatte du dig med förr och vilka har du nu? Sport eller liknande.
Finns det i dessa kretsar många olika människor du umgås med?
Hur ser din familjesituation ut? Barn, sysko n, föräldrar? Hur ser relationerna ut? Känner du
att de här relationerna förändrades efter att du dömdes?
Hur såg dina mål och drömmar ut gällande karriär när du var yngre? Exempelvis vad ville du
bli? Kände du att du fick stöd hemifrån för att uppnå de här drömmarna? Fanns det krav
hemifrån gällande exempelvis betyg och/eller andra prestationer?
Har du någon tro eller är du ateist alternativt tror på vetenskapen?
Tycker du själv att du begick ett fel i och med brottet eller anser du att det är fel på systemet?
Vad tänkte du när du valde att bryta mot lagen?
Hur stor chans upplevde du att du hade att komma undan med det du gjort?
Var det värt det?
