Ideologierna uppkomst
Konservatism, liberalism, socialism
Ideologiernas komplexitet
• Värderingar: människosyn/samhällssyn
• Normativa/deskriptiva
• Förankringen i olika samhällsklasser
• Ömsesidig påverkan
Konservatismen: Burke
• Organisk samhällssyn
• Traditionen och förnuftet
• Gradvis förändring (Whig)
• Franska revolutionen som exempel
(Reflections on the Revolution in France)
Burke
• Burkes försvar av den amerikanska
revolutionen
• Burkes kritik av kolonialismen
• Politisk representation och autonomi
Konservatismen: Hegel
• Nationerna och historiens utveckling
• Staten och individen
• Motsättningar, erkännande, utveckling;
statens roll
Hegel
• Det borgerliga samhället och medborgaren
• Ståndsbegreppet
• Korporatism
• Frihet: negativ/positiv, frihet från/frihet att.
• - individen är ”inordnad i totaliteten” (SEL); ”Staten är
den konkreta frihetens verklighet . . . det individuella
övergår i det allmänna . . . och det allmänna är
slutmålet.” (Hegel)
Liberalismen: J.S. Mill
• Frihet
• - politisk
• - ekonomisk
• Kopplingen till utilitarismen—nyttokalkylen
• - Mills tillägg
J.S. Mill
• Yttrandefrihet, tryckfrihet, etc. har betydelse
för rationaliteten
• Den fria debatten och sanningen
• Motargumentets vikt
• Socialliberalism—det sociala problemet
Liberalismen: Spencer
• Manchester liberalismen
• - ekonomisk frihet—konkurrens—”laissezfaire”
• Den biologiska utvecklingen: ”sociala
organismer”
Socialismen
• Upplysningens påverkan: att förändra samhället
• - reformism—förnuftet
• Revolutionär inriktning under 1800-talet
• Normer och ideal
Socialismen: utopisterna
• Saint-Simon
• - teknologi
• - produktivitet
•
•
•
•
Fourier
- lust—omväxling
- kvinnosynen
- falangstärer
• Owen
• - reformer: New Lanark
• - fackföreningar
Socialismen: Marx/Engels
•
•
•
•
Källorna:
- engelsk nationalekonomi
- utopisk socialism
- tysk idealistisk filosofi
• Materialistisk historieuppfattning
Socialismen: Marx/Engels
• Produktivkrafterna
• Produktionsförhållandena
• Bruksvärde/bytesvärde
• Värdeteorin
• - mervärde
• - vinst
• Klassmedvetande—kapitalets koncentration—ökad
klassmotsättning—revolution—det klasslösa samhället
