Rehabiliteringsutredning
När måste arbetsgivaren göra en rehabiliteringsutredning?
Efter senast 4 veckors hel- eller deltidssjukskrivning, vid upprepad korttidssjukfrånvaro
(6 korta sjukfall under en tolvmånadersperiod) eller om arbetstagaren begär det, ska
arbetsgivaren göra en rehabiliteringsutredning.
Rehabiliteringsutredningen är en plan för återgång i arbete. Den ska inlämnas till
försäkringskassan senast efter 8 veckors sjukfrånvaro. Utredningens utformning och
karaktär beror på förhållandena i det enskilda fallet.
Vid deltidssjukskrivning ska utredningen innehålla en plan för återgång till heltidsarbete.
Vad bör en rehabiliteringsutredning innehålla?
Den bör innehålla följande uppgifter:
Arbetshinder och förmågan att utföra ordinarie arbetsuppgifter
Prognos för återgång i arbete
Möjligheterna att utföra lämpliga arbetsuppgifter på deltid
Arbetsgivarens möjligheter att anpassa eller hitta andra lämpliga arbetsuppgifter
Behov av rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen
Den anställdes inställning till sin situation, återgång i arbete, rehabilitering etc.
Övriga omständigheter av betydelse för bedömning av åtgärder för att den
anställde ska kunna återgå i arbete.
Vem tar initiativet till ett avstämningsmöte?
För att så tidigt som möjligt kunna klarlägga hur den försäkrades arbetsförmåga bäst kan
tillvaratas och vilka insatser som krävs, kan det behövas att ett avstämningsmöte kommer
till stånd. Försäkringskassan har huvudansvaret att ta initiativ till ett avstämningsmöte,
men det kan också ske på arbetsgivarens eller den anställdes initiativ.
Försäkringskassan är ansvarig att det utgår en kallelse till deltagarna inför
avstämningsmötet. I kallelsen ska även syftet med mötet framgå liksom vilka som
kommer att delta vid mötet. Den sjukskrivne måste ge sitt samtycke till att arbetsgivaren
får ta del av uppgifter om anledning till sjukfrånvaron. Försäkringskassan har också
ansvaret för att dokumentera det som framkommer i samband med avstämningsmötet och
ska omgående skicka dokumentation till samtliga deltagare.
Kan medarbetaren vägra att delta vid avstämningsmötet?
Den försäkrade kan inte utan giltig anledning vägra att delta vid ett avstämningsmöte. En
sådan vägran kan leda till att sjukpenningen dras in.
Vilka bör delta vid ett avstämningsmöte?
Vid ett avstämningsmöte är det lämpligt att den försäkrade (den anställde), arbetsgivaren,
intygsskrivande läkare, företagshälsovård, arbetsförmedling och försäkringskassa deltar.
Mötet ska belysa den sjukskrivnes medicinska tillstånd, arbetsförmågan, möjlighet att
återgå till tidigare arbete samt behov och möjlighet till rehabilitering.
Vilka kan få ersättning för avstämningsmöten?
Den försäkrade kan i vissa fall få ersättning för sina resekostnader i samband med
avstämningsmötet. Läkaren kan få ett arvode av försäkringskassan med 750 kronor per
timme för den tid denne deltar i avstämningsmötet.
Vad är förebyggande sjukpenning?
Sjukpenning i förebyggande syfte kan användas för en anställd som inte är sjukskriven
men som behöver medicinsk behandling eller rehabilitering för att förebygga sjukdom
och arbetsförmåga. För beviljande kräver försäkringskassan ett särskilt läkarintyg där det
framgår att den anställde ska genomgå medicinsk behandling under sjukskrivningstid.
Om sjukpenning i förebyggande syfte beviljas innebär det att sjukpenning betalas från
första dagen utan föregående sjuklöneperiod och utan karensdag.
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring reglerar de skyldigheter arbetsgivaren
har att ta hänsyn till enskilda anställdas olika förutsättningar för arbetet och att anpassa
arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder.
Ditt ansvar som arbetsgivare innebär en skyldighet att vidta åtgärder som kan genomföras
inom eller i anslutning till den egna verksamheten med inriktningen att den anställde ska
kunna återgå i tjänst hos samma arbetsgivare.
Arbetsgivaransvaret innebär också att uppmärksamma och utreda behov av rehabilitering,
se till att rehabiliteringsåtgärderna kommer till stånd och att finansiera dem.
Vem ska betala rehabiliteringen?
Ansvaret för finansieringen är begränsat till det ansvar arbetsgivaren har för åtgärder som
kan vidtas inom eller i anslutning till den egna verksamheten eller för att den anställde
ska kunna vara kvar i verksamheten. Vad som är ett rimligt arbetsgivar-ansvar i
förhållande till att den anställde ska beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren måste
bedömas med utgångspunkt i det enskilda fallet.
Vem ska upprätta en rehabiliteringsplan?
Försäkringskassan är skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan om den försäkrade
behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan utbetalas.
Rehabiliteringsplanen ska syfta till att den försäkrade ska få nödvändig rehabilitering för
att återgå i arbete och utgöra underlag för bedömning av rätt till rehabiliteringsersättning.
Försäkringskassan bär ansvaret för att samordna olika rehabiliteringsinsatser.
När kan medarbetaren få rehabiliteringsersättning?
Under den tid arbetslivsinriktad rehabilitering pågår och under förutsättning att det finns
en rehabiliteringsplan, kan den anställde få rehabiliteringsersättning.
Däremot kan inte rehabiliteringsersättning betalas ut under den tid som medarbetaren
väntar på att rehabiliteringsinsatser ska påbörjas. Rehabiliteringsersättning utbetalas inte
heller under tid som den anställde genomgår enbart medicinsk behandling eller medicinsk
rehabilitering.
