Verksamhetsförslag Handels kongress 2016

ns
a
m
k
r
a
St
m
a
s
till
Verksamhets-
förslag
12 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG
På jobbet
Stark tillsammans – på jobbet
1. VI LOVAR VARANDRA 13
2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE 13
3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER 14
4. STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS
SPELREGLER 15
4.1 Kollektivavtalen 15
4.2 Arbetsrätten 16
5. MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN 16
5.1 Inflytande över den egna tiden 16
5.2 Heltider och deltider 17
5.3 Vår arbetade tid 17
6. ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB 18
6.1 En otryggare arbetsmarknad 18
6.2 En samlad strategi för trygga jobb 18
7. SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH
LÖNEPOLITIK 19
7.1 På samhällsnivån 19
7.2 På den centrala nivån 20
7.3 På arbetsplatserna 20
8. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING 20
8.1 Ett förebyggande arbetsmiljöarbete 20
8.2 Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 21
8.3 Säkra arbetsplatser 21
8.4 Rehabilitering och trygg omställning 22
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
1. VI LOVAR VARANDRA
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar
varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste
arbetsgivaren uppfylla våra krav”.
Det fackliga löftet beskriver Handels bärande idé för ökat inflytande på våra
arbetsplatser. Den fackliga kampen på arbetsplatserna handlar om att medlemmarna stärker sin ställning genom organisering och kollektivavtal. Genom
solidariskt och kollektivt handlande gör vi verklig skillnad. Vår sammanhållning ökar individernas inflytande över arbetets innehåll, lönerna och
arbetsvillkoren. Det är tillsammans som vi vinner styrka.
Men det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. Vinstintressen,
marknadskrafter och vissa politiska riktningar pressar på för att försämra
våra löner och arbetsvillkor. Handels arbetar för att motverka dessa krafter
genom att upprätthålla det fackliga löftet. Medlemmar ska ha trygghet, ekonomisk självständighet och makt att påverka genom fackets kollektiva styrka.
2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE
Den fackliga kampen utgår från organisering, att löntagarna sluter sig samman för att vinna styrka och teckna kollektivavtal. Handels arbetar med
organisering i tre led. För det första arbetar vi med en ständigt pågående
grundorganisering, där medlemmar sluter sig samman och kräver kollektivavtal. Solidariskt vinner vi framgång genom att löpande teckna avtal med
företagen. För Handels är detta ett nödvändigt grundarbete. I ett andra led
arbetar vi med organisering för att stärka den fackliga närvaron i företagen
och på arbetsplatserna. Vi bildar klubbar eller utser ombud för Handels på
arbetsplatserna. I ett tredje led arbetar vi med organisering för att, fördjupat
och med högsta kvalitet, verkligt öka medlemmarnas inflytande. Genom
att medlemmarnas fackliga styrka växer, deltar de själva i utvecklandet av
arbetsplatsen.
Aktiva medlemmar som pratar sig samman för att lösa problem och förbättra arbetsvillkoren är en förutsättning för arbetsplatsens och kollektivavtalets utveckling. Det handlar om att skapa det goda arbetet för alla: med
utvecklande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, god arbetsmiljö och en
arbetsorganisation som bygger på inflytande.
Inflytande över arbetet är ytterst en fråga om makt och demokrati. Handels
medlemmar vill utvecklas i yrkesrollen och vara del i förbättrandet av de
konkreta arbetsuppgifterna. Medlemmarna ska ha ett ökat ansvar för det
arbete som utförs och en ökad självständighet i arbetsuppgifternas utförande. De ska ha befogenheter och möjlighet att fatta egna beslut kring sina
arbetsuppgifter och ansvarsområden.
| 13
14 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET
För att detta ska fungera krävs förändring av arbetsorganisationen, genom
att påverka hur arbetet ska ledas och fördelas. Makt måste fördelas om från
arbetsgivare till arbetstagare. Handels ska därför verka för medbestämmandeavtal som ger rätt till ökat inflytande och att man regelbundet kan vara
med och påverka arbetsuppgifter och arbetets innehåll.
För långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga företag är det viktigt med
utvecklade arbetsplatser som kännetecknas av hög grundbemanning,
mångkunnighet och arbetsrotation samt anställda som aktivt deltar och har
inflytande över produktionens och tjänsternas förbättring.
Vår tredelade organiseringsstrategi syftar till att bygga en arbetsorganisation där alla deltar och vi aktivt arbetar för att förverkliga alla människors
lika värde. För Handels räcker det inte med att vi formellt är lika värda, om
det i verkligheten ändå finns skillnader mellan män och kvinnor eller mellan
olika grupper med olika förutsättningar. Arbetet mot alla former av diskriminering ska genomsyra organisering och arbetsplatsutveckling. Det är
nödvändigt för att upprätthålla vår fackliga styrka, och därmed det fackliga
löftet.
Handels har en stor utmaning i arbetet med att organisera och utveckla
arbetsplatserna.
3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER
Handels organiserar många olika yrken inom skilda branscher. Yrkesrollerna ser därför olika ut. Oavsett yrke ska Handels aktivt arbeta för att yrkesrollen ständigt utvecklas, kompetensen höjs och utbytbarheten därigenom
minskas. Våra yrken ska ha god status. För dem som kommer in i yrket ska
det vara utvecklande och det ska finnas möjligheter till karriär. Även för
dem som arbetar i branschen under en kortare tid ska den kompetens som
arbetet gett vara meriterande för andra yrken. Tillsammans med våra motparter ska branschutvecklingsavtal säkerställa att vi alltid har yrkesrollens
utveckling i fokus. Vi ska utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och vi
ska arbeta för ökad och ständig kompetensutveckling av alla anställda. Det
handlar om att påverka framtidens yrkesroller, löner och status för Handels
medlemmar. Handels vill se tydligare befattningar med större ansvar, självständighet och inflytande.
Kompetensutveckling är en naturlig del i det fackliga arbetet. Det får individer att växa och arbetsplatser att utvecklas. Kompetenshöjning ska ge
löneutveckling och kriterierna för detta ska vara tydliga och transparenta.
Kompetensutveckling ska komma alla anställda till del. Att arbeta aktivt
med kompetensutveckling kräver resurser, såväl ekonomiska medel som
engagemang och tid. Det behövs också en struktur och arbetsorganisation
som stödjer lärande på arbetsplatserna och ger utrymme för utbildning. Ansvaret för kompetensutveckling och dess finansiering ligger på arbetsgivarna
och är en självklar del i arbetsgivaransvaret.
Då kompetenser i serviceyrken kan vara svåra att mäta innebär värdering
en stor risk för ensidig arbetsgivarbedömning. Handels ska därför ha stort
inflytande över validering samt arbets- och kompetensvärdering inom våra
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
yrken. Vi vill stimulera till investeringar i ökad kunskap och kompetens
genom att införa yrkesbevis, certifieringar och goda möjligheter till vidareutbildningar. Handels vill synliggöra de kompetenser och krav som redan
finns. Medlemmarna ska både ha möjlighet att leva upp till dem och ha
inflytande över hur de utformas. Handels vill se ökade möjligheter till validering.
På Handels arbetsplatser förekommer ofta olika former av arbetsplatsförlagt lärande. All arbetsplatsutbildning ska vara kopplad till en kvalificerad
handledare och en utbildningsplan, som gör att de olika färdigheter och
kompetenser som krävs för en anställning lärs ut. Anställda som har i
uppdrag att handleda ska ha resurser, i form av tid och utbildning, för att
kunna sköta sitt uppdrag väl. Handels ska ha inflytande över hur utbildning
på våra arbetsplatser ska se ut. Vår partsgemensamma yrkespraktik är ett
viktigt instrument för att utveckla yrkesrollen.
4. STÄRK DEN SVENSKA
MODELLENS SPELREGLER
Den svenska arbetsmarknadsmodellen är unik. Den har vuxit fram under en
lång historisk tid präglad av såväl kamp som samarbete. Modellen kännetecknas av utvecklade partsrelationer med hög organisationsgrad hos både
arbetstagare och arbetsgivare. Ett omfattande partssystem, ägt och styrt
av parterna själva, reglerar de bärande delarna av arbetsmarknaden. De
centrala parterna sluter kollektivavtal som man sedan själv tillämpar och
tolkar. Kollektivavtal och viktiga arbetsrättsliga lagar utgör den svenska
arbetsmarknadsmodellens spelregler.
Modellen har ett starkt stöd. Men det finns alltid hot som tenderar att rubba den maktbalans mellan arbete och kapital som modellen vilar på. Både
den svenska och den internationella arbetsmarknaden har utsatts för ökade
krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Försämringar i arbetsrätt,
a-kassa, arbetsmarknads-, välfärds- och arbetsmiljöpolitik har ökat trycket
på löntagarna och försvagat fackets position.
Handels arbetar för att stärka den svenska modellen. För detta behöver vi
arbeta med såväl kollektivavtalen som med arbetsrätten. För att värna kollektivavtalet och att svenska regler och löner gäller i Sverige, måste Handels
också driva opinion gentemot politiker i Sverige och i EU för att se till att
lagarna skyddar löntagarna och de fackliga rättigheterna.
4.1 Kollektivavtalen
Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska värnas
och utvecklas. Handels vill ha centrala kollektivavtal som garanterar goda
anställningsvillkor med god löneutveckling och försäkringsskydd. Kollektivavtal förhindrar lönedumpning och hindrar att löntagare tvingas acceptera
sämre villkor. Avtalen fyller därmed en viktig funktion genom att de skapar
konkurrensneutralitet.
En del av det gemensamma löneutrymmet används för att teckna avtalsförsäkringar. Avtalsförsäkringarna är en väsentlig del av kollektivavtalets värde
| 15
16 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET
och ska användas för att ge en extra trygghet vid exempelvis sjukdom,
arbetsskada, arbetslöshet, pension och dödsfall.
Det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom Handels avtalsområden. Löntagarna ska vara organiserade i den fackförening som har
avtalsrätten på arbetsplatsen. Det ska finnas tydliga regler för var arbetare
ska vara organiserade. Arbetsgivare ska inte kunna välja avtal.
Alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de
löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Det kräver
att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Utvecklingen av EU-lagstiftning och EG-rätten har medfört risk för lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen.
4.2 Arbetsrätten
Den arbetsrättsliga lagstiftningen fyller olika funktioner. En första och
nödvändig funktion är att den ger de grundläggande spelreglerna för partssystemet, för medbestämmande, förhandlingsordning och konfliktlösning.
En andra funktion är att arbetsrätten utgör ett grundskydd för löntagarnas
anställningstrygghet och andra rättigheter, oavsett om kollektivavtal finns
eller inte.
Frågor som rör gränsdragning mellan kollektivavtal och lagstiftning är ofta
komplicerade. Det finns i varje givet läge en rådande arbetsrättslig lagstiftning, vilket påverkar maktförhållandena på arbetsmarknaden. En risk med
arbetsrättslig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt
vapen för att försvaga den fackliga styrkan. Därför är en kombination av
att utveckla lag och avtal en bärande del av Handels strategi.
Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För
att detta ska vara möjligt ska arbetsrättslig lagstiftning utformas så att den
garanterar en lägsta nivå. Handels uppfattning är också att arbetsrätten ska
utformas så att den stödjer den svenska modellen genom att den stimulerar
fram uppgörelser anpassade till branschen.
Endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är beredda att gå i konflikt för.
Konflikträtten har underminerats genom såväl svenska beslut som EU-beslut. Handels ska arbeta för att säkra och stärka rätten till strids- och sympatiåtgärder, så att svenska kollektivavtal ska gälla för alla anställda.
5. MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN
5.1 Inflytande över den egna tiden
Handels uppfattning är att alla arbetstagare ska ha inflytande över sin egen
arbetstid. Det är nödvändigt för att kunna påverka sin egen livssituation. I
vissa yrken är det en självklarhet att ha en egen kontrollerad men flexibel
arbetstid, att kunna uträtta ärenden på arbetstid eller att ta ut semester när
man själv önskar. Men det gäller inte alla yrken. Vi vill att alla ska kunna
planera sitt eget liv och ha arbetstider som ger utrymme för såväl sociala
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
aktiviteter som rekreation och återhämtning. En ökad möjlighet att kunna
påverka sin arbetstid är en central del av den individuella friheten.
Även om det finns löntagare som har sökt sig till våra områden för att handelns arbetstider passar deras liv ska alla Handels medlemmar, oavsett var i
livet de befinner sig, kunna kombinera arbetsliv och privatliv.
Det finns ett samband mellan bra arbetstider och rimliga öppettider. Handels ska arbeta efter vår förbundsgemensamma strategi för affärstiderna,
med en ram för öppettider som fastslagits i en väl förankrad policy. Affärstidsfrågan handlar till stor del om att förstärka inflytandet över arbetstidens
längd och förläggning. Handels ska verka för att minska öppethållandet.
Det arbetet ska ske genom att utveckla våra överenskommelser på både
lokal och central nivå.
5.2 Heltider och deltider
Möjligheten att jobba heltid är en av Handels viktigaste frågor. Allt för
många av Handels medlemmar arbetar ofrivilligt deltid, eller har ett allt
för lågt arbetstidsmått. Deltidsfällan leder till lägre löner, lägre månadsinkomster och en osäker ekonomisk situation för många medlemmar. Deltidsarbetet skapar stora negativa ekonomiska konsekvenser vid arbetslöshet,
sjukdom, pension eller föräldraledighet. Handels arbetar därför för att alla
ska ha rätt att arbeta heltid.
Befintlig personals önskan om högre arbetstidsmått ska tillgodoses innan
nyanställning sker. Det ska inte vara möjligt för arbetsgivare att omorganisera så att heltider förvandlas till deltider. Möjligheterna för en stärkt rätt
till heltid kräver att lagstiftning och kollektivavtal understödjer varandra.
När övertids- och mertidstimmar systematiskt används, tyder det på ett
större behov av arbetade timmar i verksamheten. Om mertid används
regelmässigt ska det innebära rätt till utökat arbetstidsmått för de som arbetar deltid. Regelbundet användande av övertidstimmar ska leda till utökat
arbetstidsmått för redan anställda eller i nyanställningar. Handels ska verka
för skärpta regler för hur mertids- och övertidstimmar kan användas.
5.3 Vår arbetade tid
Handels menar att det är rimligt att en del av produktivitetsökningen över
tid leder till en förkortad arbetstid. I olika historiska epoker har det skett
genom förkortad veckoarbetstid, förlängd semester eller förkortningar av årsarbetstid genom utökad ledighet. Handels har en långsiktig vision om en lagstadgad förkortning av heltidsmåttet för normalarbetstiden. Det ska ske på
ett sätt som underlättar deltidsanställdas möjlighet att öka sitt arbetstidsmått.
Handels principiella uppfattning är att en sammanhållen arbetsdag ska vara
grundregeln för arbetets organisering. Rätten till semester, och möjligheten
att planera inför den, är avgörande för livskvaliteten. Handels uppfattning
är att semesterlagen ska ge utrymme för fler semesterdagar.
Handels ska utreda och analysera arbetstidsfrågan i dess hela komplexitet.
Det ska syfta till att ta fram planer för hur medlemmarna inom olika branscher ska kunna få kortare eller längre arbetstider samt ökat inflytande över
arbetstidens förläggning.
| 17
18 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET
6. ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB
För Handels är trygga jobb en grundläggande rättighet i arbetslivet. En
första bärande del i begreppet trygga jobb rör anställningsformen. Handels
menar att normen för alla anställningar ska vara tillsvidareanställning på
heltid. En andra del handlar om anställningstryggheten, det vill säga att
anställningen ska vara skyddad mot godtyckliga uppsägningar. En tredje
del handlar om rätten till en bra arbetsmiljö och trygghet genom säkrad
inkomst, rehabilitering och omställning om olyckan är framme. Med trygga
jobb finns förutsättningar för att gå vidare och utvecklas i sitt arbete.
6.1 En otryggare arbetsmarknad
Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden. Sedan mitten av
1990-talet har otrygga anställningsformer ökat kraftigt. Det påverkar inte
bara tryggheten på jobbet negativt. De anställdas liv påverkas också genom
svårigheter att få lån, skaffa bostad och i förlängningen även att bilda familj. Bakom detta ligger politiska beslut och en växande arbetslöshet vilket
har lett till att löntagarnas position på arbetsmarknaden försvagats.
På den nya arbetsmarknad som vuxit fram har olika grupper drabbats olika
hårt. Även om trenden varit generell finns fortfarande yrkesgrupper där
man huvudsakligen organiserar arbetet genom tillsvidareanställningar på
heltid. I andra branscher har de mest otrygga formerna av visstidsanställning brett ut sig till den grad att alla anställda påverkas. Även de som utgör
den så kallade kärnarbetskraften, det vill säga de som har tillsvidareanställningar på heltid, drabbas av hård belastning om det finns en hög andel av
visstidsanställda. Handels har visat att arbetsplatser med hög andel visstidsanställningar har sämre arbetsmiljö och ger ökade psykosociala problem.
Parallellt med ökningen av visstidsanställningar har andra sätt att organisera arbetet brett ut sig. Genom bemanningsföretag, outsourcing, entreprenader, F-skattsedlar med mera har arbetstagarbegreppet blivit mer otydligt.
Gemensamt för dessa är att de utgör flexibilitetsstrategier för arbetsgivare.
Om en otrygg anställningsform minskar finns alltid risk att en annan,
kanske än mer otrygg variant, ökar. Det finns därför utmaningar med att
fackligt arbeta mot otrygga anställningsformer.
6.2 En samlad strategi för trygga jobb
Handels arbetar för att branschen ska präglas av företag som organiserar
arbetet med hög grundbemanning, tillsvidareanställningar, heltider och
löntagarinflytande. Vi ska själva vara en aktiv kraft som medverkar till att
omvandla branschen och öka statusen på våra yrken. För att nå dit är skapandet av trygga jobb i ett tryggt arbetsliv centralt.
Handels kräver att heltid och tillsvidareanställningar blir norm på arbetsmarknaden. Tidsbegränsad anställning ska bara kunna existera i undantagsfall som säsongsarbete, vikariat och vid arbetstoppar. Begreppet allmän visstidsanställning ska tas bort ur lagen om anställningsskydd Arbetsgivare ska
inte kunna använda sig av tillfälliga anställningar utan att motivera varför
de är på visstid och inte tillsvidare.
Rädsla för att förlora arbetet eller för arbetsgivares repressalier leder till tysta arbetsplatser där arbetstagare inte vågar säga ifrån. Anställningsskyddet
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
ska därför utgå från att uppsägningar enbart kan ske på sakliga grunder,
där den fackliga organisationen har rätt att förhandla om uppsägningar.
Rätten till återanställning skyddar mot att arbetsgivare godtyckligt säger
upp och ersätter anställda som anses vara obekväma. Handels arbetar för
att lagen om anställningsskydd, ska garantera tydliga och rättvisa regler för
turordningsprinciper, återanställningsrätt och uppsägningstider som gäller
lika för alla, oavsett arbetsplatsens storlek eller lokalisering.
Handels arbetar för att arbetsgivare som huvudregel ska bedriva verksamhet i egen regi och accepterar inte att bemanningsföretag blir en permanent
del av en verksamhet eller utgör totalbemanning. Det innebär också ett
ansvar för oss att verka för att arbetsuppgifterna utförs av företagets egen
personal.
Om bemanningsföretag ska tas in, ska medlemmar genom den fackliga
organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över detta genom medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom överenskommelser. Genom
att förstärka avtal eller lagstiftning ska det fackliga inflytandet bli reellt och
effektivt. Handels accepterar inte att bemanningsföretag i sin tur lägger ut
arbete på underleverantörer.
Handels ska fortsätta att arbeta för att anställda i bemanningsföretag
ska omfattas av kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma
verksamhet ska ha likvärdiga löner och villkor. Tillsammans med LO ska
Handels utveckla kollektivavtalen och möjligheterna för lokala klubbar att
företräda anställda i bemanningsföretag.
En del företag använder sig av egna personalpooler istället för bemanningsföretag. Det är viktigt att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att andra former av otrygga anställningar ökar. Bemanningsföretag eller personalpooler är inte i sig problematiska. Givet att
de inte tränger undan en hög grundbemanning kan de fungera som komplement. Det är dock när de missbrukas som de skapar problem. Handels ska
därför utveckla det fackliga arbetet tillsammans med anställda inom dessa
områden. Detta arbete ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt.
7. SOLIDARISK LÖNEBILDNING
OCH LÖNEPOLITIK
7.1 På samhällsnivån
Handels står upp för den solidariska lönepolitiken. Lika lön för lika och
likvärdigt arbete samt allmän löneutjämning mellan olika löntagargrupper
är våra lönepolitiska ledstjärnor.
Handels medverkar till en stabil lönebildning genom att inte agera på ett
sådant sätt att skadlig löneinflation skapas. Reallöneökningar, och därmed
ökad köpkraft, ska nås utan att samhällsekonomin skadas. Samtidigt måste
en stabil lönebildning kunna kombineras med satsningar på mer jämställda
löner och på att minska löneklyftorna. Annars förlorar begreppet solidarisk
lönepolitik sin mening.
| 19
20 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET
Handels är väl medvetet om att jämställda löner och jämställda föräldrar är
varandras förutsättningar. Därför är ökad jämställdhet i samhället överlag
mycket viktigt för lönebildningen inom kvinnodominerade sektorer.
7.2 På den centrala nivån
Handels anser att all lönesättning ska utgå ifrån rikstäckande kollektivavtal
mellan de centrala arbetsmarknadsparterna. Handels är inför avtalsrörelser
både pådrivande och en garant för att vi tillsammans inom LO-familjen
skapar en stark samordning som utgår från tydliga låglöne- och jämställdhetssatsningar inom ramen för en solidarisk lönepolitik. Detta ska vara den
plattform som alla LO-förbunden använder och som Handels genomför
sina avtalsförhandlingar utifrån. För att skapa en bra lönesättning är det
avgörande att vi når garanterade lönehöjningar till alla, minimilöner på
acceptabel nivå, ett lokalt löneutrymme samt lika lön för kvinnor och män
i lika och likvärdiga arbeten. På central nivå ska Handels arbeta med att
utveckla riktlinjer för rättvisa och jämställda lönesystem.
7.3 På arbetsplatserna
Löneutrymme för lokal fördelning ska regleras i de centrala kollektivavtalen. Lönesystem på arbetsplatserna ska bidra till löne- och kompetensutveckling som är tillgänglig för alla anställda.
Arbetsplatsens lönesystem ska bygga på värdering av arbetens innehåll och
krav. De ska utformas så att godtyckliga bedömningar minimeras. Handels
menar att all lönesättning ska ske utifrån arbetets innehåll, ansvar och befogenheter. Lönen ska höjas om kraven i arbetet ökar och när den anställde
utvecklas kompetensmässigt. Reglerna för hur och varför man får höjd lön
ska vara öppna, tydliga och upplevas som rättvisa.
Arbetet med jämställda löner syftar till att skillnader mellan mäns och
kvinnors löner ska elimineras. Handels arbetar för att de årliga lokala löneförhandlingarna ska innehålla lönekartläggningar och löneanalyser på våra
arbetsplatser.
8. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING
Att förebygga ohälsa och skapa inkomsttrygghet och rehabiliteringsmöjligheter är en central del i arbetet för trygga jobb.
8.1 Ett förebyggande arbetsmiljöarbete
I den svenska modellen är skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet centralt. Genom samverkan med företagshälsovården, goda kunskaper om
vilka arbetsmiljöer som bidrar till ohälsa och sjukdom, och genom ökade
resurser till den svenska skyddsombudsmodellen, kan vi systematiskt göra
skillnad på arbetsplatserna. Även friskvård förebygger ohälsa. Handels ska
därför påverka arbetsgivare att tillhandahålla friskvård till alla anställda.
För att det förebyggande arbetet ska fungera väl krävs en sammanhållen
arbetsmiljöpolitik. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att bedriva
sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöbrott ger kännbara konsekvenser
för arbetsgivarna, så att lagstiftningens mål om preventiva effekter uppnås.
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
Handels ska ta initiativ till forskning, följa den systematiskt och utforma
arbetsmiljöutbildningar som är till nytta för våra medlemmar. Vi ska verka
för en utvecklad partsgemensam och branschspecifik arbetsmiljöforskning,
som också tar hänsyn till kvinnodominerande yrken. Handels ska aktivt
verka för ett samlat centrum för arbetslivsforskning.
8.2 Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön
Den ökade stressen, ensidiga och monotona arbetsmoment, för varma eller
kalla lokaler, felaktiga arbetsställningar och kemikalieanvändning är exempel på problem med arbetsmiljön. Arbetsplatser med hög grad av otrygga
anställningar har ofta en låg bemanning, vilket sammantaget leder till ökad
belastning och stress hos alla anställda.
Mobbning, kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering, ensamarbete och otrygghet är faktorer som skapar ett dåligt klimat som kan leda till
ohälsa. Orsakerna till dessa typer av arbetsmiljöproblem är ofta bristande
ledarskap, dålig arbetsorganisation, otydliga regler och mål som leder till
stress och ohälsosam arbetsbelastning. Detsamma gäller för faktorer som
orättvis lönesättning, bristande information och inflytande.
Psykiska och sociala brister i arbetsmiljön är vanligen svårare att hantera än fysiska. Handels ska därför arbeta för att skyddsombud och chefer
utbildas i hur man förebygger och hanterar arbetsmiljöproblem av psykisk
och social karaktär. Likaså krävs mer utbildning i att förebygga konflikter,
diskriminering och trakasserier.
Att motverka missbruk av droger och alkohol på arbetsplatserna är en del
i arbetsmiljöarbetet. Detta ska ske med metoder som bygger på delaktighet
och som inte är kränkande för den enskilda. Integritetskränkning är överlag
ett problem, oavsett om det gäller övervakning eller kränkande kontroller
under arbetet och vid rekrytering. Handels ska arbeta för att facket har
större inflytande i att utforma tydliga regelverk som skyddar den personliga
integriteten i arbetslivet.
8.3 Säkra arbetsplatser
Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för alla de
Handels medlemmar som hanterar kontanter och andra stöldbegärliga
varor. Många medlemmar känner oro för att drabbas och dagligen utsätts
medlemmar för brutala rån. Rånen innebär traumatiska upplevelser som
tar tid att bearbeta, vilket medför att personer tvingas byta bransch och i
värsta fall slås ut från arbetslivet. Ju större tillgängligheten blir på varor och
tjänster som tobak, alkohol, apoteksvaror, spel och banktjänster, desto större blir också riskerna för de arbetstagare som ska hantera dessa. Handels
ska verka för ett fortsatt förbud mot försäljning av vin och sprit i dagligvaruhandeln. För att minska risken för rån, hotfulla situationer och andra
former av utsatthet kräver Handels att riskabelt ensamarbete för anställda
inom våra avtalsområden förbjuds.
Minskad kontanthantering ger säkrare butiker. Därför ska Handels verka
för att andra betalningssätt än kontanter finns på alla försäljningsställen
samt att kostnaderna för korttransaktionerna begränsas. Värdetransporter
ska utföras av auktoriserade värdetransportföretag. Handels ska fortsätta
arbeta med våra motparter och myndigheter för att butiker ska använda
| 21
22 |
VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET
den säkraste rånförebyggande tekniken i kombination med andra åtgärder. Handels vill också verka för en lagstiftning som ställer krav på slutna
kontanthanteringssystem. Lagstiftningen bör utformas så att reglerna kan
anpassas efter överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.
En arbetsuppgift som vilar på butiksanställda är legitimations- och ålderskontroll för varor som inte får säljas till minderåriga. Det är orimligt
att arbetstagare riskerar att åtalas vid försäljning till minderåriga om
kontrollen brister. Straffansvaret ska ligga på arbetsgivare eller näringsidkare. Handels accepterar aldrig att unga under 16 år arbetar med kassaarbete.
Är man under 18 år får kassaarbete endast ske under vissa villkor.
8.4 Rehabilitering och trygg omställning
Vi vet genom forskning att ju tidigare rehabiliteringsinsatser sätts in, desto
större sannolikhet är det att människor kan komma tillbaka till arbete.
Under senare år har arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredningar avskaffats. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar har därmed urholkats, vilket
har medfört en betydligt sämre möjlighet till omställning. Vi vet att tillgång
till företagshälsovård innebär att det snabbt går att sätta in utredande resurser, så att rehabilitering och omställning kommer igång.
Handels kräver en sammanhållen politik för rehabilitering och omställning.
Vi vill ha en obligatorisk företagshälsovård som omfattar alla och präglas
av arbetstagarinflytande. En gemensam kvalitetssäkring av företagshälsovården garanteras genom lagstiftning. Företagshälsovården ska vara en naturlig del av ett företags förebyggande arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete
och vara ett stöd för arbetsgivarens och skyddsombudens arbete.
För att alla företag ska omfattas vill Handels också se en särskild rehabiliteringsförsäkring med särskilt stöd för den enskilde som ligger utöver den
ordinarie sjukförsäkringen. Arbetsgivarna ska solidariskt finansiera denna
via arbetsgivaravgifter. Därför är det viktigt att arbetsmiljölagen får en
starkare skrivning med sanktioner om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabiliteringsansvar. För Handels är det avgörande att ha en kompetent facklig
organisation och skyddsombudsorganisation som gör att medlemmarnas
rätt till rehabilitering säkras.
PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG
| 23