Fakta om några djur

Fakta om nå gra djur
Grisar
En grissugga få r cirka tio kultingar två gå nger per å r. Grisar behö ver ungefä r samma
fö da som mä nniskor. Att odla tillrä ckligt med fö da samtidigt som grisarna ska ha mat
kan bli svå rt. Kan grisarna strö va fritt omkring och sö ka sin egen fö da genom att bö ka i
jorden, eller ä ta ekollon och matavfall frå n hushå llet?
Kor
Kor kan fö das upp på ”grä s, klö ver och lö v”. En mjö lkko med vä xande kalv behö ver cirka
5 ton grä s på ett å r. Det krä vs cirka ett hektar (100x100 meter) å kermark fö r detta. En
del
av å krarna på ö n kan anvä ndas fö r att odla klö ver, men det mesta av fodret må ste tas
frå n grä smarker och skogen. Kon skulle kunna beta på grä smark och i skog under
sommaren. Det krä vs mycket arbete att samla in foder fö r vintern frå n skogen. Kanske
behö ver man odla hö och klö ver? En ko på ö n, som enbart ä ter grä s, ger 3 000–5 000
liter mjö lk per å r, (mycket mindre ä n en ko i ett ”normalt” jordbruk). En vuxen person
dricker max en liter mjö lk om dagen. Kan man spara eller bevara mjö lk på nå got sä tt?
Ost, smö r?
Får eller getter
Få r eller getter ä r ett bra alternativ till kor eller grisar. De kan fö das upp på grä s- och
skogsmarker. Ett få r eller en get behö ver 1–2 kg foder per dag (mer om det ä r fä rskt
foder). En get som lever på grä s kan ge 1–2 liter mjö lk per dag mellan mars-december.
Med lite mer spannmå l och ä rter kan det bli 2-3 liter om dagen (mjö lkfå r kan ge 0,5–1
liter mjö lk per dag under tiden mars-december, men det ä r ovanligt att få r anvä nds fö r
mjö lkproduktion). Under januari-mars fö der en get 1–2 killingar, ett få r 2-3 lamm.
Värphöns
Hö nan krä ver ungefä r samma typ av fö da som mä nniskan. En vä rphö na behö ver
motsva- rande cirka 130 gram spannmå l per dag. Det gå r bra att utfodra hö ns med en
blandning av grä s och matavfall, kompletterat med lite spannmå l. Om man lå ter hö nsen
strö va fritt under sommarhalvå ret letar de sjä lva upp det mesta av sitt nä ringsbehov. En
hö na som lever under dessa fö rhå llanden kommer att vä rpa minst ett ä gg varannan dag.
Vilda djur
De vilda djuren utgör i vårt land en mycket liten del av kosthållningen, förutom för de
familjer som sjä lva jagar. I Ö -perspektivet kan jakt föras in som en ekosystemtjä nst ur
flera perspektiv, men i perspektivet ”mat” spelar den samma roll som ”krydda”, eller
som att ”plocka bä r och svamp”. De vilda djuren kan bidra på̊ flera sä tt. Diskutera detta.
Fisk, musslor, skaldjur, alger?
Livsmedelsverkets råd i Sverige gä llande fiskkonsumtion ä r: ”Ä t fisk ofta, gä rna tre
gå nger i veckan”. Ä r det en rimlig nivå om havets ekosystem ska bevaras? Det finns inget
sä kert svar på frå gan, men vä rt att fundera ö ver. Kan havet och dess innehå ll av fisk,
musslor, skaldjur eller alger vara lö sningen fö r en stor del av mathushå llningen på ö n?
Det ä r rimligt och ett sä tt att fö rdjupa kunskapen om de kustnä ra ekosystemens
betydelse. Kanske ä r ett må l fisk i veckan en hå llbar nivå om vi ö versä tter ”ö n” till det
totala fisket på planeten Jorden. Fisket i vä rldshaven sker dessutom ofta fö r att
producera djurfoder. WWF har på sin hemsida en lista ö ver vilka fiskar som ä r OK att ä ta
utifrå n ett hå llbart ekosystemtjä nst-perspektiv.