TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
Annika Widell,
Enheten för Handel och tekniska regler
Tulldagarna 21 oktober 2014
EU:s frihandelsavtal
EU:s förhandlingar om frihandelsavtal
Förhandlingar och avtal
Frihandelsavtal och förhandlingar
• Sydkorea – Avtal i kraft sedan 2011.
• Centralamerika och Colombia och Peru – i kraft sedan 2013.
• Moldavien och Georgien i kraft sedan 1 september 2014, Ukraina –
förväntas träda i kraft senast 31 december 2015.
• Kanada – färdigförhandlat i år. Singapore färdigförhandlat exkl.
investeringar
• Vietnam, Malaysia, Thailand, Indien – förhandlingar pågår.
• Japan – förhandlar sedan 2013.
Transatlantisk historia
1990
1995
Transatlantic New
declaration
Transatlantic
Agenda
(NTA)
1998
2002
2005
2007
2011
2013
Transatlantic
Economic
Partnership
(TEP)
Guidelines
for
Regulatory
Cooperation
and
Transparency
High-Level
Regulatory
Cooperation
Forum
Transatlantic
Economic
Council
(TEC)
Högnivå
TTIParbetsförhandlingarna
gruppen för inleds i juli
jobb och
tillväxt
Varuhandel
• EU och USA handlar varor och tjänster till ett värde av 18 miljarder
kronor varje dag
• EU och Kina handlar varor och tjänster för drygt 9 miljarder kronor varje
dag.
• Sveriges export till USA (2013):
68 miljarder kronor
• Sveriges import från USA (2013):
28 miljarder kronor
Vad ingår i förhandlingarna?
Marknadstillträdespelaren:
•
Tullar
•
Offentlig upphandling
•
Investeringar/investeringsskydd
•
Tjänster
Regulativt samarbete och icke tariffära handelshinder:
•
Regulativt samarbete
•
Tekniska handelshinder
•
Sanitära och fytosanitära åtgärder
•
Samarbete inom vissa sektorer
Regelpelaren:
•
Hållbar utveckling
•
Immaterialrätt
•
Handelsprocedurer med mera
Förhandlingsprocessen
Innan
Under
Efter
• offentlig
konsultation
• konsekvensanalys
• EU-rådet ger
mandat till
kommissionen
• förhandlingsrundor
• juridisk granskning
• löpande dialog
mellan
kommissionen och
medlemsstaterna
• parafering
• översättning
• undertecknande
• godkännande
• provisoriskt
tillämpning
• ratificering
• ikraftträdandet
Regulativt samarbete och tekniska
handelshinder inom TTIP
Heidi Lund,
Enheten för Handel och tekniska regler
Tulldagarna 21 oktober 2014
Vad menas med regulativa frågor?
Varför är de så viktiga?
• Regulativa frågor = Hur industriella varor regleras inom EU och USA och
skillnader i regelverk skapar hinder för handeln
• Att avskaffa tekniska handelshinder för varor (hinder som uppstår av
olika produktkrav) en av de viktigaste frågorna inom TTIP då detta skulle
leda till betydande lättnader för företagen
Vikten av regulativa frågor
Möjliga BNP-vinster genom TTIP (Källa: EU-kommissionen)
34%
NTBs in goods
NTBs in services
56%
10%
Other measures
Regulativa frågorVarför är de så komplicerade?
• Oerhört komplex fråga (eftersom tekniska produktregler, standarder och
hur produkter måste provas skiljer sig mellan marknaderna och att
traditionella regulativa verktyg som t.ex. harmonisering inte bara direkt
kan tillämpas mellan marknaderna)
• Misstro (även om kravskillnaderna på många produktområden
försumbara)
• Utmaningen
Kan regleringsfrågor och tekniska handelshinder
lösas inom ramen för TTIP?
Kommerskollegiums studie
• Kommande frihandelsavtals förhållande till WTO regelverket
• Skillnader mellan regelsystemen i EU och USA
• Förutsättningar till regulativ samstämmighet i några på förhand valda
sektorer (fordon, läkemedel, IKT, medicintekniska produkter och
kemikalier)
• Speciell fokus på: svenska prioriteringar och huruvida svenska
prioriteringar sammanfaller med de europeiska intressena
• Uppdraget förväntades svara på vilka sektorer som är lämpliga för
fördjupat regelsamarbete och vilka vägar och regulativa metoder som
förefaller användbara för olika produktområden
http://www.kommers.se/publikationer/Rapporter/2014/Regulativt-samarbete-och-tekniska-handelshinder-inomramen-for-Transatlantic-Trade-and-Investment-Partnership-TTIP/
Kommerskollegiums studieÖvergripande slutsatser
• Det är inte möjligt att implementera en modell av horisontella
mekanismer som kan gälla för alla sektorsområden inom TTIP – varje
sektor är unik och kräver egna lösningar
• Förtroendeskapande åtgärder på djup regulativ nivå bör premieras
• Olika myndighetes- och organisationsstruktur behöver ej stjälpa
förhandlingarna ifall vissa grundförutsättningar för regulativ
samstämmighet finns:
- tydliga kanaler för en bilateral dialog
- ett forum där de specifika regulativa intressena kan komma till uttryck
- en process som möjliggör en objektiv bedömning av befintliga och kommande regler, med
likvärdig representation från bägge handelsparter
- tydligt mandat
• Ta i beaktande regulativa konsekvenser inom områden som i dagsläget
saknar enhetlighet vad gäller regeltillämpning på MS/delstatsnivå
Kommerskollegiums studieÖvergripande slutsatser
• Prioritet bör ges till de områden där det finns möjlighet att på kort sikt och
med små medel uppnå resultat – dessa åtgärder måste dock utgå ifrån
och hänga samman med en långsiktig och strukturellt överlagd plan,
kanske inom ramen för uppdaterade TTIP-avtal
• På områden där regelskillnaderna är för stora bör långsiktiga åtgärder
vidtas som gör att framtida reglering anpassas för att möjliggöra
samarbete samt undvika nya handelshinder
• Samspelet med det multialaterala handelssystemet (WTO) måste ges
hänsyn – möjligheten till framgångsrika resultat är beroende av att
lösningarna är hållbara i ett internationellt perspektiv
• Internationella harmoniseringsprocesser är många gånger nyckeln för att
samarbetet mellan EU och USA ska ges bästa förutsättningar
Kan regleringsfrågor och tekniska handelshinder
lösas inom ramen för TTIP- slutsatser
• Högt prioriterad fråga för Sverige- Näringslivet visat stort engagemang
• Väldigt positiv respons på svenskt stöd både från EU/US
förhandlingsteam och allmänheten
• Nästa steg?
Tack!
Frågor?
Kontakta gärna oss:
[email protected]
[email protected]
www.kommers.se
