Internationell Ekonomi
Handelshinder
När varor säljs till ett land från ett annat utan att
staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder
frihandel
Motsatsen kallas protektionism
Protektionism
Med hjälp av tullar eller andra åtgärder begränsas
import
Man vill skydda olika branscher mot utländsk
konkurrens
Tull är en särskild skatt på utländska varor
Dessa blir dyrare och då väljer konsumenten
förhoppningsvis inhemska produkter
Andra sätt att begränsa importen är med kvoter eller
kvalitetsnormer
Protektionism
Det är ofta ägare och anställda som kräver skydd mot
bättre eller billigare produkter
Kan vara motiverat under en övergångsperiod för att
skydda landets industri i ett uppbyggnadsskede
En annan anledning att skydda vissa branscher kan
vara nationella säkerhetsintressen (jordbruk,
försvar)
Många länder anser att företag från andra länder
konkurrerar på bättre villkor, t.ex. lägre löner
Tullar ger även statsinkomster
Protektionism
Små länder försöker undvika protektionism…varför?
Om Sverige försöker stänga ute andra länder, kan de
andra länderna svara med samma sak och stänga ute
svenska produkter.
Exportföretagen får mindre inkomster
Deras anställda blir arbetslösa
Risk för handelskrig där alla länder försvårar export
och hindrar tillväxten
Protektionism
Olika handelshinder gör produktionen dyrare och
levnadskostnaderna ökar för konsumenterna
Konsumenterna får betala högre pris för de
inhemska varorna, än för de billigare utländska
Med fri import kan man bekämpa monopol och
karteller
Internationell konkurrens tvingar företag att
rationalisera och utveckla ny teknik
Handelshinder
Hinder som stater sätter upp för att förhindra
frihandel
Delas upp i tariffära och icke-tariffära
Tariffära handelshinder
Handelshinder har skapats sedan urminnes tider
Förr var tull ofta statens och städernas enda sätt att
effektivt skapa inkomster
Tull vid inträde till en stad är välkänt
Tull är fortfarande den vanligaste formen av tariffära
handelshinder
Tull är en avgift som läggs på en vara, som därmed
blir dyrare
Tariffära handelshinder
Efter andra världskriget har tullarna sjunkit kraftigt
från i genomsnitt 40% till 4% av varuvärdet
Tullavgifter kan användas av två skäl: dels för att dra
in pengar till staten, finanstull, och dels för att
skydda inhemsk industri, skyddstull
Att sälja till lägre pris vid export än på sin
hemmamarknad kallas för dumpning
Snedvridning av konkurrensen
Många länder har därför infört antidumpningstull
Icke-tariffära handelshinder
De viktigaste icke-tariffära handelshindren utgörs av
kvantitativa importrestriktioner
Kvotering av kläder och skor från lågkostnadsländer i
Asien är ett vanligt exempel
Sådan importkvotering tillämpas av EU
Kvotering innebär att endast en viss mängd av en vara får
säljas under en bestämd tidsperiod
Vissa länder, framförallt u-länder, använder sig av rena
importförbud där vissa varor helt enkelt inte får
importeras
Frivillig exportbegränsning, t.ex. exportbegränsning av
japanska bilar till USA, är ett relativt nytt sätt att påverka
importen
Icke-tariffära handelshinder
Ett annat hinder kan vara att en viss andel lokalt
producerat innehåll ska ingå i exempelvis bilar som
säljs i vissa EU-länder
Gränskontroll medför kostnader och fördröjningar.
Vissa länder kräver mängder av komplicerade
dokument för att släppa in varor
Rena exportsubventioner är förbjudna men statliga
organ kan kringgå dessa och störa den
internationella handeln
Tidigare förbjöd USA företag i andra länder att köpa
in och sedan sälja vidare datorutrustning till
dåvarande Sovjetunionen
Icke-tariffära handelshinder
Tekniska handelshinder påverkar även handeln
Tidigare krävdes S-märkning för att få importera och
sälja elektrisk utrustning i Sverige. Krävde dyra
tester och tillstånd
Livsmedel från USA som strålats för längre
hållbarhet, tillåts normalt inte att importeras till
Europa
Betalningsregler kan påverka handeln. Vissa länder
kräver t.ex. långa kredittider för att ett företag ska få
exportera varor dit
Har man ont om växlingsbar valuta så kan
valutarestriktioner tillgripas
Icke-tariffära handelshinder
Slutligen kräver en del länder att utlandsägda företag
exporterar en del och driver forskning i landet, s.k.
handelsrelaterade investeringsvillkor
Handelshinders påverkan
Handelshinders påverkan
Argument för frihandel
Att ett land specialiserar sig på det som man är bäst
på är det som alla totalt sett tjänar mest på
För att kunna utnyttja detta fullt ut behövs frihandel
När importen släpps fri uppstår inte längre konstgjorda vinster
i tidigare skyddade branscher -> Hela landets ekonomi blir
mer effektiv då kapital och arbetskraft flyttar till andra
branscher
Genom import får konsumenter och producenter ett större
urval av olika varor -> ökad välfärd.
Industriföretag kan köpa billigare och bättre komponenter ->
stärker konkurrenskraften
Prisnivån pressas ned -> de inhemska företagen måste
effektivisera
Argument för frihandel
Frihandel gör länder mindre konjunkturkänsliga.
Lågkonjunktur inträffar inte överallt samtidigt
Tekniska och kommersiella nyheter kan strömma över
gränserna
Tidsfördröjande tester och godkännanden samt krångliga
standarder kan göra att ett land får svårt att hänga med i den
snabba tekniska utvecklingen
Importskydd som införs i ett land får till följd att andra länder
genomför liknande åtgärder
Frihandel
Det första GATT-avtalet skrevs 1947 och hade för
avsikt att sänka tullarna, vilket skedde från 40% till
4%
1995 tog WTO över efter GATT
150 länder, bygger på GATT
Handel ska ske i öppen konkurrens
Handelsblock som EU är tillåtna
Prisdumpning förbjudet
Kvotering av import tillåts inte
Skyddet för jordbruk debatteras ständigt
