Enheten för inre marknaden
För kännedom:
S-E Söder, N
L-O Lindgren, UD-UrH
Chefen, UD-EU
Chefen, UD-EIM
H Emsgård, UD-EU
G Grén, UD-EIM
G Lind, UD-EIM
C Meimoun, UD-EU
K Lindberg, UD-EU
Ambassaden i Berlin
Tysk-Svenska handelskammaren
Exportrådet
ISA
YTTRANDE
2004-02-13
Dnr 154-2886-03
Utrikesdepartementet
EU-enheten
Sveriges ekonomiska förbindelser med Tyskland
(bilagor)
§
Tyskland är, jämte USA, Sveriges viktigaste handelspartner.
§
Telekommunikationsutrustning, transportmedel, maskiner och
papper är de viktigaste varorna Sverige utför till Tyskland. De
viktigaste införselvarorna från Tyskland är transportmedel, maskiner, kemiska produkter och konsumentvaror.
§
Bioteknik, miljöteknik, livsmedel och möbelindustrin nämns som
branscher med investeringspotential på den tyska marknaden.
Lågpriskedjor inom livsmedel och byggmateriel samt logistikföretag är exempel på branscher som har varit framgångsrika på
den svenska marknaden.
§
Geografiska kärnområden för svenska affärsaktiviteter i Tyskland är regioner kring Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och (genom Vattenfalls förläggning av huvudsätet) numera även Berlin.
§
Att Sverige inte deltar i eurosamarbetet kan på sikt försvaga investeringsklimatet i Sverige.
§
Typiska handelshinder på den tyska ma rknaden på varuområdet
är problem kring ömsesidigt erkännande och märkningskrav. På
tjänsteområdet är det särskilt byggbranschen som upplever administrativa problem vilket enligt vår bedömning har lett till det
sjunkande intresset att göra affärer i Tyskland.
§
Ett aktuellt problem som rör den svenska marknaden gäller krav
från fackföreningar att arbetsgivaren ska betala en tilläggspe nsion för sina tillfälligt stationerade arbetstagare i Sverige.
B O X 6 8 0 3 , 113 8 6 ST O C K H O L M
BE S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 8 9
T E L E F O N : 0 8- 690 4 8 0 0 , F A X 0 8 -3 0 67 5 9
E - P O S T : R E G I S T R A T O R@ K O M M E R S E . SE
W W W .K O M M E R S . SE
Yttrande
2004-02-13
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Uppdraget ............................................................................................... 3
2 Den ekonomiska situationen i Tyskland ................................................. 3
2.1 Den ekonomiska utvecklingen ........................................................ 3
2.2 Prognoser för 2004 .......................................................................... 4
3 Tysklands roll och vikt i världsekonomin .............................................. 4
3.1 Andel av världens BNP ................................................................... 4
3.2 Andel av världshandeln ................................................................... 5
3.3 Forskning och utveckling ................................................................ 8
3.4 Geografisk fördelning av viktiga branscher .................................... 9
4 Handel mellan Sverige och Tyskland ..................................................... 9
4.1 Varuutförsel................................................................................... 10
4.2 Varuinförsel................................................................................... 12
5 Svenska företagsetableringar i Tyskland .............................................. 13
5.1 Investeringar .................................................................................. 13
5.2 Företagsförvärv.............................................................................. 13
5.3 Geografisk fördelning av svenska dotterbolag i Tyskland ............ 14
6 Tyska företagsetableringar i Sverige .................................................... 15
6.1 Investeringar .................................................................................. 15
6.2 Företagsförvärv.............................................................................. 15
6.3 Utvecklingen av investeringsklimatet i Sverige ............................ 16
6.4 Erfarenhet av etablering i Sverige – några exempel...................... 16
7 Handelshinder mellan Sverige och Tyskland ....................................... 17
7.1 Handelshinder på den tyska marknaden........................................ 17
7.1.1 Varor/Tekniska handelshinder................................................ 17
7.1.2 Tjänster ................................................................................... 18
7.1.3 Skatter ..................................................................................... 20
7.1.4 Statsstöd.................................................................................. 20
7.2 Handelshinder på den svenska marknaden.................................... 21
2(21)
Yttrande
2004-02-13
1 Uppdraget
Kommerskollegium har av Utrikesdepartement ombetts att belysa hur
Sveriges ekonomiska förbindelser med Tyskland har utvecklats under
senare år. I rapporten har vi särskilt tagit hänsyn till Tysklands roll och
vikt i världsekonomin och inom EU, handeln mellan Sverige och Tyskland samt företagsetableringar av tyska företag i Sverige respektive
svenska företag i Tyskland. Aktuella bedömningar om vilka branscher
och geografiska områden som är viktigast för Sverige har bl.a. inhämtats
av Tysk-Svenska handelskammaren, Exportrådet och ambassaden i Berlin, Invest in Sweden Agency (ISA) och Invest in Germany. Kollegiet har
därutöver varit i direkt kontakt med enstaka företag och inhämtat aktuella
bedömningar om investeringssituationen i respektive länder.
Som kontaktpunkt för handelshinder på den inre marknaden (så kallat
SOLVIT-center 1 ) har vi även analyserat vilka typer av handelshinder som
förekommer på den tyska respektive svenska marknaden. Den bild vi på
kollegiet har av rådande handelshinder med Tyskland bekräftas av utvecklingen som beskrivs i denna utredning.
2 Den ekonomiska situationen i Tyskland
2.1 Den ekonomiska utvecklingen2
Tyskland, det tidigare ekonomiska lokomotivet i Europa, har under längre tid haft en lägre tillväxt än jämförbara partnerländer. Den genomsnittliga tillväxten åren 1992-1999 var ca 1,5 procent. Efter en tillfällig uppgång år 2000 föll tillväxtsiffran och stannade vid 0,2 procent 2002. Sedan
dess har Tyskland befunnit sig i en utdragen tillväxt- och förtroendekris
hos både medborgarna och näringslivet. Genom en rad reformer försöker
nu den tyska regeringen att återvinna förtroendet.
Stagnationen i den tyska ekonomin kan hänföras till många olika faktorer
och åsikterna om vad den svaga tillväxten beror på går isär. Enligt de sex
ledande tyska ekonomiska instituten är den långvariga eftersläpningen i
tysk ekonomi i huvudsak hemmagjord och hänger ihop med den tyska
återföreningen. Enligt Europeiska kommissionens beräkningar är återföreningen orsak till en tredjedel av den tyska ekonomins låga tillväxt sedan 1990-talet. Tysklands återförening har inneburit överraskande stora
kostnader. Kostnaderna för den ekonomiska och sociala integrationen av
det forna Östtyskland motsvarar årligen cirka 5 procent av BNP. Arbetslösheten i östra Tyskland ligger i dag på omkring 20 procent (i hela Tysk-
1
SOLVIT är ett elektroniskt nätverk inom EU/EES (i Europeiska ko mmissionens regi)
som har till uppgift att informellt försöka lösa konkreta problem som uppstår på EU:s
inre marknad
2
Exportrådet – landrapporter Tyskland, rapportering från ambassaden i Berlin
3(21)
Yttrande
2004-02-13
land på 10,5 procent). Även kostnaderna inom sjukvårds- och pensionssystem har ökat kraftigt.
Förutom återföreningens kostnader anges som orsak för den tyska stagnationen föråldrade administrativa strukturer, särskilt inom arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen. Den politiska splittring som råder i
landet och den federalistiska strukturen som försvårade bl.a. samsynen
kring reformarbetet (så kallade Agenda 2010), nämndes som ytterligare
faktorer för Tysklands stagnation.
Utåt är tysk ekonomi dock fortfarande slagkraftig med fortsatt stark internationell konkurrenskraft. Varuexporten är en av de få tillväxtkomponenterna i tysk ekonomi under senare år. Problemet är den inhemska efterfrågan både när det gäller privat konsumtion och investeringar. Ett
grundläggande dilemma var att de stora finansiella underskotten i förening med stabilitetspaktens krav framtvingade en kontraproduktiv ekonomisk politik med skatteökningar och besparingar vilket i sin tur bidrog
till att hålla den inhemska efterfrågan nere vilket försvårade ansträngningarna att minska arbetslösheten.
2.2 Prognoser för 2004
År 2004 inleddes med en rad reformer, t.ex. av socialsystemet och skattelättnader på 15,6 miljarder euro, för att åter få i gång den tyska ekonomin. Ekonomer ser positiv på den tyska utvecklingen som borde gynnas
av konjunkturuppgången i USA, Asien och Östeuropa. Enligt tyska
forskningsinstitut beräknas tillväxten för 2004 ligga mellan 1,4-1,8 procent.
Östutvidgningen den 1 maj 2004 kommer ytterligare att gynna Tyskland
som redan i dag är största handelspartner för nästan alla nya medlemsländer. Drygt 8 procent av den tyska varuexporten går till dessa länder,
nästan lika mycket som exporten till USA på 10,3 procent. Tyska företag
svarar dessutom för drygt 22 procent av de sammanlagda direktinvesteringarna i de nya medlemsländerna och har därigenom en stark ställning
på marknaden. 3
3 Tysklands roll och vikt i världsekonomin
3.1 Andel av världens BNP
Tyskland är världens tredje största industrination efter USA och Japan,
med en BNP 2002 på 1975 miljarder dollar, vilket innebär 6,1 procent av
världens samlade BNP. EU(15) ligger i storleksordningen på andra plats
efter USA med 8 531 miljarder dollar i BNP vilket motsvarar 26,6 procent. Sveriges andel av den totala BNP var 2002 0,7 procent. 4
3
4
Svenska Dagbladet, 29 januari 2004
Main economic Indicators, 2003/2, OECD, bilaga 1
4(21)
Yttrande
2004-02-13
5(21)
Andel av världens BNP 2002
%
32,3
35
26,6
30
25
20
15
6,1
10
0,7
5
0
USA
EU(15)
Tyskland
Sverige
3.2 Andel av världshandeln
Tyskland har under efterkrigstiden kännetecknats av ekonomisk styrka
och en världsledande exportindustri. Den inhemska ekonomin är väl utvecklad i kraft av den stora inhemska marknaden och det stora skiktet av
mellanstora företag, vilka i många hänseenden utgör ryggraden i den tyska ekonomin.
Tyskland är efter USA världens näst största handelsnation och svarar för
cirka 10 procent av världens totala export. Exporten uppgick år 2002 till
613 miljarder dollar medan importen motsvarade 494 miljarder dollar. 5
Frankrike, USA, Storbritannien och Italien är de största mottagarländerna
av den tyska exporten. 6 Importen till Tyskland dominerades 2002 av Nederländerna, Frankrike och Belgien. 7 Till de viktigaste export- och importvarorna räknas fordon, maskiner, kemikalier, telekommunikationsutrustning samt järn och stål. 8
I samband med den ekonomiska krisen som drabbade många länder i
slutet av 1998 tappade Tyskland cirka 40 procent av sin export till Sydostasien. Även varuutförseln till andra EU- länder påverkades negativt.
En återhämtning skedde emellertid redan året därpå vilket anses bero på
att euron, till vilken D- marken var knuten, var så lågt värderad att de tyska exportprodukterna blev konkurrenskraftigare.
5
Bilaga 2
Bilaga 3
7
Detta på grund av att importen från Nederländerna respektive Belgien i många fall
egentligen utgörs av import från tredje land som förs in via Rotterdam och Antwerpen
8
Bilaga 4
6
Yttrande
2004-02-13
6(21)
Tysklands varuexport och -import 2002
Miljoner euro
Frankrike
Export
69 775
1
Nederländerna
Import
59 396
1
USA
66 596
Storbritannien
54 227
2
Frankrike
49 880
2
3
Belgien
38 048
Italien
3
47 442
4
Storbritannien
33 440
4
Nederländerna
39 539
5
Italien
33 357
5
Österrike
33 268
6
USA
32 776
6
Belgien
31 216
7
Österrike
21 997
7
Spanien
29 654
8
Schweiz
20 997
8
Schweiz
26 634
9
Kina
19 058
9
Polen
16 063 10
Tjeckien
16 196 10
Tjeckien
15 984 11
Japan
15 965 11
Kina
14 495 12
Spanien
15 215 12
Sverige
Japan
13 470 13
12 171 14
Polen
14 028 13
Ryssland
12 891 14
Ryssland
11 352 15
Ungern
11 696 15
Ungern
11 157 16
Norge
10 810 16
Danmark
10 887 17
Danmark
9 437
17
Turkiet
7 393
18
Portugal
6 795
19
Sverige
Turkiet
8 867
6 577
18
19
Finland
6 642
20
Irland
6 448
20
EU:s varuexport till Tyskland
Värde miljarder euro
323,3
330,0
317,0
313,7
320,0
311,5
310,0
300,0
290,0
275,1
280,0
270,0
260,0
250,0
1999
2000
2001
2002
2003
Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 5
Yttrande
2004-02-13
7(21)
EU:s varuimport från Tyskland
Värde miljarder euro
400
355,5
350,8
334,6
350
338,4
288,8
300
250
200
150
100
50
0
1999
2000
2001
2002
2003
Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 6
Tysklands utrikeshandel fördelat på delstater 20029
Miljoner euro
Avsändar- resp.
mottagardelstat
Nordrhein -Westfalen
Bayern
Baden-Württemberg
Hessen
Niedersachsen
Hamburg
Rheinland-Pfalz
Schleswig-Holstein
Bremen
Saarland
Sachsen
Berlin
Brandenburg
Sachsen-Anhalt
Thüringen
MecklenburgVorpommern
Ej fördelat 10
Totalt
9
Import
Export
122 443
85 756
77 956
47 586
44 841
36 439
17 681
12 182
10 532
9 234
8 313
6 183
5 869
4 322
4 233
119 622
102 472
103 762
32 713
48 793
21 855
26 557
11 728
10 184
9 389
13 932
9 232
4 593
4 875
5 086
2 008
2 267
26 779
522 357
124 199
651 259
Tabellen avser varuhandel
23 % av den tyska exporten kan inte fördelas på någon individuell delstat
10
Yttrande
2004-02-13
8(21)
3.3 Forskning och utveckling
För att stärka Tysklands innovationskraft gör tyska regeringen stora satsningar inom utbildning och forskning inom ramen för ett program som
kallas ”partnerskap för innovation”. Regeringen höjde budgeten för utbildning och forskning mellan 1998 och 2004 om 34%. Prioriterade institutioner är skolor och högskolor. Särskilda ”Center för innovationskompetens” byggs upp, framförallt i östra Tyskland. Inom forskningen satsar
staten famförallt på informations- och kommunikationsteknik (Tyskland
nysatsar 3,6 miljarder euro under 2002-2006 på FoU inom
IT/Telekom11 ). Optik, materialforskning och miljöteknik är ytterligare
områden som prioriteras. Bioteknik och nanoteknik nämns som områden
med stort tillväxtpotential. 12
Tyska företag står för 9,7 procent av de totala FoU- investeringarna i
världen. De tyska företagen Daimler Chrysler och Sie mens satsar mest
pengar på FoU av företagen i EU. På tredje plats kommer svenska Ericsson och som fyra ligger tyska Volkswagen. 13
Utgifter för forskning och utveckling i Tyskland
Miljoner euro
Statliga och privata institu tioner
Högskolor
Industri
Totalt
1991
5 457
6 145
26 246
37 848
1992
5 500
6 609
26 579
38 689
1993
5 875
6 817
25 933
38 624
1994
5 932
7 059
25 910
38 902
1995
6 266
7 378
26 817
40 460
1996
6 305
7 652
27 211
41 169
1997
6 272
7 677
28 910
42 859
1998
6 547
7 768
30 334
44 649
1999
2000
2001
6 632
6 873
7 937
8 146
33 623
35 600
48 191
50 619
7 146
8 524
36 332
52 002
År
Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland
11
Vinnova, verket för innovationssystem
Bundesministerium für Bildung und Forschung, Invest in Germany. Bilaga 7
13
Bilaga 8
12
Yttrande
2004-02-13
9(21)
Länder med flest patentgodkännande inom EU
(2002)
Tyskland
25%
USA
24%
Japan
17%
Italien
3%
Övrigt
9%
Sverige
2%
Frankrike
8%
Schweiz
4%
Storbritannien
5%
Nederländerna
3%
3.4 Geografisk fördelning av viktiga branscher
Bilindustrin, som är Tysklands viktigaste bransch, 14 är spridd över hela
landet med kärnområden i södra Tyskland: Volkswagen har sitt säte i
Niedersachsen, Ford finns i Nordrhein-Westfalen medan BMW, Audi
och MAN finns i Bayern och Porsche och Daimler Chrysler (MercedesBenz) i Baden-Württemberg.
Den tunga industrin dvs. stål, papper och kemi finns också i hela landet
(tidigare har den främst varit lokaliserad till Ruhr-området), dock med
tyngd i Nordrhein-Westfalen, Hamburg, Hessen och Bayern. Hamburg är
viktig för i första hand handel och media. Musikindustrin finns i Berlin.
Bayern tillsammans med Baden-Württemberg är huvudområden för IT
och medicinteknik. Bioteknik är stark i München, Heidelberg och Be rlin.
I Dresden satsar man mycket inom forskning.
4 Handel mellan Sverige och Tyskland
Tyskland är det ekonomiskt mest betydande av Sveriges grannländer. Det
ekonomiska utbytet är traditionellt intensivt och utgör en väsentlig del i
de tysk-svenska förbindelserna sedan Hansatiden. Tack vare Sveriges
medlemskap i EU och deltagande i den inre marknaden har de ekonomiska förbindelserna ytterligare förstärkts.
14
Export av fordon utgör 19 procent av den tyska exporten, motsvarande 124 miljoner
euro. Tyskland är den tredje största fordonstillverkaren i världen (efter USA och Japan)
och störst inom EU där det står för 32 procent av fordonstillverkningen, jämfört med
Sveriges 3 procent. Se bilaga 9
Yttrande
2004-02-13
Tyskland är, jämte USA, Sveriges viktigaste handelspartner när det gäller
varor. 15 Under år 2002 gick 10,1 procent av Sveriges totala varuutförsel
till Tyskland, medan införseln av tyska varor utgjorde 18,6 procent av
Sveriges totala import. Sverige kommer år 2002 på trettonde plats som
exportmarknad (efter Kina, som gick om Sverige) och på artonde plats
som importmarknad för Tyskland (Sverige gick om Irland). 16
4.1 Varuutförsel
Fyra branscher står tillsammans för mer än hälften av den svenska varuutförseln till Tyskland:
§
Telekommunikationsutrustning
§
Transportmedel
§
Maskiner
§
Papper/papp
Den tyska andelen av den svenska varuutförseln uppgår idag till ca 10
procent. Ekonomer förväntar sig dock något stigande affärsaktiviteter i
Tyskland och nivån kommer enligt Tysk-Svenska handelskammarens
uppskattning att stabilisera sig de närmaste åren mellan 10 och 11 procent.
Trots att Tyskland redan i dag är Sveriges största handelspartner har den
svenska varuutförseln till la ndet stor ytterligare potential. Med sina 82
miljoner invånare är den tyska marknaden nästan tio gånger större än den
svenska. Den tyska köpkraften per capita är i genomsnitt högre än den
svenska.
Under 2002 gick USA för första gången upp som Sveriges största exportmarknad, en position som Tyskland tidigare haft sedan 1964, med
några få avbrott. Tyskland ligger dock kvar på andra plats (även under
perioden januari till september 2003) och är fortfarande en mycket viktig
exportmarknad för Sverige. 17
År 2002 uppgick den svenska utförseln till Tyskland till 79,8 miljarder
kronor, 18 vilket motsvarar en minskning om ca 4 procent jämfört med år
2001. Varuutförseln uppgick under perioden januari till september 2002
15
För tjänster saknas statistik. En indikation på att Tyskland även på tjänstesidan är av
mycket stor vikt är siffror från turistbranschen. Tyskland ligger på andra plats när det
gäller övernattningar i Sverige, efter Norge. Sedan år 2000 har antal tyska gästnätter i
Sverige ökat med ca 10 procent. Bilaga 10.
16
Det finns vissa brister i den statistiska redovisningen inom EU. Information om ursprungsland redovisas inte för den import som kommer till Sverige via annat EU -land.
Detta medför att t.ex. Sveriges import från EU överskattas med ca 30-40 miljarder årligen efter 1994 (och importen från länder utanför EU underskattas i motsvarande mån).
Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med
avsändarlandet i EU som svensk motpart
17
Exportrådet
18
Enligt Tysk-Svenska handelskammaren 8,6 miljarder Euro under 2002
10(21)
Yttrande
2004-02-13
11(21)
till 59,8 miljarder kronor. Motsvarande period för 2003 var 62,1 miljarder kronor, dvs. en ökning om 4 procent. Man kan därmed se en ökning
under 2003 beträffande den svenska varuutförseln till Tyskland, efter 3
års nedgång.
Svensk varuutförsel till Tyskland
Värde miljarder kr
87,4
90,0
83,2
77,5
80,0
70,0
79,8
82,8
76,9
72,9
70,0
66,4
62,8
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 11
Minskningen av varuutförseln till Tyskland de senaste åren beror enligt
ekonomer på följande:
§
Andra regioner, inte minst USA och Asien, har fått större betydelse
för Sverige och andra EU-länder.
§
För att göra goda affärer i Tyskland är det ofta nödvändigt att etablera
sig med ett eget dotterbolag i Tyskland. Detta förklarar också varför
omsättningen för de svenska dotterbolagen i Tyskland oftast är större
än den svenska utförseln. Det kan innebära mindre direktutförsel till
Tyskland, men totalt sett högre koncernomsättning.
§
Sjunkande köpkraft hos privata hushåll i Tyskland har lett till en
minskad efterfrågan på konsumentvaror och personbilar.
§
Intresset och strävan att etablera sig i Tyskland är svagt. Det finns
enligt Tysk-Svenska handelskammaren fortfarande stora möjligheter
för svenska företag att etablera sig i Tyskland.
§
Valutasvängningen har spelat en stor roll. Sedan i början av 1996 har
valutasituationen mellan D- marken och kronan varit stabil. Med Sverige utanför Euroområdet återstår en stor osäkerhet. En viktig roll
spelar även den vikande dollarkursen.
Yttrande
2004-02-13
12(21)
§
Enligt Exportrådet är telekomsektorn den bransch som drabbats mest
och som lett till de sjunkande siffrorna tillsammans med pappersind ustrin, som sjönk på grund av den internationella prisnivån.
§
Varorna går ofta via andra transportvägar, t.ex. från svenska dotterbolag i andra medlemsländer, varför statistiken inte är helt pålitlig.
4.2 Varuinförsel
Sverige importerar framförallt följande från Tyskland:
§
Maskiner
§
Transportmedel
§
Kemiska produkter
§
Konsumentvaror
Tyskland är Sveriges största införselland före Danmark och Norge och
även ett av de få länder där Sverige har en negativ handelsbalans, dvs.
den svenska varuinförseln från Tyskland är större än Sveriges varuutförsel till Tyskland. Varuinförseln ifrån Tyskland stod under 2002 för 18,9
procent av Sveriges totala import. Införseln uppgick till 119,7 miljarder
kronor, vilket är en ökning med ca 3 procent jämfört med 116,2 miljarder
2001. Varuinförseln uppgick under perioden januari till september 2002
till 88,5 miljarder kronor. Motsvarande period för 2003 var 91,7 miljarder kronor, dvs. en ökning med 4 procent. Därmed bygger Tyskland ut
sin dominerande ställning som huvudimportkälla för Sverige.
Svensk varuinförsel från Tyskland
Värde miljarder kr
140,0
118,0
116,2
119,7
124,7
120,0
104,4
100,0
102,5
92,5
90,5
84,2
80,0
73,6
60,0
40,0
20,0
0,0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 12
Yttrande
2004-02-13
5 Svenska företagsetableringar i Tyskland
5.1 Investeringar
Den tyska marknaden attraherade 2002 särskilt investeringar från Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Irland. Sverige låg 2002 på en
sjunde plats. De svenska direktinvesteringstillgångarna i Tyskland låg på
80 miljarder kronor 2002 vilket innebär en minskning om 19 miljarder
kronor jämfört med år 2001. Minskningen förklaras enligt Riksbanken
delvis av koncernomstruktureringar. 19
Tysk-Svenska handelskammaren påpekar att några svenska branscher har
stor potential på den tyska marknaden. Som exempel nämns möbelindustrin, miljöteknik och livsmedel. Bioteknik skulle kunna överraska i positiv bemärkelse. 20
5.2 Företagsförvärv
StoraEnsos uppköp av Feldmühle och SCAs uppköp av tyska PWA Dekor innebär att dessa företag är störst inom papperstillverkning i Tyskland. Flera svenska företag har marknadsledande positioner inom sina
respektive branscher, t.ex. Sandvik, Tetra Pak och Alfa Laval.
Tyskland utgör den största marknaden för vissa svenska företag, t.ex.
IKEA (med säte i Nederländerna) och H&M (som helt nyligen köpte
tyska GAP). Stor omsättning har dessutom SKF, Ericsson och SEB (SEB
har köpt tyska BfG-Bank).
Som det mest betydelsefulla svenska engagemanget i Tyskland anses
etableringen av energikoncernen Vattenfall i Berlin och uppköpet av ett
antal tyska energiföretag. 21 Därmed ligger Vattenfall på tredje pla ts i tysk
energiförsörjning och är numera det största svenska dotterbolaget.
19
Bilaga 13
Schwedische Handelskammer, Jahrbuch 2003
21
BEWAG, VEAG, LauBAG och HEW
20
13(21)
Yttrande
2004-02-13
14(21)
5.3 Geografisk fördelning av svenska dotterbolag i Tyskland
Geografiska kärnområden för svenska affärsaktiviteter är regionerna
kring Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och (genom Vattenfalls förläggning av huvudsätet) numera även Berlin.
Svenska dotterbolag i Tyskland
Postnr
område
Företag
Anställda
Antal
2003
2002
0=Dresden
12
14
1,7
6 500
6 500
4,6
800
800
2,3
1=Berlin
65
64
9,3
27 700
14 900
19,8
7 000
4 700
20,0
2=Hamburg
153
153
21,9
23 300
21 000
16,6
6 250
6 050
17,8
3=Hannover
46
50
6,6
4 700
4 700
3,4
1 000
1 000
2,9
4=Düsseldorf
131
136
18,7
16 500
30 300
11,8
4 900
5 800
14,0
64
67
9,1
6100
6 200
4,4
2 500
2 700
7,1
6=Frankfurt
105
113
15,0
20 100
20 800
14,3
4 650
4 650
13,3
7=Stuttgart
53
62
7,6
7700
9 500
5,5
1 350
1 600
3,9
8=München
40
38
5,7
12 000
10 000
8,6
2 550
2 450
7,3
9=Nürnberg
31
29
4,4
15 400
14 100
11,0
4 000
3 750
11,4
700
726
100
140 000
138 000
100
35 000
33 500
100
5=Köln
Summa
%
Antal
2003
2003
Omsättning
2002
%
Miljoner euro
2003
2002
2001
Källa: Tysk-Svenska Handelskammaren och Kommerskollegium. Färgnyanserna i kartan till höger är bara till för ökad synlighet
%
2002
Yttrande
2004-02-13
6 Tyska företagsetableringar i Sverige
6.1 Investeringar
Den svenska marknaden har varit särskilt framgångsrik i att attrahera
investeringar från USA, Finland och Storbritannien. Tyska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick år 2002 till 63 miljarder kronor. 22
Detta innebär en minskning om 7 miljarder kronor jämfört med år
2001.23
Tyska företag investerade 2002 framförallt i länder som Storbritannien,
Frankrike och de nya medlemsländerna. Sverige kommer först på tionde
plats. Viktigaste investeringsregioner är Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Ekonomer bedömer att det finns en oexploaterad potential av direktinvesteringar från Tyskland, t.ex. inom högteknologibranschen. En rapport
från OECD visar att Sverige tog emot 15 procent av de utländska direktinvesteringarna i högteknologiska branscher bland OECD- länderna me llan 1995-2002. Resultatet tyder på att högteknologisk kompetens har
spelat särskilt stor roll för Sveriges attraktionskraft som investeringsland
under perioden. 24
6.2 Företagsförvärv
Det finns cirka 800 tyska dotterbolag i Sverige men formellt registreras
endast cirka 700. Flera mindre företag har dragit sig tillbaka, likaså
IT/Telekombolag, som dock under 2003 börjat återvända. 25
Uppköp av svenska företag genom tyska företag sker framförallt i de
traditionella branscherna. Som exe mpel kan nämnas svenska AGA som
köptes av Linde, delar av Scania som ägs av Volkswagen och EON som
äger delar av Sydkraft. Vidare betydelsefulla investeringar har gjorts av
Bosch, Villeroy (köpte Gustavsberg AB) samt tyska staten som genom
Deutsche Bahn köpte upp det svenska logistikföretaget BTL via Sche nker och Deutsche Post som via DHL köpte upp svenska ASG. Det svenska Scancem köptes år 2000 upp av det stora tyska företaget Heidelberg
Zement.
22
Riksbanken. Bilaga 14
Totalt sett uppgick de utländska direkt investeringstillgångarna 2002 till 1040 miljarder kronor
24
ISA
25
Svenska Handelskammaren
23
15(21)
Yttrande
2004-02-13
16(21)
Utlandsägda företag i Sverige 2002
Antal anställda, tusental
120
108
100
80
60
54
60
48
47
40
40
39
40
32
20
10
0
USA
Stor britannien
Finland
Nederländerna
Danmark
Tyskland
Frankrike
Norge
Schweiz
Belgien/
Luxemburg
6.3 Utvecklingen av investeringsklimatet i Sverige
Sverige deltar inte i eurosamarbetet. Efter folkomröstningen den 14 september 2003 står det klart att Sverige tills vidare inte kommer övergå till
den gemensamma valutan, euron. Sveriges ställning som investeringsland
kan på sikt försvagas av beslutet menar vissa ekonomer. Det är viktigt för
den svenska utvecklingen att Sverige genom den ekonomiska politiken
och åtgärder för att förbättra företags- och investeringsklimatet, skapar
förtroende hos utländska investerare. 26
Konkurrensen om utländska investeringar hårdnar. Sveriges grannlä nder
erbjuder konkurrenskraftiga alternativ för utländska investerare. Länderna i Central- och Östeuropa erbjuder hög kompetens och ofta till låga
kostnader. Kompetensdrivna investeringar går i allt högre utsträckning
till länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Samtidigt flyttas enklare
produktion till de mindre utvecklade östeuropeiska länderna eller till Asien.
6.4 Erfarenhet av etablering i Sverige – några exempel
Flera branscher som kollegiet varit i kontakt med upplever Sverige som
en attraktiv marknad för tyska företag.
Den tyska lågprislivsmedelskedjan Lidl etablerade sig i Sverige 2003,
kedjans låga priser har inneburit ökad konkurrens i branschen. Lidl möttes av stor uppmärksamhet från massmedia.
26
ISA; se också kommentar från Daimler Chrysler i nästa avsnitt
Yttrande
2004-02-13
VD för Lidl Sverige KB anser att Sverige är en mycket bra marknad för
företaget. Det var inte helt okomplicerat för Lidl att etablera sig i Sverige. Lidl uppfattar int e att problemen berodde på att Lidl är ett tyskt företag, utan på att svenska plan- och bygglagen är komplicerad. Lidl upplever inte heller att de blivit diskriminerade. Alla företag, svenska som utländska som vill etablera sig och bygga lokaler i Sverige möts av samma
problem.
Det tyska lågprisbyggmaterielföretaget Hornbach har nyligen öppnat ett
varuhus i Göteborg, och ska inom en snar framtid öppna i Malmö och
Norrköping. VD för Hornbach Sverige anser att Sverige är ett mycket bra
land att etablera Hornbach i. Samarbetet med svenska myndigheter har
fungerat mycket bra.
Daimler Chrysler-Mercedes Benz etablerade sig i Sverige för ca tio år
sedan. De upplever Sveriges medlemskap i EU som mycket positivt.
Handeln med t. ex. Norge, som inte är medlemmar, innebär alltid merarbete.
Daimler Chrysler beklagar däremot att Sverige inte röstade ja till euron.
Hanteringen av dubbla valutor försvårar både redovisning och interndebitering inom företagen. Den svenska kronans instabilitet gentemot euron
försvårar dessutom företagens planering.
7 Handelshinder mellan Sverige och Tyskland
7.1 Handelshinder på den tyska marknaden27
7.1.1 Varor/Tekniska handelshinder
Varor står för den största delen av de handelshinder som inrapporteras till
Kommerskollegium. Typiska handelshinder på varuområdet är problem
kring ömsesidigt erkännande (t.ex. på fordonsområdet), märkning och
förpackningar.
Exempel:
§
27
Ett system för utomhyttsstyrning av lastbilar, så kallat ReCoDrive,
uppfunnet av en svensk konstruktör, kunde inte säljas på den tyska
marknaden trots att det var godkänt för användning i Sverige (princ ipen om ömsesidigt erkännande tillämpades alltså inte). Tyska myndigheter krävde att systemet skulle provas av ett provningsorgan enligt tyska krav. Ärendet anmäldes till kollegiet 1999. Efter ett antal
försök att hitta en lösning, bl.a. med inblandning av Europeiska
kommissionen, avslutades ärendet sommaren 2003 utan att ett ömsesidigt erkännande kunde uppnås. Systemet godkändes först efter tysk
provning.
Bilaga 15
17(21)
Yttrande
2004-02-13
§
Ett företag hade utvecklat en ny teknologi för sedelhantering för insättnings- och uttagsautomater. Deutsche Bundesbank ville enbart
testa produkten genom medverkan av en tysk bank som installerar
produkten i Tyskland. Problemet var dock att tyska banker inte vill
installera denna nya teknologi innan Deutsche Bundesbank givit sitt
godkännande. Efter att ha varit i kontakt med ECB och Deutsche
Bundesbank lyckades vi att få till stånd ett möte där företaget och
Deutsche Bank kunde enas om testproceduren.
§
Ett aktuellt handelshinder är det tyska pantsystemet för dryckesförpackningar som infördes den 1 oktober 2003. Systemet, som innebär
att engångsdryckesförpackningar beläggs med en straffpant, har slagit
hårt mot förpackningsindustrin och svenska dryckesproducenter. Förslaget, som anmäldes av Tyskland inom den s.k. 98/34-proceduren,
kritiserades av en rad medlemsstater, bland annat Sverige. Europeiska
kommissionen har nyligen initierat ett överträdelseförfarande mot
Tyskland.
7.1.2 Tjänster
Tjänster står för nästan en tredjedel av registrerade handelshinderärenden. För närvarande har det svenska SOLVIT-centret dock inget aktuellt
ärende med Tyskland. De hinder som förekommit tidigare rör framförallt
bygg- och transportsektorn. Motivet för de tyska reglerna på detta område är oftast att stävja illegal verksamhet och skatteflykt.
Det är ett problem att åstadkomma lösningar på federal nivå. Den federala strukturen i Tyskland gör att lösningarna tillämpas på olika sätt i
delstaterna.
Exempel:
§
28
Plikten för tjänstetillhandahållare inom byggsektorn att anmäla verksamheten hos de regionala tillsynsmyndigheterna.28 De tyska reglerna och kontrollen genom tyska polisen innebär en betydande administrativ och ekonomisk belastning för svenska byggföretag. Reglerna
är i det närmaste omöjliga att efterleva vid efterleveranser och reklamationer. Kollegiet har lyckats få undantag i ett fall, nämligen för
byggföretag som säljer och monterar trähus i Sachsen. Problemet
verkar däremot finnas kvar i andra delstater, men kollegiet har för
närvarande inga aktuella klagomål registrerade. Detta kan enligt Exportrådet bero på att intresset av svenska byggföretag för den tyska
marknaden har minskat.
Landesarbeitsämter. Se för en närmare hinderbeskrivning dnr 155-676-2002
18(21)
Yttrande
2004-02-13
§
Ett annat exempel gäller den tyska lagstiftningen om anställning av
chaufförer från tredje land i yrkesmässig godstrafik. La gstiftningen är
avsedd att bekämpa olagligt arbete vilket ledde till att svenska åkerier
inte längre fick anlita tredjelandsförare som inte hade arbets- eller
uppehållstillstånd i Sverige.Vid överläggningar mellan Nederländerna och Tyskland diskuterades ett undantag för ren transittrafik. Men
inte heller här kunde det garanteras att undantaget skulle tillämpas
lika i alla delstaterna eftersom poliskontrollerna ligger inom delstaternas kompetens, vilket leder till att den federala regeringen inte har
möjlighet att ingripa. 29
Ett annat problem tjänstetillhandahållare upplever är att tyska myndigheter ofta uppställer etableringskrav, något som strider mot den principiella tanken med den fria rörligheten för tjänster. Problemet kommer förhoppningsvis att försvinna när Europeiska kommissionens förslag om ett
ramdirektiv träder i kraft. Medlemsstaterna kommer att bli skyldiga att gå
igenom sin lagstiftning på alla nivåer för att undersöka om den innehåller
åtgärder som enligt en ”svart lista” är förbjudna. Andra nationella krav
måste motiveras inför kommissionen för att kunna behållas.
Exempel:
§
Enligt en lag som infördes den 1 januari 2002 har tjänstetillhandahå llare i Tyskland en skyldighet att deponera motsvarande 15 procent av
den ersättning de erhåller från sin avtalspart till ett skattekontor. Denna skyldighet föreligger dock inte om tjänstetillhandahållaren får ett
undantag från denna skyldighet, så kallat Freistellungsbescheinigung.
Det har visat sig att möjligheten att erhålla intyget fordrar omfattande
administrativt arbete genom ifyllande av långa detaljerade formulär
på kanslityska, bevis på utländsk registrering och skatteplikt från lokala skattemyndigheten i hemlandet med stämpel och underskrift.
Även om kravet gäller både för utländska och inhemska företag, är
särskilt kravet på att det ska finnas en kontaktperson i landet, så kallat
Empfangsbevollmächtigter, särskilt betungande för utländska företag
och strider mot tanken med fri rörlighet. Kollegiet har med hjälp av
det tyska SOLVIT-centret åstadkommit att kravet på Empfangsbevollmächtigten inte finns kvar.
§
Ett annat problem som gällde samma lagstiftning 30 är att en del av
ersättningen för utförda arbeten till utländska byggföretag hålls inne
till förmån för den tyska semesterkassan (Urlaubskasse). Denna fråga
behandlades av EG-domstolen i målet Finalarte. 31 Den hänskjutande
domstolen fann senare att de tyska kraven var oproportionerliga.
Handelshindret är numera löst i hela Tyskland.
29
Se kollegiets yttrande dnr 313-2358-2001
Gesetz zur Eindämmung illegaler Betätigung im Baugewerbe
31
Se förenade målen C-49, 50, 52, 54, 68/98
30
19(21)
Yttrande
2004-02-13
20(21)
Ett handelshinder inom transportsektorn som är under uppsegling är införandet av ett elektroniskt vägavgiftssystem för lastbilar på tyska motorvägar. Införandet har dock kraftigt försenats eftersom tekniken inte fungerat. Tyska staten har nu stämt företaget som fick i uppdrag att utveckla
systemet. Förseningen har lett till staten gick miste inkomster på nästan
tre miljarder euro. Hur svenska åkerier kommer att drabbas av det nya
systemet - som vi i dagsläget inte vet när det kommer att införas - återstår
att se.
7.1.3 Skatter
Förutom problemet med skattedeposition för byggföretag, som nämndes
ovan, anmäler företag hinder på skatteområdet där det ofta är långa handläggningstider hos tyska skattemyndigheter, bristfälliga språkkunskaper
och svåråtkomlig information på myndigheternas hems idor.
7.1.4 Statsstöd
Tyskt statsstöd, som försämrar konkurrensläget för svenska företag på
den tyska marknaden, är ett problem som kollegiet har uppmärksammat
vid olika tillfällen. Tyskland är det EU-land som ger mest stöd till nä ringslivet, cirka 35 miljarder euro per år. Stenkolsindustrin i Ruhrområdet
t.ex., som idag sysselsätter ca 35 000 personer, får cirka 7 miljarder euro
i stöd. Ett förslag som har tagits upp av tyska politiker är att stödåtgärderna borde minskas de kommande fem åren. Detta debatteras för närvarande över partigränserna.
Handelshinder med Tyskland 1997-2003
varumärken
2%
Tekniska handelshinder
50%
övrigt
4%
tjänster
23%
statsstöd
4%
skatter
11%
miljöregler
4%
offentlig upphandling
2%
Yttrande
2004-02-13
7.2 Handelshinder på den svenska marknaden
Handelshinder på den svenska marknaden som kollegiet har fått vetskap
om gäller framförallt skattefrågor, säkerhetskrav på produkter där ytterligare tester krävs och införsel av fordon.
Exempel:
§
En medicinteknisk apparat godkändes inte av Socialstyrelsen trots att
den var CE- märkt. Detta på grund av att man ifrågasatte de terapeutiska effekterna av apparaten.
§
Ett problem som Tysk-Svenska handelskammaren anmälde, men som
verkar ha tappat betydelse, gäller en straffränta på momsinbetalningar
som tyska leverantörer måste betala till skattemyndigheten.
§
Vid införsel av motorfordon från Tyskland (som är ändrade eller ombyggda i förhållande till originalutförande) godtas ofta inte intyg utfärdade av tyska provningsorgan. Detsamma gäller för vissa typer av
stylingtillbehör som typgodkänts av de tyska organen. Ett ytterligare
problem på fordonsområdet gällde ett företag som hade tagit fram en
lastbil som enligt företagets undersökningar efterfrågades i Europa.
Sverige var det enda landet där lastbilen inte godkändes. Motiveringen var enligt företaget att modellen inte uppfyllde de svenska kraven
på krockstabilitet.
§
Ett aktuellt problem som Tysk-Svenska handelskammaren avser att
anmäla till det tyska SOLVIT-centret, gäller krav från fackföreningar
att arbetsgivaren ska betala en tilläggspension för sina arbetstagare i
Sverige. Denna tilläggspension ska även betalas då arbetstagaren arbetar tillfälligt i Sverige. I svenska kollektivavtal finns en skyldighet
att betala denna tilläggspension även för tyska företag, även för det
fall att de tyska arbetstagarna aldrig skulle kunna utnyttja detta.
Ärendet har avgjorts av kommerserådet Håkan Jonsson i närvaro av stf.
enhetschefen Nils Eric Persson och avdelningsdirektören Anna Öfele,
den sistnämnda föredragande. I ärendets handläggning har även deltagit
jur.stud. Emelie Alvin.
Enligt Kommerskollegiums beslut
Anna Öfele
21(21)
