Ingen klor- eller syradoppad kyckling i TTIP

Styrelsens yttrande nr 36
Motion Västra Götaland nr 8
Ingen klor- eller syradoppad kyckling i TTIP
Inkomna motioner
LRF Västra Götaland yrkar att riksförbundsstyrelsen ges i uppdrag att tydligare agera
för att kycklingkött som genomgått kemisk behandling för att minska antalet sjukdomsalstrande bakterier inte ska ingå i ett TTIP-avtal mellan EU och USA.
Styrelsens redovisning
Riksförbundsstyrelsen tolkar yrkandet från LRF Västra Götaland som att man vill att
LRF fortsätter att arbeta för att den eventuellt ökade import som blir resultatet av
TTIP-förhandlingen lever upp till europeiska och svenska krav på djurhållning och
hygien i livsmedelskedjan.
Riksförbundsstyrelsen delar denna ståndpunkt och tar tillfället att tydliggöra hittillsvarande TTIP-position samt redogöra för LRFs arbete med frågan så här långt.
Riksförbundsstyrelsen har alltsedan förhandlingen om TTIP (Transatlantic Trade and
Investment Partnership) inleddes sommaren 2013 drivit linjen att ett väl balanserat
avtal är bra för Europas jordbruk. EU är världens största exportör av jordbruksprodukter och livsmedel. Vidare är USA EUs näst viktigaste handelspartner för dessa
produkter. EU och därmed Sverige är beroende av bra villkor för exporten för att
bibehålla en god balans mellan utbud och efterfrågan på den inhemska marknaden.
Samtidigt har jordbruket flera defensiva intressen i handelsrelationen till USA. EUs
styrka ligger i att exportera förädlade livsmedel medan USAs ligger i en relativt EU
bättre konkurrenskraft i råvaruproduktionen. Detta förhållande är något förhandlarna
måste ta hänsyn till. Styrelsen noterar att LRFs övergripande positioner i förhandlingen om TTIP finns redovisade i ett yttrande till riksförbundsstämman 2014.
Lika konsekvent har riksförbundsstyrelsen drivit frågan att regeringen och EUkommissionen måste stå upp för svenska och europeiska regler och produktionsmetoder inom animaliesektorn samt att EU i TTIP inte gör eftergifter och öppnar för
import av produkter som inte lever upp till dessa. En viktig del av denna position är
just frågan om EUs och USAs olika metoder för att säkerställa biosäkerheten för
kyckling och andra fjäderfäprodukter.
Som LRF Västra Götaland skriver har vi genom förebyggande åtgärder under en lång
tid uppnått en låg förekomst av salmonella i svenska livsmedel. Risken för att få in
salmonella i livsmedelskedjan skulle helt klart öka om de förebyggande åtgärderna
ersattes av en kemisk sanering efter slakt. Framför allt skulle kontaminering av grönsaker och vatten bli större med fler salmonellabakterier i omlopp i samhället. Olika
typer av sanering efter slakt kan aldrig ersätta en god hygien. Den låga användningen
av antibiotika inom svensk kycklingproduktion visar att vårt sätt att hålla kyckling är
det rätta även ur ett hållbarhetsperspektiv.
EUs och USAs olika syn på antibiotika i animalieproduktionen är en annan fråga
som riksförbundsstyrelsen drivit mycket aktivt sedan förhandlingen om TTIP startade. I USA är det fortfarande tillåtet att använda antibiotika för att stimulera djurens
tillväxt. I EU är detta förbjudet sedan 2006 och i Sverige är det förbjudet sedan 1986.
LRFs budskap har varit att amerikansk export av animalieprodukter ska leva upp till
europeisk lagstiftning också när det gäller antibiotika. Från att inte alls ha varit på
dagordningen lyfts antibiotikafrågan idag fram av Sverige och EU-kommissionen
som ett område för samarbete inom ramen för TTIP.
Riksförbundsstyrelsen poängterar också vikten av att svenska intressen, i fråga om
EUs och USAs olika produktionsmetoder och kontrollsystem inom animalieproduktionen, inte får stå tillbaka för andra starka EU-intressen såsom exempelvis att få
erkännande av EUs geografiska ursprungsbeteckningar.
LRF driver frågan om förhandlingsparternas olika produktionsmetoder i alla sammanhang där förhandlingen om TTIP kommer på tal. Det handlar om debatter, seminarier och debattartiklar, men också om brev och samtal med politiker och tjänstemän både i Stockholm, Bryssel och Washington. Också i den europeiska bondeorganisationen Copa/Cogeca driver LRF frågan.
Särskilda kontakter har tagits med EU-kommissionen. Med kommissionen, som sköter EUs handelsförhandlingar, har riksförbundsstyrelsen haft både direktkontakt och
brevväxling. EUs handelskommissionär talar liksom övriga beslutsfattare om att
europeiska standarder för hälsa och miljö inte ska sänkas. Samtidigt handlar EUs och
USAs handelsförhandling om att förbättra möjligheterna till ökad handel och USA
vill se förbättrade möjligheter för jordbruksexporten, bland annat kyckling.
Kompromisser kommer att bli aktuella, som i alla förhandlingar. Ibland möts riksförbundsstyrelsen av synpunkten att problemet med klor- eller syradoppad kyckling kan
lösas genom att konsumenterna själva ges möjlighet att välja produkt efter hur den
producerats. Vidare poängteras att det finns ett mervärde att ta ut för europeiska produkter. Svaret från LRF är i dessa sammanhang otvetydigt: Så länge svenska producenter inte har ett val utan måste leva upp till vissa krav måste den svenska regeringen och EU-kommissionen säkerställa att konkurrenskraften i det europeiska jordbruket inte urholkas.
Riksförbundsstyrelsens arbete med förhandlingen om TTIP är inte avslutat ens när
bläcket på avtalet torkat. Därefter följer arbete med ett för jordbruket bra genomförande.
Styrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen anses besvarad med vad riksförbundsstyrelsen anfört.