Europeiska
Unionen
Historia
1950-talet
z Ett trasigt Europa
z Krigströtta
z Internationellt – FN
z Europa – andra former?
z Federation?
EKSG
Dämpa möjligheter till konflikter
z Kotroll av råvaror som kriget
kräver
z Kol och Stål (kulor och krut)
z Frankrike, Västtyskland, Belgien,
Nederländerna, Luxemburg,
Italien.
z
EKSG 1952
EKSGs institutioner
Höga myndigheten
z Gemenskapsförsamling
z Särskilda ministerrådet
z Domstolen
z Revisionsrätten
z
z
Luxemburg
Fortsatt samarbete
Det befintliga samarbetet
fördjupades
z Bilda nya ”gemenskaper”
z Misslyckanden
z Euratom
z EEG
z
EEG
Romfördraget
z Fördjupad ekonomisk integration
z Stärkt gentemot omvärlden
z Stärkandet av gemensamma
politiska institutioner
z Fusionsfördraget 1967 -> EG
z Tre institutioner blir en
z
Ständiga frågor
Federation eller Gemenskap
z Kommissionens och parlamentets
roll
z ”Den tomma stolens politik”
z Luxemburgkompromissen
z Strävan efter enighet i rådet
z Praxis sedan dess
z
HAAG 1969
Fördjupat samarbete
z Gemensam jordbrukspolitik
z Den gemensamma
marknaden fullbordades
z Utvidgning?
z
Första utvidgningen
1973 – Nya medlemmar
z Danmark
z Irland
z Storbritannien
z Grekland släntrade efter
z
1973
EFTA
Ett alternativ till EG
z European Free Trade
Association
z Samarbetsavtal
z
Växelkursmekanism
Finansiell turbulens på 1970-talet
z Protektionism
z Euro-pessismism och Euro-skleros
z ERM – växelkurssamarbete 1979
z
Nya medlemmar
12 Nya medlemmar: Grekland,
Spanien och Portugal.
z Många medlemmar, svårt fatta
beslut.
z Enhetsakten
z En politisk förstärkning och
effektivisering.
z
Maastrichtfördraget
1990-talet
z Bildandet av EU
z Euro
z Pelarstrukturen
z
1995
2004 och 2007
Kandidater?
Vart ska EU ta vägen?
Kan det bli FÖR stort?
Hur förstå utvecklingen
z
Neofunktionalism
z
Intergovernmentalismen
z
Federalistisk vision och
gemensam identitet
EUs verksamheter
z
z
1.
2.
3.
En mängd olika politikområden
Tre pelare (1, 2 och 3)
EG – De europeiska
gemenskaperna
Utrikes- och Säkerhetspolitik
Polisiärt och straffrättsligt
samarbete
Pelare 1 – Europeiska
gemenskapen
z
z
Tidigare EG
Tre syften
z
z
z
z
z
z
z
z
Reglering
Omfördelning
Makroekonomisk stabilisering
EXEMPEL
Den inre marknaden
Gemensam jordbrukspolitik
Gemensam handlespolitik
Miljöpolitik, etc.
Pelare 2 - Gemensam utrikes
och säkerhetspolitik (GUSP)
Mellanstatligt samarbete om
säkerhetsfrågor
z Ministerrådet ansvar för GUSP
z Ländernas utrikesministrar
z Fredsbevarande styrkor och
stridande förband
z
Pelare 3 – Polisiärt och
straffrättsligt samarbete
z
Nattväktarstaten
z
z
z
Lag och ordning
Kontroll över territoriet
Utveckling från Maastrichfördraget
z
z
Amsterdamfördraget
Fortsatt utveckling mot att bekämpa
terrorism, etc.
EUs Budget
z
z
EUs budget större än Sveriges
Budgeten finansieras av medlemsavgifter.
z
z
z
z
Jordbrukstullar
Tullar och avgifter
Mervärdesskattebaserad avgift
BNI-avgift
Budgeten
EUs institutioner
KOMMISSIONEN
z EUROPAPARLAMENTET
z MINISTERRÅDET
z EUROPEISKA RÅDET
z EG-DOMSTOLEN
z
KOMISSIONEN
EUs motor
z Verka för det gemensamma bästa
z Tidig form i ”Höga myndigheten”
(EKSG)
z Oberoende från medlemsstaterna
z Representerar hela EU
z
KOMISSIONEN
27 kommissionärer
z Ordförande – J M Barroso
z Utses av MINST kvalificerad
majoritet.
z Godkänns av parlamentet
z Stärkt roll
z
Kommissionens funktioner
z
z
z
z
Initiativ till ny lagstiftning
Verkställa
Övervaka medlemsstaternas efterlevnad
av EU-regler
Den första pelaren
z
EG – det gemensamma
EUROPAPARLAMENTET
Den högsta folkvalda församlingen
z Utveckling av den ”Almänna
församlingen” (EKSG)
z Tre städer
z Lågt valdeltagande
z 785 parlamentariker
z Stora och små länder
z
Partigrupper
z
z
Partierna grupperade ländervis
Stora skillnader mellan ländernas partier
Utskottsarbete
z
z
z
Liknar riksdagen
20 ständiga utskott
Kommission -> utskott -> kammaren
Funktioner
z
z
z
Medverka i lagst.ärenden
Besluta om gemensam budget
Kontrollera Kommissionen
Ministerrådet
z
z
z
z
z
z
Medlemsländernas fäste i EU
Länderna representerade som länder
Lång historia
Säte i Bryssel.
Berörd minister i respektive land
Olika namn beroende på fråga och
sammansättning.
z
z
z
Allmänna frågor och yttre förbindelser
Ekonomiska och finansiella rådet (Ecofin)
Jordbruksrådet
Beslutsfattande i rådet
z
z
z
Enhällighet eller kvalificerad majoritet
Enhällighet: Pelare 2 och 3 plus lite till
Röstfördelning i paritet med invånare.
EUROPEISKA RÅDET
z
z
z
z
z
Medlemsstaternas stats- eller
regeringschefer
”EU-toppmötet”
Från informella möten till formellt
maktcentra
Möts cirka 4ggr per år
Stor politisk betydelse för EUs utveckling
Andra instituioner
EG-domstolen
z Ekonomiska och sociala komittén
(ESK)
z Regionkommittén
z Europeiska revisionsrätten
z Europeiska ombudsmannen
z Europeiska centralbanken (ECB)
z
Politiska processer?
EU som en rättsgemenskap
z Juridiken en central plats
z Rättsregler som spelar en
avgörande roll
z Fördragen – EUs spelregler
z
Hur stiftas en lag?
z
z
z
Samspel mellan 27 medlemsländer och
EUs institutioner.
En komplex process
Fyra lagstiftningsprocedurer:
z
z
z
z
Samrådsproceduren
Samarbetsproceduren
Samtyckesproceduren
Medbeslutandeproceduren
Samråd
z
z
1.
2.
3.
Ger en begränsad roll till parlamentet
Brukar i politiskt känsliga
frågor
Komminsionen
Parlamentet
Ministerrådet
Medbeslutande
Den vanligaste proceduren
z Har givit Parlamentet en stärkt roll
z Parlamentet och Rådet stiftar lag
gemensamt
z Många vanliga frågor
z
Medbeslutande
