Det ekonomiska kriteriet

EU forts
Köpenhamnskriterierna
Krav för att bli medlem
1. Det politiska kriteriet
Stabila institutioner som garanterar demokrati,
rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och
skydd av minoriteter.
2. Det ekonomiska kriteriet
En fungerande marknadsekonomi med förmåga att
hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom
unionen.
3. Det administrativa kriteriet
Förmåga att klara av de skyldigheter som följer av
medlemskapet, inklusive en anslutning till målen med
den politiska, ekonomiska och monetära unionen.
Länk
Europeiska rådet
Länk
 ”Toppmöten”
 Stats- och regeringschefer + kommissionens
ordförande
 Biträds av utrikesministrarna
 4 möten per år
 Med Lissabonfördraget permanent vald
ordförande (”president”)
 Kan sägas representera medlemsländernas
intressen
Länk
Förväxla inte…
 Europeiska rådet med Europarådet.
 (Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47
medlemsstater som bildades 1949. Organisationen arbetar i huvudsak med att främja
demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling.
 Kontrollen av efterlevnaden av Europakonventionen sker huvudsakligen av
Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Både mellanstatliga mål och
enskilda klagomål kan väckas som ärenden.)
Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet fr.o.m. 1 dec 2014
Uppgifter:
 Riktlinjer för framtida samarbete
 Deklarationer i utrikespolitiska frågor
 Deltar ej i den löpande beslutsprocessen
 Förhandlar om nya fördrag
Parlamentet
Möten i Strasbourg eller Bryssel
Mötesplatser
 Strasbourg. Fyra dagars plenarmöten tolv gånger per år.
 Bryssel. Två dagars plenarmöten sex gånger per år.
Utskottsmötena är alltid i Bryssel. Även partigrupperna
möts oftast i Bryssel.
 Plenarmöte : Alla ledamöter har möjlighet att delta.
 Utskottsmöte :Mindre del av en beslutande församling
med en särskild uppgift, ofta att förbereda beslut som
senare ska tas i den beslutande församlingen som
helhet.
Uppgifter Länk
 Vid ordinarie beslutsförfarande medbeslutande i
lagstiftning
 Väljer kommissionens ordförande och godkänner
kommissionen som helhet
 Kan avsätta kommissionen (2/3 majoritet)
 Godkänner budgeten
 Kontrollfunktioner bl a Ombudsman jfr JO
 Successiv förstärkning av makten
 Representerar sina väljares intressen
(politiska partier)
Val
 Val juni vart femte år. Nytt val 2014.
 Länderna tilldelas platser efter befolkningsstorlek
 Sverige har 20 ledamöter av 751
 Proportionella val
 Sverige en valkrets med 4 %-spärr
 Sjunkande valdeltagande
2009: 43 % (Sv 45,5 %)
 EU-medborgare rösträtt i alla länder
Mandatfördelning

Sveriges ledamöter efter valet 2014
Ministerrådet eller Europeiska unionens råd
 Rådsmedlemmarna i Europeiska unionens råd består av en
företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. Varje
företrädare måste ha befogenhet att ingå bindande avtal för
regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder.
Röstfördelning
Ministerrådet eller Europeiska unionens råd
Uppgifter:
 Stiftar nya lagar
 Ingår internationella avtal för EU:s räkning.
 I de flesta frågorna delar ministerrådet sin
beslutsmakt med Europaparlamentet.
 Samordnar medlemsländernas ekonomiska politik.
 Roterande ordförandeskap (6 mån)
 Hög representant för utrikesfrågor (”utrikesminister”) ständig
ordförande för utrikesministrarnas råd
 En fackminister från varje land
 Ex finansministrarna träffas (EKOFIN)
 (Euroländernas finansministrar = Eurogruppen)
 Möten varje vecka i Bryssel (Luxemburg)
 Möten förbereds av Coreper (ländernas EU-ambassadörer)
Ständiga representanternas kommitté - Wikipedia
 Kan besluta med enighet (veto) eller
 Kvalificerad majoritet. 260 av 352 röster och minst hälften
(ibland 2/3) av medlemsländerna. (På begäran räknas att
det motsvarar 62 % av EU:s befolkning)
Nya beslutsregler från 2014
 Olika antal röster efter storlek på landets befolkning
 Sverige 10 röster
 Representerar medlemsländernas intressen
 Från och med den 1 november 2014 kommer, ett nytt
röstsystem att tas i bruk.
 Detta system innebär att rådet, när kvalificerad majoritet
tillämpas, fattar beslut med 55 procent av medlemsstaterna
på förslag av kommissionen eller med 72 procent av
medlemsstaterna på initiativ av annan än kommissionen.
 Dessutom krävs att dessa medlemsstater svarar mot minst
65 procent av unionens totala befolkning. En blockerande
minoritet måste bestå av minst fyra rådsmedlemmar.
Kommissionen Länk
Uppgifter:
 Ta initiativ till lagstiftning
 Verkställa beslut
 Övervaka att beslut följs
 Ge förslag till EU:s budget
 Förvalta EU:s budget
Tag reda på….
 En kommissionär fick för en tid sedan lämna sin
post. Varför ? Vem var han ? Vem / vilka kan
avskeda en enskild kommissionär ?
 Misstänkt snusmutare gripen på Malta - Nyheter |
SVT.se
 Europeiska rådet föreslår ordförande som väljs av
parlamentet
 Övriga kommissionärer nomineras av ministerrådet
på stats- och regeringschefsnivå i samråd med
ordförande ( 5 år)
 En kommissionär från varje land
Kommissionärer ansvariga för olika ämnesområden.
 Parlamentet godkänner kommissionen och kan
avsätta den
 Representerar EU:s intressen
Jean-Claude Juncker
Ordförande / Luxemburg
Cecilia Malmström
Kommissionär för
handelsfrågor
EU-domstolen
 En domare från varje medlemsland
 Biträds av åtta generaladvokater.
 Utses gemensamt av medlemsländerna för en period
av sex år.
 Under EU-domstolen står tribunalen (enskilda och
företag)
 Verksamhet i Luxembourg
Länk & Länk
Uppgifter
Döma i tvister mellan
 EU:s institutioner
 Medlemsländer
 EU:s institutioner och medlemsländer
 EU:s institutioner och företag eller enskilda
personer.
Tolka EU-rätten
 Lämna förhandsbesked till nationella domstolar
Ekonomiska och sociala kommittén
Länk & Länk
 Rådgivande organ (ej institution)
 Yttrar sig över förslag till nya EU-regler
 344 ledamöter (Sv 12)
 Företräder arbetsgivare, arbetstagare och andra
intresseorganisationer
(ex handikapp- och konsumentorganisationer)
 Medlemslandets regering nominerar sina
kandidater.
Ministerrådet utser kommittén
Beslutsformer vid lagstiftning
 Politikområdet avgör förfarande
 Grundprincipen: kommissionen lägger ett förslag som
sedan behandlas av Europaparlamentet och rådet..
Länk
Ordinarie lagstiftningsförfarande
 Rådet och parlamentet antar ny lagstiftning
gemensamt efter förslag från kommissionen
 Om parlamentet eller rådet förkastar förslaget faller
det.
 Om man har olika förslag till ändringar kan en
förlikningskommitté inkallas.
Överstatlighet:
Länderna överlåter beslutanderätt till EU
Mellanstatlighet:
Länderna behåller sin beslutanderätt.
Kan innebära vetorätt för de enskilda
staterna eller ett frivilligt deltagande.
Exklusiv befogenhet
 Bara EU kan stifta lagar
 Länderna överlåter lagstiftningsrätten
 Ex Tullunionen, handelspolitik med ickeEU-länder, konkurrenspolitik, monetär
politik för Euroländer
Delad befogenhet
 Både EU och medlemsländerna kan stifta lagar
 Inga nya lagar i enskilda länder om EU-lag finns
 Ex miljö, konsumentskydd, socialpolitik
Subsidiaritetsprincipen
 På vilken nivå ska beslut fattas?
 EU, nationellt, regionalt, lokalt?
 Så effektivt beslut som möjligt
 Så nära medborgarna som möjligt
 Närhetsprincipen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen
 Sveriges riksdag tillhör de parlament som klagar
mest på brott mot subsidiaritetsprincip. Men för att
få gehör måste fler än nio nationella parlament
påpeka samma sak vilket hittills bara hänt en
gång.
 Sedan är det upp till EU-kommissionen att bedöma
om ett förslag ska dras tillbaka, ändras eller läggas
fram i oförändrat skick. Kommissionens beslut
måste motiveras.
Olika typer av rättsakter
 Förordningar
gäller direkt och likadant i alla medlemsländer
Ex jordbruk och tullfrågor.
 Direktiv
Är bindande till direktivets mål. Hur det genomförs bestäms i
de olika länderna. Ex Miljö- konsumentpolitik
 Beslut
gäller direkt för den eller de medlemsländer, personer eller
företag som beslutet riktar sig till. Ex konkurrenspolitik.
 Rekommendationer och yttranden
Inte bindande. Ex sysselsättning ekonomisk politik.
länk
EU och svenska staten
 Regeringen behandlar kommissionens förslag som även





skickas till riksdagen
Riksdagen behandlar EU-frågor i utskott, kammare och i EUnämnden.
Regeringen samråder alltid med EU-nämnden före
behandling i ministerrådet.
Regeringen är inte bunden av EU-nämnden
Riksdagen kan avsätta regeringen (misstroendeomröstning)
Riksdagens inflytande har ökat till viss del med
Lissabonfördraget. Kan tillsammans med andra parlament
hänvisa till subsidiaritetsprincipen
länk
Budgetprocessen
1. Kommissionen sammanställer ett förslag utifrån
institutionernas beräkningar
2. Rådet och parlamentet beslutar om budgeten
Länk
EUs utgifter
BNI-avgift: medlemsavgift som grundar sig på på ländernas BNI (BNP+faktorinkomster)
 Överenskommelse 8/2 ( Innan omröstning i parlamentet )
 Minskad EU-avgift för Sverige | Världen | SvD
 Framtiden försvann - DN.SE
 Sveriges medlemsavgifter till EU,
brutto och netto 1995 - 2014.
Dippen 2009 beror på förändrade
regelverk och var ett övergångsår.
Även recessionen, med bla mindre
momsintäkter, spelade in.
Återstår
 Omröstning i EU-parlamentet
 EU-parlamentet kräver hemlig omröstning |
Europaportalen
 Största inkomstkällan: BNI-avgiften
 BNI räknas ut från BNP genom att dra ifrån räntor och
arbetsinkomster som går till utlandet och lägga till
motsvarande som flödar in till Sverige. I BNI räknas också
skattebetalningar och bidrag från internationella
organisationer in.
 Största utgiftsposter:
Skydd och förvaltning av naturresurser (jordbruk, fiske,
miljö)
Hållbar tillväxt (utbildning, forskning regionalstöd)
 Administration ca 6 % av budgeten
 Grekland och Portugal största nettomottagare sett till
befolkning
 Nederländerna, Belgien, Sverige största nettobetalare
sett till befolkning.
 Storbritannien har en rabatt på avgiften till EU som
kompensation för underskott till jordbruksländer. (Ska
”fasas ut”)
Sveriges avgift och återflöde
 Avgifter totalt ca. 30 mdr kr.
 Återflöde totalt ca. 14 mdr kr.
 Nettoflöde från statsbudgeten till EU
16 mdr kr.
Den inre marknaden
 Fri rörlighet för varor, tjänster, personer, kapital. Detta utgör
kärnan i EUs inre marknad och kallas De fyra
friheterna.
 Fysiska hinder hinder som finns vid gränserna ex tull- och
poliskontroller
 Tekniska hinder olika nationella produktregler och standarder
 Skattemässiga hinder för handeln mellan medlemsländerna.
Främst som indirekt beskattning.
 Kommerskollegium ansvarigt för den inre marknaden i Sverige
 Norge, Liechtenstein och Island är med i samarbetet genom
det så kallade EES-avtalet.
Schengenavtalet
 De stater som skrivit under avtalet har avskaffat alla inbördes
gränser till förmån för en enda yttre gräns
 Trots detta krävs vid resor inom Schengenområdet att man
har med sig antingen ett pass eller ett särskilt nationellt idkort.
 Samordningen mellan polismyndigheterna och de rättsliga
myndigheterna har trappats upp
 Medlemmar:
Länk