SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN FAKTA OM EUROPA • STATER OCH UTSTRÄCKNING (KARTA) – 45 LÄNDER • BEFOLKNING (2006) – 730 MILJONER • SPRÅK – TRE STORA SPRÅKGRUPPER • ROMANSKA, GERMANSKA, SLAVISKA – DRYGT 30 (TALADE SPRÅK) • MEDLEMSSTATER I EU (KARTA) – 27 LÄNDER – KROATIEN, MAKEDONIEN OCH TURKIET KANDIDERAR FÖR MEDLEMSKAP – NORGE, ISLAND OCH SCHWEIZ HAR VALT ATT STÅ UTANFÖR EU (ees-avtal) • BEFOLKNING INOM EU – 478 MILJONER INVÅNARE STÖRST OCH BÄST • STÖRSTA YTAN – EUROPA : RYSSLAND – EU : FRANKRIKE • STÖRSTA BEFOLKNINGEN – EUROPA : RYSSLAND (145) – EU : TYSKLAND (89) • FOLKRIKASTE STADEN – EUROPA : MOSKVA (13,5) – EU : LONDON (8,5) • LÄNGSTA FLODEN – VOLGA 3531 km (DONAU I EU 2860 km) • HÖGSTA BERGET – ELBRUS I RYSSLAND, 5642m (MONT BLANC I EU, 4810m) DEN EUROPEISKA IDENTITETEN • ANDLIGA ARVET BASERAS PÅ : – HELLENISMEN • SOCIALT OCH KULTURELLT MÖNSTER SOM BYGGER PÅ GREKISK TRADITION (BL.A. TÄNKANDET, EXISTENS OCH KONST) – ROMERSKA RÄTTEN • KOM ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN AV HELA EUROPAS RÄTTSSYSTEM (BL.A. HÖRANDE AV PARTER) – KRISTENDOMEN • FORMADE LIVSSYNEN OCH VÅRA ETISKA GRUNDER EUROPEISKA UNIONEN • EU BASERAR SIG PÅ PRINCIPERNA OM: – RÄTTSTATEN – MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – RESPEKT FÖR GRUNDRÄTTIGHETER – DEMOKRATI TANKARNA KAN HÄRLEDAS TILL BL. A. JOHN LOCKE, IMMANUEL KANT OCH ANDRA SAMHÄLLSFILOSOFER EU:S GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER • TRYGGA FRED • SKAPA EKONOMISKT OCH SOCIALT VÄLSTÅND • SKAPA SÄKERHET OCH POLITISK STABILITET EU:S MÅL • SKAPA EUROPEISK SAMHÄLLSMODELL SOM BYGGER PÅ – NATIONELL KULTUR – NATINOELL MÅNGFALD – NATIONELL IDENTITET – NATIONELL STYRELSE – EUROPEISKA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR FÖRVERKLIGAS GENOM • BALANSERAD UTVECKLING • HÅLLBAR URVECKLING • FRI RÖRLIGHET FÖR: – PERSONER – VAROR – TJÄNSTER – KAPITAL – PLACERINGAR EU:S FÖRDRAG • KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 • ROMFÖRDRAGET 1957 (EEC) • FUSIONSFÖRDRAGET 1967 (EG) • ENHETSAKTEN 1987 • MAASTRICHTAVTALET 1993 (EU) • AMSTERDAMFÖRDRAGET 1999 • NICEFÖRDRAGET 2004 • LISSABONFÖRDRAGET 2007 (I KRAFT 1.1 2009) KONSTITUTION FÖR EUROPA? • ANSES AKTUELL OCH AV NÖDEN DÅ VERKSAMHETEN: – BYRÅKRATISERATS – MEDLEMSSTATERNAS ANTAL ÖKAT – NYA UPPGIFTER TILLKOMMIT – NYA UTMANINGAR UPPSTÅTT • INTE GODKÄNNTS ÄNNU EU-HISTORIK • FRÄMSTA FÖRESPRÅKARE: – ALTIERO SPINELLI – JEAN MONNET – ROBERT SCHUMAN • MOTIV: – ETT GEMENSAMT AGERANDE ÄR MER EFFEKTIVT ÄN OM LÄNDER VERKAR ENSKILT – SAMVERKAN MOTVERKAR KRIG OMRÅDEN DÄR GEMENSAMT AGERANDE ANSES VIKTIGT ÄR: – INRE MARKNADEN • FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL,VAROR, TJÄNSTER OCH MÄNNISKOR – GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK – GEMENSAM HANDELSPOLITIK (GEMENSAMMA TULLAR UTÅT) – SOCIAL OCH EKONOMISK SAMMANHÅLLNING – MONETÄRA UNIONEN (EMU) – UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN • EU:S HANDLANDE UTGÅR FRÅN DESS RÄTT ATT SKAPA – GEMENSAMMA REGLER – GEMENSAM LAGSTIFTNING I FRÅGOR SOM BERÖR ALLA • BRYSSEL ÄR CENTRALORT, MEN PARLAMENTET SAMMANTRÄDER ÄVEN I STRASBOURG • EU ORGAN FINNS ÄVEN I OLIKA MEDLEMSLÄNDER TILLKOMST • URSPRUNGSLÄNDERNA VAR: – TYSKLAND – FRANKRIKE – BELGIEN – NEDERLÄNDERNA – LUXEMBURG – ITALIEN • STORBRITTANNIEN, IRLAND OCH DANMARK TILLKOM 1973 • GREKLAND 1981 • SPANIEN OCH PORTUGAL 1986 • FINLAND, SVERIGE OCH ÖSTERRIKE 1995 • CYPERN, ESTLAND, LETTLAND,LITAUEN, MALTA, POLEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN. TJECKIEN OCH UNGERN 2004 • BULGARIEN OCH RUMÄNIEN 2007 FINLAND OCH INTEGRATIONEN I EUROPA • FINLANDS SITUATION PROBLEMATISK EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET (II VK). • KÄNNETECKEN: – POLITISK INSTABILITET – BEGRÄNSAD HANDLINGSFRIHET P.G.A. SOVJET OCH VSB-AVTALET – BEHOV AV EKONOMISK UTVECKLING LÖSNINGAR FINLAND MEDLEM I: • VÄRLDSBANKEN 1948 • GATT 1950 • NORDISKA RÅDET OCH FN 1955 • ASSOCIERAD MEDLEM I EFTA 1961 • FULLVÄRDIG MEDLEM I EFTA 1986 • EUROPARÅDET 1989 • MEDLEM I EU 1995 SOVJETS UPPLÖSNING 1991 ÄNDRADE FINLANDS STÄLLNING HELT PÅVERKAN OCH INFLYTANDE INOM EU VEM BESLUTER I EU? – EUROPEISKA RÅDET – MINISTERRÅDET – EU-KOMISSIONEN – EUROPAPARLAMENTET – EG-DOMSTOLEN – FÖRSTAINSTANSRÄTTEN – REVISIONSRÄTTEN EUROPISKA RÅDET • KALLAS EU-TOPPMÖTE • MEDLEMMAR: – LÄNDERNAS STATS- OCH REGERINGSCHEFER UPPGIFT: – DRA UPP RIKTLINJER OCH MÅL FÖR EU – GODKÄNNA ÅTGÄRDSPROGRAM – SAMMANJÄMKA NATIONELLA INTRESSSEN MINISTERRÅDET REPRESENTERAR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Möts i olika sammansättningar beroende på ärendets art. UPPGIFT bl.a.: – SVARA FÖR LAGSTIFTNING MED PARLAMENTET – SVARA FÖR BUDGET MED PARLAMENTET – SLUTER EU:S AVTAL MED ANDRA – KOORDINERAR EKONOMISKA POLITIKEN EU-KOMISSIONEN FUNGERAR SOM EU:S REGERING MED 27 KOMISSIONÄRER SOM MEDLEMMAR. UPPGIFT: – EU-LAGAR • INITIERAR, BEREDER OCH VERKSTÄLLER – BESLUTER I JORDBRUKSOCH KONKURRENSFRÅGOR – ÖVERVAKAR BUDGET OCH PROGRAM – ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA ANVÄNDER EUPENGAR RÄTT – ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA FÖLJER ÖVERENSKOMMELSERNA • KAN DRA LÄNDER INFÖR EUDOMSTOLEN – REPRESENTERAR EU UTÅT OCH FÖRHANDLAR I EU:S NAMN • Jordbrukspolitik och ekonomisk bevakning av t.ex handelshinder hör till EU:s mest centrala uppgifter. Verkar i Bryssel. PARLAMENTET • KALLAS EU:S RIKSDAG. • 785 LEDAMÖTER VÄLJS I NATIONELLA VAL. Möts i Bryssel och Strasbourg. UPPGIFT: – STIFTA LAGAR MED RÅDET – GODKÄNNA BUDGET MED RÅDET – GODKÄNNA KOMISSIONEN – KONTROLLERAR EUORGANEN – GODKÄNNA POLITISKA BESLUT – BE OM LAGFÖRSLAG EG-DOMSTOLEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: • EU:S FÖRHÅLLANDE TILL MEDLEMSSTATERNA • TVISTER MELLAN MEDLEMSSTATERNA Talan väcks av komissionen eller medlemsstat. Kan gälla t.ex. att ett land inte följer givna regler eller direktiv FÖRSTAINSTANSRÄTTEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: • MEDBORGARE • FÖRETAG • ORGANISATIONER Talan väcks av dem som frågan berör. Villkor: – Medlemsland har handlat mot eller tolkat EU:s regelverk fel REVISIONSRÄTTEN EN MEDLEM FRÅN VARJE LAND. UPPGIFT: – GRANSKA EU:S RÄKENSKAPER – KAN BEGÄRA REDOVISNINGAR – BEDÖMER KOSTNADSEFFEKTIVITET AVGER : – REVISIONSBERÄTTELSE – UTLÅTANDEN EU:S VERKSAMHET EU:S REGELVERK BESTÅR AV: • FÖRORDNINGAR • DIREKTIV • BESLUT • REKOMMENDATIONER – Riktlinje för hur man kan tänka sig FÖRORDNINGAR • ÖVERNATIONELLA RÄTTSNORM SOM MÅSTE FÖLJAS AV ALLA • GES AV – RÅDET – RÅDET OCH PARLAMENTET – KOMISSIONEN • BINDER OCH FÖRPLIKTAR • FÖLJS I LÄNDERNA SOM BINDANDE LAG DIREKTIV • ANVISNING SOM HAR BINDANDE MÅL. – Nationella beslut om hur. • GES AV – RÅDET – RÅDET OCH PARLAMENTET – KOMISSIONEN (ENDAST I KONKURRENSFRÅGOR) • SYFTAR TILL ATT HARMONISERA LAGSTIFTNINGEN I OLIKA LÄNDER BESLUT • BERÖR ENSKILD FRÅGA • RIKTAS TILL STAT, FÖRETAG ELLERE INDIVID • BINDANDE OCH PREJUDICERANDE • GES AV – RÅDET – RÅDET OCH PARLAMENTET – KOMISSIONEN TILLKOMSTEN AV RÄTTSAKTER • PARLAMENTETS POSITION HAR STÄRKTS VAD GÄLLER TILLKOMSTEN AV EN RÄTTSAKT • DELAKTIGHETEN SKER GENOM: – SAMRÅDSFÖRFARANDE – SAMARBETSFÖRFARANDE – MEDBESLUTANDEFÖRFARANDE • SAMRÅDSFÖRFARANDE – PARLAMENTET GER ENDAST YTTRANDE • SAMARBETSFÖRFARANDE – PARLAMENTET GODKÄNNER MED MAJORITETSBESLUT FÖRSLAGET – FÖRSLAGET BLIR DÅ EN GILTIG EU-BESTÄMMELSE (RÄTTSAKT) • MEDBESLUTANDEFÖRFARANDE – VANLIGT OCH SKER ENLIGT FÖLJANDE: MEDBESLUTANDEFÖRFARANDET 1. KOMISSIONEN AVGER FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 2. OLIKA KOMMITTÉER AVGER YTTRANDE 3. PARLAMENTET GER UTLÅTANDE MED ÄNDRINGSFÖRSLAG • (FÖRSTA BEHANDLINGEN) 4. KOMISSIONEN TAR ÄRENDET TILL RÅDET 5. OM RÅDET ACCEPTERAR PARLAMENTETS SYN BLIR RÄTTSAKTEN GODKÄND 6. OM RÅDET AVSLÅR FÖRSLAGET 7. SKER EN ANDRA BEHANDLING I PARLAMENTET 8. GODKÄNNS RÅDETS SYN I ANDRA BEHANDLINGEN BLIR FÖRSLAGET GILTIGT 9. OM PARLAMENTET GÖR NYA ÄNDRINGAR SÅ GÅR FÖRSLAGET TILL RÅDET VIA KOMISSIONEN 10.OM RÅDET GODTAR PARLAMENTETS SYN GODKÄNNS FÖRSLAGET 11. OM FÖRSLAGET AVVISAS GÅR FÖRSLAGET TILL EN FÖRLIKNINGSKOMITTÉ. 12. OM KOMPROMISS KAN NÅS GES FÖRSLAGET TILL PARLAMENTET OCH RÅDET FÖR EN TREDJE BEHANDLING. 13. OM KOMPROMISSEN GODTAS SKAPAS NY LAG. 14. ANNARS FÖRFALLER FÖRSLAGET EU:s FINANSER • VERKSAMHETEN FINANSIERAS MED: – MEDLEMSAVGIFTER • ANDEL ENLIGT BETALNINGSFÖRMÅGA – TULLAR OCH AVGIFTER • I HUVUDSAK YTTRE TULLSKYDD – MOMSANDEL • ANDEL AV MEDLEMSLÄNDERNAS MOMSINKOMSTER EU:s BUDGET C. 1% AV ALLAS SAMMANLAGDA BNP KOSTNADERNAS FÖRDELNING EU:S PENGAR ANVÄNDS TILL FÖLJANDE: • ADMINISTRATION C. 6% – 40 000 ANSTÄLLDA • JORDBRUKSSTÖD C. 45% • STRUKTUR- OCH REGIONSTÖD C. 35% • INRE MARKNAD C. 8% • UTVIDGNING C. 3% • ERSÄTTNINGAR C. 1% EU:s FYRA FRIHETER • VAROR – EU-PRODUKT ÄR TULLFRI INOM EU – LAGLIG OCH GODKÄND EUPRODUKT KAN SÄLJAS I ALLA EU-LÄNDER • PERSONER – FRI RÖRLIGHET FÖR EUMEDBORGARE – FRI EU-ARBETSMARKNAD FÖR EU-MEDBORGARE • TJÄNSTER – FRI ETABLERINGSVERKSAMHET FÖR FÖRETAG OCH FÖRETAGARE – FRI KÖPRÄTT AV T.EX. FÖRSÄKRINGAR ANDRA LÄNDER • KAPITAL – FRI RÖRLIGHET FÖR • • • • PENGAR KAPITAL AKTIER VÄRDEPAPPER FRI KONKURRENS • EU VÄRNAR OM ATT AVREGLERA HANDELN TILL KONSUMENTERNAS FÖRDEL EX. – INGEN GRÄNSBYRÅKRATI – FRI KONKURRENS • EL, FLYG, TELE – UTVIDGAT PRODUKTSORTIMENT • NACKDELAR: – KRIMINALITETEN OCKSÅ GRÄNSLÖS • EUROPLO EU:S VALUTA • GEMENSAM VALUTA UNDERLÄTTAR VERKSAMHETEN • 15 LÄNDER HAR EURON SOM BETALNINGSMEDEL • DOCK INTE: – EN DEL NYA MEDLEMMAR – SVERIGE, GB, DK • EURON GYNNAR EU:s KONKURRENSSITUATION MOT ÖVRIGA VÄRLDEN ECB • EUROPEISKA CENTRALBANKEN (FRANKFURT am MAIN) SVARAR FÖR: – PENNINGPOLITIK – PENNINGVÄRDET – RÄNTEPOLITIK – BETALNINGSRÖRELSEN – INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER • BANKEN ÄR POLITISKT OBEROENDE AV EU UTVIDGAT SAMARBETE • TRADITIONELLA EU FRÅGOR: – EKONOMI • REGIONPOLITIK – JORDBRUK • NYA ÄMNESOMRÅDEN – FORSKNING – MILJÖ – ENERGI – TRAFIK – DATKOMMUNIKATIONER • SOCIALPOLITIKEN ÄR EN NATIONELL ANGELÄGENHET MEDBORGAREN OCH EU • FÖR ATT KUNNA NÅ VERKLIG GEMENSKAP INOM EU FÖRUTSÄTTS: – DELAKTIGHET – INFORMATION – SAMMANHÅLLNING – RÄTTIGHETER – SKYLDIGHETER – IDENTITET (EUROPEISK) – SAMHÖRIGHET EU-MEDBORGAREN UTGÅNGSPUNKT: – UNIONEN REELL – EU ÄR EN AKTÖR INOM • KULTUR • POLITIK • EKONOMI – LIKHET INFÖR LAGEN – LIKVÄRDIGT BEMÖTANDE RÅDER DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG SAMHÖRIGHETSKÄNSLA EU-MEDBORGARSKAPET INNEHAS AV MEDBORGARE I EU:S MEDLEMSLÄNDER GER INDIVIDEN RÄTT ATT FRITT: – FÄRDAS – BO – ARBETA INOM UNIONEN. GER ÄVEN RÖST- OCH VALBARHETSRÄTT I : – UNIONSVAL – KOMMUNALVAL OBEROENDE AV NATIONALITET EU:S KRAV PÅ MEDBORGERLIGA GRUNDRÄTTIGHETER I MEDLEMSSTATERNA TILL KRAVEN HÖR : • MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER • FÖRBUD MOT DISKRIMINERING AV – MEDBORGARSKAP – KÖN, RAS, ÖVERTYGELSE – ÅLDER, LÄGGNING • KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET • • • • • • I NICEFÖRDRAGET FINNS MER NOGRANNA OMFATTANDE BESKRIVNINGAR OM: VÄRDIGHET FRIHETER JÄMLIKHET SOLIDARITET MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER RÄTTSKIPNING EU LANDS MEDLEMSRÄTTIGHTER KAN ÅTERTAS OM DE BRYTER MOT DESSA PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER INOM EU EU KAN PÅVERKAS BLAND ANNAT GENOM ATT: • RÖSTA I EU VAL • FÖRA FRAM SYNPUNKTER VIA DEBATE EUROPE ELLER MOTSVARANDE • LOBBNING – NYTTJAS AV MÅNGA INTRESSEGRUPPER BL.A. MEDBORGARRÄTTSRÖRELSERNA • KONTAKTA SAKKUNNIGA • KONTAKTA EGEN REGERING/RIKSDAG/PARLAMENTSLEDAMOT • MASSMEDIER/ OPINIONSYTTRING EU-PARLAMENTET • • • • ORGAN SOM REPRESENTERAR EU:S BEFOLKNING VÄLJS VART FEMTE ÅR 732 LEDAMÖTER (MEP) FÖRDELAS ENLIGT NATIONELLT BEFOLKNINGSTAL (14 FRÅN FINLAND) FINLAND ÄR EN VALKRETS I EU VAL (TYVÄRR LÅGT DELTAGANDE I SENASTE VAL) • PARLAMENTSLEDAMÖTERNA HÖR TILL POLITISKA GRUPPERINGAR I EUPARLAMENTET • EXEMPEL PÅ GRUPPER ÄR: – KOSERVATIVA – LIBERALA – SOCIALISTISKA – GRÖNA – VÄNSTERN • SAMMANTRÄDER I BRYSSEL OCH STRASBOURG EU:S REGIONALA VERKNINGAR EU:S REGIONALA MÅL: • MINSKA REGIONALA SKILLNADER • MINSKA SKILLNADER MELLAN INVÅNARE I OLIKA REGIONER • ÖKA INVÅNARES VÄLFÄRD • UTVECKLA STAGNERAT NÄRINGSLIV SKER GENOM: • STÖD FÖR STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR • STÖD FÖR MÅNGSIDIGHET • GES SOM EKONOMISKT STÖD VIA STRUKTUR- OCH KOHESIONSFONDER • STÖDREGIONER MED – UTFLYTTNING, ARBETSLÖSHET OCH LÅG INVESTERINGSGRAD GYNNAS PROLEM: • NYA MEDLEMSSTATERS LÅGA UTVECKLINGSNIVÅ • ÄVEN BEHOV AV UTVECKLING FÖR GLOBAL KONKURRENSKRAFT ALLMÄNT STRÄVAR MAN ÄVEN TILL ATT UTVECKLA – INFORMATIONSFLÖDET – FÖRETAGENS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR STÖD GES I INITIALSKEDE OCH DÄREFTER SKALL VERKSAMHETEN KUNNA FORTSÄTTA MED NORMAL FINANSIERING. Interregionalt gränsöverskridande samarbete har stötts speciellt i frågor som: – energi och kommunikation SPECIELLA STÖDFONDER ÄR : • KOHESIONSFONDEN – GER STÖD TILL DE FATTIGASTE (FÖR MILJÖ OCH KOMMUNIKATION) • EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN – GER LÅGRÄNTELÅN (FÖR UTVECKLING AV DEN INRE MARKNADEN) • SOLIDARITETSFONDEN – GER OMEDELNART STÖD VID KATASTROFER SOM DRABBAR INFRASTRUKTUR (ENERGI, KOMMUNIKATIONER) KRITIK HAR GETTS EU FÖR OMFATTANDE FUSK OCH MISSBRUK AV STÖDMEDEL, SAMT FÖR BYRÅKRATIN. TROTS DET HAR UNDER 5 ÅRSPERIODEN 1994-99 FÖLJANDE SKAPATS: – 36 000 KM VÄG – SKOLNING FÖR DRYGT 8 MILJ. MÄNNISKOR – STÖD TILL 214 000 FÖRETAG EU:s REGIONKOMITTÉ HAR BL.A. SOM MÅL ATT: – ÖKA MEDBORGARNAS SAMHÖRIGHET I UNIONEN – ÖKA MEDBORGARAKTIVITETEN – STÄRKA DEMOKRATIN – STÖDA RÖRLIGHETEN SKER BL.A. GENOM UTBYTESPROGARM FÖR : • • • • LÄRARE STUDERANDE PRAKTIKANTER LÄRLINGAR EU:S UTMANINGAR 1. UTVIDGNING : – SKALL FLER SAMHÄLLSSEKTORER UNDERSTÄLLAS GEMENSAMT BESLUTSFATTANDE – SKALL FLER LÄNDER TAS MED I UNIONEN 2. STRUKTUR • GÅR VI MOT EN STARK TOPPSTYRD UNION ELLER EN FEDERAL STATSMODELL 3. BESLUTSPROCESSEN – HURUDAN BESLUTSPROCESS SKALL FINNAS I EN 27 NATIONERS UNION UTAN ATT DET MEDFÖR INEFFEKTIVITET OCH HANDLINGSFÖRLAMNING. – VEM SKALL STYRA 4. EKONOMIN – HUR LÖSA PROBLEMET MED MEDLEMSAVGIFTER – VEM SKALL BETALA 5. JORDBRUKET – ÖVERPRODUKTIONEN 6. SÄKERHETSPOLITIKEN – HUR MÖTA YTTRE FAROR SOM HOTAR EU – GEMENSAMT FÖRSVAR – KRIMINALITET – TERRORISM 7. KONKURRENSKRAFT – HUR MÖTA USA OCH ASIEN – UTBILDNINGEN 8. ÅLDRANDE BEFOLKNING – VAD MEDFÖR ÅLDRANDET FÖR ARBETSKRAFTEN OCH IDEOLOGIN KONTURKARTA ÖVER EUROPAS LÄNDER (finns även utomeuropeiska besittningar) BESTÄM LÄNDERNAS NAMN RETUR EU 2007 MEDLEMSSTATER RETUR MINORITETSSPRÅK INOM EU KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 • Föreslogs 9 maj 1950 av Robert Schuman (firas som Europadagen) • Medlemmar: Frankrike, Tyskland, Italien, Beneluxländerna • Mål: effektivera, öka konkurrensförmågan, övervaka tyska utvecklingen ROMFÖRDRAGET 1957 • Skapade EEC • Medlemmar: Samma sex • Mål: öka ekonomiskt samarbete och effektivera och harmonisera den ekonomiska politiken • Euratom grundades också för gemensam forskning om kärnkraftens fredliga användning FUSIONSFÖRDRAGET 1967 • EEC blir EG genom att Koloch stålunionen, Euratom och EEC sätts under samma ”tak” • Gemensam komission och gemensamt råd skapas för gemenskaperna ENHETSAKTEN 1987 • Fördrag om anpassningar för en gemensam inre marknad MAASTRICHTAVTALET 1993 • EG blev EU • Nya samarbetsformer som innefattade bland annat: – Valutafrågan – Utrikes- och säkerhetspolitiken – Juridiskt samarbete – Polissamarbete • Inom EU är samarbetet både politiskt och ekonomiskt • Linjerna för EU:s framtid fastställdes AMSTERDAMFÖRDRAGET 1999 • Fördrag om EG och EU omordnades och förenhetligades • Nya gemensamma beteckningar för fördrag infördes NICEFÖRDRAGET 2004 • Effektivering av EUinstitutionerna • Gamla fördrag sammanställdes LISSABONFÖRDRAGET 2007 • Gäller från 2009 • Medborgarinitiativ möjliga – I miljon medborgare kan be om lagförslag i viss fråga • Parlamentets makt stärks – Medbestämmande – Gemensamma beslut för EP och ministerrådet blir regel. Tidgare samråd eller samverkan. – Ministerrådet får president (2,5 år) och ”utrikesminister” • Kommer att leda till stora förändringar i framtiden ROMAVTALET 2004 • Förslag till ny EU konstitution – Inte godkänt av Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar • Nytt förslag till EUkonstitution skall ges under 2007 EU stater • 1957 Frankrike, Tyskland, Italien, BeNeLux • 1973 Storbritannien, Irland, Danmark • 1981 Grekland • 1986 Spanien, Portugal • 1995 Sverige, Finland, Österrike • 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern • 2007 Bulgarien, Ungern EUROLÄNDER 15 länder i den Europeiska unionen har antagit euron som valuta: • • • • • • • • • • • • • • • Belgien Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Luxemburg Malta Nederländerna Österrike Portugal Slovenien Finland Grundlagsförslaget Strasbourg Bryssel Kol-Stål + EEC 1956