Fondens namn: Nordiska Ministerrådet, allmän information
Om fonden: Det nordiska regeringssamarbetet i Nordiska ministerrådet skall arbeta för
gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter, nordisk nytta, för
medborgarna i de enskilda nordiska länderna.
Vem kan söka: Det är av avgörande betydelse att den som ansöker om medel noggrannt
svarar på frågorna eftersom frågan om ett projekts nordiska nytta är av avgörande betydelse
vid beviljningen av medel. Är inte frågorna besvarade behandlas heller inte ansökan.
Ansökningstid: Information om ansökningstid finns på olika stödorningars och utlysningars
hemsidor.
Hurdana projekt: Det viktigaste kriteriet för projektbeviljningarna är att de projekt som
Nordiska ministerrådet är med om att finansiera gagnar de nordiska länderna och de
självstyrande områdena. Projektet skall ha en nordisk nytta. Det genomförs årligen omkring
500 olika projekt och aktiviteter.
Vid sidan av de generella frågeställningarna finns fackliga prioriteringar som bör beaktas. Inom
Ministerrådet gör alla sektorer planer och program för sin verksamhet som uttrycker den
politisika viljan kring vad man önskar göra inom ramen för det nordiska samarbetet inom
respektive sektor. Det är därför naturligt att projekt som finansieras med nordiska medel också
bör falla inom ramen för de prioriteringar som uppgjorts.
Samordning är ett nyckelbegrepp i det nordiska samarbetet. Nordiska projekt bör stärka den
samlade kunskapen och kompetensen i Norden. Ett delmål för projektverksamheten skall
därför vara att stärka de personliga och institutionella nätverken.
Det nordiska samarbetet skall präglas av fri rörlighet för medborgarna i Norden. Det är därför
viktigt att det görs en bedömning av om ett projekt leder till en större rörlighet och ett mer
”gränslöst” Norden.
Norden deltar aktivt i den integrationsprocess som pågår i Europa. Det är därför viktigt att
samnordiska projekt kan leda till att det nordiska inflytandet över ett motsvarande arbete inom
EU, eller inom andra internationella fora, kan stärkas.
Det kan också handla om projekt som tack vare ett samlat nordiskt agerande möjliggör
deltagande i internationella sammanhang där de nordiska länderna vart för sig är för små för
att kunna delta fullt ut och/eller projekt som medför ett starkare samlat nordiskt agerande.
I och med EES-avtalet och då ett flertal av de nordiska länderna numera är medlemmar i den
Europeiska unionen bör det framgå varför ett projekt bör genomföras nordiskt och inte inom
ramen för till exempel EU-ordningar eller annan internationell verksamhet.
För- och nackdelar: I och med EES-avtalet utsätts nationell verksamhet i alla nordiska länder för
en ökad konkurrens från motsvarande kontinentala organ i alla de nordiska länderna. Detta
gäller exempelvis olika former av prövningsverksamhet. Det är därför av betydelse att projektet
stärker den samlade nordiska kompetensen på ett sätt som möjliggör en ökad konkurrenskraft i
förhållande till övrig europeisk och internationell verksamhet.
Viktigt är att projektet befrämjar en större samhörighet och en förstärkning av gemenskapen i
Norden. Detta kan bland annat uppfyllas genom att projektet skapar grundlag för nordiska
värderingar som möjliggör ett starkt nordiskt inflytande på den europeiska dagordningen, eller
genom att projektet stärker den kulturella gemenskapen i Norden.
Motprestationer: Det är av avgörande betydelse att den samnordiska nyttan tas tillvara i de
projekt som finansieras över den nordiska budgeten. Principen om ”nordisk nytta” skall vara
avgörande för vilken verksamhet som skall ske i samnordisk regi. Utågngspunkt för all nordisk
verksamhet skall vara att den:
-avser verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där påtagliga positiva effekter
uppnås genom gemensamma nordiska lösningar
-manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet
-ökar nordisk kompetens och konkurrenskraft
Projektet skall uppfylla ett eller flera av kriterierna för nordisk nytta.
Det är ett mål för Nordiska Ministerrådets verksamhet, att köns- och jämställdhetsperspektivet
tas i betraktning inom alla samarbetsområden, där det är relevant. Det är relevant att redogöra
för projektets könsperspektiv, om det är skillnad på kvinnors och mäns förhållande inom
sakområdet. Redogörelsen skall innehålla en beskrivning av, hur projektet påverkar kvinnors
och mäns förhållande med hänsyn till:
-representation, tillgång till och del i resurser (för exempel pengar, tid, kunskap och
information), normer och värden, som är knutna till könet.
För att den samlade kompetensen skall tas tillvara är det viktigt at deltagare från flera nordiska
länder deltar i projektet. Ett minimum är att det finns deltagare från minst två nordiska länder,
men då skall också övriga länder kunna tillgodogöra sig projektets resultat i sin verksamhet.
Möjligast många deltagande länder underlättar också spridningen av projektets resultat.
Vad gäller publicering av resultat skall noteras att Nordiska Ministerrådet tillhandahåller
nordisk publicering i rapportserien TemaNord och NORD. Kostnader för detta skall inkluderas i
projektkostnaden. Om Nordiska Ministerrådet finansierar 50% eller mer skall rapporten
publiceras i nämnda serier. I övriga fall erbjuds publicering.
Egen- och stödfinansiering: För att ett projekt skall vara meningsfullt och motiverat är det
viktigt att det är förankrat i de nationella miljöerna. Det är inte ändamålsenligt att projekt till
100% finasieras över den nordiska budgeten. Nationella bidrag i form av ekonomoiska medel,
arbetskraft eller infrastruktur (overhead-kostnader) är viktigt för att understryka såväl den
nationella förankringen som projektets och projektresultatens betydelse nationellt. Detta bör
framgå av projektansökan.
Redovisningskrav: Projektet kommer att revideras efter det internordiska
revisionsreglementet. Det är de nationella rigsrevisionerna, som har revisionsansvar för alla
nordiska projekt. Revisionsmyndigheten kan be om att få insyn i revisionen, som en annan
revisor har gjort av ett nordiskt projekt.
Hemsida samt kontaktinformation: Nordiska Ministerrådets hemsida är
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/.
Närmare information om de olika stödordningar och projekt hittar man på
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/stoedordningar-och-projekt.
Lista över Nordiska Ministerrådets stödorningar och utlysningar finns tillgänglig på
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/stoedordningar-och-projekt/lista-oevernordiska-ministerraadets-stoedordningar-och-utlysningar.
Kontaktperson är Kristina Löfs, tfn. +45-33960336, e-post: [email protected].
Ansökan: Sammanfattning av projektbeskrivning skall vara så klar och självständig att den kan
stå för sig själv i projektkataloger etc.
Den som ansöker om medel från Nordiska Ministerrådet bör ange varför det är motiverat med
samnordisk finansiering och vilka fördelar detta ger i förhållande till nationell eller vidare
internationell finansiering.
Lämna in ansökan till: Se information på olika stödorningars och utlysningars hemsidor.
