Brexitprocessen har börjat
– optimistisk tidsplan och många
stora frågor att komma överens om
Den 29 mars utlöste
den brittiska premiärministern Theresa May
artikel 50 som är det
enda lagliga sättet för
ett land att lämna EU.
I och med det senaste
EU-toppmötet i lördags
har EU 27 nu också
enats om riktlinjerna
för förhandlingarna. Och
enigheten bland EU 27
är hittills mycket stark.
Det handlar inte om att
göra Brexit till en framgång, som det rapporterats att Theresa May har
uttryckt det. Utan istället
att skademinimera effekterna så mycket som möjligt
och då är det viktigt att
hålla ihop. Under förhandlingstiden, som är mycket
ambitiös, kommer enigheten säkerligen att sättas på
prov.
Redan under hösten är
förhoppningen att det ska
finnas ett förslag om ”steg
1” i Brexit som handlar om
vilka rättigheter som ska
gälla för alla de brittiska
medborgare som idag bor
i andra EU-länder, och för
alla EU-medborgare som
idag bor i Storbritannien,
efter Brexit. Det första
steget handlar också om
att enas om den brittiska
utträdesnotan. Här verkar
Storbritannien anse att det
ska vara nära noll medan
en del medlemsstater hän-
visar till beräkningar som
visar på en summa närmare
60 miljarder euro.
Direkt när det finns
konkreta förslag kring
dessa delar i Brexit är förhoppningen att diskussionerna kring ”steg 2” direkt
kommer igång. Det handlar
om det framtida förhållandet mellan EU 27 och
Storbritannien, det vill säga
ett framtida frihandelsavtal.
Förhoppningen är att ett
förslag skulle kunna vara
klart redan till sommaren
2018.
Utifrån vad som hittills rapporterats om den
brittiska ståndpunkten så
verkar de mycket tydliga
med att helt vilja lämna
allt samarbete kring den
gemensamma marknaden och tullunionen. En
lösning som ställer till med
oro med tanke på de stora
handelsflöden som finns
idag mellan Storbritannien
och EU. Men britterna
har varit tydliga med att
de inte är intresserade av
en ”mjuk” lösning likt den
EU har med Norge idag.
Istället skulle ett framtida
handelsavtal liknande det
som EU och Kanada just
har slutit vara en möjlig
väg att gå. Det är tydligt att
om Storbritannien väljer
en ”hårdare” lösning så
kommer EU 27 inte ge
utrymme för britterna att
”cherry pick” vad som ska
ingå i ett avtal. Om de vill
helt ut ur unionen, så ska
de också behandlas som ett
”tredje land”.
Om den optimistiska
tidsplanen hålls så kommer
allt vara färdigförhandlat,
inklusive övergångslösningar till den sista mars 2019.
Men oavsett utfall är det
tydligt uttalat att britterna
ska lämna unionen den 1
april 2019. Det kan alltså
ske utan att man enats om
ett handelsavtal.
För EUs jordbruk riskerar Brexit ge stora negativa
effekter på båda sidor engelska kanalen. Den europeiska bondeorganisationen
Copa Cogeca har analyserat
nuvarande handel och lyft
fram några punkter som
kommer vara särskilt viktigt
att ha med i förhandlingarna framöver. Det irländska
jordbruket kommer drabbas allra hårdast, särskilt
deras mejerisektor.
Totala exporten av jordbruksprodukter till Storbritannien från EU uppgår
till 45 miljarder euro. De
främsta exportländerna
från EU till Storbritannien
är Irland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Belgien och
Nederländerna. De viktigaste sektorerna på europeisk
nivå är mejeri, nötkött,
frukt och grönt och vin.
För Sveriges del finns idag
en betydelsefull export av
skogsprodukter. Därutöver
Innehåll
Nr 8
5 maj 2017
Sidan 1
• Brexitprocessen har
börjat ...
Sidan 2
• Snart träder CETA ikraft
• EUs jordbruk ligger efter
i klimatarbetet enligt studie
från EU-parlamentet
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
• Europeisk matexport ökar
-framförallt ökar exporten
av kött
Sidan 4
• Kanadas importsystem
viktigt vid CETAs ikraftträdande
kan flera av de kooperativa
svenska företagen påverkas.
Till exempel har Arla medlemmar i Storbritannien.
Om ett nytt handelsavtal
innebär högre tullar så
kommer det att försvåra
export av dessa produkter.
Som kompensation för
den förlorade marknaden
måste andra avsättningsmarknader hittas. Annars
riskerar det att bidra till
att sänka priserna i Sverige
såväl som i övriga EU. En
ytterligare riskfaktor kommer vara mer fluktuerande
Forts på sidan 2
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Forts från sidan 1
valutakurser för pundet/
euron liksom för pundet/
kronan.
Troligen kommer de
välkända och starka brittiska handelskedjorna påverka
hur livsmedelsmarknaden
kommer att se ut efter
Brexit. De är kända för sin
höga andel egna märkesvaror. Huruvida de väljer att
marknadsföra brittiska och
EU-producerade produkter
eller snarare vill premiera
produkter från det gamla
”commonwealth” kan påverka hela EUs lantbruk. Detta
eftersom Storbritannien har
låg självförsörjningsgrad
jämfört med andra EU-länder och alltså importerar
mycket livsmedel.
Brexit kommer också
att påverka EUs budget och
då CAP-budgeten vilket
givetvis kommer att påverka inriktningen på nästa
reform. Copa Cogeca vill
uppmärksamma politikerna
på lantbrukarnas situation
och att de inte ska tvingas
bära kostnaderna för Brexit
genom budgetnedskärningar. Copa Cogeca anser
också att det måste finnas
beredskap för att ge extra
stöd till sektorer som kan
hamna i kris som en effekt
av Brexit. Dessutom anser de att EU aktivt måste
arbeta för en dynamisk
exportpolicy som riktar sig
mot nya marknader. Det
är framförallt sektorerna:
nötkött, griskött och frukt
och grönsaker som kräver
främjande insatser globalt.
Normalt är handelspolitik ett område där medlemsländerna överlämnat
beslutsfattandet till EU.
Dock är CETA brett på ett
sätt. I detta fall har EU-kommissionen valt att betrakta
det som ett blandat avtal
och sådana ska godkännas
även av medlemsstaternas
parlament.
I avvaktan på avtalets
ikraftträdande fortsätter
kommissionen sitt arbete
för att främja exporten.
Förutom Hogan har 60
näringslivsrepresentanter
från EUs medlemsländer
rest till Kanada. På agendan
finns både affärsmöten och
politiska möten. Vidare
ska delegationen besöka
livsmedelsmässan SIAL i
Toronto.
Kommissionen har
nyligen även publicerat
en guide för handel med
Kanada. Guiden ”Food
and beverage market entry
handbook:Canada” är 389
sidor och finns på EU-kommissionens hemsida.
Ingrid Rydberg
LRFs Brysselkontor
[email protected]
Snart träder CETA ikraft
EU-kommissionen förbereder för ökad export av
jordbruksprodukter och
livsmedel när det nya
frihandelsavtalet med
Kanada träder ikraft.
Jordbrukskommissionär
Phil Hogan är för närvarande i Kanada med en
näringslivsdelegation
för att främja europeisk
export.
Förhandlingarna om CETA
(Comprehensive Economic
and Trade Agreement), som
avtalet mellan EU och Kanada heter, inleddes 2013.
Hösten 2014 var förhand-
lingarna färdiga. I februari
i år antog EU-parlamentet
avtalet. Nu väntar alla på att
Kanadas parlament ska göra
detsamma. Därefter återstår
EUs medlemsländer.
Det är inte fastställt när
avtalet ska träda i kraft men
i samband med EUparlamentets behandling av
avtalet talades om hösten
2017. I rapporteringen
från kommissionär Hogans
besök i Kanada talas om ett
preliminärt ikraftträdande
i juli. Ett definitivt ikraftträdande blir aktuellt först
när EU-ländernas samtliga
parlament godkänt avtalet.
Christina Furustam
[email protected]
EUs jordbruk ligger efter i klimatarbetet enligt
studie från EU-parlamentet
Den europeiska
jordbrukssektorn saknar
ambition att vidta
åtgärder för att minska
sin klimatpåverkan. Men
vissa medlemsstater
arbetar med åtgärder
för att anpassa sig till
ett förändrat klimat.
Detta enligt en rapport
från EU-parlamentets
utredningstjänst som
utförts på uppdrag
av parlamentets
jordbruksutskott.
Analysen som genomförts
av institutet för
europeisk miljöpolitik
(IEEP) diskuterades i
jordbruksutskottet i mitten
av april. Rapporten varnar
för att andra sektorer i EU
antar mer långtgående
anpassningsåtgärder och att
trycket på jordbrukssektorn
om att vidta liknande
åtgärder kommer att öka
snabbt.
Jordbruket är den
femte största orsaken till
utsläpp av växthusgaser
i EU, 11,3 procent av de
totala utsläppen. De största
sektorerna är energi,
transport, industri och
bostäder. De viktigaste
klimatrelaterade hoten mot
jordbruket är kopplade
till tillgången på vatten,
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
temperaturväxlingar,
utsatthet från
växtskadegörare och
sjukdomar samt brandrisk.
Rapporten säger att det
inom den gemensamma
jordbrukspolitiken
inte finns någon tydlig
målsättning för att
minska utsläppen av
växthusgaser. Många anser
att jordbruket har en
mer begränsad potential
att minska utsläppen än
andra industrier eftersom
prioriteringen att säkerställa
livsmedelsförsörjningen
går före, så som det anges
i Parisavtalet från 2015
(COP21).
I CAP fastställs det att
klimatarbetet beror
på beslut som fattas på
medlemsstatsnivå. Några
åtgärder måste emellertid
genomföras av alla EUländer. Inom pelare 1,
ska andelen permanent
gräsmark utav den totala
jordbruksarealen bevaras,
ett krav som tillkom efter
den senaste CAP-reformen.
Under pelare 2 ska en
uppsättning ersättningar
för miljö- och klimatinsatser
finnas tillgängliga.
Studien föreslår några
förändringar som CAP
skulle behöva genomgå för
Forts på sid 4
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
700
Världsmarknadspriser
vete
600
soja
majs
500
havre
400
300
I diagrammet illusteras
prisnoteringar på
spannmålsbörsen i Chicago.
Priserna gäller för kontrakt
med framtida leverans inom
1-2 månader. Chicagobörsen
avspeglar väl svängningarna
på världsmarknaden
även om inte prisnivån är
direkt jämförbar med den
europeiska.
200
100
0
Valutor
Genomsnittlig kurs
2016 April 2017
Aktuell kurs
2 maj 2017
USD 8,568,94
8,84
Euro 9,479,59
9,65
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 18
Griskött, slaktad vikt, Danmark
DKK/kg
11,20
SEK/kg
14,53
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Europeisk matexport ökar - framförallt ökar
exporten av kött
EUs export av livsmedel
ökar och de två största importörena är USA
och Kina. Exporten har
ökat mest till Ryssland.
Överlag är gris-, nöt och
får/lamm-kött de produktslag som står för de
största ökningarna.
EUs livsmedelsexport uppnådde i februari ett värde
på nästan 10,7 miljarder
euro. Det är en ökning
med 1,2 procent eller 131
miljoner euro jämfört med
samma månad förra året.
Detta enligt de senaste siffrorna som offentliggjordes
av EU-kommissionen den
28 april.
Den största värdeökningen för livsmedelsexporten
har registrerats för Ryssland
(+ 86 miljoner euro). Detta
är ökningen när exportvärdet i februari 2017 jämförs
med februari 2016. Ökningen sker trots embargot mot
många europeiska jordbruksprodukter. Exporten
har också vunnit mycket
mark i Kina (+ 77 miljoner
euro), USA (+ 58 miljoner)
och Sydkorea (+ 55 miljoner euro). Även Angola,
Japan, Indien, Hongkong
och Ukraina finns med
bland länderna som ökat
sin import av europeiska
livsmedel.
Exporten har inte
utvecklats positivt på alla
områden, till exempel har
den minskat till Turkiet,
Marocko och Etiopien.
Mest minskade exporten till
Saudiarabien (- 94 miljoner
euro) och Egypten (- 76
miljoner euro).
När man tittar närmare
på vilka produktkategorier
som ökat mest det senaste
året utmärker sig exporten
av griskött. I februari 2017
var exporten av griskött
33 procent högre än mars
2016. Andra produktkategorier som ökat mycket är
slaktbiprodukter och fett
(+ 23 procent) barnmat
och andra beredningar av
spannmål, mjöl, stärkelse
eller mjölk (+ 7 procent)
vin (+ 4 procent) och olivolja (+ 15 procent).
På den negativa sidan
kan man notera att exportvärdet för spannmål har
minskat. Exportvärdet har
även minskat för hudar och
skinn (- 36 procent), vete
(-14 procent) och mjölkpulver (-12 procent).
EUs livsmedelsimport
ökade också i februari 2017
jämfört med föregående år.
Ökningen på 133 miljoner
euro motsvarar 1,5 procent.
Importen från Brasilien och
Indonesien ökade mest,
medan importen från
Argentina och USA minskade mest. De produktslag
som ökat mycket är sojabönor, andra oljeväxter och
kaffe. Eftersom exporten
och importen ökade ungefär lika mycket förändrades
handelsbalansen inte jämfört med föregående år.
Mattias Gotting
[email protected]
Analysen från EU-kommissionen går att se här:
www.ec.europa.eu/agriculture/
trade-analysis/
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
Forts från sidan 2
insatserna på klimatområdet. Detta för att EU ska
kunna leva upp till sitt
åtagande om att minska
koldioxidutsläppen med
40 procent till år 2030.
Det handlar om att bevara
mulljordar, minska förluster av organiskt material
på åkermark, uppmuntra
bättre hantering av jordens
näringsämnen
• Skydda mullrika jordar
• Minimera förluster av
och öka jordens organiska
material
• Uppmuntra en effektivare
förvaltning av näringsämnen på jordbruksmark
• Säkerställa att den
betydelse som åtgärderna
bidrar till i klimatarbetet
återspeglas i övervakning
och rapportering.
Studien avslutas med en
uppmaning om att inrätta
en hållbarhetsplan med
klimatfokus för jordbrukssektorn med målsättning
fram till 2050.
Mattias Gotting
[email protected]
Rapporten som heter
”The consequences of climate change for agriculture.
Follow-up to the COP21 – UN
Paris climate change conference” går att hitta på EU-parlamentets hemsida.
Kanadas importsystem viktigt vid
CETAs ikraftträdande
I samband med främjanderesan till Kanada lyfte
EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan frågan
om det kanadensiska
licenssystemet för import av mejeriprodukter
och att det beträffande
detta finns utestående
frågor att lösa.
Export av mejeriprodukter
har under hela handelsförhandlingen mellan EU och
Kanada om CETA varit ett
av de offensiva intressena
för EUs livsmedelssektor.
Samtidigt är mejerisektorn
en av Kanadas mest reglerade och kanadensiska
mjölkproducenter har
gjort vad de kunnat för att
bibehålla ett gott skydd mot
ökad konkurrens.
EU har i förhandlingarna om CETA emellertid
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag
är fredag, cirka 20 nummer per år.
uppnått utökade möjligheter för export av ost.
EU har idag, innan CETA
börjar tillämpas del i en
större WTO-kvot för kvalitetsost på den kanadensiska
marknaden. EUs del av kvoten uppgår till 13 741 ton.
Genom CETA utökas detta
marknadstillträde med en
tullkvot för kvalitetsost på
16 000 ton och en importkvot för så kallad ”industriost” på 1700 ton.
Osäkerhet råder emellertid kring huruvida dessa
kvoter verkligen resulterar
i nya exportmöjligheter
för europeiska företag. Det
kanadensiska licenssystemet
har länge kritiserats för att
vara ålderstiget och trögt.
Ett av problemen har varit
att de som historiskt fått del
av importkvoten behållit
kvoten från år till år utan
Ansvarig utgivare och redaktör
Mattias Gotting
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck LRF/
Partner Print, 2017. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
konkurrens. Vidare har det
uppstått viss försäljning av
kvot och kvoterna har varit
dyra.
Systemet har gjort det
mycket svårt för nya aktörer att ta sig in. Detta är
något som bland annat de
EU-gemensamma organisationerna för europeiska
bönder och deras företag,
Copa/Cogeca påtalat. Med
på resan är organisationens
generalsekreterare Pekka
Pesonen, som uttryckt oro
särskilt för Europas små
och medelstora mejerier
och hur dessa ska kunna ta
del av de nya kanadensiska
importkvoterna om inte
systemet ändras. Pesonen
uppmanar europeiska
intressenter att gå samman
i producentorganisationer
och på så sätt förbättra sina
möjligheter.
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Trèves 61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
Jordbrukskommissionär
Hogan försäkrar att kommissionen nogsamt följer
frågan som en av de viktigaste kvarvarande frågorna
att lösa inför ikraftträdandet för CETA. Kanadensiska
myndigheter ser och förstår
problemet. När CETA träder ikraft införs nya regler.
Enligt dessa ska 30 procent
av de nya kvotvolymerna,
de första fem åren av avtalets tillämpning, tilldelas
nya licenssökare. Dessa
måste vara bosatta i Kanada
och ha varit verksamma i
ostbranschen i minst 5 år.
Christina Furustam
[email protected]
