Lantbrukskonjunkturen

Lantbrukskonjunkturen
Nyhetsbrev från LRF om den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket
Nr 4, december 2016
Stor politisk osäkerhet under det
kommande året
När vi sammanfattar
2016 kan vi konstatera
att året varit turbulent,
både finansmarknadsmässigt, konjunkturellt
och politiskt. Just den
politiska oron kommer
vara i fortsatt fokus
under 2017, med flera
viktiga val i Europa och
till den nationella folkkongressen i Kina.
Global tillväxt har växlat ned
Utöver den oro som präglat 2016 tuffar den globala
ekonomin på. Det är inga
jättestarka tillväxttal vi ser,
men den globala tillväxten
ligger på runt tre procent.
Världshandeln har stagnerat, men inköpschefsindex
signalerar en uppgång
både inom tillverkningsindustrin och än mer inom
tjänstesektorn. BNP-tillväxtprognosen för 2017 och
2018 är 3-3,5 procent och
sannolikt något högre än
under 2016. Prognosen är
dock omgärdad av politiska risker som är svåra att
förutse utfallet av.
Amerikansk ekonomi tuffar
på trots politisk osäkerhet
Den amerikanska ekonomin upplevde en svacka
under inledningen av året,
men har återhämtat sig
under årets andra halva
och årets BNP-tillväxt ser
ut att landa på mellan 1,5-2
procent. Detsamma gäller
för 2017 och 2018. Prognosen har dock både uppoch nedsidesrisker, mycket
beroende på osäkerheten
inför presidentbytet.
Donald Trump har redan
nu aviserat stora infrastruktursatsningar som åtminstone på sikt kan komma att
gynna tillväxten. Han har
även aviserat stora breda
skattesänkningar som kommer gynna konsumtionen
även om skattesänkningarna främst kommer att gynna höginkomsttagare som
på marginalen inte konsumerar mer. Trump har
även sagt att han ska höja
importtullarna, något som
kan komma att slå negativt
på konsumtionen, då de
ökade importkostnaderna
sannolikt kommer överföras på priset till konsumenten. De tillväxtfrämjande
aviseringarna riskerar därmed att överskuggas av den
protektionistiska politiken.
Den politiska inriktningen
vet vi dock mer om när
Trump väl tillträder som
president 20 januari 2017.
Bortsett från presidentbytet ser den amerikanska
ekonomin stark ut. Arbetsmarknaden fortsätter sin
positiva trend med hög
sysselsättningstillväxt och
en fortsatt fallande arbetslöshet, en utveckling som
kommer fortsätta hålla upp
den privata konsumtionen
och sannolikt även tillväxten. Även den amerikanska
industrins indikatorer indikerar en positiv utveckling
för 2017, där bland annat
inköpschefsindex uppvisat
tillväxttal sedan i våras. I
december har den amerikanska centralbanken
Federal Reserve höjt styrräntan för andra gången på
tio år.
Politiska risker i fokus i
Europa
2017 kommer vara ett prövningens år för den Europeiska Unionen. Brexit-processen ska inledas, vilket
kommer bli en utmaning.
I maj går fransmännen till
vallokalerna där högerpopulisten Marine Le Pen
bland annat går till val
med att folkomrösta om
EU-medlemskapet och
under hösten går tyskarna
till vallokalerna där det
högerpopulistiska och
EU-kritiska partiet AFD går
fram starkt i opinionsundersökningarna.
Vid sidan om de politiska orosmolnen ser den Europeiska ekonomin ganska
bra ut, med främst Spanien
och Tyskland i förarsätet.
Inom Euroområdet är
tillväxten runt 1,5 procent
och den prognostiseras att
hamna där omkring även
2017 och 2018.
Arbetsmarknaden
fortsätter att förbättras om
än från väldigt svaga nivåer.
Tillväxten drivs främst av
privat konsumtion dels
genom att den förbättrade
arbetsmarknaden, men
även genom Europeiska
Centralbankens stimulativa
penningpolitik, som kommer fortsätta under 2017.
Svensk ekonomi fortsatt
bäst i klassen, men stora
utmaningar finns
Sveriges BNP växer med
omkring tre procent 2016.
2017 och 2018 beräknas
tillväxten hamna omkring
2-2,5 procent. De senaste
två åren har svensk tillväxt
främst drivits av offentlig
och privat konsumtion,
samt bostadsinvesteringar. Under kommande år
kommer tillväxten fortsätta
drivas av bostadsinvesteringar och privat konsumtion, dock i minskad
omfattning, då svenska
hushåll ökat sitt sparande
som en konsekvens av oro
inför framtiden. Riksbankens stimulativa penningpolitik når inte längre
fram till konsumenten då
bankernas räntesänkningar
kommit till ända.
Trots att svensk ekonomi går bra står vi inför
stora utmaningar framförallt på arbetsmarknaden.
Bland de med eftergymnasial utbildning är arbetsmarknaden stekhet med
hög sysselsättning och låg
arbetslöshet. I den grupp
som saknar gymnasial utbildning är arbetslösheten
mellan 15-20 procent. Samma mönster går att urskilja
mellan inrikes och utrikes
födda. Denna polarisering
kommer att slå negativt
på svensk ekonomi om
politikerna inte reformerar
arbetsmarknaden.
På det stora hela ser
som sagt Sverige starkt
ut framöver, även om det
gömmer sig utmaningar
bakom kulisserna.
Anna-Maria Najafi
[email protected]
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 1
Hushållens utgifter för livsmedel känsliga
Hushållens konsumtionsutgifter 2015
för ekonomiska störningar
Ökade reala inkomster
samt en växande befolkning har medfört att
de svenska hushållens
utgifter för mat har ökat
konstant de senaste
10 åren. De kommande
åren finns däremot risker
att utgifterna för mat
kan komma att minska.
Ett ökat skatteuttag för
att finansiera välfärden
och stigande boräntor är
några av de ekonomiska
faktorer som kan påverka livsmedelskonsumtionen negativt.
Enligt Nationalräkenskaperna för 2015 konsumerade hushållen i Sverige
livsmedel för 328 miljarder
kronor. Av den summan
var 70 procent, eller 228
miljarder, inköp av livsmedel i detaljhandeln medan
resterande 100 miljarder
var någon form av restaurangmat. Utöver detta
köpte offentliga storhushåll inom vård, skola och
omsorg in och serverade
mat för ytterligare cirka 10
miljarder kronor.
Av hushållens totala
utgifter stod livsmedel från
detaljhandeln för 12,5 procent och restaurangbesök
för 5,5 procent, dvs totalt
18 procent av hushållens
konsumtionsutgifterna
avsåg mat i någon form.
Se Figur 1. Sett över tiden
har hushållens andel av
inkomsten som spenderas
i detaljhandeln legat på en
stabil nivå. De senaste tio
åren har andelen varierat mellan 11,9 och 12,6
procent.
Vi kan också konstatera
att andelen av inkomsten
som läggs på restauranger
och caféer stadigt ökade
under samma period, från
4,4 procent till dagens 5,5
procent. Bakom denna
förändring ligger ökade
inkomster som leder till
fler restaurangbesök och
mer hämtmat men också
ett mer mobilt beteende
där man äter alltmer på väg
mellan olika platser. Mellan
2015 och 2016 ökade omsättningen hos trafiknära
restauranger med nästan
16 procent.
För dagligvaruhandeln
är således utvecklingen av
den disponibla inkomsten
viktig och här finns ett linjärt samband. En förändrad
disponibel inkomst leder
till motsvarande förändring
av livsmedelsutgifterna i
detaljhandeln. För restaurangsektorn leder en förändrad inkomst till större
förändringar.
Olika faktorers påverkan
på matutgifterna
Dagligen kan vi läsa om att
Sveriges bostadsmarknad
balanserar på slak lina
efter många år av ökande
tillgångsvärden och stigande belåning av hushållen
som idag tillhör de mest
belånade i västvärlden. Det
Restaurangmat;
anses finnas
5,5%
Livsmedel
Övrigt
betydande
butiker;
14-18;
Rekreation och
12,5%
risker att
12,1%
Alkohol, tobak;
kultur; 11,0%
3,6%
priserna
Post,
Kläder och
på bostads- telekommunikat
skor; 4,8%
marknaden ioner; 3,1%
Bostad; 25,9%
kan falla
Transporter,
fordon; 12,7%
men också
att hushålHälso- och
lens utgifter
möbler; 5,3%
sjukvård; 3,5%
för bolån
kan komma att
Figur 1: Hushållens konsumtionsutgifter 2015.
öka till följd av
stigande räntor. Ett
te sju årens lågkonjunktur
prisfall gör att hushållen
2016 förbytts till högkonkänner sig fattigare medan
junktur. Företagens anställökade ränteutgifter ger ett
ningsplaner är positiva och
direkt minskat konsumantalet lediga platser är
tionsutrymme för annat,
på en hög nivå. Sysselsättbland annat mat.
ningen förväntas fortsätta
Ökat skatteuttag för
växa starkt. Särskilt inom
att finansiera välfärden är
offentlig sektor. Samtidigt
redan ett faktum och nuvaär vakansgraden för vissa
rande politik kommer troyrken hög. Konjunkturinstiligen innebära ett ökande
tutets Barometerindikator
skattetryck för hushållen.
steg för tredje månaden
Konjunkturinstitutet skriver i rad och visar på ett ljust
bland annat att det struktustämningsläge i ekonorella underskottet i statsmin. I näringslivet bidrog
budgeten ökar under 2017
tillverkningsindustri, byggsamtidigt som konjunktuoch anläggningsverksamhet
ren är stark och därmed
samt privata tjänstenäringar
förstärker konjunktursväng- till uppgången. Hushållens
ningarna. Man anser att de
förtroende för ekonomin
nya åtgärderna i budgeten
steg ytterligare i november
för 2017 borde ha varit
och synen på den egna ekofullt finansierade. Det hade
nomin är nu mer optimisminskat behovet av åtstramtisk än på över nio år.
ning eller ökat skatteuttag
Vilken framtid livsmed2018 och framåt. Ett högre
elsmarknaden möter beror
skattetryck leder till minstill stor del på hur ovankade disponibla inkomster
stående faktorer utvecklas
och minskat konsumtionsframledes.
utrymme.
Jan Lorentzson
Mot detta står att de [email protected]
Julblommorna högtid är här
Julen är en tid då våra
sinnen fylls med intryck
som skapar minnen och
förväntningar.
Maten är såklart av stor vikt
men i den här högtiden får
smak stor konkurrens med
dofter och det visuella. För
att den riktiga julstämningen ska infinna sig behövs
doften av kanel, barr och
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 2
hyacint! Och vad är juligare
än en vacker, nyutslagen
röd amaryllis?
Odlingen av just hyacinter och amaryllis har ökat
de senaste åren. 2016 odla-
des det nästan 6 miljoner
hyacinter i Sverige. Från
början kommer hyacinten
från sydvästra Asien och
kom till Sverige på 1600Forts på sidan 3
Ekologisk produktion och konsumtion
– en lägesbeskrivning
Bransch
Svensken – en stor konsument
av eko…
Att konsumtionen av ekologisk mat har gått som tåget
de två senaste åren har väl
undgått få i lantbrukssektorn. Mellan 2014-2016
ökade konsumtionen med
92 procent. Den ekologiska
matens andel av den totala
livsmedelskonsumtionen
beräknas vara uppe i över 9
procent vid årets slut. Det
är bland den högsta andelen i världen.
…och en stor eko-producent
Sverige har en relativt
stor ekologisk produktion
jämfört med övriga EU. 17
procent av vår jordbruksareal är ekologisk. Det är
bara Österrike som har
högre andel med 20 procent av arealen. De största
produktionsgrenarna inom
ekologisk produktion är
lamm, nötkött, ägg och
mjölk som alla har betydande andelar av den totala
produktionen i Sverige. Det
intressanta är dock att jämföra produktionsgrenens
volym andelen med värdets
andel. Här visar det sig att
i samtliga grenar, utom
lamm, är eko-produktionens värde på gårdsnivå hö1
2
gre än volymens andel. Det
indikerar att de ekologiska
producenterna får bättre
betalt än konventionella
producenter.
Man har under senare
år pratat om bristen av
svenska ekologiska varor
och behovet av en ökad
omställning till ekologisk
produktion. För att bönder
ska ställa om till ekologisk
produktion har LRFs analys
varit att det krävs långsiktighet och lönsamhet. Långsiktighet i att man vet vilka
regler och ersättningar som
gäller.
Här har förhandlingarna i EU om en ny ekologisk
förordning varit ett orosmoment. Lönsamhet och
långsamhet i affären dvs att
man får ett bra pris för sina
varor och att man vet att
de volymer man planerar
att producera, kommer att
köpas när man väl ställt om
till eko två-tre år senare.
Det verkar som båda dessa
krav är uppfyllda eftersom
areal under omställning till
eko ökade 2015 för första
gången sedan 2010. Det
indikerar att den ekologiska produktionen kommer
att öka under de kommande två åren. Bönderna har
Ekos andel av total Volym
Ekos andel av totalt Värde
Spannmål
4,5 %
8,3 %
Trädgård inkl. potatis
6,4 %
12,3 %
Övriga vegetabilier
2,8 %
9,8 %
Mjölk
12,6 %
16,2 %
Nötkött
19,0 %
20,2 %
Griskött
1,8 %
4,0 %
Fjäderfä (kyckling)
0,4 %
0,6 %
Lammkött
21,9 %
21,9 %
Ägg
14,5 %
23,5 %
Summa
Figur 1: Volym- och värdeandelar12,7%
ekologisk produktion
Källa: Jordbruksverket och Lantbruksekonomen
med andra ord hörsammat
marknadens signaler. På
vissa områden som har haft
en väldigt låg eko-andel
som gris och fågel, har vi
under de senaste åren sett
stora produktionsökningar. Andra områden där
eko-konsumtionen har
ökat kraftigt, som frukt
och grönt, ser vi en ökning
i produktionen i Sverige,
men också en kraftigt ökad
import.
Eko-konsumtionen håller i sig
Ekoweb1 gör bedömningen
att försäljningen av ekologiska livsmedel kommer
att öka med två miljarder
kronor i snitt per år över
en tioårsperiod, från en försäljning på 21,5 miljarder
kronor 2015 till 45,5 miljarder kronor 2025 räknat på
dagens penningvärde. Det
innebär en ekoandel på cirka 15 procent 2025, dvs en
fördubbling av marknaden
på tio år.
Rabobank2 gör i sin
rapport Organic is good for
you! en liknande prognos
av försäljningen. Deras bedömning för Sverige är att
andelen ekologisk mat i förpackning (ej frukt, grönsaker och kött) jämfört med
total livsmedelsförsäljning
beräknas uppgå till mellan
10-14 procent. Rabobank
gör vidare bedömningen
att det inom vissa segment
som t ex barnmat inom
några år bara kommer att
finnas ekologiska alternativ.
Eva Rülf
[email protected]
Ekoweb är ett oberoende företag som bevakar eko-marknaden och tar fram statistik och nyheter på sin hemsida och tidning, Ekoweb.nu
Rabobank är en holländsk bank som är tongivande inom jordbruksektorn
Forts från sidan 2.
talet. Först 300 år senare
kom den att betraktas som
en julblomma trots att den
naturligt blommar bäst till
våren. Amaryllisen har en
stadig tillväxt och är nu
uppe i uppskattningsvis 1,5
miljon blommor. Det var
först på 1960-talet som amaryllisen kom att betraktas
som en julblomma efter att
Sydamerika börjat exportera lökar som är anpassade
att drivas fram till den
sydamerikanska sommaren,
vilket blev lagom till den
svenska julen.
En annan blomma som
förknippas så pass mycket
med julen att den blivit
uppkallad efter den är julstjärnan. Odlingen ligger på
en jämn nivå över tid men
har fått ett medialt genomslag de senaste åren, vilket
kan komma att öka efterfrågan framåt. Sticklingarna
kommer till sommaren och
drivs sedan fram lagom till
adventstider. Ursprungligen kommer julblomman
från Mexico och enligt den
aztekiska mytologin fick
julstjärnan sin röda färg när
en gudinna dog av brustet
hjärta. Hennes blod droppade ner på julstjärnans
blad och färgade dem röda.
I 200 år har Julstjärnans
Dag firats i USA och Europa den 12 december.
Tulpaner har allt mer börjat förknippas med julen
och har ökat med cirka 20
miljoner jämfört med förra
året. I år odlas cirka 160
miljoner tulpaner i Sverige
och den svenska säsongen
har förlängts och sträcker
sig nu från senhöst till påsk.
Möjligen har tulpanens
framfart i julgrupperna
gjorts på azaleornas bekostnad då det är färre odlare
som satsar på sorten. Hela
75 procent av de blommor
vi köper till jul är svenskodlade.
Maja Persson
[email protected]
Lovisa Forssell
[email protected]
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 3
Tjänstefiering av de gröna näringarna
I LRFs senaste omvärldsanalys som publiceras
i december behandlas
tjänstefiering och dess
konsekvenser för det
gröna näringslivet.
Från varor till tjänster
Det har under senare delen
av 1900-talet, främst inom
tillverkningsindustrin, skett
en förskjutning från att
fokusera på produkter till
att tillhandahålla tjänster.
Framväxten av tjänstesektorn hänger delvis samman
med sysselsättningsminskningen inom den traditionella industriproduktionen,
men även att tjänsteinnehållet i ekonomins samtliga
sektorer ökat. Därför rymmer Figur 1 nedan något av
en synvilla, ty många av de
arbetstillfällen som numera
går under benämningen tjänster är i realiteten
intimt förknippade med
industriell produktion och
skapades i en tid då arbetsuppgifter dels flyttade ”från
verkstadsgolv till kontor”,
dels knoppades av till mindre tjänsteföretag.
Begreppet tjänstefiering
innebär att tjänster adderas
till produkterna för att göra
dem mer attraktiva. Tjänsteinnehållet kan sedan ökas
till dess att man enbart
handlar med tjänsterna.
Varan övergår då från att
vara den huvudsakliga
intäktskällan till att bli en
post av mindre betydelse
för en affär.
Drivkrafter
Bakom tjänstefiering som
trend finns framförallt två
drivkrafter; globaliseringen och digitaliseringen. I
takt med en ökad global
konkurrens, med pressade
vinstmarginaler på fysiska
produkter som följd, har
företagen fått allt svårare
att differentiera sig på
marknaden. Erbjudandet av
tjänster har därför blivit det
främsta sättet för företag
att stärka sin marknadsposition. Tjänster har som regel
även större vinstmarginal
och är mer beroende av
organisationens kunskap
och därför är svårare att
kopiera.
Digitaliseringen, å sin
sida, har skapat verktyg som
underlättar kundinvolvering och därmed ger bättre
förutsättningar för leverantören att känna sin kund
och integrera resurser med
varandra.
Power by the hour
En av de mer framgångsrika att anamma övergången
från produktorienterad till
en tjänsteorienterad affärsmodell är Rolls Royce som
tillverkar och säljer tjänsten
flygplansmotor. Redan på
60-talet introducerades termen ”power by the hour”
inom flygindustrin, ett
koncept som Rolls Royce
ytterligare förädlade under
80-talet till att erbjuda
flygbolag en fast timkostnad
för en specifik dragkraft.
Istället för att köpa en fysisk
produkt, med underhållsansvar, betalar alltså kunden
enbart för de flygtimmar
som motorn används.
Kunden betalar för den
funktion han/hon efterfrågar i precis den omfattning
som täcker de aktuella
behovet.
Lantbrukskonjunkturen. Denna konjunkturrapport ges ut av Lantbrukarnas Riksförbund och utkommer med några nummer per år tillsammans
med Internationella Perspektiv. Den avser att ge en bred översikt av
konjunkturutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket. Underlag hämtas från officiella publikationer.
Figur 1: Andel (%) av de förvärvsarbetande.
Även i det gröna
näringslivet finns
Tjänster och varor kombimånga exempel
neras allt mer till totallöspå företag som tjänstefierar.
ningar som kunden kan
Det kan handla om att
använda för att skapa värde.
erbjuda pollinerings- och
betestjänster för ökad biolo- När gränsen mellan varor
och tjänster suddas ut blir
gisk mångfald eller addera
det allt svårare att skilja ut
tjänsten ”öppet landskap”
tjänstesektorn från övriga
till det nötkött du säljer.
sektorer i samhällsekonoMen det kan också vara att,
som ett träförädlingsföretag min. Att tala om enskilda
sektorers bidrag till samgjort, utveckla en webbahällsekonomin blir därför
serad tjänst där kunden
lätt missvisande, vilket vi
samtidigt som hen ritar sitt
nämnde i samband med
nya stall kan ansöka om
grafen ovan.
bygglov. Allt för att möta
Många menar även att
kundens behov, vare sig det
gränsen
mellan företag och
handlar om att spara tid, elkunder
suddas
i takt med
ler bygga sin identitet som
att
kunderna
involveras
allt
hållbar konsument.
mer
i
värdeskapandet
–
s
k
Konsekvenser
arbetande
konsumenter.
Tjänstelogiken får konMed tjänstelogiken blir
sekvenser för hur företagavarumärkesbyggande en
ren utformar sin prisstraviktig del för att förstärka
tegi för sitt erbjudande till
värderbjudanet till kund.
kund. Företagare måste
Varumärket blir en bäraockså aktivt inhämta mer
re av alla de värden som
kunskap om sina kunder
företaget erbjuder. Det ger
för att kunna tillämpa tjänsföretaget en tydligare marktelogiken.
nadsposition men ökar
Utvecklingen av inforsamtidigt risken att vara
mationsteknologin innebär
felpositionerad om marknanya/effektiva sätt att involden plötsligt svänger.
vera kunden, vilket gör att
tjänstelogikens perspektiv
Rebecca Källström
på värdeskapande blir mer
rebecca.kä[email protected]
applicerbart och betydelsen
Christian Nordenskjöld
därmed ökar.
Christian.nordenskjö[email protected]
Redaktör:
Jan Lorentzson, [email protected]
Grafisk produktion: LRF Organisationsservice
Tryck: Partner Print, Stockholm 2016