Lär om kärnvapen PASS 3 Humanitära konsekvenser
Manual till Lär om kärnvapen PASS 3 Bild 1 Klimatmässiga och humanitära konsekvenser Under detta pass kommer vi att gå igenom: • Konsekvenser vid en detonation • Klimatrubbning vid kärnvapenkrig • Produktionens effekter på människa och miljö Kärnvapen är unika i sin destruktiva kapacitet. Ett enda vapen kan ödelägga en stad, eller ett land, på ett ögonblick. Kärnvapen kan inte skilja civila från militära mål, vilket gör att i princip all användning av dem strider mot den internationella humanitära rätten. Bild 2 Humanitära konsekvenser Avser konsekvenser för • Hälsa • Samhälle • Miljö Till följd av • Avsiktlig eller oavsiktlig detonation av kärnvapen • Produktion och provsprängningar • Krigsanvändning När vi talar om humanitära konsekvenser innebär det konsekvenser för människors hälsa, samhälle och miljö. När kärnvapen diskuterats har fokus legat på den tekniska biten. Det vill säga hur stor sprängstyrkan varit, vilken typ av vapenbärare och så vidare. De humanitära konsekvenserna har inte haft så stor del i diskussionerna. Men genom att prata om de humanitära konsekvenserna har ett skifte nu skett i debatten. Konsekvenserna av kärnvapen existerar inte bara vid en kärnvapenexplosion. Konsekvenserna sker även vid utbrytningen av uran och tillverkningen av plutonium. Detta påverkar både miljö och människor. 1 Lär om kärnvapen PASS 3 Bild 3 Bomberna över Japan Hiroshima • 70 % hade multipla skador och i de flesta fall svåra brännskador. • 90 % av alla läkare och sjuksköterskor omkom omedelbart • 42 av 45 sjukhus ofungerande • Än idag behandlas överlevare på sjukhus i Japan En kärnvapenexplosion kan orsaka skador på människor på en rad olika sätt – både direkt och på längre sikt. Kärnvapnen skadar både människor och foster i livmodern. Vid en kärnvapenexplosion förstörs sjukhus och vårdpersonal dödas, vilket gör det svårt att hjälpa dem som överlever. I Hiroshima dödades omedelbart omkring 140 000 människor av atombomben. Det totala antalet invånare i Hiroshima vid den tiden beräknas ha legat runt 350 000, vilket betyder att ca 40 % av befolkningen omedelbart dog till följd av atombombningen. Bild 4 Överlevarna Hibakusha betyder på japanska ”människa utsatt för explosion” och används när man pratar om överlevarna efter atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Många Hibakushas har fått leva med svåra sjukdomar, smärta och problem. Men många av dem har också haft svårt att hitta en plats i samhället efteråt. De överlevande ansågs som ovilliga eller olämpliga att arbeta, på grund av det man kallade ”A-­‐bombssjukan”. De flesta av de överlevande har också brottas med de svåra frågorna kring: varför utsattes just jag för det här? Hur annorlunda hade inte livet kunnat vara om jag inte hade befunnit mig i Hiroshima eller Nagasaki den där dagen? Av rädsla för att utestängas ytterligare från samhället har de överlevande och deras familjer varit tveksamma till att låta sig studeras. Många är också rädda för att vara öppna sina svåra upplevelser och känslor inför främlingar, med risk för att missförstås. Många av överlevarna lider också av en känsla av skam och skuld för att de överlevde medan så många av släkt och vänner dog. Allt det hemska de överlevande har sett och upplevt har för många av dem lett till en förträngning och avstängning av tankar och känslor kring händelsen. Idag ägnar många hibakushas sina liv åt fred och arbete för kärnvapennedrustning. De berättar sina historier för att hjälpa människor förstå kärnvapens humanitära konsekvenser. 2 Lär om kärnvapen PASS 3 Setsuko Thurlow https://www.youtube.com/watch?v=XK-­‐z9QV1LG8 I december 2014 hade vi besök av atombombsöverlevaren Setsuko Thurlow. Hon var 13 år när atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima och är idag en av få Hibakushas som reser världen över för att informera om kärnvapnens humanitära konsekvenser och prata om vikten av ett förbud mot kärnvapen. Det är genom historierna som vi skapar förståelse om vad kärnvapen faktiskt är och vilka förödande konsekvenser dessa vapen har. Och tack vare dessa modiga överlevare som ägnar hela sina liv åt att hänge sig åt uppgiften att ingen ska behöva genomlida det som de varit tvungna att gå igenom 1945. Det ger en styrka och tyngd i arbetet och ett hopp om att en människa faktiskt kan göra skillnad. Bild 5 Klimatmässiga konsekvenser Vid varje användning av kärnvapen uppstår lokala effekter till följd av värmestrålning, bränder, tryckvåg och radioaktivitet. De sekundära följderna av ett kärnvapenkrig, med vatten och mat förgiftat av radioaktivitet, med flyktingströmmar, epidemier och socialt sönderfall kan i vissa fall få större konsekvenser än de primära effekterna. Det räcker med att en liten del av dagens kärnvapen avfyras för att klimatförändringen ska bli farlig för jordens befolkning och djurliv. Ett globalt rökskikt skulle finnas kvar under flera år. En förkortad växtsäsong riskerar att medföra svältkatastrofer långt ifrån själva bombnedslaget. Bild 6 och 7 Klimateffekter •
•
•
•
Stora eldstormar Svart sot Vita sotpartiklar som reflekterar värmen Syrebrist Vi brukar skilja på globalt kärnvapenkrig (mellan Ryssland och USA) och regionalt kärnvapenkrig (till exempel mellan Indien och Pakistan). Konsekvenserna blir olika eftersom det handlar om hur många procent av världens kärnvapenarsenal som används och hur stora bomberna är. Klimatpåverkan uppkommer på grund av bränderna som uppstår av en detonation av ett kärnvapen. När en atombomb detonerar ovanför en större stad uppstår stora bränder, ofta kallade konflagrationer, inom ett stort område. Bränderna uppstår 3 Lär om kärnvapen PASS 3 samtidigt och kommer i många fall att bilda en sammanhängande brinnande yta. Över denna yta stiger den upphettade luften upp med stor hastighet. En eldstorm kan förväntas uppkomma i de flesta fall. Med ”eldstorm” menas att branden skapar sin egen vind, sin egen storm. Luft dras med orkanstyrka in i staden, hettas upp av bränderna och stiger uppåt. Syrebrist uppstår och de människor som möjligen skulle kunna överleva i djup belägna skyddsrum kommer att kvävas. Vid sådana bränder bildas en mycket stor mängd svart sot, främst från brinnande lager med fossila bränslen och från brinnande asfalt. Även vanligt organiskt material, till exempel träd, kan bilda svart sot när branden sker i syrebrist. Sotet förs med den heta luften upp till svarta moln på några kilometers höjd. Forskare på området har visat att det svarta sotet allvarligt skulle påverka jordens klimat. Temperatursänkningar på 7-­‐10 grader och stora förändringar i nederbörden skulle göra att det mesta av produktionen av föda på jorden skull upphöra. Det skulle bli en ”Kärnvapenkrigets vinter”, utan sommar och därför utan växande grödor. Effekten förväntades avta och försvinna efter några år. Resultaten, av ett kärnvapenkrig mellan Ryssland och USA, innebär att alla människor på jorden skulle drabbas av svält, förgiftning och svåra umbäranden. Större delen av mänskligheten skulle gå under, i vart fall på norra halvklotet. En stor del av de landlevande djuren skulle omkomma. ”Segraren” i en kärnvapenduell mellan USA och Sovjetunionen, alltså den som anföll först och kunde i ett första-­‐slag förstöra huvuddelen av den andra partens kärnvapen innan de avfyrades, denne ”segrare” skulle dö i svält. Bild 8 Klimateffekter Alla förutsägelser om klimatets framtida utveckling innehåller naturligtvis osäkerheter. Regionalt kärnvapenkrig, exempel Indien och Pakistan (0,5 % av världens kärnvapenarsenal används) •
Ett regionalt kärnvapenkrig skulle leda till: • Global temperatursänkning. • Blockering av solljus och nederbörd med upp till 10 %. Förkortad växtsäsong. • Prisökningar på livsmedel gör mat oåtkomlig för hundratals miljoner av världens fattigaste. Svältkatastrof. • Infektionssjukdomar, epidemier och konflikter om knappa resurser utbrett. 4 Lär om kärnvapen PASS 3 Temperatursänkning skulle inom 2 år bli 1 – 1,5 °C. Effekten på jordklimatet kvarstår mer än ett decennium. Vid till exempel skogsbränder bildas även vita partiklar och sannolikt kommer sådana partiklar bildas av bränderna efter ett kärnvapenkrig. Tar man med detta i beräkningarna handlar det dels om fler partiklar och dels så reflekterar det vita partiklarna solstrålningen bättre. Det leder till större temperaturförändring. Det ger också större påverkan på nederbörd eftersom ett kallare klimat ger minskad nederbörd. Även ett regionalt, ”litet”, kärnvapenkrig med mindre än 1 procent av världens kärnvapen sannolikt skulle leda till omfattande globala effekter med kallare klimat, minskad nederbörd, fler dagar med frost och i spåren av en kortare odlingssäsong, en världsomfattande svältkatastrof. Jordbruket skulle påverkas av att flera klimatfaktorer förändras bland annat nederbörd och temperatur. I en rapport om klimatpåverkan av ett begränsat kärnvapenkrig beräknar man att skörden av majs och sojabönor skulle minska påtagligt i USA. En nedgång av produktionen av vete och ris i Kina skulle bli höggradig i vissa delar av landet. I norra och centrala Europa skulle odlingssäsongen, räknat som frostfria dagar, minska påtagligt. Vete skulle inte kunna odlas i Kanada och antalet frostfria dagar som förloras under det första året efter ett eventuellt kärnvapenkrig varierar mellan tio och trettio (med ett sibiriskt extremvärde på 100). Det återstår ännu att noggrant beräkna omfattningen av skördeförändringarna i en stor del av värden. På många håll kan förändrad nederbörd ge lika stora minskningar som den minskade instrålningen av solljus och den förkortade odlingssäsongen. I skriften ”Nuclear Famine: Two billion people at risk” argumenterar doktor Ira Helfand att dessa produktionsbortfall skulle få särdeles stora globala effekter. Eftersom att klimatförsämringen blir så långvarig, kanske upp till ett decennium. Omkring en miljard människor befinner sig idag vid eller nära svältgränsen. Dessutom är många länder med stor befolkning är helt beroende av födoimport. Vid en långvarig skördeminskning kan vi räkna med att en stor del av exporten av säd upphör. Vi kan även förvänta oss att spannmålspriserna skulle stiga. Vi får inte heller får glömma bort att svält i den omfattning som skissas ovan i sig kan förväntas framkalla hungerupplopp, inbördeskrig och eskalerande konflikter, i den efterföljande kampen om resurser med ytterligare dödsfall som följd. Ett kärnvapenkrig kommer även försvåra för människor att sköta sin hygien. De insekter och mikroorganismer som har stor motståndskraft mot radioaktiv strålning kommer att öka. Dålig hygien och ökning av insekter kommer att leda till en ökning av smittsamma sjukdomar, som kan spridas som epidemier eller pandemier – vilka ofta är vattenburna. 5 Lär om kärnvapen PASS 3 Panik, massflykt, sönderfallen infrastruktur och lokal civilisationskollaps skulle skörda ytterligare dödsoffer. Politisk oro kan sprida sig regionalt och globalt. Samhällets sönderfall kan bli den största och mest långvariga skadan. Bild 9 Klimateffekter Regionalt kärnvapenkrig Nedbrytning av ozonlagret • Långvarig och svår utarmning av ozonskiktet med en förödande inverkan på människors och djurs hälsa. • Ökad förekomst av hudcancer, skador på grödor och nedbrytning av marint liv. Ett begränsat kärnvapenkrig, visar forskning, skulle också få katastrofala följder för ozonlagret. Ozonlagret är det som skyddar allt liv på jorden från solens skadliga UV-­‐
strålning. Det är främst hettan i de svarta molnen i stratosfären förstör i hög grad ozonlagret. I dessa studier finner man att ozonlagret minskar med mellan 20-­‐50 %, en nivå som troligen inte förekommit under människans historia. Bestrålningen av jordytan med ultraviolett ljus skulle öka i hög grad, främst över mellanlatituder. Följden skulle bli en mångfaldig ökning av förekomsten av hudcancer hos människan, en ökning av de elakartade melanom samt ögonproblem såsom starr. Stora effekter kan förväntas på växter och djur, både på land och i havet, men dessa har ännu inte studerats närmare. Effekten på ozonlagret skulle bestå längre än påverkan på temperaturen. Ett storskaligt krig med kärnvapen, skulle givetvis få en ännu större, mer utbredd och långvarig effekt på ozonlagret. Bild 10 Klimateffekter • Storskaligt kärnvapenkrig Ett kärnvapenkrig mellan kontinenter skulle få större och mer katastrofala effekter. • 150 miljoner ton rök minskar nederbörd med 45 % och ger en temperatursänkning med 7-­‐8° C. • (Temperatursänkningen vid den senaste istiden var med 5 °C.) 6 Lär om kärnvapen PASS 3 Bild 11 Kärnvapenproduktion Materialet i alla kärnvapen -­‐ höganrikat uran och plutonium -­‐ är skadligt för hälsa och miljö. Användning av utarmat uran i vapen har stora hälsokonsekvenser för befolkningen i de områden där dessa vapen används, eftersom ämnet fortfarande ger ifrån sig radioaktiv strålning. Uranbrytning är det första steget i processen från naturligt uran till kärnvapen. Uranmalm kan utvinnas på olika sätt, i öppet brott, under jorden eller genom att kemiskt filtrera uran från malm med låga halter av uran. Uranmalm finns i berggrunden och bryts i ett fåtal länder. De största gruvorna finns i Kanada och Australien, men uran bryts också i Namibia, Sydafrika, Kazakstan, Uzbekistan och Ryssland. Även Sveriges berggrund är rik på uran och vissa hävdar att så mycket som 15 procent av världens urantillgångar kan ligga gömda i våra urberg. Uranbrytning skadar landskapet lämnar efter sig miljontals ton av farliga restprodukter. Dessa restprodukter kallas för ”tailings”. Uranbrytning på marker tillhörande ursprungsbefolkningar och stammar har förstört lokalsamhällen och miljöer i Nordamerika, Australien, Afrika och Asien. Varje ton uranoxid som produceras lämnar tusentals ton miljöfarligt avfall efter sig. Ofta lämnas avfallet liggande på marken i närheten av gruvan, där vind och vatten kommer åt de miljöfarliga ämnena. Vinden bär med sig radongas och radioaktivt damm flera kilometer. Nedsmutsat regnvatten tar sig ner i jorden och i slutändan i grundvattnet, där det kommer in i livsmedelskedjan. Land tillhörande ursprungsbefolkningar har också använts för att dumpa radioaktivt avfall och för att provspränga kärnvapen. Det har medfört en massiv miljöförstöring och radioaktiv kontaminering. Bild 12 Kärnvapenproduktion Kärnavfall o Finns inget långsiktigt fungerande system för hantering av detta. o Måste hållas isolerat från allt levande i minst 100 000 år. o Inget som människan någonsin har byggt har hållit ens en tiondel av tiden. •
7 Lär om kärnvapen PASS 3 Bild 13 Provsprängningar • Över 2000 stycken sedan 1945. Enligt organisationen CTBTO har cirka 2055 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. De flesta av provsprängningarna har ägt rum i områden där ursprungsbefolkningar dominerar, som öar i Stilla Havet, Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan, Novaja Zemlja i ryska Arktis, aboriginers områden i Australien och uigurers och nomaders områden i gränsområdet Kina-­‐Ryssland-­‐Mongoliet samt Nevadaöken i USA. • Över 500 i atmosfären, under vatten eller i rymden. Resten under jord. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären, under vatten eller i rymden. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden. • Dokumenterar kärnvapnens funktion, sprängstyrka och verkan Kärnvapenprovsprängningar utförs för att dokumentera funktion, sprängstyrka och verkan hos kärnvapen som är under utveckling. Vid tillverkning av en ny sorts kärnvapen, eller för förändringar av redan existerande vapen, vill man kontrollera att allt fungerar som planerat, till exempel att sprängstyrkan är den avsedda. Genom att provspränga kan man ta reda på hur vapnen fungerar och hur de verkar under vissa förutsättningar, till exempel under vatten, hur olika miljöer reagerar på kärnvapenexplosioner och så vidare. • Demonstrerar vetenskaplig och militär styrka för omvärlden Kärnvapenprovsprängningar har använts och används för att visa upp landets vetenskapliga och militära styrka för omvärlden. Därför har provsprängningarna haft en tydlig politisk aspekt. Flera av kärnvapenstaterna har offentliggjort sitt kärnvapeninnehav genom en provsprängning. Bild 14 Provsprängningar USA har utfört lite mer än 1000 av dessa tester, Sovjetunionen/Ryssland har gjort runt 700 provsprängningar, Frankrike ska ha utfört cirka 210 tester, Kina och Storbritannien står för cirka 45 provsprängningar var, Indien ska ha utfört 3 provsprängningar, Pakistan ska ha gjort 3 provsprängningar och Nordkorea har sedan 2006 utfört 3 provsprängningar. 8 Lär om kärnvapen PASS 3 Bild 15 Berömda provsprängningsplatser Nevadaöknen o USA:s största område för kärnvapenprovsprängningar o 928 provsprängningar mellan 1945-­‐1992 o 38 av de underjordiska testerna släppte ut radioaktiva ämnen som spred sig utanför testområdet •
Nevada Test Site är USA:s största område för kärnvapenprovsprängningar – ett 3500 kvadratkilometer stort utomhuslaboratorium omgivet av ytterligare en över 10 000 kvadratkilometer stor buffertzon. Den sydligaste delen av provsprängningsområdet ligger 105 kilometer från Las Vegas. Under 1950-­‐talet kunde svampmoln från kärnvapenprovsprängningarna ses från över 150 kilometer åt alla håll från testplatsen. I Las Vegas, som ligger 105 kilometer bort, blev provsprängningarna en turistattraktion. Amerikaner sökte sig till Las Vegas för att se de avlägsna svampmolnen från sina hotellbalkonger. Bild 16 Berömda provsprängningsplatser Nevadaöknen •
Plutonium från underjordiska kärnvapentester har förflyttat sig över 1,5 km från explosionsplatsen (1997). Hotet från radioaktivt nedfall i området lever kvar. 2007 ville Pentagon testa ett massivt jordpenetrerande konventionellt vapen, Divine Strake, i Nevada. Även om detta vapen inte hade någon kärnladdning var radioaktivitet en av anledningarna till att provsprängningen stoppades. Man var rädd för att sprängningen skulle skapa ett svampmoln som skulle slita upp radioaktiva partiklar från ökensanden, som med vinden kunde färdas mot närliggande städer som Las Vegas, Salt Lake City och Boise. I september 1997 rapporterade forskare på USA:s energidepartement att ämnet plutonium från underjordiska kärnvapentest på Nevada Test Site hade förflyttat sig över en och en halv kilometer från explosionsplatsen. Upptäckten gick emot vad energidepartementet tidigare hade sagt om att plutonium endast förflyttar sig några tiotals centimeter på hundra år. • Beläget på ursprungsbefolknings mark. FN-­‐kritik för brott mot mänskliga rättigheter. Provsprängningsområdet i Nevada har under åren mött massivt motstånd och kritik från civila samhället. Området är beläget på mark som tillhör ursprungsbefolkningen Western Shoshone. Western Shoshone är en folkgrupp som har levt i de västliga delarna av USA i hundratals år. Det land, speciellt stora delar av Nevadaöknen som gruppen idag hävdar rätten till, tillskrivs Western Shoshone i det så kallade Ruby Valleyavtalet från 1863. •
9 Lär om kärnvapen PASS 3 Avtalet erkänner Shoshones krav på marken och tillåter deras fortsatta användande av och bosättande i området. Enligt avtalet har också USA:s militär rätt till begränsad användning av marken, men aldrig i den utsträckning som förekommer i och med Nevada Test Site. Amerikanska administrationen har förklarat Ruby Valleyavtalet ogiltigt men har ersatt Shoshonefolket med 26 miljoner dollar för det stulna landet. Shoshonefolket har inte rört pengarna, som ett tecken på att deras land inte är till salu. 2006 uttryckte FN:s expertpanel från kommittén för eliminering av rasdiskriminering stor oro över att amerikanska staten bevisligen nekade Western Shoshone deras lagliga rätt till sitt land. Expertpanelen fastslog att USA:s position i frågan inte är förenlig med rådande normer kring mänskliga rättigheter och principer för ursprungsbefolkningars rättigheter. Bild 17 och 18 Berömda provsprängningsplatser Stillahavsöarna o Provsprängningsområde för USA och Frankrike. •
Mellan åren 1946 – 1996 använde både USA och Frankrike öar i Stilla havet som provsprängningsområden för sina kärnvapen. USA genomförde vid olika tillfällen mellan åren 1946 och 1966 både atmosfäriska och underjordiska kärnvapenprovsprängningar på Marshallöarna, Julöarna och Johnstonatollen i Stilla havet och över Sydatlantiska oceanen. Totalt gjordes 66 provsprängningar på Marshallöarna, med en sammanlagd sprängkraft på 108 megaton. Det motsvarande över 7000 Hiroshimabomber. Ytterligare 40 provsprängningar gjordes på Julöarna och Johnstonatollen, samt 3 sprängningar i Sydatlantiska oceanen. Mellan åren 1966 och 1996 genomförde Frankrike sammanlagt 193 kärnvapenprovsprängningar på de obebodda öarna Mururoa och Fangataufa. Av dessa gjordes 41 provsprängningar i atmosfären mellan 1966 och 1974. Det partiella provstoppsavtalet 1963 satte stopp för atmosfäriska provsprängningar. Frankrike gjorde efter detta, mellan 1974 och 1996, 152 underjordiska provsprängningar. De flesta av de tidigare atmosfäriska provsprängningarna gjordes från marken eller från en pråm. Bomberna detonerade på mycket låg höjd, vilket gav upphov till allra mest radioaktivt nedfall. Senare gjordes atmosfäriska provsprängningar oftast från luftballonger. Folket på Marshallöarna drabbades av radioaktivt nedfall vid många atmosfäriska tester. Regeringen där har nu beslutat att åtala alla de nio kärnvapenländerna för att de inte uppfyllt de åtaganden de gjort om att förhandla om ett avskaffande av alla sina kärnvapen. Ett sådant åtagande gjordes i icke-­‐spridningsavtalet NPT redan år 1970. 10 Lär om kärnvapen PASS 3 Den internationella domstolen i Haag klargjorde i ett utlåtande 1996 att kärnvapenmakterna är skyldiga att förhandla och slutföra förhandlingar av denna innebörd. • USAs största kärnvapentest och den största amerikanska radiologiska olyckan kopplad till provsprängningar. Kärnvapenprovsprängningar ger upphov till spridning av radioaktivitet, men i fall där provsprängningarna har gått fel har följderna blivit värre. Den 31 oktober 1954 provsprängde USA bomben Castle Bravo. Castle Bravo var det största kärnvapen som någonsin testats av USA. Bomben hade en sprängstyrka på 15 megaton. Det är även den största radiologiska olyckan på amerikanskt håll kopplad till provsprängningar. Den oväntat stora sprängkraften och ändrade väderförhållanden resulterade i att stora mängder radioaktivt nedfall spred sig österut och föll över bebodda öar. Invånarna från de närliggande Bikini och Enewetak hade evakuerats innan provsprängningen, men inte de boende på Rongelap och Rongerik. Invånare på Rongelap har berättat om hur det radioaktiva nedfallet föll ner som en snöstorm över ön, och att det till slut låg ett två centimeter tjockt lager på marken. Evakuering skedde först efter två dygn och invånarna återvände inte till ön förrän 1957. Ön hade då inte sanerats och avfallet hade inte städats upp. De invånare som hade utsatts för det radioaktiva nedfallet visade symtom på allvarlig strålsjuka bland annat kräkningar, diarré, klåda och brännskador på hud, ögon och mun. Brännskadorna var omfattande och många tappade håret inom ett par veckor. 1985 genomförde miljöorganisationen Greenpeace en förflyttning av 300 invånare från Rongelap till ön Mejato 180 kilometer bort, med fartyget Rainbow Warrior. Bild 19 Berömda provsprängningsplatser Semipalatinsk o Sovjets största anläggning för kärnvapenprovsprängningar 1949-­‐89 o 456 provsprängningar under 40 år •
Semipalatinsk i Kazakstan var mellan 1949 och 1989 Sovjetunionens största anläggning för kärnvapenprovsprängningar. På det 18 000 kvadratkilometer stora testområdet genomfördes under 40 år sammanlagt 456 kärnvapenprovsprängningar. Av dessa skedde 340 under jorden och 116 i atmosfären. • Den största underjordiska provsprängningsplatsen i världen. Degelenberget i Semipalatinsk var den största underjordiska provsprängningsplatsen 11 Lär om kärnvapen PASS 3 i världen. Den sista provsprängningen av kärnvapen i Semipalatinsk skedde i november 1989. Mellan 1997 och 2000 förstördes provsprängningsanläggningarna i Degelen och Balapan i Semipalatinsk i ett gemensamt projekt mellan Kazakstan och USA. Fem av de provsprängningar som genomfördes ovanför mark eller i atmosfären misslyckandes och resulterade i att plutonium spreds ut i omgivningen. Tretton av de underjordiska testerna gav upphov till att radioaktiva gaser släpptes ut i atmosfären. De sovjetiska kärnvapenprovsprängningarna i Kazakstan lämnade efter sig en akut ekologisk kris, som i sin tur vållat befolkningen svåra hälsoproblem. Bild 20 Berömda provsprängningsplatser •
Semipalatinsk Blodcancer, sköldkörtelcancer, genetiska störningar och missbildningar hos nyfödda samt svår anemi hos gravida kvinnor Dödfödda barn och ökad mödramortalitet Mutationsförändringar i flora och fauna 80 % av nyfödda skador på centrala nervsystemet (ex. förlamningar) •
•
•
•
Enligt en undersökning som publicerades 2002 av den finska Strålsäkerhetscentralen (STUK), utsattes befolkningar i byar upp till 100 kilometer från provsprängningsområdet för en strålningsdos upp till 1000 gånger så hög som en normal årlig bakgrundsstrålning. Under den tid som provsprängningarna pågick var de enda bosättningarna i själva provsprängningsområdet staden Kurchatov, som erbjöd service till dem som arbetade med provsprängningarna, samt två små byar i yttre kanten av området. Återflyttningen till området har varit mycket begränsad, framför allt är det halvnomadiska bönder och herdar som återvänt. Man beräknar att bosättarna i direkt anslutning till testområdet idag uppgår till 30 000-­‐40 000 personer. Bild 21 Ett kärnvapenkrig var som helst i världen skulle störa det globala klimatet och jordbruksproduktionen så allvarligt att livet för mer än en miljard människor skulle vara i fara. 12
