Tumörmorfologiska
grundbegrepp
Annika Dejmek T5 HT05
Vad är en tumör?
• Tumor = eg. ”svullnad”
• Neoplasi, neoplasm = äkta tumör
• Oncos - grekiska för tumör. Onkogen,
onkologi, etc
Terminologi - grundbegrepp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
- plasi (gr. plassein - att forma) (”growth”)
neo - ny, ex neoplasi
dys- ”oordnad”, dålig, abnorm, ex dysplasi
meta- förändring från ett tillstånd till ett annat, ex
metaplasi
hyper- ”överskott” jämfört med normalt, hyperplasi,
hypertrofi, hyperthyreos
hypo- ”underskott” jämfört med normalt, ex hypoplasi
ana- avsaknad av, ex anaplastisk - alla
differentieringsdrag i cellerna är försvunna
jfr aplasi - avsaknad beroende på att det aldrig
utvecklats
atrofi- har funnits men tillbakabildats
Atypi - allmänt begrepp, avviker från det normala
Vad karakteriserar en tumör?
• Autonomi
• ”En tumör är en förändring som
uppkommer genom autonom eller relativt
autonom onormal tillväxt som fortsätter
även när ursprungliga stimuli upphört”
• En tumör kan vara benign eller malign
Vad menar vi när vi talar om cancer?
• Cancer
– Spec bland allmänheten = alla maligna
tumörer
– Användes av den medicinska professsionen,
spec av patologer/cytologer synonymt med
carcinom = malign tumör utgången från
epitelial vävnad
– Det är idag vedertaget att ”cancer” betecknar
ALLA typer av maligna tumörer. Om man
menar carcinom bör man säga det för att
undvika missförstånd.
Hur klassificeras tumörer?
• Tumörer kan klassificeras med utgångspunkt
från den normala vävnadstyp eller celltyp de
utgår från -histogenetisk klassifikation
• Ändelsen anger om tumören är benign eller
malign
• ”-om” benign tumör
• ”-carcinom” malign epitelial tumör
• ”-sarkom” malign mesenkymal tumör
Motsvarande
normal vävnad
Benign tumör
Malign tumör
körtelvävnad
adenom
adenocarcinom
bindväv
fibrom
fibrosarkom
fettväv
lipom
liposarkom
glatt muskulatur
tvärstrimmig musk
leiomyom
rhabdomyom
leiomyosarkom
rhabdomyosarkom
blodkärl
lymfkärl
hemangiom
lymfangiom
angiosarkom
lymfangiosarkom
lymfatiska celler
skivepitel
lymfom/leukemi
skivepitelpapillom
skivepitelcancer
Klassificering forts
• Benigna epiteliala tumörer kan också
klassificeras enl växtsätt eller makro- eller
mikroskopiskt utseende
• Papillom
• Polyp
Polyper och papillom
• En polyp buktar ut från en slemhinneyta. Den
kan vara bredbasig eller skaftad. En polyp
behöver inte vara neoplastisk.
• Ett papillom har fingerlika utskott
• En tumör som buktar ut från ytan kallas exofytisk
• En tumör som”buktar inåt” från ytan kallas
endofytisk
• Man brukar inte tala om maligna polyper utan
om polypöst växande cancrar.
• Cancrar som växer som papillom kallas papillärt
växande cancrar eller papillära cancrar
Adenom och papillom är båda
benigna epiteliala tumörer
• Adenom utgår från körtelceller eller
secernerande celler- t.ex. kolonadenom,
thyreoideaadenom
• Papillom utgår från icke-secernerande
epitel- t.ex. skivepitelpapillom, uroepiteliala
papillom
Embryonala tumörer eller
”blastom”
• Liknar histologiskt den embryonala formen
av det organ från vilka de utgår.
• Drabbar så gott som uteslutande små barn
• Ex neuroblaston, nefroblastom (Wilms
tumör), retinoblastom, hepatoblastom
• Trots ändelsen -”om” är de flesta typerna
av blastom maligna
Vad skiljer en malign från en
benign tumör?
Malign
Benign
• Cellerna skiljer sig
• Celler och
från normal vävnad
cellarrangemang
– Större eller mindre
oftast regelbundna
likhet med normal
• Liknar normal vävnad
vävnad beroende på
• Sällan nekros och
differentieringsgrad
blödning
• Visar tecken på hög
• Växer oftast långsamt
tillväxthastighet
• Ofta nekros och
blödning
Proliferationsaktivitet
Mitoser
Leiomyosarkom
• Mitoser
• Normala och atypiska
• Antal mitoser/synfält
viktigt kriterium vid
gradering av vissa
tumörer
Proliferationsaktivitet
proliferationsmarkörer
• Kan påvisas
immuncytokemiskt i
morfologisk
diagnostik
• Ki67
– proliferationsmarkör
som uttryckes i kärnan
under sen G1, S, M
och G2 fas
Vad skiljer en malign från en benign tumör?
Förhållande till omgivande vävnad och spridning till andra
organ
Benign tumör
Malign tumör
Välavgränsad
med kapsel
Välavgränsad
utan kapsel
Metastaserar inte
Spridning via
lymfbanor,blodbanor,
direktöverväxt
Cellsammanhållning
Normalt epitel karakteriseras av god
cellsammanhållning
• Adhesivitet till intilliggande celler och till
basalmembranen
• Basalmembranen består av speciella
proteiner som syntetiseras av
epitelcellerna
Fibroadenom - den vanligaste benigna
brösttumören
• Finnålspunktat:
• God
cellsammanhållning.ingen epiteldissociation
• Ingen cellatypi
• Liknar normal
körtelvävnad
Hur känner man igen en malign
tumör - principiella drag
• Stora kärnor
• Multipla oregelbundna
nukleoler
• Stor kärna i
förhållande till
cytoplasman
• Flerkärniga celler
• Dissociation = nedsatt
kohesivitet eller
adhesionsförmåga
Premaligna och maligna
epitelförändringar
Normalt eller metaplastiskt epitel
Lätt dysplasi
Måttlig dysplasi
”Premalignt”
?
Grav dysplasi
Carcinoma in situ
Invasiv cancer
Malignt
Carcinoma in situ
• Cellerna uppfyller morfologiska
malignitetskriterier och genomsätter
epitelets alla lager men har inte brutit
igenom basalmembranen
• En in situ tumör kan därför per definition
inte metastasera
Begreppet ”Intraepitelial neoplasi”
• Dysplasi och carcinoma in situ sammanföres
idag ofta till ett begrepp som kallas
”intraepitelial neoplasi”
• Ex Cervikal intraepitelial neoplasi - CIN,
pancreatic intraepithelial neoplasia - PanIN,
prostatic intraepithelial neoplasia - PIN
• Intraepitelial neoplasi kan precis som dysplasi
indelas efter graden och utbredningen av
cellförändringarna i epitelet
• Grav dysplasi och carcinoma in situ
sammanföres i praktiken ofta eftersom gränsen
är flytande morfologiskt
Dysplasi och carcinoma in situ (CIS) i cervix
uteri
Biopsier från portio/cervix uteri
1. Normal
slemhinna
2. Grav
dysplasi/CIS
Intraepitelial
neoplasi gr. III
basalmembran
3. Invasiv
skivepitelcancer
4. Invasiv
skivepitel-cancer
Ingen
basalmembran
Klassificering av maligna tumörer,
forts
• Varför behövs klassificering?
• För att kunna förutsäga prognosen och
välja behandling
• Maligna tumörer kan klassificeras antingen
med utgångspunkt från differentiering
(grade) eller stadium (stage)
Hur klassificeras maligna tumörer
Differentieringsgrad - grade
• I princip ett mått på aggressivitet
• Baseras på:
– Mitosaktivitet
– Kärnstorlek och polymorfism
– Likhet med motsvarande normal vävnad
Differentieringsgrad
•
•
•
•
Högt differentierad tumör
Medelhögt differentierad tumör
Lågt differentierad tumör
Anaplastisk tumör
• Ju lägre differentierad en tumör är, desto mera
skiljer den sig från motsvarande normal vävnad
• En anaplastisk tumör är helt odifferentierad och
det går inte att dra några slutsatser om
ursprunget
Normalt körtelepitel vs adenocarcinom
Malign tumör - prostatacancer
• Högt differentierad
– Någorlunda god
cellsammanhållning
– Försök att efterlikna en
normal körtel
• Medelhögt
differentierad
– Inga körtelrör
– Dissociation – nedsatt
kohesivitet
– mera atypiska celler
Malign tumör i ascites - diffus
ventrikelcancer som metastaserat(vuxit
igenom) till bukhålan
• Lågt differentierad
• Dissocierade
tumörceller
• Stora atypiska,
hyperkromatiska
kärnor
• Inga strukturer som
liknar normala körtlar
eller gångar
Hur klassificeras maligna tumörer
Tumörstadium - stage
• Stage är ett mått på tumörens
utvecklingsstadium
• Stage är ett bättre prognostiskt mått än
grade
Stage
• TNM - klassificeringen är det mest
använda systemet för staging av maligna
tumörer
TNM-klassifikationen
•
•
•
•
T primärtumören
N lymfkörtelmetastaser
M fjärrmetastaser
Kan baseras på kliniska fynd eller
patologisk undersökning
• OBS modifierade varianter för olika
tumörer
TNM-klassifikation T
Primärtumören
• T0 = ingen primärtumör påvisad
• Tis = in situ växt
• T1- T3 - ökande storlek, tilltagande lokal
utbredning = infiltrationsdjup i
primärorganet
– Överväxt på omgivande organ = T4
• Ytterligare undergrupper a- d, (ex T2b)
• TX = okänt status
TNM-klassifikation N
Regionala lymfkörtelmetastaser
• Storlek, antal, fixerade mot omgivande
vävnad, etc
• N0 = inga lymfkörtelmetastaser påvisade
• N1-N3 - ökande storlek, fixering, etc
• (N4 – distala lymfkörtelmetastaser)
• NX okänt lymfkörtelstatus
TNM klassifikation
T1
T2
Inväxt i omgivande
vävnad
T4
T3
Ökande storlek, djupväxt i organet
N0
Inga
lymfkörtel
metastaser
N1
N2
N3
Ökande antal, storlek, överväxt
TNM klassifikation M
• M0 inga fjärrmetastaser
• M1 fjärrmetastaser
• MX okänt status
Vad karakteriserar
adenocarcinom resp
skivepitelcancer?
Slembildning är det ultimata tecknet på
adenocarcinomdifferentiering
Slem – mukus
• Sk neutrala muciner
Px bronk -adenocarcinom
• Kan påvisas
histokemiskt med
”slemfärgning”
• PAS (periodic acid
Schiff) – färgar
kolhydrater (tex
glykogen) och
glykoproteiner
Keratinisering eller hornbildning är det
ultimata tecknet på skivepiteldifferentiering
• Keratin är ett stabilt
olösligt protein
•
•
Borstprov bronk
Obs att alla epiteliala celler
innehåller cytokeratiner, som
är en typ av intermediära
filament vars typ varierar i olika
slags epitel.
Skivepitelceller kan koppla på
gener som kodar för
specialiserade proteiner som
interagerar med
cytokeratinerna och
cellmembranerna och bildar
keratin. Detta sker normalt i
hudens ytlager.
Och nu var det slut…….….
