Neuroendokrina tumörer
Eva Tiensuu Janson, professor i medicin
Kliniken för onkologisk endokrinologi
Akademiska sjukhuset och
Uppsala Universitet
Indelning av neuroendokrina
tumörer
• Carcinoider
– Lunga
– Tunntarm
• Endokrina pankreastumörer
– Funktionella
– Icke-funktionella
• MEN 1, MEN 2, (ärftliga tumörsyndrom, inkl.
tunntarmscarcinoider)
• Binjuretumörer
– Binjurebarkscancer
– Feokromocytom, Paragangliom
Klassificering av
neuroendokrina tumörer
• G1 – proliferation 0-2% (NET)
• G2 – proliferation 3-20% (NET)
• G3 – proliferation >20% (NEC)
• TNM klassificering
– Tumör
– Node (lymfkörtelmetastaser)
– Metastas (fjärrmetastaser)
Hur ställer man diagnosen?
• Symptom ger misstanke (olika för olika slags
tumör)
• Blod och/eller urinprov för hormonnivåer
• Röntgen – CT eller MRT
• Undersökning av tumörmaterial från operation
eller biopsi
• Isotop-undersökning (Octreoscan – somatostatin
receptor scintigrafi)
• PET (68Ga eller 11C-5-HTP)
Exempel på symptom
• Tunntarmscarcinoid
– carcinoid syndromet som består av flush och diarré
• Endokrin pankreastumör
– Gastrinom – magsår
– Insulinom – lågt blodsocker
– Glukagonom – hudutslag och diabetes
• Lungcarcinoid
– Bl a flush, diarré men även annat. Beror på vilket hormon som
tumören producerar
• Binjuretumör
– Attacker av högt blodtryck + hjärtklappning (märg - feokromocytom)
– Högt blodtryck, diabetes, ökad vikt, rubbad saltbalans, förändrade
könskarakteristika (bark - cancer)
Ärftliga tumör syndrom
• MEN 1 – tumör i hypofys, bisköldkörtlar och
endokrina pankreas, mutation i MENIN genen på
kromosom 11
• MEN 2 – tumör i bisköldkörtlar, sköldkörtel och
binjure, mutation i RET genen på kromosom 10
• Ärftlig tunntarmscarcinoid – man vet ännu inte
vilken gen som är muterad, forskning pågår
Vanliga hormonprover
• Tunntarmscarcinoid
– Chromogranin A
– U-5HIAA
• Endokrin pankreastumör
– Chromogranin A
– Insulin, proinsulin, glukagon, PP, gastrin, ACTH m fl
• Binjuretumör
– Chromogranin A (märgtumör)
– Katekolaminer (märgtumör)
– Kortisol, aldosteron, testosteron, östrogen (barktumör)
Chromogranin A
• Ett stort protein som lagras tillsammans med de
aktiva hormonerna i små blåsor i cellen.
• Utsöndras till blodet tillsammans med de aktiva
hormonerna och är ett mått på hur aktiv tumören är
• Kan vara förhöjt även vid andra tillstånd/sjukdomar
En endokrin cell, färgad med en
antikropp mot chromogranin A, i
tunntarmens slemhinna
Histopatologi – undersökning av
tumörvävnad
Tumörvävnad tas till vara efter en operation. Den
snittas sedan tunt och färgas på olika sätt för att
man ska kunna ställa en diagnos.
Normal tarm
Chromogranin A färgning
Tumörvävnad
Tumörens tillväxt –
proliferations index
Ki67 färgning
Hur snabbt tumören växer till
säger något om prognosen
Cunningham et al. Acta Oncologica 2007;46:747-756
Bilddiagnostik
• CT och MRT
– Visar vävnader i kroppen, förstahandsundersökningar för
att påvisa var tumör och metastaser är belägna
• Octreoscan – somatostatin receptor scintigrafi
– Undersökning med radioaktivt märkt somatostatin analog
– används för att påvisa att en tumör har receptorer för
somatostatin (vilket är viktigt för ställningstagande till
behandling) och för att se tumörens utbredning
– Majoriteten av neuroendokrina tumörer uttrycker
somatostatin receptorer
Octreoscan –
somatostatin receptor scintigrafi
• Undersökning med radioaktivt märkt
somatostatin analog – används för att påvisa att
en tumör har receptorer för somatostatin (vilket
är viktigt för ställningstagande till behandling) och
för att se tumörens utbredning
• Majoriteten av neuroendokrina tumörer uttrycker
somatostatin receptorer
PET
Positron Emissions Tomografi
• Kortlivade isotoper med halveringstider som
ligger kring några minuter upp till någon timme
• Ger mycket hög upplösning
• Många olika tracers (målsökande substanser)
vissa är mycket specifika för en typ av vävnad
eller tumör
Behandlingsalternativ
• Operation
• Annan direkt tumörreducerande behandling
– Leverembolisering
– Radiofrekvens ablation
• Cytostatika
• Bioterapier
– Somatostatin analoger
– Interferon
• Målstyrd behandling
– Tyrosinkinas receptor blockerare
– mTOR hämmare
• Radioaktiv målstyrd behandling
– Lutetiumbehandling
Mål för behandling
• Minska tumören
• Förbättra symptom
• Förbättrad eller bibehållen livskvalitet
– Viktigt att man eftersträva god livskvalitet eftersom
många lever länge med sin tumördiagnos
Operation
• Operation är den enda behandling som kan bota,
men även om man kan ta bort all tumör så finns
det en risk att tumören kommer tillbaka
• Ibland opererar man fast man inte kan få bort all
tumör, vinsten kan vara att symptomen minskar
eller att annan behandling kan bli effektivare
Cytostatika
• Ges fr. a till patienter med endokrin
pankreastumör, lungcarcinoid och binjurebarks
cancer
• Vanliga biverkningar är illamående, håravfall,
påverkan på benmärgsfunktionen och påverkan
på njurfunktionen
• Olika cytostatika har olika sorts biverkningar
Bioterapi
• Somatostatin analoger används för att minska
utsöndringen av hormoner från tumören. De kan
också påverka hur snabbt tumören växer.
– För att somatostatin analoger ska fungera vill man att
tumören ska uttrycka somatostatin receptorer – det
ser man på Octreoscan
• Interferoner påverkar immunförsvaret, används
fr. a vid behandling av tunntarmscarcinoider och
sänker hormonnivåer och påverkar tillväxten
– Har rätt många biverkningar, feber och frossa i början,
muskelvärk, trötthet, påverkan på humöret m.m.
Målstyrd behandling
• Små molekyler som är riktade mot receptorer
eller andra proteiner i cellen. Påverkar cellens
inre signalering
• Läkemedel som används i Sverige idag är
Afinitor och Sutent
– Båda har en del biverkningar. Exempel är förhöjt
blodsocker och påverkan på lungorna för Afinitor och
förhöjt blodtryck och hudförändringar för Sutent.
Lutetiumbehandling
• Radioaktivt märkt somatostatinanalog ges i
blodet och söker sig till receptorer på
tumörcellerna
• Kan ge biverkningar i form av illamående vid
behandlingen. Senare kan man få påverkan på
benärgens funktion och njurfunktionen. Man
måste kontrollera blodvärden regelbundet mellan
behandlingarna.
Sammanfattning
• Neuroendokrina tumörer är många olika
sjukdomar
• Ibland kan symptomen vara svåra att förstå och
det kan ta tid att få rätt diagnos
• Man får ofta genomgå många olika undersökningar för att vi ska vara säkra på exakt vilken
tumör man har – det är viktigt för att man ska få
rätt behandling
• Många lever länge med sin sjukdom och det är
viktigt att man har en god livskvalitet under tiden
Frågor?
