GLOBAL
UPPVÄRMNING
ETT SAMBAND MELLAN
KLIMAT OCH SAMHÄLLE
Ellen Wennerström, JMOM
Journalistik B
Tema Journalistik
27 maj 2010
Lite värme kan väl inte skada
Guuh vad skönt det skulle vara med lite global uppvärmning!
Tänk att slippa de här långa, kalla vintrarna som bara är till besvär. Inte undra på
att fåglarna drar till Afrika då liksom, det
skulle jag också göra...om jag kunde. Om
det blir lite varmare här skulle man ju kunna sitta under ett palmträd och dricka Piña
Coladas i Visby typ. Grymt! Eller varför
inte en schysst panna rosse från Småland.
Ja, för vinodlingar lär ju bli fett inne där.
Jag är ju en miljövän också och tänker
inte bara på mig själv, vi skulle ju exempelvis få mer närodlad mat. Svenska apelsiner
och bananer. Bye, bye Chiquita säger jag
bara. Det är viktigt att tänka ur ett eko-
Foto: www.sxc.hu
nomiskt perspektiv också. Elräkningar för
uppvärmning skulle ju gå ned och inga fler
dyra Canada Goose-jackor. Soft! Och hoja
året om, det är ju hälsosamt också.
Nej, lite global uppvärmning skulle inte va
så dumt ändå!
Fy farao vilket väder!
Foto: Naturvetare.nu
”Det blev ingen skidåkning i Sälen i år. Det har bara regnat hela vintern. Wasaloppet ställdes också in. För tionde året i rad. Vad trist!” Detta är ett av forskarnas scenarior för Sveriges
framtid.
Hur omtvistad den globala uppvärmningen än må vara så är det ett som är säkert
- våra koldioxidutsläpp bidrar till växthuseffekten. Om vi fortsätter förbrukningen i
samma takt kan jordens medeltemperatur
höjas med upp till fyra grader under nästa
sekel. Fyra grader tänker du, det är ju inte
så mycket. Det skulle kanske innebära att
16 minusgrader på vintern bara blir 12.
Det blir inga vinodlingar då inte! Men det
stämmer inte. Hela världens temperaturer räknas med och i vissa länder har man
knappast någon temperaturskillnad alls
under året.
- Medeltemperaturen i Sverige ökar 1,5
gånger för varje grad som den ökar globalt,
säger Lars Bärring, klimatforskare och
docent vid Rossby Center på SMHI, det
skulle kunna få förödande konsekvenser i
Sverige.
En jämförelse man kan göra är med jordens senaste istid. Då var medeltemperaturen bara fem grader kallare än i dag och
hela landet var täckt med is.
Svenska viner på systemet?
Enligt modellerna är det mycket riktigt ett
varmare klimat som väntar oss här i Sverige. I söder skulle klimatet kunna likna
det nordfranska och det låter inte så tokigt
kanske. Men riktigt så enkelt är det inte.
Medeltemperatur är ett mått på normala
förhållanden men vittnar också om att ex-
Stenkoll på kol
Vinodlingar kan bli möjligt i Sverige inom en snar
framtid. Faktum är att ett försökhar redan påbörjats på Öland att sätta de första vinrakorna.
Foto: www.sxc.hu.
trema värden kan bli mycket värre. I Sydsverige kan temperaturerna tänkas krypa
över 40-graderstrecket vid värmeböljor.
Även om odlingssäsongen har blivit längre
så kan det under flera månader under sommarhalvåret bli rent av torka och missväxt
i stället.
Med det franska klimatet kommer också fler skadeinsekter. Jordbruket kan tänkas behöva använda mer bekämpningsmedel för att få en bruklig skörd, något som
i sin tur påverkar miljön negativt och inte
minst våra varor. Dessutom skulle torkan
om somrarna kräva konstbevattning. Så
visst, närodlat i all ära, men hur ekologiska
kommer tomaterna att vara?
Mera regn och rusk
Det varmare vädret innebär också mer
avdunstning och följaktligen mer nederbörd, främst i norra delarna av Sverige.
Vägar, broar och annan bebyggelse kan
sköljas bort. Detta är inte bara kostsamt
för samhället utan risken för föroreningar
och sjukdomar ökar.
- Eftersom vintrarna näst intill försvinner kommer sportloven att se väldigt regniga och tråkiga ut, påpekar Lars
Bärring.
Foto: www.sxc.hu
Har du sett folk som pratar med sina växter för att de ska växa
fortare och bli grönare? Det är inte så dumt som det låter. För
växterna är en viktig aktör i kolets kretslopp.
I vår utandningsluft finns koldioxid som
växterna tar upp och i fotosyntesen bildas kolhydrater med vatten och solenergi.
I gengäld får vi syre tillbaka vilket ofta
gör att vi tycker att luften är så frisk ute i
skogen. Skogen är därför en så kallad kolsänka som tar hand om koldioxiden . Kolhydraterna i träden kan sedan förmultnas
eller eldas upp som bränsle och på så sätt
frigöra kolet och återbilda koldioxiden som
var bunden i växten. Detta är ett naturligt
Översiktsschema
på kolets
kretslopp.
Ett varmare klimat kan innebära att vi får besök
av tropiska orkaner.
Foto: www.sxc.hu
Figuren är
hämtad från
Wikipedia.
org.
kretslopp för kolet som skapar jämvikt.
Gammalt kol är dåligt kol
Fossila bränslen däremot som vi utvinner
är kol, olja och gas som har legat lagrad
i hundratals miljoner år. När vi eldar olja
förenas kolet med syre och bildar koldioxid
som legat bundet i berggrunden och skulle
inte finnas i vår atmosfär annars. Detta leder till överskott på koldioxid vilket lägger
sig som ett lock över jorden och bidrar till
den globala uppvärmningen.
Många förespråkar att odla mer skog
och låta fler skogsmarker stå fridlysta för
att kunna ta upp mer av vårt utsläpp, men
det räcker tyvärr inte. Dels finns det begränsad yta där skog kan breda ut sig och
dels sjunker trädens förmåga att ta upp
koldioxid ju äldre de blir eftersom de inte
växer lika fort och inte behöver producera
lika mycket kolhydrater.
Kolsänka eller sänka kolet
Havet är en mycket bättre kolsänka och
kanske en mer permanent sådan. Hela
tiden tas koldioxid upp av det ytliga havsvattnet från luften. Det lagras i oorganiska
kolföreningar såsom karbonat- och vätekarbonatjoner. Men det ytliga havsdjupet (något hundratal ned) har en mycket
begränsad förmåga att binda kolet, det är
först nere på djuphavsnivå som havet fungerar som en betydande kolsänka. Men för
att kolet ska kunna transporteras dit måste
ytvattnet blandas med djupvattnet. Den
processen har att
göra med temperaturer, salthalter
och strömmar
och kan ta uppåt
tusen år.
Så den bästa kolsänkan av alla
sku l le k anske
vara att just sänka
koldioxidutsläppen.
Att bevara våra
regnskogar är
självklart bra för
miljön men ingen
långsiktig lösning
på växthuseffekten.
Foto: www.sxc.hu
Framtiden – en pekvisning eller utvisning
Du kan gissa hur det kommer gå i fotbollsmatchen imorgon. Du känner till reglerna, lagen,
spelarna, har koll på statistik och du tippar på ett lag.
På liknande sätt använder forskare kunskap om naturens lagar, historik och trolighet för att
göra en kalkyl av hur klimatet kommer att uppträda.
Foto: Naturvetare.nu
Men vem har inte sett en felaktig väderleksrapport och vem har inte blivit besviken på sitt favoritlag som borde ha vunnit?
Allt kan hända och minsta lilla rubbning
kan ändra hela prognosen.
Meteorologerna på SVT använder sig av avancerade matimatiska modeller för att kunna
ge troliga väderprognoser.
Så hur kan man då veta hur världen kommer att se ut?
Jordens historia och klimatets svängningar kan påvisa tendenser att klimatet går åt ett visst håll. Till exempel
Milankovićcykeln är den periodicitet som
jorden vrider sin axel och ändrar sin bana
kring solen från en näst intill cirkulär bana
till elliptisk. Detta påverkar solens instrålning och kan ha varit en av anledningarna
till istiderna.
Sen tittar man också på de effekter som
människan har på klimatet. Såsom våra
utsläpp av växthusgaser, skogsröjning,
konstbevattning och övergödning.
merproduktion? Kommer globaliseringen
leda till att resor och transporter ökar eller
tvärtom?
Frågorna och möjligheterna är många och
det enda vi kan göra är att ligga i hårdträning för att öka oddsen att inte bli utvisade
från jorden.
Ellen Wennerström
Foto: www.sxc.hu
Klimatet och samhället
Sambandet mellan koldioxidutsläpp och
varmare klimat såg vår svenske nobelpristagare Svante Arrhenius redan år 1896. Då
gjorde han en beräkning på att en fördubbling av koldioxidhalten skulle öka medeltemperaturen med över fem grader. Enligt
hans beräkningar skulle en sådan föränd-
ring ta cirka 3000 år baserat på dåtidens
förbrukning. Med dagens industrisamhälle skulle det kunna hända redan under
nästa århundrade förutsatt att det går i
samma utveckling. Och det är just det här
som är problemet. För hur bra beräkningar
forskarna än gör baserat på dagens data så
kan vi ju omöjligt förutse samhällets utveckling. Kommer bättre och effektivare
teknik göra att vi släpper ut mindre växthusgaser eller kommer kommersiell efterfrågan och ekonomiska intressen orsaka
Bilden är hämtad från weche94.wordpress.com.
Bilden är hämtad från www.geologyclass.org.
En förenklad modell av Milancoviccykeln. Namnet är uppkallat efter Milutin Milancovic, en kroatisk
astrofysiker som blev mest känd för sin forskning om hur jordens bana runt solen ändras och påverkar klimatet.
Svante Arrhenius, 1859-1927, var professor
i fysik vid Stockholms Universitet och var den
förste att ta emot nobelpris i kemi år 1903. han
har fått pryda svenska frimärken och fått en väg
uppkallad efter sig.
Världens glaciärer smälter i takt med att temperaturen ökar. Detta kan hota hela ekosystem och flera arten kan utrotas . Dessutom stiger
jordens vattenyta och länder med låglandskuster kan hamna under vatten.
Källförteckning
Litteratur:
Naturvårdsverkets bok En ännu varmare värld (Monitor 20, 2007)
Meteorologernas Väderbok, Claes Bernes och Pär Holmgren, 2007
Länkar:
Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/
Sveriges Lantbruksuniversitet www.slu.se, Naturskyddsföreningens hemsida
Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se/v/klimat/1164070-klimat
Rossby Centers klimatforskning vid SMHI www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning.
Muntliga källor:
Lars Bärring, klimatforskare och docent vid Rossby Center på SMHI.
Marcus Meier, universitetslektor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.
Thomas Andrén, högskolelektor för Miljö- och utvecklingsfrågor vid Södertörns Högskola.
