4 Kurser inom programmet

HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GRUNDNIVÅ
DATATEKNIK/ELEKTROTEKNIK
Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning
Programkod: TGDEY
Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21
Utbildningsplan
Datateknik/elektroteknik Internetbaserad
högskoleingenjörsutbildning,
Ingenjör on-line, 180 hp
(Internet-based Study Programme in Computer Engineering/Electrical
Engineering, 180 ECTS)
Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2007
eller senare.
DATATEKNIK/ELEKTROTEKNIK INTERNETBASERAD
HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING, INGENJÖR ON-LINE
vid Högskolan i Gävle
1 Övergripande uppläggning
Utbildningen ges i samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola, BTH, Högskolan
i Kalmar, HIK, Växjö Universitet, VxU, Örebro Universitet, ÖU, Mittuniversitetet,
MiUn, Umeå Universitet, UmU, Luleå Tekniska Universitet, LTU, och Högskolan i
Gävle, HiG. Undervisningen är internetbaserad och möter ett behov av kvalificerade
ingenjörsstudier och är anpassad för studerande som inte har möjligheten att studera
lokalt vid högskola eller universitet. Utbildningen ger en bred bas, innehållande en
obligatorisk basdel om 90 högskolepoäng, och förbereder för en mängd kvalificerade
arbetsuppgifter med inriktning mot tekniska huvudområdet datateknik och
elektroteknik. Efter ett år väljs en fördjupning inom någon av inriktningarna
datateknik eller elektroteknik.
2 Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på
nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande
kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig
utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2.2 Mål för högskoleingenjörsexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 2 –
examensordningen
Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
2
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i
matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera
och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom
givna ramar,
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera,
simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn
till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbar utveckling,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,
och
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter
samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande
utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
3
2.3 Särskilda mål för programmet
Efter avslutad utbildning ska studenten kunna
Kunskap och förståelse
- (gren datateknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom det
tekniska huvudområdet, med betoning på teknikområdet datateknik, på ett sätt
som visar brett kunnande inom dessa områden,
- (gren datateknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom linjär
algebra, analys och diskret matematik och därigenom demonstrera relevanta
kunskaper i matematik och naturvetenskap,
- (gren elektroteknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom det
tekniska huvudområdet, med betoning på teknikområdet elektroteknik, på ett sätt
som visar brett kunnande inom dessa områden,
- (gren elektroteknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom linjär
algebra, analys och matematisk statistik och därigenom demonstrera relevanta
kunskaper i matematik och naturvetenskap.
Färdigheter och förmåga
- på ett självständigt och kreativt sätt och med helhetssyn identifiera, formulera och
hantera frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
inom datateknik och elektroteknik,
- (gren datateknik) tillämpa kunskaper i datateknik på ett sätt som vilar på
områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet, samt ge exempel på
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- (gren elektroteknik) tillämpa kunskaper i elektroteknik på ett sätt som vilar på
områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet, samt ge exempel på
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- använda adekvata lösningsmetoder och algoritmer för att planera och genomföra
uppgifter, utföra beräkningar och lösa problem inom givna ramar,
- kritiskt, systematiskt och med utgångspunkt i relevant information integrera
kunskap samt modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden,
- utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors
förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,
- muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar i dialog med olika målgrupper,
- såväl enskilt som i grupp arbeta med projektuppgifter på ett sätt som visar
förtrogenhet med projekt som arbetsform,
- obehindrat använda olika lärandeplattformar och andra informationsteknologiska
hjälpmedel för att kommunicera med andra och självständigt söka nya kunskaper
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter göra
bedömningar inom det tekniska huvudområdet,
- genom att anlägga sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv på sitt arbete
visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för dess nyttjande,
4
-
-
genom ett aktivt och engagerat deltagande i internetbaserade grupparbeten visa
insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning,
visa upp ett förhållningssätt till kunskap som präglas av ett aktivt, ansvarstagande
och självreflekterande studiesätt och förmågan att identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap och fortlöpande kompetensutveckling
3 Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområden
3.1.1 Tekniska huvudområdet DE (datateknik och elektronik)
Grunderna inom det tekniska huvudområdet datateknik och elektronik studeras under
utbildningens första år. Under höstterminen ges grundkurser i programmeringsmetodik och digitalteknik, och under vårterminen studeras mikrodatorteknik och
elkretsteori. I början av andra året studeras grundläggande datakommunikation.
Under tredje året finns möjlighet till breddning inom det tekniska huvudområdet
genom att läsa påbyggnadskurser inom elektroteknik (för studenter som läser
datateknikgrenen) respektive datateknik (för studenter som läser
elektroteknikgrenen).
3.1.2 Teknikområdet Datateknik
För studenter som läser datateknikgrenen är datateknik teknikområdet. Höstterminen
i andra årskursen innehåller en fortsättningskurs i programmeringsmetodik med
betoning på objektorienterad programmering. Under vårterminen i årskurs två
studeras fler påbyggnadskurser inom datateknik: algoritmer och datastrukturer,
databaser samt operativsystem. Årskurs tre innehåller fördjupningskurser inom
datasäkerhet, webbprogrammering och nätverksprogrammering samt valbara
fördjupningskurser inom datateknik.
3.1.3 Teknikområdet Elektroteknik
Elektroteknikgrenens teknikområde är elektroteknik. Under höstterminen i årskurs
två studeras analog elektronik, och under vårterminen ges kurser i mätteknik, signaler
och system samt reglerteknik. Under tredje året studeras telekommunikationssystem,
en fördjupning i signaler och system, digital kommunikation samt valbara
fördjupningskurser inom elektroteknik.
3.1.4 Projektkurser
Under vårterminen i årskurs ett ges en kurs i projekt och projektmetodik, med
inriktning mot konstruktion av en mikrodator. Under den avslutande terminen ges en
projektkurs i trådlös datakommunikation. Denna kurs är gemensam för både
datateknik- och elektroteknikgrenen.
3.1.5 Ingenjörsstödjande och projektstödjande kurser
Under utbildningens första termin ges en kurs i datoranvändning och lärande i
internetmiljö samt grundkurser i matematik: linjär algebra och analys. Under
höstterminen i årskurs två ges en fortsättningskurs i analys och en valbar icke-teknisk
5
kurs, och på vårterminen ges kurser i diskret matematik (datateknikgrenen)
respektive matematisk statistik (elektroteknikgrenen).
3.1.6 Examensarbete
Utbildningen avslutas med ett examensarbete som genomförs på helfart under andra
halvan av vårterminen i årskurs tre. Genom examensarbetet ska kunskaperna från
tidigare kurser tillämpas, breddas och fördjupas. Studenten ska genom
examensarbetet visa att målen för för grundläggande högskoleutbildning som anges i
Högskolelagen, de mål för högskoleingenjörsutbildning som finns angivna i
högskoleförordningen samt de särskilda mål som anges i denna utbildningsplan har
uppnåtts.
3.1.7 Kurser
Tekniskt huvudområde DE
Teknikområde Datateknik, 75 högskolepoäng
Programmering, grundkurs, 7,5 högskolepoäng
Mikrodatorteknik, 7,5 högskolepoäng
Programmering, fortsättningskurs, 7,5 högskolepoäng
Algoritmer och datastrukturer, 7,5 högskolepoäng
Databaser, 7,5 högskolepoäng
Operativsystem, 7,5 högskolepoäng
Datasäkerhet, 7,5 högskolepoäng
Webbprogrammering, 7,5 högskolepoäng
Nätverksprogrammering, 7,5 högskolepoäng
Valfri kurs inom datateknik, 7,5 högskolepoäng
Teknikområde Elektroteknik, 75 högskolepoäng
Digitalteknik, 7,5 högskolepoäng
Elkretsteori, 7,5 högskolepoäng
Analog elektronik, 7,5 högskolepoäng
Mätteknik, 7,5 högskolepoäng
Signaler och system I, 7,5 högskolepoäng
Reglerteknik, 7,5 högskolepoäng
Telekommunikationssystem, 7,5 högskolepoäng
Signaler och system II, 7,5 högskolepoäng
Digital kommunikation, 7,5 högskolepoäng
Valfri kurs inom elektroteknik, 7,5 högskolepoäng
Projektkurser och övriga kurser inom tekniska huvudområdet, 22,5 högskolepoäng
Mikrodatorprojekt, 7,5 högskolepoäng
Projektkurs inom trådlös kommunikation, 7,5 högskolepoäng
Datakommunikation, 7,5 högskolepoäng
Ingenjörsstödjande kurser
Matematik 22,5 högskolepoäng
Linjär algebra, 7,5 högskolepoäng
6
Analys I, 7,5 högskolepoäng
Analys II, 7,5 högskolepoäng
Diskret matematik, 7,5 högskolepoäng eller Matematisk statistik, 7,5 högskolepoäng
Ingenjörsverktyg och övriga ingenjörsstödjande kurser 22,5 högskolepoäng
Datoranvändning och E-learning, 7,5 högskolepoäng
Valfria icke-tekniska kurser, 15 högskolepoäng
3.2 Undervisning och examination
3.2.1 Livslångt lärande
Det pedagogiska synsätt som utbildningen vilar på är att allt lärande är en aktiv
dynamisk process som sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning ska utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och
för aktivt kunskapssökande. Lärandet innebär att de teoretiska och praktiska
kunskapsmomenten som kurserna innehåller ska integreras till användbara kunskaper
och färdigheter hos varje individ. På så sätt ges studenten möjlighet till personlig
utveckling som är av stort värde för den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt
lärande.
Studenten ska också tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att ompröva
sina kunskaper för att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering av
professionens kompetensområde. Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna
studenten i ett aktivt sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning i
att uttrycka sig i tal och skrift samt i att kunna använda sig av teknisk och
vetenskaplig litteratur.
Utbildningen vill ge utrymme för de olika samverkande lärosätenas profil vad gäller
arbetssätt och pedagogiska utgångspunkter. På så sätt kan utbildningen vara en
plattform för pedagogisk utveckling, som stimulerar till en levande pedagogisk och
ämnesdidaktisk dialog mellan studenter och lärare från olika lärosäten.
3.2.2 Undervisning
Utbildningen bedrivs huvudsakligen på distans via internet. Ett mindre antal
gemensamma samlingar kan förekomma. Campusbaserad, högskoleförlagd
undervisning kan även ges inom ramarna för specifika avslutningsprofiler.
Under utbildningens första år, som är gemensamt för både inriktningarna, läggs en
grund inom såväl det tekniskahuvudområdet datateknik och elektroteknik som
matematik och övriga ingenjörsstödjande moment. Under första året tränas också
förmågan att arbeta i projektform, genom en projektkurs som ska ge studenterna
grundläggande kunskaper om projektarbete. Särskilt betonas arbete i projekt där
tekniska hjälpmedel behövs för att möjliggöra kommunikation mellan
projektmedlemmar som finns på olika orter. Inför andra året väljer studenterna att
inrikta sig mot något av teknikområdena datateknik eller elektroteknik, och även
under andra och tredje året är projektarbeten ett viktigt inslag. Projekten genomförs
som delmoment av kurser, och under det tredje året även som en självständig
projektkurs.
7
Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det
valda teknikområdet. Det sker såväl genom ämnesfördjupning och utveckling av det
vetenskapliga förhållningssättet som genom en fördjupad kompetens i relation till
ingenjörsyrket genom projektkurserna, de ingenjörsstödjande kurserna och det
avslutande examensarbetet.
3.2.3 Examination
Examination sker inom ramen för de kurser som ingår i programmet. Formerna för
examinationen väljs på ett sådant sätt att de ger studenten möjlighet att visa upp de
olika kunskaper och kunskapsformer som uttrycks av de förväntade studieresultaten.
Det innebär att en mängd olika examinationsformer kommer att förekomma under
utbildningen, till exempel skriftliga och muntliga tentamina samt muntlig och
skriftlig redovisning av laborationer, inlämningsuppgifter och projektuppgifter.
3.3 Studentinflytande
För programmet finns ett programråd vilket består av företrädare för yrkeslivet, lärare
samt studenter. Programrådet är rådgivande och programansvarig är ordförande.
Studentrepresentanter finns i högskolestyrelsen, utbildnings- och
forskningsnämnderna och i institutionsstyrelserna. Gefle Studentkår utser
studentrepresentanter.
3.4 Internationalisering
Inom programmet finns möjligheter till internationellt studentutbyte.
Högskolan i Gävle har utbyte med ett antal universitet och högskolor både inom och
utanför Europa inom ramen för olika organisationer. Det är möjligt att både läsa
kurser och genomföra examensarbeten utomlands. Bedömning av och
tillgodoräknanden av kurser som studerats utomlands görs av en särskilt ansvarig vid
Högskolan i Gävle.
På samma sätt som studenter från HiG åker utomlands för att studera kan Högskolan
i Gävle ta emot utbytesstudenter från dessa lärosäten.
Som en del i internationaliseringsarbetet tar vi emot lärare från andra länder för
undervisning inom ämnesområdet.
Delar av vissa kurser kan ges på engelska. Kurslitteraturen som används inom
programmet är såväl på svenska som på engelska.
En särskild organisation på HiG handlägger ärenden som berör internationalisering,
och möjligheter finns för studenter att vända sig dit i fall intresse finns för
internationellt utbyte.
3.5 Teknik och samhälle
En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en ingenjör måste kunna se på ny
teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Ingenjören behöver kunskaper om och
färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till
människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala
förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska studenten
kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid problemlösning och
produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en miljöanpassad teknik.
Arbetsformer som utvecklar dessa förmågor är därför viktiga inslag i utbildningen.
8
4 Kurser inom programmet
Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser
kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i
programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av
utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på
institutionsnivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med programansvarig under
förutsättning att målen för programmet uppfylls.
Beskrivning av kurser/kursblock samt bilaga med kursflöde1:
G = grundnivå
A = avancerad nivå
Årskurs 1.
Period Kurskod Kursnamn
1:1
1:1
1:2
1:2
1:3
1:3
1:4
Datoranvändning och elearning
Linjär algebra
Programmering, grundkurs
Digitalteknik
Mikrodatorteknik
Analys, grundkurs
Mikrodatorprojekt
1:4
Elkretsteori
Årskurs 2.
Period Kurskod Kursnamn
2:1
Datakommunikation
2:1
2:2
Analys, fortsättningskurs
Programmering,
fortsättningskurs
Analog elektronik
Valfri icke-teknisk kurs
Algoritmer och
datastrukturer
Diskret matematik
Mätteknik
Matematisk statistik
2:2
2:2
2:3
2:3
2:3
2:3
1
323DVB
322DVB
3MI21A
3MS01A
Högskolepoäng
7,5
Nivå Huvudområde
G
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
G
7,5
G
Högskolepoäng
7,5
Datateknik /
elektroteknik
Matematik
Datateknik
Elektroteknik
Datateknik
Matematik
Datateknik /
elektroteknik
Elektroteknik
Nivå Huvudområde
G
7,5
7,5
G
G
Datateknik /
elektroteknik
Matematik
Datateknik
7,5
7,5
7,5
G
G
G
Elektroteknik
Datateknik
7,5
7,5
7,5
G
G
G
Matematik
Elektroteknik
Matematik
Kurser som ges av Högskolan i Gävle är markerade med grå färg.
9
2:4
2:4
2:4
2:4
Databaser
Operativsystem
Signaler och system I
Reglerteknik
Årskurs 3.
Period Kurskod Kursnamn
3:1
3:1
3:1
3:1
3:2
3:2
3:2
309DVB
3:3
3:3
3:4
3:4
310DIB
Datasäkerhet
Webbprogrammering
Telekommunikationssystem
Signaler och system II
Nätverksprogrammering
Digital kommunikation
Valfri kurs
7,5
7,5
7,5
7,5
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
Datateknik
Datateknik
Elektroteknik
Elektroteknik
Nivå Huvudområde
G
G
G
G
A/G
A/G
G
Projektkurs inom trådlös
kommunikation
Valfri kurs
7,5
A/G
7,5
G
Examensarbete
Examensarbete
15
15
G
G
Datateknik
Datateknik
Elektroteknik
Elektroteknik
Datateknik
Elektroteknik
Datateknik /
elektroteknik
Datateknik /
elektroteknik
Datateknik /
elektroteknik
Datateknik
Elektroteknik
5 Behörighet
Behörig att antas till Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning, Ingenjör on-line, är den som dels uppfyller villkor för grundläggande
behörighet för högskolestudier och dels följande särskilda behörighet:
Ämne
Matematik
Fysik
Kemi
Kurs
D
B
A
Betyg i vart och ett av de i särskilda behörigheten ingående ämnena skall vara lägst
Godkänd.
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Högskoleingenjörsexamen med inriktning mot datateknik, 180 högskolepoäng.
10
Bachelor of Science in Computer Engineering, 180 credits.
Högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik, 180 högskolepoäng.
Bachelor of Science in Electronics Engineering, 180 credits.
7.2 Examenskriterier
För att erhålla bevis över högskoleingenjörsexamen med inriktning mot datateknik
fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om minst 180
högskolepoäng. Examen skall bland annat innefatta minst 20 högskolepoäng i
matematik, minst 20 högskolepoäng övriga ingenjörsstödjande kurser, samt minst 90
högskolepoäng inom det tekniska huvudområdet DE (datateknik/elektronik) varav 60
högskolepoäng med successiv fördjupning inom det teknikområdet datateknik. Av
dessa poäng ska minst 15 högskolepoäng omfatta ett självständigt examensarbete.
För att erhålla bevis över högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik
fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om minst 180
högskolepoäng. Examen skall bland annat innefatta minst 20 högskolepoäng i
matematik, minst 20 högskolepoäng övriga ingenjörsstödjande kurser, samt minst 90
högskolepoäng inom det tekniska huvudområdet DE (datateknik/elektronik) varav 60
högskolepoäng med successiv fördjupning inom det teknikområdet elektroteknik. Av
dessa poäng ska minst 15 högskolepoäng omfatta ett självständigt examensarbete.
För att uppfylla examensfordringarna för teknologie kandidatexamen behöver
studenter som följer programmet komplettera med bland annat studier i matematik.
Individuell studieplan kan upprättas av programansvarig.
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis.
Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och
dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas
Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och
tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands
men också i Sverige.
8 Övriga föreskrifter
8.1 Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingejörsutbildning hösten 2003 och 2004 respektive 2005 och 2006 följer då gällande
studiegångar samt då gällande lokala examensordningar angående högskoleingenjörsexamen. Studenter antagna hösten 2007 följer den lokala examensordning som gäller
för högskoleingenjörsexamen från och med hösten 2007. För studenter antagna till
senare del av program samt för studenter med studieuppehåll upprättas särskild
studieplan av programansvarig i samråd med studievägledare.
8.2 Övergångsregler mellan årskurser
11
För att få studera vidare i de högre årskurserna utan restriktioner skall den studerande
vid övergången till årskurs två ha uppnått minst 45 högskolepoäng. Studerande som
ej uppfyller detta krav skall kontakta studievägledare för individuell studieplanering.
12