BRA ATT VETA OM
PROBIOTIKA
VAD ÄR PROBIOTIKA?
År 2001 definierade Världshälsoorganisationen (WHO)
probiotika som ”Levande mikroorganismer som ger hälsofördelar när de intas i tillräcklig mängd”. (1)
Detta betyder att probiotika bara är mikroorganismer
som bevisat kan överleva hela vägen till tjocktarmen, via
magsäckens sura miljö, gallan och tunntarmsenzymer
– och som har bevisade hälsoeffekter.
BAKTERIERNA
Probiotika är alla mikroorganismer som möter WHOs
definition, men ofta tillhör de den funktionella gruppen
mjölksyrabakterier t.ex. lactobacillus- eller bifidobakterier.
Mjölksyrabakterier har fått sitt namn från sin förmåga att
de fermenterar mjölksocker till mjölksyra. Därmed vistas
de naturligt i en miljö med lågt pH och klarar också lättare
passagen genom magsäckens sura miljö då de äts.
Mjölksyrabakterier har traditionellt använts för att
förlänga hållbarheten för matvaror (syrning) eftersom det
låga pH-värdet förhindrar att andra bakterier förstör maten.
Därför finns dessa bakterier naturligt i olika matvaror som
oliver, syrade grönsaker, yoghurt och även vissa korvar.
Konsumtionen av syrade livsmedel har minskat kraftigt i
dagens moderna samhälle eftersom vi nu kan använda oss
av kylning för att bevara maten.
HÄLSOEFFEKTER
Probiotiska bakterier växer och förökar sig i tarmen och
kan där ge goda hälsoeffekter, men de kan inte permanent
kolonisera tarmslemhinnan. Efter en period av dagar eller
veckor har de passerat ut genom tarmen, bland annat på
grund av att tarmslemhinnan förnyas var tredje till fjärde
dag. Därför behöver man varje dag fylla på med mer
probiotika. Det är också viktigt att veta att varje probiotisk
bakteriestam är unik och har hälsoeffekter specifika för just
den stammen. (2)
I vetenskapliga studier har probiotika visat sig ha positiva
hälsoeffekter inom bland annat följande områden: (3)
Förbättrar tarmfunktionen
Diarré
IBS
Förebygger tarminfektioner
Luftvägsinfektioner
Hur bakterierna ger dessa effekter studeras av forskare runt
om i världen. Några generella mekanismer är: (4) (5)
Att bakterierna förhindrar sjukdoms­a lstrande bakterier
att överleva i tarmen. Dels passivt genom att de konkurrerar om plats att växa och om födoämnen, men det finns
även bevis för att de kan utsöndra antimikrobiella ämnen
som aktivt motverkar deras överlevnad. Dessutom sänker
de pH-värdet genom sin metabolism, vilket förhindrar
tillväxt av sjukdomsalstrande bakterier.
Att de stärker tarmslemhinnan genom att stimulera dess
produktion av mukus och antimikrobiella molekyler (defensiner) samt förstärkning av tight junctions. Bakterierna ger även näring (smörsyra) direkt till tarmcellerna.
Direkt påverkan på immunförsvaret, både lokalt i tarmen,
men även systemiskt.
INFORMATION TILL VÅRDPERSONAL OCH PRESS
PROBIOTIKA
VEM BÖR ÄTA PROBIOTIKA?
Dagligt intag av probiotika är bra för alla, eftersom det
håller tarmen frisk och håller dåliga bakterier borta.
Människans kropp har utvecklats i symbios med probiotiska bakterier, och de hör naturligt till vår tarmflora.
I dag har får vi i oss mindre probiotiska bakterier än
tidigare eftersom vi äter mindre fermenterade livsmedel.
Dessutom lever vi mer hygieniskt idag, vilket är bra på
det viset att vi undviker infektioner, men vi missar då
också många probiotiska bakterier.
Probiotika är speciellt bra vid tillfällen då tarmfloran
störs, t.ex. vid antibiotikabehandling, magsjukdomar eller
utlandsvistelser.
Man kan inte överdosera probiotika, och även gamla och
barn har nytta av att äta probiotika.(6) (7)
TARMEN
Tarmen är viktig för många av kroppens funktioner:
Matsmältningen och näringsupptaget: Tarmfloran hjälper också till att bryta ner vissa kolhydrater, och producerar även aminosyror, vitaminer och mineraler. Man vet
också från studier av möss som föds upp i absolut steril
miljö att tarmfloran är helt nödvändig för att tarmen ska
utvecklas och fungera normalt.(8)
Immunförsvaret: 70 procent av immun­försvaret finns i
tarmen och den har en nyckelfunktion i att reglera och
balansera aktiviteten hos immunceller i hela kroppen. (8)
Gut–brain axis: ett nytt spännande forskningsområde.
Tarmen och hjärnan är nära sammankopplade – 95 %
procent av kroppens serotonin tillverkas i tarmen (9) och vi
har lika mycket neuroner (100 miljoner) i magtarmkanalen som i ryggmärgen.
TARMEN I SIFFROR:
Tarmen innehåller ungefär 100 000 miljarder bakterier
(100 triljoner= 1014) som tillsammans väger 1,5–2 kg. (8)
Dessa bakterier utgör ett mycket komplext ekosystem:
hittills har tusen olika bakteriearter identifierats. (8)
Hela tarmen (både tunn- och tjocktarm) är 9 meter lång.
Tarmens totala yta är ca 200 m2, vilket motsvarar en hel
tennisplan.
ILLUSTRATIONER: LINN INGANÄS
REFERENSER:
1. WHO Guidelines for the Evaluation of Probiotics in Food 2002 http://www.who.int/foodsafety/fs_management/en/probiotic_guidelines.pdf
2. Gareau, Sherman and Walker, Probiotics and the gut microbiota in intestinal health and disease, Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology, Volume 7, September 2010
3. World Gastroenterology Organisation Global Guideline, Probiotics and Prebiotics, October 2011 http://www.worldgastroenterology.org/assets/export/userfiles/Probiotics_FINAL_20110116.pdf
4. Lebeer, Vanderleyden, De Keersmaecker, Host interactions of probiotic bacterial surface molecules: comparison with commensals and pathogens, Nature Reviews Microbiology, Volume 8 , March 2010
5. Bron, Paarlen, Kleerebezem Emerging molecular insights into the interaction between probiotics and host intestinal mucosa, Nature Reviews Microbiology, Volume 10, January 2012
6. Outi Vaarala, Probiotika samspelar med barns immunfunktioner, Nordisk Nutrition 1, 2011;4(1)16-7.
7. Bakteriecocktail för äldre, Eva Bartonek Roxå, Aktuellt om Vetenskap och Hälsa, Lunds Universitet, Juni 2012
8. Gut Microbiota for Health Summit Report Evian 26-28 March 2012 http://dl.dropbox.com/u/8514304/GMFH_Summit_Report_new.pdf
HAR DU FRÅGOR OM PROBIOTIKA?
INFORMATION TILL VÅRDPERSONAL OCH PRESS
Kontakta Med. Dr. Ing-Marie Viklund, Health Affairs
Manager på Danone: [email protected]
VERSION 10-2012
9. World Gastroenterology Organisation: www.loveyourtummy.org
