Astiosoma rufifrons
Gulnosad smalvingefluga
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Kunskapsbrist (DD)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Asteiidae (smalvingeflugor), Släkte:
Astiosoma, Art: Astiosoma rufifrons - gulnosad smalvingefluga Duda, 1927 Synonymer:
Kännetecken
Detta är en liten gulbrun fluga, ca 2 mm lång, med rödbrunt huvud och gula kroppssidor. Vingarna är glasklara.
Familjen smalvingeflugor inräknar åtta svenska arter, alla små slanka flugor, men bara en tillhör släktet Astiosoma.
Arten kan bestämmas med hjälp av Papp (1998).
Utbredning och status
Endast ett svenskt exemplar är känt, taget inomhus i fönster i Halland, Enslöv 1959 (Andersson 1962). Arten är totalt
sett enbart känd från f.d. Jugoslavien, Tjeckien och England.
Ekologi
Artens larvutveckling är okänd, men flera av de andra arterna inom familjen lever i fruktkroppar av olika svampar.
Några är kända från vedlevande tickor eller under död bark. Flera av arterna är kända för att lägga extremt stora ägg
(0,5 mm) i relation till som ringa kroppsstolek. De flugor som påträffats i England togs alla i anslutning till aska efter
risbränning. Det fanns även anledning att förmoda att de attraherades av savflöden från tall. Sannolikt gynnades arten
av ljungbränning som tidigare bedrevs i stora delar av Västsverige. Denna skötselmetod har minskat kraftigt under
1900-talet och har i stort sett upphört i hela Sverige, utom på vissa militära skjutfält där närmast årlig bränning
praktiseras på målområdena. Bränning som viktig skötselmetod och restaureringsåtgärd för ljunghed och sandhed har
under senare år uppmärksammats och har återintroducerats främst i Halland.
Hot
Arten förmodas enligt de engelska fynden vara brandgynnad och har därför missgynnats av allt mer väl utvecklad
skogsbrandbekämpning och av minskad frekvens ljunghedsbränning och fagning av trädbärande ängsmark, samt
övergivandet av traditionella brandrelaterade jordbruks-metoder som svedjning.
Åtgärder
Artens biologi behöver utforskas. Arten bör uppmärksammas i samband med risbränning, naturvårdsbränning och
skogsbränder. Den gynnas troligen främst av regelbundet återkommande bränning, t.ex. risbränning i lövängar eller
bränning av ljunghedar och andra betesmarker.
Litteratur
Andersson, H. 1962. Sällsynta eller för Sverige nya tvåvingar (Diptera). Opusc. ent. 27: 62–64.
Chandler, P.J. 1978. A revision of the British Asteiidae (Diptera) including two additions to the British list.
Proc. Brit. Ent. Nat. Hist. Soc. 1978: 23–34.
Papp, L. 1998. Family Asteiidae. In: Papp, L. & Darvas, B. (eds): Contributions to a Manual of Palaearctic Diptera.
Vol. 3., Higher Brachycera. Science Herald, Budapest, pp. 295–303.
Rohácek, J., Kubík, Š. & Barták, M. 2005: Asteiidae. In Barták M. & Kubík Š. (eds): Diptera of Podyjí National Park
and its Environs. Ceská zemedelská univerzita v Praze, Praha, pp. 309–311.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
