Chrysopilus nubecula
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Nära hotad (NT)
B2ab(iii,iv,v)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Rhagionidae (snäppflugor), Släkte:
Chrysopilus, Art: Chrysopilus nubecula (Fallén, 1814) Synonymer:
Kännetecken
Gullhårssnäppflugor kännetecknas av en långsmal kropp och långa smala ben och avsaknad av borst. Som
släktnamnet anger har flugorna en beklädnad av guldgula hår och fjäll, som dock ofta kan vara mer eller mindre
bortnötta. Chrysopilus nubecula är 5-9 mm lång. Tredje antennleden är lökformad med långt borst och är mörkfärgad
liksom palper och svängkolvar. Mellankroppen är mörkbrun medan bakkroppen är bandad i gult och mörkbrunt.
Benen är brungula.
Utbredning och status
I Sverige är arten utbredd över hela landet men med stora luckor. Arten tycks ha varit allmännare i äldre tider.
Zetterstedt (1842) säger att arten förekommer på många lokaler i Skåne och är tämligen vanlig. Också Wahlgren
(1907) anger arten som allmän i södra delen av landet. Museimaterialet antyder samma sak, betydlig fler insamlade
individer under äldre tid och tämligen sparsamma fynd under senaste 50 åren. I våra Nordiska grannländer anges,
likaledes, endast ett fåtal moderna fynd. Artens totala utbredningsområde omfattar Central- och Sydeuropa (förutom
England), Ryssland och södra Sibirien, liksom delar av norra Afrika.
Ekologi
Kännedomen om levnadssätt hos C. nubecula är bristfällig då flugorna lever undanskymt. Arten har påträffats i fuktig
ravinskog, alkärr mm. Fynd ifrån Halland gjordes med en fönsterfälla placerad i ett fuktigt mulmhål i bok. Fynd i
Tyskland gjordes i multnande stammar av poppel. Generellt lever gullhårssnäppflugornas larver som rovdjur i fuktiga
miljöer som myrar, stränder, multnande ved o. dyl. (Stubbs & Drake 2001). Ett par arter är limniska. Fynd av adulta
flugor har i Sverige gjorts i juli till början av augusti, i Danmark finns fynd från andra halvan av augusti.
Hot
Något hot mot arten har inte identifierats. Artens eventuella behov av fuktiga lågor och håligheter gör att den
sannolikt inte klara sig i rationellt skött skog. Även utdikning av våtmarker och torrläggning av vattenmiljöer kan ha
påverkat arten negativt.
Åtgärder
Skydda eller lämna utökad hänsyn på lokaler som har rik tillgång på fuktig död löved. En kontinuerlig tillgång på rätt
substrat torde vara den viktigaste förutsättningen för artens lokala fortlevnad.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Dušek, J. 1964. Zur Morphologie der Larven von Chrysopilus luteolus (Fallén) und Chrysopilus nubecula (Fallén)
(Rhagionidae, Diptera). Deutsch. entomol. Zeitschr. II (IV/V), 375–380.
Fritz, Ö. & Lindström, M. 2012. Tvåvingar i naturskyddade bokskogar i Hallands län 2011. Meddelande 2012:2.
Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad.
Greve, L. 1993. Fluer (Diptera) Ibisfluer (Athericidae) Snappefluer (Rhagionidae) Vindusfluer (Scenopinidae)
Kulefluer (Acroceridae). Norske Insekttabeller 1. Norsk Entomologisk Forening.
Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British Soldierflies and their allies. The Dorset Press, Dorchester, Dorset.
Wahlgren, E. 1907. Tvåvingar, Diptera. Första underordningen Orthorapha. Svensk insektsfauna 11. Uppsala.
Författare
Roger Engelmark 2015.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
