B A R N P L A N TA B L A D E T S E P T E M B E R 2 0 1 2
Foto: Karim Hatoum
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Statlig utredning
fastslår – breda lösningar
till en heterogen målgrupp i tiden
Med anledning av delbetänkandet ”Med
rätt att välja – flexibel utbildning för elever
som tillhör specialskolans målgrupp” (SOU
2011.30) uttryckte Barnplantorna i remis�svar en tillfredsställelse över att regeringen
tagit fasta på förändringsbehovet. Ett förändringsbehov som Barnplantorna under många år har framhärdat. Emellertid
påpekade Barnplantorna också att delbetänkandet inte berörde vilka elever
som är specialskolans målgrupp. Därför
är det glädjande att regeringen varit lyhörda för Barnplantornas synpunkter.
Slutbetänkandet ”Likvärdig utbildning –
riksrekryterande gymnasial utbildning för
vissa ungdomar med funktionsnedsättning” (SOU 2012:24) anger tydligt att beteckningen RGD/RGH är föråldrad och ska
ersättas av RgT (Riksgymnasiet för tvåspråkiga). Äntligen – menar vi i Barnplantorna!
Utgångspunkt: Alla
ungdomar har rätt till likvärdig
utbildning av hög kvalitet!
Inte en dag för tidigt fastslår staten att
alla ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet i delaktighet och
gemenskap med andra. Detta genomsyrar
utredningen eftersom ovan gäller oberoende om eleven får sin utbildning i hemkommunens skola, annan kommun, fristående
skola eller vid riksrekryterande utbildning.
Visst är det glädjande att en utredning påpekar att ”Ungdomar med funktionsnedsättning ska i första hand ges möjlighet att
Förklaring beteckningar:
RGD
Riksrekryterande gymnasium för döva
RGH
Riksrekryterande gymnasium för hörselskadade
RgT
Riksgymnasium för tvåspråkiga
RgsärT Riksrekryterande gymnasiesärskola för tvåspråkiga
RgRh
riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder (Rh anpassad)
Rgsär D/H Riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada
5
B A R N P L A N TA B L A D E T S E P T E M B E R 2 0 1 2
få sin utbildning i eller i anslutning till sin
hemkommun med möjlighet att bo hemma
med sin familj” (SOU 2012:24 s.13)
Valfriheten blir ett honnörsord, det vill
säga riksrekryterande gymnasie- eller gymnasiesärskola är ett alternativ som endast
bör användas när det finns särskilda skäl,
enligt utredningen.
Elevfrånvaron vid RGD/RGH
högre än RGD/RGH uppger till CSN
RGD/RGH får både ris och rosor av utredningen. Studieresultaten vid RGD/RGH
är sämre än i gymnasieskolan generellt,
men utbildningen bedöms bidra positivt
till elevernas kunskapsutveckling. Många
saknar behörighet till nationellt program,
men andelen som uppnår behörighet till
ett nationellt program är hög.
Hälften av eleverna med hörselskada på
nationellt program vid RGH avslutar studierna efter tre år medan närmare 90 procent
av eleverna vid nationellt program vid RGD
avslutar efter fyra eller fem år.
Utredningen lyfter fram den höga frånvaron vid RGD/RGH som ett stort problem
och då även den ogiltiga frånvaron. Den
samlade frånvaron är högst för elever vid
RGD jämfört med RGH. Den från RGD/RGH
inrapporterade frånvaron till CSN (Centrala
studiestödsnämnden) var avsevärt lägre vid
mättillfället än den faktiska frånvaron!
RGD/RGH står inför stora
förändringar – ny målgrupp!
Utredningen bekräftar det som Barn­
plantorna påpekar kontinuerligt, det vill
säga målgruppen har förändrats och det
innebär konsekvenser för RGD/RGH. Detta
kan också iakttas i specialskolans elevutveckling. Detta får enlig utredningen ”konsekvenser för hur målgruppen för RGD/RGH
definieras och hur verksamheten organiseras…”
Därför föreslås bland annat att det ska
framgå i skollagen att ungdomar som tillhör målgruppen för den riksrekryterande
gymnasieutbildningen för vissa elever
med dövhet, hörselskada, dövblindhet och
6
språkstörning har rätt till utbildningen. I
enlighet med detta tydliggörs målgruppen:
”Ungdomar med dövhet och hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med
grav språkstörning som är beroende av
teckenspråk för sin kommunikation samt
ungdomar med dövblindhet ska tas emot
vid riksgymnasiet.”
Detta mottagande ska ske vid det
tvåspråkiga riksgymnasiet (RgT) och inte
som idag vid antingen RGD eller RGH.
Förtydligandet handlar också om att tydliggöra att det handlar om de elever som
har behov av både teckenspråk och talad
svenska. Det handlar alltså inte om elever
som gärna vill flytta hemifrån eller som
inte kommer in på ett speciellt program
på hemorten. Kommunerna får ett utökat
ansvar att erbjuda ungdomar med hörselnedsättning gymnasieutbildning på talad
svenska med tekniska anpassningar samt
andra för eleven nödvändiga anpassningar.
konstateras att majoriteten av barn och
ungdomar med språkstörning har andra
behov än målgruppen vid RgT.
CI innebär nya
tidsenliga benämningar
Det blir därmed naturligt för utredningen
att också konstatera att benämningarna
svenska för döva och engelska för döva inte
är relevanta. Genom att en majoritet av barn
får CI innebär det att gruppen elever som
kan anses ha en dövhet minskar. Skolverket
föreslås därför få i uppdrag att anpassa ämnes- och kursplanerna till RgT:s målgrupp.
Därmed kommer adekvata benämningar att
bli till exempel svenska för teckenspråkiga
och engelska för teckenspråkiga.
Målgrupp för elever
med utvecklingsstörning
och hörselnedsättning
eller dövhet definieras
Ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada som
har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö ska tas emot vid den riksrekryterade gymnasiesärskolan, RgsärT. Detta
gäller även ungdomar med grav språkstörning eller dövblindhet i kombination
utvecklingsstörning.
Elever med språkstörning ska
få sin undervisning i hemskolan
Det handlar om att språkstörda inte har
samma behov som hörselskadade och döva
utan bör ha en anpassad utbildning utifrån
sin språkstörning. Utredningen förtydligar:
”Att ha behov av undervisning i mindre
grupp innebär inte per automatik att de
har behov av samma insatser som döva.”
Det påpekas också (i enlighet med
Barnplantornas funderingar) att det är
tveksamt om just anknytningen till RGD/
RGH är den bästa lösningen för dessa
elever. Ungdomar med grav språkstörning
ska endast tas emot vid RgT om de behöver teckenspråk för sin kommunikation.
För närvarande handlar det om ett par
elever vid RGD/RGH. Inte en dag för tidigt
RgRh
RGD/RGH
Rgsär D/H
Statlig finansiering av
riksgymnasier olikformig
Ansvaret för att finansiera kostnaderna för
elever vid den riksrekryterande gymnasiala utbildningen (RgRh riksgymnasium för
elever med svåra rörelsehinder, RGD/RGH,
Rgsär D/H) är delat mellan elevernas hemkommuner, landsting, staten och i vissa fall
elevens vårdnadshavare.
Se tabellen ”Statlig andel av finansieringen läsåret 2010/11”.
Utbildning
Habilitering
Elevboende
Hemresor
55 %
67 %
66 %
100 %
75 %
–
85 %
100 %
56 %
–
58 %
67 %
Tabell: Statlig andel av finansieringen läsåret 2010/11
B A R N P L A N TA B L A D E T S E P T E M B E R 2 0 1 2
Utredningen anser inte att det finns några
motiv för de stora skillnaderna i hur kostnaderna vid RgRh, RGD/RGH och Rgsär
D/H finansieras. Eventuella skillnader ska
kunna motiveras. Huvudprincipen ska, med
rätta, vara att elevernas hemkommuner
ska betala interkommunal ersättning för
kostnader för utbildningen. Emellertid ska
fortsatt ett särskilt statligt bidrag för elever
med dövblindhet utgå vid RgT.
Alla elever ska
ha rätt att välja skola
Den röda tråden genom utredningen är att
målgruppen bör omdefinieras samt att alla
elever ska ha reella möjligheter att välja
skola. Merparten av de elever som har
teckenspråk som undervisningsspråk väljer
RGD i Örebro. Det finns dock undantag. I
Stockholmsregionen finns till exempel flera
elever som går integrerat med teckenspråkstolk. För att underlätta för dessa elever
ska det bli möjligt att studera svenska och
engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
När det gäller elever med hörselskada
eller grav språkstörning är bristen på kompetens och kunskap samt brister i organisationen i hemkommunerna stor. Få elever
har åtgärdsprogram samt få skolor har gjort
akustikdämpande åtgärder. Utredningen
noterar (det som Barnplantorna också har
uppmärksammat tidigare) att i de skolor
där anpassningar med modern hörselteknik och akustiksanering har skett så har
lärandemiljön uppskattats av alla elever
och lärare.
Kunskap om gymnasieutbildning för elever med
grav språkstörning saknas
Merparten av gymnasieelever med grav
språkstörning går i skola på hemorten.
Utredningen konstaterar att det saknas relevant kunskap om gymnasial utbildning för
målgruppen. Forskning inom detta område
har främst innefattat själva funktionsnedsättningen samt pedagogiska strategier
i förskola och under de första skolåren.
Utredningen bedömer, helt riktigt, att det
finns ett behov av att utveckla goda pedagogiska miljöer i gymnasieskolan för elever
med språkstörning.
Statligt stöd till kommunala
och fristående huvudmän
Det tidsbegränsade nationella samordnare
som föreslagits ges ett utvidgat uppdrag
att omfatta utbildning i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan för ovan nämnda
målgrupper. Det handlar om:
• medfinansiering för kvalitetshöjande
åtgärder inom gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan (utveckling av pedagogiska metoder etc.),
• fortbildning i teckenspråk på akademisk
nivå för lärare i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan,
• att stödja etablering av lokala och regionala undervisningsgrupper.
Insiktsfullt, menar vi i Barnplantorna. Vi har
länge diskuterat behovet av att utveckla
pedagogik och didaktik *. Önskvärt är
också krav på fortbildning i teckenspråk
på akademisk nivå för att förbättra måluppfyllelsen för de elever som är i behov
av teckenspråk i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det handlar om elever som
är beroende av teckenspråk för att tillgodogöra sig undervisningen och då om lärares
ämneskompetens på gymnasienivå och att
förmedla detta på teckenspråk.
Barnplantorna delar utredarnas synpunkter. När olika aktörer urskiljningslöst
pratar om alla barn/ungdomar med hörselnedsättning och deras rätt till teckenspråk
och att Barnplantorna med, enligt vårt
menande, framsynta synpunkter är emot
teckenspråk slår man redan in öppna dörrar. Barnplantorna är inte negativa till teckenspråk. Vi fokuserar på alla barns rätt till
en skolgång av hög kvalitet antingen den
bedrivs på talat språk eller teckenspråk.
Målgruppen är heterogenare än någonsin,
något utredarna tagit fasta på. Äntligen
har Barnplantorna fått gehör för sitt långa
oförtrutna arbete.
Slutligen påpekar utredarna att statliga
bidrag (SIS anslag för Särskilda Insatser i
Skolan) ska ”utgå först efter en prövning
av om verksamheten verkligen tillför en
anpassad ordinarie verksamhet av hög
kvalitet som så lång möjligt är integrerad i
den ordinarie utbildningsmiljön. Det bör inte
vara ett huvudsyfte att bidra till särskilda
undervisningsgrupper. Det bör snarare vara
att bidra till anpassade utbildningsmiljöer
där kunskap och kompetens kan utvecklas.”
Kan det bli tydligare? Svar nej!
•
Ann-Charlotte Gyllenram
Ordförande, Barnplantorna
* Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar
skolans undervisning och dess innehåll, [1] och sätter fokus på lärande och
hur lärande organiseras i klassrummet.
Ordet kommer av det grekiska ordet
för undervisa, didaskein. Didaktik som
ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning,
dess mål och medel samt sambandet
dem emellan. (Källa: Wikipedia)
7
