Höga födelsetal i länder
med utbyggd barnomsorg
pensioner, boende, sjuk- och
äldrevård med mera.
I länder med väl utbyggd
offentlig barnomsorg för barn
under tre år föds det fler barn
per kvinna än i länder där en
liten andel av barnen får offentlig barnomsorg. Detta
framgår av en jämförelse mellan EU-länderna.
där
befolkningen fullt ut kan ersätta
sig själv, det vill säga nå full reproduktion, krävs att det föds
minst 2,1 barn per kvinna. I
många europeiska länder har den
summerade fruktsamheten länge
legat under reproduktionsnivån.
Samtidigt har förstagångsmammornas medelålder ökat markant
och trenden pekar mot en ytterligare senareläggning av barnafödandet. Eftersom den biologiska
förmågan att bli med barn minskar kraftigt från 35 års ålder väntas allt fler kvinnor förbli barnför att uppnå en situation
De senaste 50 årens befolkningsutveckling har medfört stora demografiska förändringar i den
rika världen såsom låg fertilitet,
uppskjutet barnafödande och åldrande befolkning. Dessa trender
väntas i längden få långtgående
ekonomiska och samhälleliga
konsekvenser vad gäller ekonomisk utveckling, arbetskraft,
Summerad fruktsamhet är ett
mått som används för att se hur
barnafödandet utvecklas år från år.
Måttet anger det antal barn som
kvinnor i genomsnitt skulle få om
det enskilda årets benägenhet att
få barn i olika åldrar skulle gälla i
framtiden.
lösa. Att den återstående reproduktiva perioden efter första
barnets födelse förkortas ju äldre
modern är vid första barnets födelse, bidrar också till att det föds
färre barn per kvinna.
Befolkningsprognoserna pekar
mot en alltmer åldrande befolkning. Sedan slutet av 1990-talet
har andelen personer i åldern 60
år och däröver varit högre än andelen barn yngre än 15 år i Europa.
De äldres andel beräknas öka till
en tredjedel av befolkningen år
2050 enligt mediumscenariot i
FN:s befolkningsprognos. Andelen personer 65 år och äldre
beräknas då vara dubbelt så hög
som andelen barn.
av
unga vuxna i arbetskraften inte
fylls på genom migration minskar
samtidigt andelen personer i de
arbetsföra åldrarna markant. I dag
motsvaras varje person över 65 år
av 5 personer i arbetskraften. I ett
scenario utan ökande migration
kommer motsvarande antal år
2050 att vara 2 personer.
De äldre är dock inte bara välfärdskonsumenter. Många av dem
om det krympande inflödet
EU-länder med välutbildade förvärvsarbetande kvinnor har högst födelsetal
Samband mellan andelen förvärvsarbetande kvinnor (15–39 år) och födelsetal
i EU27, tidigt 2000-tal
Summerad fruktsamhet 2005
2,0
Finland
Belgien
Luxemburg
1,7
Storbrit. Danmark
Sverige
Summerad fruktsamhet 2005
2,0
Frankrike
Frankrike
Irland
Storbrit.
1,8
Finland Danmark
Nederl.
Nederl.
1,7
Sverige
Luxemburg
Belgien
Estland
1,5
Kritisk nivå
Portugal Österrike
1,4
Malta
Ungern
1,3
ItalienSpanien
Lettland
Tjeckien
Tyskland
Portugal
Österrike
Italien
1,3
Spanien
Tyskland
Tjeckien
Slovakien
Slovenien
Polen Slovakien
1,2
Kritisk nivå
1,5
1,4
1,2
Polen
35
40 45 50 55 60 65 70 75
Andel förvärvsarbetande %
EU-länder med höga födelsetal har i genomsnitt
fler förvärvsarbetande kvinnor än länder med
låga födelsetal.
Storbrit.
1,8
Finland
Luxemburg
1,7
Danmark
Sverige
Nederländ.
Belgien
Kritisk nivå
1,5
1,4
Österrike
ItalienTyskland
1,3
Tjeckien
1,2
Polen
Portugal
Spanien
Slovakien
1,1
1,1
1,1
Irland
1,9
1,6
1,6
1,6
6
Summerad fruktsamhet 2005
1,9
Irland
1,8
Samband mellan andel barn under 3 år
i barnomsorg och födelsetal i 19 EU-länder,
tidigt 2000-tal
2,0
Frankrike
1,9
Samband mellan antal utbildningsår för
kvinnor i åldern 25–34 år och födelsetal
i 19 EU-länder, tidigt 2000-tal
11
12
13
14
15
Antal år i utbildning
I EU-länder med höga födelsetal har kvinnor i
barnafödande åldrar i genomsnitt längre utbildning än i länder med låga födelsetal.
0
10
20
30
40
50
60
70
Andel barn under 3 år i barnomsorg, %
EU-länder med väl utbyggd barnomsorg har
högre födelsetal än länder med en låg andel
barn inom barnomsorgen.
Välfärd Nr 3 2007
kommer att vara ekonomiskt aktiva och dessutom producera välfärd genom stöd till sina barn och
barnbarn. Eftersom de väntas
förbli friska upp i allt högre åldrar,
ökar inte bördan på hälso- och
sjukvård samt äldrevård lika
snabbt som andelen äldre.
Å andra sidan beräknas andelen i Europas befolkning som
är äldre än år öka från procent år till så mycket som
procent år . En så stor
ökning i de äldsta åldersgrupperna kan väntas medföra ökad
efterfrågan på vårdresurser.
Nästan alla europeiska länder
har haft födelsetal under reproduktionsnivån sedan -talet,
men skillnaderna mellan länderna
är ganska stora. Norra Europa och
vissa västeuropeiska länder har en
rimlig fertilitetsnivå, medan den
summerade fruktsamheten är
under , barn per kvinna i tyskspråkiga länder, Sydeuropa samt
Central- och Östeuropa.
att , barn
per kvinna kan betraktas som en
kritisk nivå. Om den summerade
fruktsamheten är över , barn per
kvinna blir nedgången i efterföljande generationers storlek ganska
jämn och relativt begränsad, och
effekten av den låga fertiliteten kan
lättare balanseras med migration.
Om fertiliteten däremot är
lägre än , barn per kvinna under
en längre period, ökar andelen
äldre i befolkningen snabbt.
Därmed ökar välfärdsutgifterna
markant, speciellt pensioner och
sjukvårdskostnader. Dessutom
måste samhället bemöta problemet med att färre unga i arbetskraften kan ge minskad ekonomisk konkurrenskraft, eftersom
de unga kanske snabbare tar till
sig ny teknologi. Denna dynamik
kan troligen inte helt ersättas
genom omskolning av den äldre
arbetskraften. I en global ekonomi med snabb teknologisk utveckling är detta knappast ett
önskvärt scenario.
Varför sjunker då fertiliteten
under den kritiska nivån i vissa
forskning har visat
Välfärd Nr 3 2007
samhällen men inte i andra? Då
män och kvinnor har lika tillgång
till utbildning och förvärvsarbete,
men kvinnors huvudansvar för
familj och hushåll begränsar deras
möjligheter utanför hemmet,
väljer flertalet unga kvinnor att
inte skaffa barn eller endast skaffa
ett eller två barn. Fertiliteten
sjunker under den kritiska nivån
och låses på denna låga nivå, om
inte institutionella strukturer underlättar kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete. Låt
oss se om skillnader mellan länder
stöder sådana teoretiska argument.
sambandet mellan kvinnors förvärvsfrekvens och fertilitet visar
sig vara positiv för EU:s medlemsländer. Fruktsamheten är
under den kritiska nivån i länder
där mindre eller strax över hälften av kvinnor i barnafödande
ålder under år förvärvsarbetar. Att även tyskspråkiga och
vissa medelhavsländer med hög
andel kvinnor i förvärvsarbete
har låg fertilitet kan bero på att
arbete inte kan kombineras med
föräldraskap där.
Utbildningsnivån är viktig för
förvärvsarbete, och anses traditionellt ha negativt samband med
fruktsamhet. Data från OECD
visar dock att samhällen med
högre genomsnittlig utbildningsnivå bland kvinnor i de mest fertila åldrarna också har högre fertilitet. Men länder som har samma
genomsnittliga utbildningsnivå
kan ha både relativt högt barnafödande eller fertilitet under den
kritiska nivån. Detta kan bero på
skillnader i hur familjepolitiken
påverkar möjligheten att kombinera barn och arbete.
goda möjligheter att deltidsarbeta
har inte visat sig förhindra att
fruktsamheten faller under den
kritiska nivån. Sambandet mellan barnafödande och tillgång
till offentlig barnomsorg även för
barn under år är däremot starkt
positivt, med vissa undantag.
Dagens födelsetal hjälper oss att
blicka in i framtiden.
I länder som underlättar möjligheten att kombinera föräldraskap
och förvärvsarbete är fertilitet
över den kritiska nivån sammankopplad med högre, snarare än
lägre, förvärvsfrekvens och högre,
snarare än lägre, utbildningsnivå för kvinnor i barnafödande
åldrar.
Att bedriva en aktiv familjepolitik och ta hänsyn till jämställdhetsfrågor tycks alltså vara ett
användbart vägledande koncept
i utformningen av framtidens
välfärds- och familjepolitik. ¬
Artikeln är en förkortad version av
seminariepresentationen på Europaparlamentet i Bryssel den 8 mars 2007.
Författare
Livia Sz. Oláh
är docent i demografi vid Socio
Sociologiska institutionen, Stockholms
universitet
e-post: livia.olah@sociology.
su.se
Källa
EUROSTAT och OECD.
7
