Den demografiska transitionsmodellen

Människan, befolkning, mänsklighet
Del 3
Demografiska transitionen
• Den demografiska transitionen är en modell
som visar hur befolkningsutvecklingen följer
den ekonomiska och sociala utvecklingen. Den
demografiska transitionen visar en övergång
från ett samhälle med höga födelsetal och
dödstal till ett samhälle med där både födelseoch dödstal ligger på en låg nivå.
Den demografiska
transitionsmodellen
Fas 1
• Fas 1 är typisk för jordbrukssamhällen, både
födelsetal och dödstal är höga. Goda skördar
är en förutsättning för ett drägligt liv och en
missväxt eller epidemi kan få stora
konsekvenser. Som vi ser i det nedre
diagrammet är befolkningstillväxten blygsam.
Fas 2
• I fas 2 ser vi att dödstalen sjunker medan
födelsetalen håller en fortsätt hög nivå. En
ekonomisk utveckling har gjort att en slags
industrialiseringsprocess kommit igång. I Sveriges
demografiska transition beskriver man att
nedgången av dödstalen berodde på freden,
vaccinet och potatisen. Så beskriver man också
ofta den andra fasen mer generellt. Jordbruksmetoderna utvecklas, sjuk- och hälsovården
förbättras och epidemier kan bekämpas mer
effektivt. Detta gör att befolkningstillväxten ökar
kraftigt.
Fas 3
• I fas 3 beskrivs samhället som snabbt
förändrande. Industrialiseringsprocessen
fortsätter och allt mer av den ekonomiska basen
koncentreras till städer och samhällen. Hygienen i
städer förbättras så dödstalen fortsätter sjunka.
Det ekonomiska välstånd man upplever gör att
befolkningen inte behöver skaffa lika mycket barn
som tidigare, familjeplanering börjar tillämpas
och även födelsetalen sjunker. Resultatet blir att
befolkningstillväxten börjar plana ut.
Fas 4
• Fas 4 kännetecknar ett industrialiserat och
urbaniserat land. Både födelse- och dödstal
har stabiliserats på en låg nivå.
Eventuellt en Fas 5
• I framtiden kanske I-länderna får uppleva ett
5:e stadium där dödligheten stiger genom
miljöförstöring, AIDS, åldrande befolkning,
ökad välfärd och kvinnans förändrade ställning
Industriländer kontra U-länder
• Industriländerna i allmänhet i stadium 4 med
låga födelsetal och dödstal.
• U-länderna ligger i stadium 2 och 3 med höga
födelsetal och minskande dödstal.
Befolkningspyramider
• Tre (grund)typer
Den Stationära
Den expansiva
Den lökformade
Figur 1.
Ett exempel på en befolkningspyramid
(Nationalencyklopedin, 2006)
Stationär pyramid
•
•
•
Denna typ av befolkningspyramid har ett
fyrkantigt utseende. Alla generationer är
ungefär lika stora förutom de äldsta
generationerna där det rent naturligt avlider fler
människor. Att pyramiden är stationär påvisar
att det inte har skett någon större förändring,
varken negativ eller positiv, när det gäller
nativiteten och moraliteten under en lång tid.
När pyramider har en stationär form får det
konsekvensen att det berörda landet har en
befolkning med en hög så kallad ”dependency
rate”. En hög dependency rate innebär att det är
en stor del utav befolkningen som är beroende
av omsorg, vanligtvis de som är yngre än 15 och
de som är äldre än 65. Detta leder till att staten
tar ut högre skatter för att kunna bedriva skolor,
hälso- och sjukvård och till det ökade behovet av
diverse bidrag. De som är arbetsföra i det här
samhället kan spara mindre eftersom mer går till
staten.
Staten i sin tur kan inte finansiera den
industriella eller den ekonomiska
infrastrukturen som till exempel vägar. Detta
leder till en sämre ekonomisk tillväxt.
Figur 2. Exempel på en stationär pyramid (U.S. Census Bureau 1,
2006)
Expansiv pyramid
•
•
•
•
Den vida basen i en expansiv befolkningspyramid
visar att det är ett stort antal barn men att det dör
många människor mellan varje ålderstapel.
Pyramiden visar en befolkning som har en hög
nativitet, en hög mortalitet och har en kort
livslängd.
Pyramidformen var karakteristisk för större delen av
världen tills för några årtionden. Nu är den här
formen typisk för utvecklingsländer där
hälsofaktorer som brist på rent vatten är vanliga
men också dålig tillgång till sjukvård. I dessa länder
existerar inte familjeplanering och det föds många
barn som inte överlever till skolåldern.
I dessa samhällen är det en hög folkökning och den
kommer att förbli hög under en lång tid framåt,
detta på grund av att den stora delen av befolkningen finns i de fruktsamma åldrarna.
I utvecklingsländerna är det naturligt för människor
att föda många barn, den enda försäkringen mot att
behöva lida nöd på ålderdomen. Att barnen har en
kort eller obefintlig skolgång gör att barn i unga år
utgör en ekonomisk tillgång.
•
Figur 3. Exempel på expansiv pyramid (U.S.
Census Bureau 2, 2006)
Lökformad pyramid
•
•
•
•
•
Den lökformade pyramiden har en negativ
nativitetsutveckling. Denna typen av pyramid är idag
karakteristisk för väl utvecklade länder där diverse faktorer
gör att det inte föds så många barn.
När en lökpyramid börjar formas leder fertilitetsnedgången
till att andelen av befolkningen som befinner sig i arbetsför
ålder ökar till följd av ett minskat antal unga. Det är en
mindre andel som ska försörjas samtidigt som en stor andel
av befolkningen står till förfogade för arbetsmarknaden,
vilket har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten.
Efter det har gått några decennier och befolkningen
fortfarande har en nativitetsnedgång börjar alla de personer
som var i arbetsför ålder, vid lökformationens början, gå i
pension och blir gamla, vilket leder till att försörjningsbördan
ökar återigen. Efterfrågan på vård ökar och andra
diverseutgifter ökar vilket bidrar till ett negativt skeende i det
totala sparandet och skattebördan ökar för de arbetande.
Även arbetskraftsutbudet minskar i takt med att allt större
del utav befolkningen går i pension. Befolkningens åldrande
utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten och samhällets
välfärd.
I Sverige har detta yttrat sig i en omläggning av det svenska
pensionssystemet samt en debatt om välfärdsstatens
omfattning och åtaganden speciellt när det gäller
åldringsvården.
Figur 4. Exempel på en lökformad pyramid (U.S
Census Bureau 3, 2006)
Användningsområden för
pyramiderna
• Pyramiden beskriver en befolknings åldersfördelning,
vilken har stor betydelse för både sociala och
ekonomiska sammanhang. Med hjälp av en
befolkningspyramid kan man urskilja förändringar eller
avvikelser i åldersfördelningen. Att veta om en
befolkning är ung eller gammal är till en stor hjälp för
att kunna förutse saker som till exempel hur
arbetsmarknaden ser ut, vilken tillgång och behov det
finns på bostadsmarknaden. Vid en ung befolkning
kommer det att behövas nybyggnation och efterfrågan
på utbildning kommer att öka medan hos en gammal
befolkning kommer vårdbehovet att öka och så vidare.
Flyttningar (migration)
• Frivilliga el påtvingade
• Permanenta el tillfälliga
• Till avståndet länga el korta
Orsaker till flyttningar
* Pull och pushfaktorer
Var bor svenskarna?
• Norra Sverige 20% (norr om Uppsala)
• Södra Sverige 80%
• Västkusten, Skåne, Blekinge, Mälardalen och
Stockholm
Instuderingsfrågor
Människan, befolkning, mänsklighet
Kap 3 s. 36-66