Skogsnäringen och peak-oil

Malmö Högskola institutionen för Urbana studier
Handledare: Kjell Mårtensson
Kandidatuppsats i Miljövetenskap III 15hp, VT 2013
Examinator: Ebba Lisberg Jensen
Kurskod: Mv109a
När oljan inte längre finns tillgänglig
- en studie om hur Sveriges skogsägarföreningar
påverkas av förändrad tillgång till energi
When the oil is no longer available
- A study about how the Swedish forest owners' associations is affected by changes in access
to energy
Love Johansson
Förord
Att skriva ett examensarbete om Sveriges skogsägarföreningar har varit en spännande uppgift
som inneburit att många olika frågor har dykt upp längs vägen och skapat en nyfikenhet kring
skogsbrukets utveckling. Tidigt i uppsatsen kom jag i kontakt med Whites (1959)
termodynamiska perspektiv och jag började intressera mig för energifrågor. Jag vill rikta ett
stort tack till de personer på Norra Skogsägarna, Skogsägarna Norrskog, Skogsägarna
Mellanskog, Södra skogsägarna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Skog som ställt upp
på intervjuer. Ett tack riktas även till min handledare Kjell Mårtensson och till de andra lärare
på miljövetenskapliga programmet som bidragit med kloka synpunkter och uppmuntran.
Love Johansson, 15 augusti 2013
Sammanfattning
Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket.
Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som
skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett
kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den
förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer.
Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar
och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den
sjunkande produktiviteten. Kulturkrockar uppstår därför med miljörörelser som har en annan
syn på hur skog ska användas. Skogsmaskinernas dieselberoende utgör samtidigt en stor
svaghet som kan komma att hindra en fortsatt expansionen eftersom skogsägarföreningarna är
termodynamiskt bundna.
Sökord: Skogsbruk, peak oil, olja, energi, kultur, normer och värderingar.
Abstract
Energy in the form of oil allowed a mechanization process to take place during the 1950:s.
Accelerating climate changes is now demanding that the fossil fuels in the forestry machines
must be replaced. The purpose of this paper is that from a cultural perspective; examine how
the Swedish forest owners' associations will be affected by the change in access to energy. To
answer the question five in depth interviews were conducted. The study shows that the forest
owners' associations have a culturally imprinted picture of the environment as malleable and
the change is mainly seen as an opportunity to produce bioenergy in order to reverse the
declining productivity. Cultural clashes therefore occur with the environmental movements
which have a different vision on how forests should be used. The diesel depending forestry
machines also constitutes a major weakness that may impede the continued expansion as the
forest owners' associations are thermodynamically bound.
Keywords: Forestry, peak oil, energy, culture, norms and values.
Innehållsförteckning
1. Skogsbrukets behov av energi ................................................................................................ 4
1.1 Från muskelkraft till oljekraft .......................................................................................... 4
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar ............................................................... 7
2.1 Kultur som teoretisk utgångspunkt ...................................................................................... 8
2.1.1 Materiella perspektiv på kultur ................................................................................. 8
2.1.2 Kultur som social konstruktion ................................................................................. 9
2.2 Förändringar som möjligheter eller hot .......................................................................... 13
2.2.1 Möjligheter och hot ur ett organisationsperspektiv ................................................. 13
2.2.2 Omgivningens begränsningar .................................................................................. 14
3. Hur jag närmade mig skogsägarföreningarna ...................................................................... 17
3.1 Min förförståelse i ämnet ............................................................................................... 17
3.2 Att uppnå ökad kunskap ................................................................................................. 17
3.3 Hur informanterna valdes ............................................................................................... 17
3.4 Etiskt förhållningssätt ..................................................................................................... 18
3.5 Förberedelser och intervjuer ........................................................................................... 19
3.6 Bearbetning av intervjumaterialet genom SWOT .......................................................... 20
4. Förändrad tillgång till energi ................................................................................................ 22
4.1 Kulturella styrkor ........................................................................................................... 22
4.1.1 Förnybar råvara ....................................................................................................... 22
4.1.2 Skogen kan producera mer ...................................................................................... 24
4.2 Kulturella svagheter ....................................................................................................... 25
4.2.1 Skogsmaskineras beroende av energi ...................................................................... 25
4.2.2 Teknikens under ...................................................................................................... 28
4.2.3 Sjunkande produktivitet .......................................................................................... 29
4.2.4 Traditionerna styr produktionen .............................................................................. 30
4.3 Kulturella möjligheter .................................................................................................... 31
4.3.1 Nya produkter .......................................................................................................... 32
4.4 Kulturella hot.................................................................................................................. 33
4.4.1 Politisk inblandning................................................................................................. 33
4.4.2 Leta inte skalbaggar när klimatet skenar ................................................................. 35
4.5 Sammanfattning av resultat och analys .......................................................................... 37
5. När oljan inte längre finns tillgänglig .................................................................................. 39
Bilaga 1 Intervjuguide .............................................................................................................. 45
1. Skogsbrukets behov av energi
Skogsnäringen i Sverige består av två huvudsakliga delar: skogsbruket som avverkar och
återplanterar skog och industrin som står för förädling. Ägarförhållandena i skogen är i sin tur
uppdelade mellan enskilda skogsägare, privata och statliga bolag. Enskilda skogsägare
förvaltar cirka 50 % av skogsinnehavet i Sverige idag (Skogsstyrelsen, 2013a). De flesta
enskilda skogsägare är antingen anslutna till någon av Sveriges skogsägarföreningar eller
säljer skogsråvaran direkt till något av skogsbolagen. Skogsägarföreningarna ägs kooperativt
och representerar tillsammans ungefär en tredjedel av Sveriges enskilda skogsägare
(Skogsstyrelsen, 2012; LRF, 2013). Studien har avgränsats till att fokusera på skogsbruket
hos skogsägarföreningarna.
1.1 Från muskelkraft till oljekraft
Skogsbrukets tillgång till energi var från början begränsad till den muskelkraft som arbetare
kunde uppbåda för att med enkel teknik i form av såg och yxa fälla träd (Lundgren, 2011).
Tekniken var lokalt bunden och arbetarnas kunskap om den specifika skogen var det som
avgjorde hur avverkning gick till. Avverkningen var huvudsakligen selektiv där de största
träden fälldes medan de mindre lämnades för att fortsätta att växa. Skogen fick en variation i
ålder och artbestånd men föryngring skedde ofta inte i samma takt som avverkning, vilket
resulterade i att skogarna ofta blev glesa med en låg återväxt (Josefsson & Östlund, 2011).
För att timret sedan skulle kunna flyttas från avverkningsplatsen var arbetet beroende av
vattnets rörelseenergi genom tekniker som flottning (Törnlund & Östlund, 2006). Flottning
kunde inte ske året runt eftersom vattendragen frös till is och transporterna fick följa
årstidernas växlingar. Skogsbruk var ett tungt jobb som krävde många människors samlade
energi för att fungera.
När energi i form av olja gjorde ett intåg under 1950- talet innebar det en
revolutionerande förändring i förutsättningarna för att bedriva skogsbruk (Lundgren, 2011).
Ny teknik som motorsågar utvecklades och en mekaniseringsperiod inleddes. Ett talande
exempel är att det i Sverige 1950 såldes cirka 2 000 motorsågar per år och 1956 cirka 30 000
(Hjelm, 1991). Motorsågen och senare mer avancerade skogsbruksmaskiner som skotare och
skördare innebar att småskalig lokalt bunden teknik ersattes med storskalig enhetlig teknik
4
som var tillämpbar över hela landet (Lundgren, 2011). Teknikskiftet förändrade samtidigt
skogslandskapet när den selektiva avverkningen ersattes mer och mer av trakthyggesbruk i
och med att tekniken möjliggjorde att större arealer kunde avverkas i en allt snabbare takt
(Josefsson & Östlund, 2011). Även infrastrukturen förändrades när förflyttning av timmer
med lastbil succesivt ökade och till slut kunde ersätta flottningen. Skogsbrukets bundenhet till
årstidernas växlingar minskade i betydelse när energiflödena jämnades ut och det blev möjligt
att transportera timmer under hela året (Ekelund & Hamilton, 2001). Framväxten av ett
mekaniserat skogsbruk hade tagit sin början.
Förändringen i tillgången till energi under mekaniseringen märktes även i
mängden arbetande människor. Innan oljans genomslag som energikälla arbetade 1945
ungefär 92 000 människor i skogsbruket, vilket motsvarade ca 3 % av Sveriges arbetsföra
befolkning (Skogsstyrelsen, 1951). Idag sysselsätter skogsbruket cirka 30 000 människor
vilket motsvarar ungefär 0,6 % av Sveriges sysselsatta befolkning (Skogsstyrelsen, 2013b;
Statistiska centralbyrån [SCB], 2013). Mängden avverkad skogsråvara har genomgått en
motsatt trend. År 1951 avverkades i snitt 52 miljoner m3 jämfört med ca 90 miljoner m3 2010
(Skogsstyrelsen, 1951; Skogsstyrelsen, 2010). Skogsbruket har sedan oljans intåg som
energikälla under 1950- talet ökat uttaget av skogsråvara parallellt med att antalet arbetande i
skogsbruket har minskat.
Samtidigt som mängden avverkad skogsråvara ökat, har även den absoluta
förbrukningen av energi i form av främst oljebaserade produkter som diesel stigit
(Skogsstyrelsen, 2012). Exakta uppgifter kring skogsbrukets energikonsumtion är osäkra då
främst branschdata finns att tillgå men 89 % av drivmedlen beräknas vara fossil energi
(Statens energimyndighet, 2010; Brunberg, 2009). Skogsnäringen hävdar att omfattande
energieffektivisering har skett de senaste åren genom att arbetsfordonen har minskat sin
relativa bränsleförbrukning genom effektivare motorer (Löfroth & Rådström, 2006).
Effektiviseringen har däremot inte varit tillräcklig för att minska den absoluta konsumtionen
(Statens energimyndighet, 2010).
Oljans framgångssaga som energikälla har på senare tid börjat utmanas och
varningar höjs för att oljan börjar bli allt för svår att utvinna och produktionen har snart nått
en topp; peak oil (Bardi, 2009). Peak oil definieras av Graefe (2009, s.1) som: ” the inevitable
point at which the world’s energy output [of oil] can no longer increase, and production
begins to level off or decline”. Upptäckten av nya oljekällor nådde sin topp redan på 19605
talet och sedan dess har inga oljefyndigheter som varit tillräckligt stora för att öka världens
totala tillgång till olja påträffats (Bardi, 2009). Åsikterna om när toppen för utvinning
inträffar, det vill säga när efterfrågan på olja är större än utvinningstakten, varierar. De flesta
bedömningar visar att peak oil troligtvis inträffar någon gång mellan 2010- 2015 (De Almeida
& Silva, 2009). Under de senare åren har utvinningen av oljesand och skiffergas ökat med
stora miljökonsekvenser som följd (Hughes & Rudolph, 2011). Oljesand och skiffergas
förväntas kunna förskjuta toppen för oljeproduktionen till 2025-2030. Samtidigt är oljesand
och skiffergas inte helt jämförbara med konventionell olja eftersom de har lägre energivärden
och är dyrare att utvinna.
Tillgången till energi styrs inte enbart av marknadskrafter och fysiska
begränsningar utan påverkas även av politiska beslut och styrmedel (Verbruggen & Marchoci,
2010). Om FN:s mål om att begränsa den globala uppvärmningen vid två grader ska nås
måste konsumtionen av olja upphöra innan all tillgänglig olja är extraherad (IPCC, 2007).
Tillgången till energi är därmed inte enbart en fråga om fysiska resurser utan även om hur stor
del av den fossila energin som kommer att vara politiskt möjlig att utvinna (Verbruggen &
Marchoci, 2010).
Förändringarna i tillgången till energi globalt kommer påverka energipriserna
och därmed även energikostnaderna för skogsägarföreningarna. Förändringar hanteras olika
beroende på vilka tidigare erfarenheter en organisation har (Schein, 1990). Erfarenheterna
leder med tiden till att organisationen utvecklar kulturella mönster som styr hur de uppfattar
och reagerar på förändringar. Alla organisationer är också termodynamiskt bundna och
beroende av energi för att existera (White, 1959). Hur Sveriges skogsägarföreningar hanterar
förändrad tillgång till energi är därför högst relevant för skogsbrukets framtid.
6
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar
Fossil energi i form av olja har spelat en stor roll i utformningen av dagens skogsbruk. Sedan
1950-talet har Sveriges skogsbruk genomgått en omfattande mekanisering och energiåtgången
består idag huvudsakligen av fossila bränslen. En stadig ström av forskningsrapporter om hur
klimatförändringarna accelererar ställer samtidigt krav på att avveckla den fossila energin som
skogsmaskinerna är beroende av. Jag syftar i uppsatsen till att undersöka hur Sveriges
skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi.
Min utgångspunkt är att organisationer uppfattar förändringar i omvärlden som
möjligheter eller hot beroende på vilken organisationskultur som har utvecklats genom
tidigare erfarenheter. De frågor jag kommer använda för att närma mig syftet är: Vilka
kulturella styrkor och svagheter har Sveriges skogsägarföreningar vid förändrad tillgång till
energi? Är förändrad tillgång till energi en möjlighet för Sveriges skogsägarföreningar att
expandera eller ett hot?
7
2.1 Kultur som teoretisk utgångspunkt
Kultur är inget begrepp som har en entydig definition utan kan användas utifrån en rad olika
utgångspunkter (Alvesson, 1992; Mahler, 1988) och definieras på flera olika sätt (Smirchich,
1983). Under början av 1900- talet användes begreppet inom antropologisk forskning för att
studera hur människor främst utanför forskarens eget land agerade och interagerade
(Alvesson, 1992). Under 1950 talet uppstod ett nytt fält när det applicerades på
organisationer. Debatten har stundtals varit het angående hur kulturbegreppet ska definieras
och användas (Alvesson, 1992). Vissa forskare hävdar att kultur och organisation är
synonymer, medan andra hävdar att kultur är något som uppstår inom en organisation.
Skillnaden ligger i att om organisationer är samma sak som kultur blir det är svårt att förändra
den, om kultur istället är något som uppstår inom organisationer kan den förändras med
styrning. (Alvesson, ibid.). Begreppet har därför ofta haft en normativ karaktär och fokuserat
på hur ledningen i en organisation kan förändra kulturen för att röra företaget i en viss
riktning (Wright, 1994). Gemensamt för de olika synsätten är att kultur utgör medlemmarnas
gemensamma ”glasögon” som påverkar hur de agerar och uppfattar omvärlden. Min
utgångspunkt i kulturbegreppet är att kultur både är något som organisationer har och är. Med
det hävdar jag att en organisation uppvisar kulturella mönstren som det går att förändra även
om det ofta kan vara svårt med mer djupgående föreställningar. Samtidigt har organisationer
även en materiell kulturaspekt som inte är förhandlingsbar, vilket jag kommer att presentera
härnäst.
2.1.1 Materiella perspektiv på kultur
Skogsägarföreningarna och deras förhållande till förändrad tillgång till energi går inte att
förstå som två separata företeelser utan måste förstås i dess kulturella kontext. White (1959, s.
139) definierar kultur som:
A culture, or sociocultural system, is a material, and therefore a thermodynamic, system.
Culture is an organization of things in motion, a process of energy transformations. Culture
is but the name of the form in which life forces of man as a human being find expression.
White (1959) hävdar att energi behövs för att utföra alla former av handlingar och genom att
energi riktas mot gemensamma mål skapas kulturella uttryck. Behovet av energi för att agera
8
grundar sig i termodynamikens första huvudsats som fastslår att ”Energi kan inte förintas eller
nyskapas; den kan endast omvandlas mellan olika energiformer” (NE, 2013). Organisationer
kan inte skapa energi själva utan enbart utnyttja den existerande mängden. I dess enklaste
form är det medlemmarnas gemensamma energi i form av kroppsarbete som utgör kulturen
(White, 1959). Desto fler medlemmar som tillkommer desto mer tillgänglig energi.
Energikällorna har historiskt utökats efterhand med djur och senare med de fossila bränslen
som finns lagrade i marken där olja och kol har spelat den största rollen (McNeill, 2003).
Ingen kultur i mänsklighetens historia har därmed kunnat expandera mer än vad mängden
tillgänglig energi har tillåtit.
Gemensamt för alla kulturer är deras strävan efter att expandera (White, 1959).
Kulturer med god tillgång till energi har på grund av den termodynamiska bundenheten bättre
förutsättning för expansion än kulturer med låg tillgång. Skogsbruket var exempelvis länge
bundet till den energi som kunde ackumuleras genom arbetarnas muskler och vattnets
rörelseenergi. Oljans intåg utgjorde ett enormt energitillskott som innebar att en ökad
avverkning kunde ske (Lundgren, 2011).
Ytterligare två faktorer behövs för att framgångsrikt kunna expandera (White,
1959). Faktorerna kan uttryckas med formeln: E x T x V ->P där E står för energy (energi) T
för tools (teknik), V för environment (miljö) och P för the total product (slutsumman).
Resultaten av Whites (ibid.) formel blir att möjligheten till expansion utöver energi även är
beroende av teknik för att bearbeta omvärlden. Tekniken kan utgöras av både människors
kunskap, yxor för att hugga ner träd eller mer avancerade innovationer som
skogsbruksmaskiner. Slutligen kan en kultur inte expandera mer än vad den omgivande miljön
tillåter. Skogsägarföreningarna kan exempelvis inte utvinna mer träråvara än det finns träd.
Kulturer förändrar därmed miljön efter sina behov med hjälp av teknik men har samtidigt en
naturlig gräns i möjligheten till expansion som utgörs av termodynamiska begränsningar och
naturresursers knapphet.
2.1.2 Kultur som social konstruktion
Efter Whites (1959) forskning om kulturens materiella förutsättningar redogör jag här för vad
som utgör en organisations socialt skapade kultur, de ”glasögon” genom vilka medlemmarna
uppfattar omvärlden.
9
Bland de mest inflytelserika teorierna kring vad som utgör en organisations
kultur är Scheins (1990) teori om att kultur kan studeras på tre nivåer: artefakter(artifacts),
normer och värderingar (values) och grundläggande antaganden (assumptions). Schein
(1990, s. 111) definierar kultur som:
” (a) a pattern of basic assumptions, (b) invented, discovered, or developed by a given group, (c) as it
learns to cope with its problems of external adaption and internal integration, (d) that has worked well
enough to be considered valid and, therefore (e) is to be taught to new members as the (f) correct way
to perceive, think, and feel in relation to those problems”
Kulturella uttryck är inte ett fenomen som omedelbart uppstår utan skapas över tid i takt med
att organisationens medlemmar utvecklar gemensamma normer och värderingar och
grundläggande antaganden baserade på deras erfarenheter. Nya medlemmar fostras in i de
kulturella antagandena och får lära sig hur de ska se på och hantera omvärlden. Organisationer
kan ha olika stark kultur beroende på hur lång tid de har existerarat. Organisationer som har
funnits under en lång tid har haft möjlighet att hinna utveckla gemensamma erfarenheter som
sedan har förts vidare till de medlemmar som tillkommit. Unga organisationer har däremot
inte stått inför utmaningar tillsammans i samma utsträckning. Teorin har med tiden utvecklats
av bl.a. Hatch (1993) och Kondra & Hurst (2009) för att visa att kulturnivåerna även
samspelar med varandra. Förändringar i en av nivåerna ger även förändringar i de andra.
Artefakter
Artefakter
Antaganden
Värderingar
Normer och värderingar
Grundläggande antaganden
Symboler
Figur 1. Kulturyttringar kan enligt
Figur 2. Hatch (1993) och Kondra &
Schein (1990) analyseras på tre olika
Hurst (2009) har senare utvecklat
nivåer. Artefakter är de fysiska uttrycken,
Scheins (1990) teori för att belysa
normer och värderingar uttrycker regler
dynamikens roll och särskiljer symboler
medan grundläggande antaganden är
från artefakter.
omedvetna processer.
10
Grunden för de kulturella uttrycken är enligt Schein (1990) grundläggande
antaganden som är icke ifrågasatta sanningar om hur världen är konstruerad och fungerar. Det
är inte enstaka åsiktsyttringar utan etablerade mönster av beteenden som organisationens
medlemmar ofta är omedvetna om. Grundläggande antaganden styr normer och värderingar
och artefakter genom att avgöra vad organisationen uppmärksammar. Ett grundläggande
antagande kan exempelvis vara att en skog består av granar. Ingen i organisationen är därför
medveten om att det på andra platser kan finnas tallar eftersom de bara har sett en sorts träd.
De äldre medlemmarna lär genom sina ageranden de nya medlemmarna att en skog består av
granar. Om det plötsligt skulle komma någon och påstå att de sett tallar kommer det
grundläggande antagandet att utmanas. Organisationer reagerar ofta med olika former av
försvarsmekanismer för att upprätthålla den världsbild som de har skapats (Schein, 1990).
Medlemmarna skulle kunna hävda att de som sett tallar har sett fel för att försvara sin bild av
vad som utgör en skog. Eftersom grundläggande antaganden fungerar som omedvetna
försvarsmekanismer är det därför svårt att med enkla lösningar förändra kulturella mönster
(Hatch, 1993).
Normer och värderingar är de åsikter och principer som visar hur medlemmarna
i organisationen tolkar omvärlden. Organisationen uttrycker dem genom sin syn på hur
världen borde vara organiserad, vilka regler som ska finnas och vad som är sant och riktigt.
Normer och värderingar påverkas av vilka omedvetna grundläggande antaganden som styr
vad organisationen uppmärksammar. Normer och värderingar är däremot inte statiska utan
förändas genom åsiktsyttringar. Åsikterna kan komma inifrån organisationen eller utifrån när
olika kulturer möts och erfarenheter utbyts (Hatch, 1993). Flera olika åsikter kan därmed
finnas samtidigt och konkurrera. För att återigen ta exemplet med granarna: Medlemmarna
kan gemensamt resonera kring om alla nya granar bör planteras samtidigt eller med några års
mellanrum. Om åsikten att plantera alla granar samtidigt upprepade gånger visar sig ge vad
organisationen anser vara ett önskvärt resultat, skapas normer och värderingar om vad som är
sant och det etablerar sig som en naturlig del i organisationens sätt att agera. Normerna och
värderingarna kan sedan genom upprepad bekräftelse över tid bli till ett grundläggande
antaganden (Hatch, 1993). Alla granar sätts då samtidigt utan att någon funderar över varför.
Medlemmarna i organisationen kan därmed på grund utav kulturellt skapade föreställningar
vara medvetna om vad de anser vara sant (normer och värderingar) men inte alltid varför
(grundläggande antaganden).
11
Kulturella uttryck är sällan helt homogena utan kan bestå av olika grupperingar
som avviker från de normer och värderingar organisationen har (Slocum, Fry & Gaines,
1991). Om avvikelserna blir stora kan de rådande normerna och värderingarna utmanas och
sub-kulturer uppstå. Anledningarna till att sub-kulturer uppstår kan vara flera och bero på
individuella skillnader eller att medlemmar med andra kulturella erfarenheter kommer in i
organisationen och utmanar de rådande normerna och värderingarna. Sub-kulturers påverkan
har debatterats inom kulturforskningen (Hofstede, 1998). För många avvikande åsiktsyttringar
kan resultera i splittringar i olika konkurrerande sub-kulturer om kompromisser inte kan ske
mellan de olika grupperna. Alltför homogen kultur riskerar istället att försämra
organisationens möjlighet att möta nya situationer eftersom färre perspektiv på hur problem
ska lösas finns att tillgå.
På toppen av analysnivån befinner sig artefakter som är de konkreta uttryck som
organisationen antar på grund av underliggande grundläggande antaganden och normer och
värderingar (Schein, 1990). White (1959) hävdar att kultur i grunden är energi, och att det är
genom att rikta energin och uttrycka den som det uppstår en förändrande kraft. Artefakter är
de kulturella uttryck som organisationen fysiskt antar. Artefakter kan vara produkter som
maskiner och årsrapporter men även mer subtila företeelser som hur människor hälsar på
varandra vid arbetsplatsen (Schein, 1990). I exemplet med granarna som jag tidigare använt
utgör granen i det här fallet själva artefakten. Organisationens medlemmar riktar sin
gemensamma energi mot att plantera granar vilket är det första en person utifrån kulturen får
se. Efter en stund kan sedan normer och värderingar och grundläggande antaganden bli
iakttagbara. Hatch (1993) särskiljer till skillnad från Schein (1990) symboler från artefakter.
Uppsatsen kommer inte att använda symboler som begrepp utan använder Hatch (1993) för att
belysa vikten av att se dynamiken mellan de kulturella nivåerna.
Organisationers kultur är inte alltid tydligt åtskiljbar eftersom världen i och med
globalisering har genomgått stora förändringar och människor idag kan tillhöra flera kulturer
samtidigt (Milton, 1996). Kulturella uttryck är inte fastslagna utan de är kontextuella och till
viss del överlappande sinsemellan (Wright, 1994; Kondra & Hurst, 2009).
Skogsägarföreningarna i Sverige kan ses om en organisation med en enskild kultur men
samtidigt är de en del av en västerländsk kultur och en globaliserad värld.
Jag använder Whites (1959) materiella syn på kultur och Scheins (1990) tre
faktorer; grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter för att närma
12
mig skogsägarföreningarna. Whites (1959) slutsats att kultur i grunden är termodynamiska
flöden anser jag vara en viktig bit i förståelsen av skogsägarföreningarnas beroende av energi
för att expandera. Whites (ibid.) teori räcker däremot inte för att förklara hur
skogsägarföreningarnas expansion även påverkas av deras socialt skapade strukturer. Jag
anser att både fysiska flöden och sociala föreställningar är nödvändiga att studera för att förstå
hur förändrad tillgång till energi kommer att påverka skogsägarföreningarna.
2.2 Förändringar som möjligheter eller hot
2.2.1 Möjligheter och hot ur ett organisationsperspektiv
Organisationer som utsätts för en förändrad omvärld reagerar på två huvudsakliga sätt
(Chattopadhyay, Glick & Huber, 2001). Antingen uppfattas förändringen som ett hot eller
som en möjlighet. Hot är för organisationen en negativ utveckling där det finns risk att förlora
saker som värderas (Dutton & Jackson, 1987). Möjligheter är istället situationer där
organisationen kan gynnas av utvecklingen och skapa fördelar.
Två olika perspektiv angående vad som avgör om organisationer uppfattar
förändringar i omvärlden som hotfulla eller som potentiella möjligheter har i tidigare
forskning föreslagits (Chattopadhyay et al, 2001). Gemensamt för båda perspektiven är
betydelsen av hur mycket kontroll som organisationen har över situationen. Graden av
kontroll påverkar i sin tur om organisationen kommer att försöka förändra organisationens
interna beteende eller rikta sina handlingar mot externa förhållanden.
Utifrån perspektiv ett innebär bristfällig kontroll över situationen att en känsla
av hot uppstår och inåtriktade åtgärder förespråkas (Chattopadhyay et al, 2001). Om mängden
granar som tidigare använts som exempel plötsligt skulle minska utan att organisationen kan
styra över det kommer normerna och värderingarna om när granen ska planteras att följas
ännu noggrannare. Om organisationen har kontroll över situationen och vet varför granarna
minskar leder det istället till att risker blir mer acceptabla och att nya normer och värderingar
om hur granen bäst kan planteras tillåts att uppstå. Förändringen blir en möjlighet att utveckla
nya sätt att agera.
13
Tabell 1. Illustrerar perspektiv ett. Bristfällig kontroll leder till att förändringar upplevs som hot.
Låg kontroll
Intern konsekvens
Extern konsekvens
Använder de traditionella
Omvärlden ses som hotfull.
framgångsfaktorerna.
Hög kontroll
Normerna och värderingarna Omvärlden erbjuder
kan ifrågasättas
möjligheter.
Utifrån perspektiv två är sambandet det motsatta. Känslan av låg kontroll skapar
en möjlighet att prova nya lösningar eftersom organisationen inte har lika mycket att förlora.
Känslan av hög kontroll leder istället till att organisationen inte har någon anledning att
utsätta sig för risker utan väljer att förlita sig på traditionella framgångsfaktorer:
Tabell 2. Illustrerar perspektiv två. Låg kontroll leder till att möjligheter börjar undersökas.
Intern konsekvens
Låg kontroll
Hög kontroll
Extern konsekvens
Normerna och värderingarna Inget att förlora, letar
ifrågasättas.
möjligheter.
Använder de traditionella
Ingen anledning att utsätta
framgångsfaktorerna
organisationen för risker.
Vad som kommer att uppfattas som hot och möjligheter är därmed inte objektivt
kvantifierbart utan varierar från fall till fall (Morris, 2005). Vad som utgör ett hot eller en
möjlighet är beroende av om skogsägarföreningarna uppfattar att de har kontroll över och kan
påverka den förändring som sker i omgivningen.
2.2.2 Omgivningens begränsningar
Tidigare forskning har föreslagit att organisationer uppvisar fyra olika inställningar till vilka
möjligheter det finns att kontrollera omgivningen (Douglas & Wildavsky, 1989);
14
individualistisk, hierarkisk, egalitär eller fatalistisk. Teorin har utvecklats med tiden i och med
insikten att organisationer varierar i sin syn beroende på kontext och över tid (Marris,
Langford & O´Riordan, 1998; Swedlow, 2002). Skogsägarföreningarnas bild av omgivningen
kan präglas av ett synsätt när det gäller förändringar i tillgången till energi men ha ett annat i
andra frågor.
Organisationer med en individualistisk syn på omgivningen anser att risken att
utlösa oåterkalleliga problem genom att överutnyttja jordens resurser är låg (Steg & Sievers,
2000). Resurser är inte oändliga i absolut mening, men människan har en särställning genom
sin unika förmåga att forma, tänja och kontrollera gränserna (Hannigan, 2006). Individualister
är starkt skeptiska till att hantera förändringar genom att instifta lagar för att öka kontrollen
över organisationen (Dake, 1991). Organisationen kan istället med sin kreativitet utveckla ny
teknik för att lösa de problem som uppstår och använda resurserna mer effektivt (Spaargaren
& Mol, 1992). En viktig komponent i den utvecklingen är tilltron till marknadskrafternas
förmåga att utveckla nya lösningar (Nordhaus & Schellenberger, 2007) och en ökad tillväxt
(Szarka, 2012). Skogsägarföreningarna kan enligt en individualistisk syn hantera förändringar
i omvärlden genom att utveckla ny teknik som kan forma den efter deras behov.
Organisationer med en hierarkisk syn hävdar att experter och auktoriteter har
kunskap om hur omgivningen bör hanteras och vart gränserna för dess formbarhet går (Dake
& Wildavsky, 1991). Experterna kan vid förändringar utveckla tekniska lösningar som
kulturen sedan applicerar (Dake, 1991). Skogsägarföreningarna bör enligt en hierarkisk syn
inte försöka ta egna initiativ utan anpassa sig till de lösningar som experter har utformat.
Egalitärer har en uppfattning att försiktighet bör råda i hur omgivningen
hanteras samt en skeptisk inställning till teknikens förmåga att hantera problem
(Steg & Sievers, 2000). Miljörörelser är enligt Dake & Wildavsky (1990) exempel på
egalitära grupper där medlemmarna uttrycker oro för att naturens gränser ska överträdas och
förespråkar försiktighet i hur den hanteras. Omgivningens resurser anses vara begränsade och
utnyttjandet av dem är nyckfullt och full av gränser som inte kan överträdas utan allvarliga
konsekvenser. Försök att kontrollera omgivningen bör därför hanteras med försiktighet (Dake,
1991). En egalitär inställning innebär att skogsägarföreningarna inte bör försöka forma
omgivningen genom tekniska lösningar utan istället fördela skogsråvaran till de delar av
samhället där behovet är störst. Egalitärer är därför beredda att begränsa sin egen expansion
till förmån för andra.
15
Fatalister hävdar att organisationer inte kan påverka omgivningens utveckling
utan får följa med i dess nycker bäst det går (Steg & Sievers, 2000). Fatalistisk syn innebär att
skogsägarföreningarna inte kommer ägna förändringen i tillgången till energi någon större
uppmärksamhet eftersom de ändå inte kan påverka hur den kommer att förändras.
Uppsatsen har hittills presenterat de begrepp som kommer att användas för att
undersöka hur förändrad tillgång till energi kommer att påverka skogsägarföreningarna.
Whites (1959) teori tydliggör termodynamikens begränsningar för skogsägarföreningarnas
expansion. Ensam utgör teorin ingen möjlighet att analysera de kulturella reaktionerna på
förändringen, vilket jag anser vara viktigt eftersom organisationer enligt Hatch (1993) inte är
statiska utan i ständig förändring. Scheins (1990) begrepp grundläggande antaganden,
normer och värderingar samt artefakter används därför för att undersöka vilka kulturella
föreställningar som finns kring förändringen. Om förändringen är en möjlighet eller ett hot
beror på graden av kontroll över situationen och till hur stor del omgivningen kan formas efter
skogsägarföreningarnas behov.
16
3. Hur jag närmade mig skogsägarföreningarna
3.1 Min förförståelse i ämnet
Jag hade redan innan studien kunskaper och intresse för svenskt skogsbruk efter att ha skrivit
ett mindre arbete om det svenska skogsbrukets historia. Jag hade även bekanta som var
verksamma inom skogsbruket och var intresserad av hur framtiden för branschen såg ut.
Ingen av dem jag kände var anställd på någon av organisationerna under tiden studien
bedrevs. Tillgången till energi var ett fenomen som jag kommit i kontakt med under tidigare
studier av klimatförändringar och litteratur kopplat till peak oil. Jag hade därmed ett
personligt intresse till ämnet som låg till grund för valet av studien.
3.2 Att uppnå ökad kunskap
För att närma mig skogsägarföreningarna från ett kulturperspektiv valdes kvalitativa
djupintervjuer som metod. Tidigare kulturstudier har huvudsakligen baserats på djupintervjuer
eller observationer (Alvesson, 1992) men även på enkäter (Dake, 1991). Syftet med valet av
kvalitativ metod var att komma nära de intervjuades livsvärld. Målet var att skapa en
mångfacetterad bild av några strategiskt utvalda representanters uppfattningar för att se om
det fanns någon samstämmighet i de intervjuades berättelser. Genom samstämmigheten
hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om skogsägarföreningarnas kulturella yttringar
som skulle vara till hjälp att besvara studiens forskningsfrågor.
3.3 Hur informanterna valdes
Studien avgränsades till representanter för Sveriges fyra skogsägarföreningar: Norra
skogsägarna, Skogsägarna Norrskog, Södra skogsägarna och Mellanskog. Även en
representant för LRF skog som är en samverkansorganisation för alla fyra intervjuades.
Studien tog inte med åsikter från skogsindustri, skogsbolag eller enskilda skogsägare.
Anledningen var att mängden människor ansågs vara alltför stor för att ett lämpligt urval
skulle kunna ske. Kriterierna för urvalet var selektivt, samtliga informanter skulle ha en
tillräckligt hög position i respektive organisation för att ha en inblick i och representera
organisationen som helhet. Avgränsningen till de fyra organisationerna motiverades med att
17
de fyra skogsägarföreningarna och LRF skog hade motsvarande verksamheter.
Organisationerna befann sig på samma hierarki i skogsnäringen, mitt emellan de enskilda
skogsägarna och industrin. Representanterna var därför tvungna att förhålla sig till båda två i
sitt yrkesutövande. En inbördes skillnad fanns däremot då Södra skogsägarna även bedrev
viss industriverksamhet. Urvalet bestod slutligen av fem chefer anställda på de fem
organisationerna. Urvalet ansågs vara tillräckligt stort för att fylla studiens syfte och uppnå en
teoretisk mättnad.
Genom att välja flera olika skogsägarföreningar ansåg jag att möjligheterna att
identifiera kulturella mönster och inte enbart åsikter specifika för någon av de enskilda
anställda i föreningarna skulle öka. Svårigheter med studier ur ett kulturperspektiv har tidigare
varit att särskilja rent personliga åsikter och kultur eftersom de är sammankopplade genom att
medlemmar socialiseras in i kulturen (Steg & Sievers, 2000). Studien var begränsad till att
undersöka de kulturella yttringar som kunde spåras via skriftliga och muntliga utsagor.
3.4 Etiskt förhållningssätt
I samband med studien genomfördes en konsekvensanalys av etiska aspekter enligt Kvales
(1997) rekommendationer. Alla deltagare i studien informerades innan intervjuerna om
studiens syfte och att de när som helst under studiens gång hade rätt att meddela om de inte
ville fortsätta att delta. Informationen delgavs informanterna via ett samtyckesavtal som först
skickades ut via mail samt upprepades innan intervjutillfället där de intervjuade återigen fick
ge sitt godkännande. Uppgifterna kring de intervjuade behandlades konfidentiellt och
avkodades för att inga personuppgifter skulle framträda. Samtliga deltagare godkände innan
intervjuerna att materialet spelades in via diktafon. De intervjuade bekräftade därmed sitt
deltagande varvid ett informerat samtycke uppnåddes.
Jag var inte bekant med någon i studien förutom den person som intervjuades
under en pilotintervju. Bekantskapen ansågs inte påverka studiens tillförlitlighet då resultatet
från pilotintervjun inte användes i resultat och analys.
Möjliga etiska problem bedömdes vara att informanterna arbetade inom samma
bransch och riskerade att känna igen varandras och därmed dra slutsatser kring vilka de övriga
intervjuade var. Studien bedömdes inte riskera att medföra några andra etiska dilemman.
18
3.5 Förberedelser och intervjuer
Inför intervjutillfällena skapades en semi-strukturerad intervjuguide utformad i enlighet med
Kvales (2007) rekommendationer. Jag utformade intervjuguiden med öppna frågor och hade
tre teman som syftade till att informanterna skulle reflektera över skogsägarföreningarnas
historia, nutid och framtid (se bilaga 1). Syftet med de tre temana var att försöka få fram om
representanterna delade en bild av ett gemensamt förflutet och hur det påverkade deras bild av
nuet och framtiden. Frågorna kring framtiden fokuserade på vad representanterna fruktade,
hoppades på och trodde skulle ske. Eftersom kultur formas över tid (Schein, 1990) ansåg jag
att det var ett bra sätt att gå till väga. Några fasta frågor användes också under alla
intervjuerna (se bilaga 1).
Innan intervjuerna med skogsägarföreningarna genomfördes en pilotintervju för
att testa intervjuguidens utformning och för att få en bättre överblick av fältet. Intervjun
genomfördes med en skogskonsult med god inblick i både industri, skogsägarföreningar och
skogsbolag. Intervjuguiden ansågs efter intervjun vara pålitlig och väl anpassad för att
insamla den information som var relevant för studien.
Skogsägarföreningarna kontaktades först via telefon och senare via e-post för att
uppnå ett informerat samtycke som tidigare beskrivits under etik. Jag ägnade under samtalet
god tid åt att bygga upp ett förtroende hos informanterna genom att förklara studiens syfte och
att materialet skulle användas för ett examensarbete. Jag var noga med att påpeka att valet av
studie grundade sig i ett personligt intresse och att arbetet inte skedde i sammarbete med
någon miljöorganisation vilket två av informanterna uttryckte frågor kring.
Samtliga intervjuer utfördes via telefon och var mellan 44 till 70 minuter långa.
Samtalet spelades in via ett in inspelningsprogram som var kopplat till telefonen för att
möjliggöra transkribering, Anteckningar fördes samtidigt för att skriva ner mina intryck och
för att kunna återgå till intressanta frågeställningar som framkom under intervjutillfällena.
Variationen i tid under intervjuerna berodde huvudsakligen på att informanterna varierade i
hur snabbt de talade och om de svarade centrerat kring frågorna eller fyllde ut med nya tankar
och infallsvinklar.
Under två av intervjuerna körde informanterna bil vilket kan ha påverkat
resultatet genom att deras uppmärksamhet eventuellt begränsades. Jag bedömde att materialet
från de två intervjuerna inte hade sämre kvalitét än de andra intervjuerna.
19
3.6 Bearbetning av intervjumaterialet genom SWOT
Samtliga intervjuer transkriberades inom en vecka och anteckningar från intervjuerna
beaktades under transkriberingen. Eftersom intervjuerna utfördes via telefon var mängden
intryck begränsade jämfört med om intervjun hade genomförts ansikte mot ansikte. Pauser
och förändringar i röstläge noterades därför för att öka förståelsen.
Efter att materialet transkriberats från inspelningsprogrammet till en
ordbehandlare spelades materialet upp för att kontrollera samstämmigheten mellan den
muntliga och skriftliga utsagan i enlighet med Dalens (2007) rekommendationer.
Resultaten från transkriberingen bearbetades genom kvalitativ textanalys enligt
Graneheim & Lundmans (2004) metod. Intervjuerna som hade skrivits ned i ordbehandlaren
kondenserades ner till meningsbärande enheter bestående av 2-5 meningar långa uttalanden.
De meningsbärande enheterna tolkades på både manifest och latent nivå för att ingripa både
direkta uttalanden och underförstådda budskap. Valet att även beakta den latenta nivån ansågs
nödvändig för att under analysen kunna närma sig de kulturella yttringarna i form av
grundläggande antaganden samt normer och värderingar.
För att strukturera och analysera de meningsbärande enheterna användes SWOT
som analysmetod. SWOT står för Strengths, Weakness, Opportunities and Threats (Valentin,
2001). Fortsättningsvis används i uppsatsen de svenska översättningarna styrkor, svagheter,
möjligheter och hot. Syftet med en SWOT kan beskrivas som:”The central focus of an SWOT
analysis is to recognize opportunities and avoid threats while weighing an organization’s
strengths and weaknesses” (Morris, 2005, s. 53).
Tabell 3. SWOT modellen, baserad på Valentin (2010, s.54)
Interna
Externa
Faktorer som gynnar
Styrkor
Möjligheter
Faktorer som missgynnar
Svagheter
Hot
Verktyget kan användas på flertalet olika analysnivåer; från individ till kultur (Helms &
Nixon, 2010). Kritik har riktats mot SWOT för dess brist som analysverktyg (Valentin, 2001).
Kritikerna hävdar att SWOT enbart är en lista över organisatoriska egenskaper och inte fångar
20
de dynamiska förändringarna i organisationen. SWOT är däremot välanvänt inom
organisationsforskning och har en funktion framförallt som ett verktyg för att belysa och
strukturera organisationens olika egenskaper (Helms & Nixon, 2010). Jag anser att SWOT
utgjorde ett bra dynamiskt hjälpmedel för att skapa en tydlig koppling mellan de teoretiska
begreppen och intervjuerna.
Med hjälp av SWOT som analysverktyg kategoriserades de meningsbärande
enheterna. Varje enhet fick en bokstav från A till E för att jag skulle veta vilket uttalande som
var kopplat till respektive representant. Alla meningsbärande enheter skrevs sedan ut som
papperskopior och uttalandena sorterades i kategorier.
De meningsbärande enheter som berörde skogsägarföreningarnas interna
förmågor kategoriserades i form av kulturella styrkor och svagheter. Under kategorin styrkor
sorterades kulturella uttryck som kunde gynna skogsägarföreningarna vid förändrad tillgång
till energi och som de själva hade möjlighet att påverka. Svagheter avsåg de kulturella
yttranden som kunde utgöra en nackdel.
Skogsägarföreningarnas externa förhållanden kategorierades som kulturella
möjligheter och hot. Med möjligheter avsågs de kulturella yttringar där skogsägarföreningarna
hade mindre chans att påverka utgången men som gynnade dem. Hot var slutligen de
händelser skogsägarföreningarna hade svårare att påverka och som kunde utgöra en nackdel.
Skogsägarföreningarnas uttalanden rörde oftast flera olika aspekter av huvudkategorierna.
Underkategorier skapades för att underlätta en tolkning av materialet och undvika alltför
förenklade bilder av informanternas uttalanden.
21
4. Förändrad tillgång till energi
Informanterna gavs innan studien löfte om konfidentialitet och betecknas i texten med varsin
bokstav från A till E. Jag anser inte att resultaten eller analysen påverkas negativt av denna
indelning utan att det viktiga är att läsaren kan bilda sig en uppfattning om alla citaten tillhör
samma person eller olika informanter.
4.1 Kulturella styrkor
Kulturella styrkor avser i analysen de kulturella yttringar som kan utgöra en fördel vid
förändrad tillgång till energi och som skogsägarföreningarna själva har möjlighet att påverka.
4.1.1 Förnybar råvara
Under intervjuerna framkommer att skogen är en viktig resurs vid förändrad tillgång till
energi:
Varje gång jag gräver i en gruva kommer det aldrig tillbaka, inte i den formen. Men jag kan hugga ner
ett träd och hundra år senare står det ett träd där igen i samma storlek kanske t.o.m. större, kanske med
andra barr, men det kommer ändå tillbaka. (Informant D).
Skogens ständiga återväxt möjliggör att energi kan utvinnas ur de avverkade träden och att
nya planteras som återigen börjar ackumulera energi. Genom fotosyntesen från solen samlas
energi som sedan kan sparas till den tidpunkt där det är dags att avverka träden. Vid
situationer där tillgången till energi minskar innebär det allt annat lika att förmågan att
expandera begränsas eftersom alla kulturer är termodynamiskt bundna (White, 1959). Vid
förändrad tillgång till energi i omvärlden innebär skogen en styrka när faktorn energi
fortfarande finns att tillgå. Tillgången kan sedan användas för att expandera
skogsägarföreningarna och utgöra en konkurrensfördel genom att sälja energi till andra
organisationer. Samtidigt är omloppstiderna för skogen idag uppemot 80-100 år vilket kräver
en långsiktig planering för att energiflödet ska kunna nyttjas:
Det är väldigt långa omloppstider och det kräver en väldig långsiktighet att investera i något idag som
ska skördas om hundra år. Det är ganska få utav oss som sätter 5000 kronor på en fond eller en
bankbok och så säger vi att om hundra år löser vi ut de pengarna. Det är samma relation som idag att
plantera en planta. (Informant E).
22
Långsiktigheten ställer krav på att planera när energin ska utvinnas. Politiska beslut för
att begränsa klimatförändringarna skulle kunna minska tillgången till fossil energi snabbt.
För att styrkan ska kunna användas krävs att det finns en efterfrågan på
energi från skogen. Under alla intervjuer framkommer att det finns en samstämmighet i
att efterfrågan på skog kommer att öka i framtiden. Oavsett om tillgången till fossil energi
minskar på grund av resursmässiga skäl eller på grund av politiska beslut för att klara
klimatförändringarna:
Stigande energipriser, antingen via politiskt beslutade skatter eller direkta via marknaden kommer att
öka priserna på fossilt bränsle och det kommer gynna oss och våra produkter. (Informant C).
Representanterna ser ljust på skogsprodukternas framtid. Högre energipriser kommer att leda
till ökad efterfrågan på andra energiformer än fossil energi. Biobränslen från skogen skulle
kunna få en större roll i den framtida energimixen. Representanterna för
skogsägarföreningarna tror därför att ökade energipriser kommer att mötas med ett ökat
intresse från enskilda skogsägare att bedriva ett mer intensivt skogsbruk där träden avverkas i
en snabbare takt. Samtidigt är timmertransporterna från skogen till fabrikerna också beroende
av fossil olja. Framförallt priserna på skogsprodukter från inlandet kan komma att höjas när
tillgången till energi förändras. Högre energipriser kan samtidigt mötas med ett intensifierat
skogsbruk med större avverkningsvolymer för att kompensera de förhöjda
transportkostnaderna:
Börjar man från samhället sida signalera att nu ska vi betala mer för skogsråvara generellt och
speciellt för att täcka energiomställningen, kommer det ju att leda till ett mer aktivt skogsbruk.
(Informant A).
Det finns en hoppfullhet hos skogsägarföreningarnas representanter att skogens förnybara
egenskap kommer att spela en ökad roll i den framtida energiförsörjningen. Förändrad tillgång
till energi och högre energipriser ses främst som en möjlighet att sälja mer träråvara. Jag anser
att skogsägarföreningarnas tillgång till en förnybar energikälla innebär en kulturell styrka.
White (1959) faktor energi i form av skog kommer att finnas tillgänglig även när tillgången
till energi förändas.
23
4.1.2 Skogen kan producera mer
Den identifierade styrkan bygger på att skogsbruket kan intensifieras. Som framgick präglas
representanterna av en stor hoppfullhet till att skogen i framtiden kommer att kunna utnyttjas
mer effektivt än idag. Om efterfrågan på skog ökar på grund av förändrad tillgång till energi
kommer det enligt informant B att kunna mötas med ett större uttag:
Den svenska skogen kan producera mycket mer än vad den gör idag. Vi har beräkningar från
Skogforsk som säger att med rätt skötsel och rätt planttal skulle man nästan kunna nå 50 % ökning per
år i de svenska skogarna. Så det finns en våldsam potential i det här. (Informant B).
Citatet visar att Whites (1959) faktor miljö inte är någon begränsande faktor. Miljön i form av
skog är istället formbar efter organisationens behov. Skogen utgör inte någon fysisk
begränsning utan vid förändrad tillgång till energi kommer rätt metoder kunna öka skogens
tillväxt med upp till 50 %. Synen att miljön inte utgör någon begränsning är kännetecknande
för normer och värderingar hos en organisation med en individualistisk syn på resurser (Steg
& Sievers, 2000). Informant B uttrycker i det ovanstående citatet vikten av ”rätt skötsel och
rätt planttal”. Rätt och fel är starkt förknippat med graden av produktivitet och effektivitet.
Målet med skogsbruket anses vara att avverka största möjliga mängd träråvara med minsta
mängd resurser. Skogen blir därför underordnad det kulturella målet om största möjliga
avkastning. Miljön utgör inte någon begränsning som White (1959) hävdar utan
skogsägarföreningarna kan själva forma gränserna för sitt eget expansionsutrymme. En stor
hoppfullhet finns därför under alla intervjuerna kring vilka möjligheter framtiden kommer att
erbjuda:
Vi har en tillväxt i skogen som ökar över tid och vi har även en outnyttjad potential av grenar och
toppar som skulle kunna användas ännu mer. (Informant D).
Kravet på ökad tillväxt och avverkningsvolym får samtidigt inte gå ut över miljön i skogen:
Jag ska vara tydlig med det också för att för oss så är ju miljöhänsyn i brukandet också ett fundament i
detta, man kan inte bruka skogsekosystem och bryta ned det. (Informant C).
Vikten av att iaktta miljöhänsyn betonas flera gånger under intervjun med informant C. Synen
att skogen inte kan brukas hur som helst motsäger delvis de tidigare normerna och
värderingar att naturens gränser är formbara.
24
Vid en intervju med informant D förtydligades bilden av vad jag uppfattade som en
motsättning mellan de olika synsätten:
Det jobbar vi ju med i vår svenska modell: vi har reservat, nationalparker, rätt stora arealer icke
produktiva impediment. Vi har en generell hänsyn som innebär att vi sparar 5-7 % av volymen i
samband med avverkning. Detta totalt sett är det som löser behoven när det gäller biologisk mångfald.
(Informant D).
Citatet visar att miljöhänsyn och anpassning till naturen krävs men att de åtgärder som sker
idag anses vara tillräckliga för att säkerställa en frisk skog även i framtiden. Skogens arter kan
bevaras på enskilda platser, men anses i de produktiva delarna av skogen enbart vara
nödvändiga i en begränsad utsträckning. Biologisk mångfald är något som kan existera vid
sidan om skogsproduktionen och inte nödvändigtvis som en integrerad del. Miljön är formbar
efter kulturens behov och naturens gränser kan manövreras utan att några negativa
konsekvenser riskerar att utlösas. Produktivitetsökningar med 50 % är därför enligt
skogsägarföreningarna förenligt med en fortsatt god miljö.
Jag tolkar skogsägarföreningarnas normer och värderingar som att miljön kan
formas men att det sätt som den formas inte äventyrar hänsynen till densamma. Möjligheten
att öka mängden tillgänglig träråvara genom intensivare skogsbruk är därför enligt
skogsägarföreningarna förenligt med en god miljö. Skogen kommer kunna framställa en ökad
mängd träråvara vilket innebär mer tillgänglig energi och vid förändrad tillgång en kulturell
styrka.
4.2 Kulturella svagheter
Kulturella svagheter avser de kulturella föreställningar som kan komma att utgöra hinder vid
förändrad tillgång till energi. Svagheter är interna aspekter som skogsägarföreningarna själva
i varierande grad har möjlighet att påverka.
4.2.1 Skogsmaskineras beroende av energi
Entreprenörerna som sköter avverkningarna åt skogsägarföreningarna är väldigt beroende av
fossil energi i form av olja för att driva skogsbruksmaskinerna och transportera träråvara från
avverkningsområdena:
25
Hela vår transportflotta, alla våra maskiner går ju på diesel. Det finns väl enstaka [maskiner] som har
någon variant av det, vi är ju mycket beroende av det. (Informant E).
Resultaten bekräftar tidigare studier av dieselberoende utförda av Statens energimyndighet
(2010) och Brunberg (2009). Fluktuationer i oljepriserna påverkar skogsägarföreningarnas
lönsamhet kraftigt och utan tillgång till energi i form av olja fungerar skogsbruksmaskinerna
inte i dagsläget. Minskad tillgång till energi tenderar att höja energipriserna (Murphy & Hall,
2010) och drivmedel utgör redan idag ungefär 20 % av skogsägarföreningarnas kostnader.
Bilden delades även av informant D:
Våra maskiner i skogen och lastbilarna kör vi ju på fossila bränslen. Även om man kan köra på
miljödiesel är vi beroende av det. (Informant D).
Minskad tillgång till olja att driva skogsbruksmaskinerna med innebär allt annat lika att
mängden tillgänglig energi sjunker och att skogsägarföreningarnas möjlighet att expandera
begränsas på grund av deras termodynamiska bundenhet. Beroendet av dieselolja är en stor
svaghet som riskerar att förhindra att styrkan i form av skogens förnybara råvara kan
utnyttjas. Energin som skogsägarföreningarna har tillgång till är lagrad i träden men
avverkningen av träden bygger idag på maskiner som kräver stora mängder fossil energi.
Skogsmaskin
Fossil energi
Avverkade träd
Bioenergi
Figur 3. Ackumuleringen av bioenergi kräver idag fossil energi.
26
Skogsägarföreningarna är medvetna om beroendet men anser inte att dieselkonsumtionen
kommer att begränsas inom den närmaste framtiden utan först om ett tiotal år:
Dem källor vi har idag räcker ett antal tiotals år till men förbrukningen har väl knappast avstannat
någonting utan det är väl fortsatt en ökning[…]. Hittar man inte nya källor […] kommer ju oljan att ta
slut eller i alla fall att bli en starkt begränsande faktor. (Informant B).
Förändrad tillgång till olja anses inte vara något problem utan nya alternativ kommer att
kunna framställas för att fortsätta driva skogsmaskinerna. Representanterna för
skogsägarföreningarna anser att frågan främst är teknisk och kommer att kunna lösas genom
att energin används mer effektivt:
En intressant utveckling är ju de här el- hybrid maskinerna […] där man jobbar med mera bränslesnåla
dieselmotorer [---] Med någon form av mindre dieselmotor som sen genererar rörelse, som genererar
laddning. (Informant A).
Informanterna är över lag inte oroade över om tillgången till olja kommer att förändras i en
snabb takt utan anser att en effektivare energianvändning är det viktigaste steget för att
komma bort från ett oljeberoende. Jag anser att hela mekaniseringen och det moderna
skogsbruket blev möjligt på grund av oljans introduktion. Skogsbruket som det ser ut idag är
byggt på ett system med stora mängder fossil energi och energibrist har inte tidigare varit en
fråga som varit aktuell för skogsägarföreningarna. Representanterna har därför
grundläggande antaganden om att energi alltid kommer att finnas och inte vara en
begränsande faktor för verksamheten. Frågan om förändrad tillgång till energi uppfattas
därför som en fråga om hur energi hanteras och inte om den kommer att finnas tillgänglig:
För att möta en sådan händelse kanske man redan 30 år eller 20 år innan i och med att vi jobbar med
så långa omlopp, behöver titta på hur vi med dagens teknik eller med tänkt framtida teknik kan göra
något för att ta tillvara på det ännu bättre. (Informant D).
Det saknas en beredskap för vad som kommer att hända om energitillgången minskar och
verksamheten skulle behöva anpassas för ett scenario med lägre tillgång. Energi är avgörande
för att kunna expandera (White, 1959) och ingen kultur i mänsklighetens historia har hittills
kunnat växa sig större än den mängd energi den har kunnat ackumulera (McNeill, 2003).
Energin behöver inte nödvändigtvis komma från skogsägarföreningarnas egna produkter i
form av biobränslen utan kan kanske även i fortsättningen hämtas utifrån som i dagsläget sker
med oljan. Beroendet av olja är däremot en svaghet eftersom stora mängder energi som
27
skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna vid behöver ersättas när tillgången
förändras. Skogsägarföreningars förmåga att använda den kulturella styrkan och ackumulera
energi ur den förnybara skogen kan därför komma att hindras av den svaghet
skogsmaskinernas dieselberoende utgör.
4.2.2 Teknikens under
Eftersom frågan om energi till stor del uppfattades som en fråga om teknik är det intressant att
analysera representanternas inställning till teknik. Inom skogsägarföreningarna finns en stark
tilltro till teknikens möjligheter. Samtidigt finns också en oro för att teknikutvecklingen på
senare tid har stannat upp. Representanterna tror inte att skogsägarföreningarna kommer
utveckla ny teknik själva utan andra aktörer som fordonsbranschen pekas ut som viktiga
aktörer. Skogsägarföreningarna behöver nu enligt informant A tekniksprång liknande det som
skedde efter 1950-talets mekanisering:
Vi måste ta ett steg ungefär som man gjorde när man gick från motorsåg till processor eller vidare till
tvågrepps eller engreppsskördare. Det har gått för lång tid med en relativt liknande teknik och
metodik. (Informant A).
Jag anser att eftersom teknik tidigare i skogsbrukets historia har bidragit till en expansion i
form av ökat uttag av skogsråvara uttrycks förhoppningar om att tekniken kommer erbjuda
lösningar även i framtiden. Under en längre tid har tekniken bidragit till välstånd genom
produktivitetsökningar. Små effektiviseringar anses inte längre räcka utan ett tekniksprång av
historiska mått jämförbart med mekaniseringen ses som nödvändigt. Tekniken som en källa
till framgång har precis som tillgången till energi med tiden blivit ett grundläggande
antagande. Tekniken är däremot inte produktivitetsskapande i sig (Hornborg, 2010) utan
kräver energi för att utvecklas och drivas. Tidigare teknikutveckling i skogsbruket under
mekaniseringen på 1950- talet skedde samtidigt som stora mängder energi i form av olja blev
tillgänglig (Ekelund & Hamilton, 2001). Vad som uppfattas som en historisk teknik revolution
var möjlig eftersom det samtidigt skedde en energi revolution. För att tekniken återigen ska
bli en möjlighet krävs därför enligt den första termodynamiska lagbundenheten tillgång till
energiflöden för att upprepa mekaniseringens framgångar.
28
Representanterna ser framför sig hur den nya tekniken kommer att kunna bli effektivare och
utföra ännu mer arbete än vad den gör idag:
Det pratas mycket om nya maskinkoncept, det finns en som kallas drivare där en maskin gör två
maskiners arbete. (Informant D).
På grund av skogsägarföreningarnas historiska erfarenheter finns grundläggande antaganden
om att ny teknik återigen kommer vara en möjlighet för att öka uttaget av träråvara. Jag anser
att tekniken i form av skogsmaskinen utgör vad Schein (1990) beskriver som en artefakt.
Skogsmaskinen utgör den centrala punkten i skogsägarföreningarnas kulturella föreställning
och all uppmärksamhet fokuseras på att finna lösningar som kan förbättra artefakten. Bakom
den fysiskt synliga artefakten finns däremot osynliga termodynamiska flöden av energi utan
vars hjälp artefakten är verkningslös. Vad som uppfattas som ett behov av att hitta nya delar
till maskinen med hjälp av teknik är i grunden en fråga om att hitta helt nya energiflöden att
driva tekniken med. Som även tidigare påpekats har ingen kultur i mänsklighetens historia
kunnat expandera mer än mängden tillgänglig energi (McNeill, 2003; White, 1959).
Skogsmaskinens förmåga att vara en hjälp i utvinningen av den förnybara råvaran hänger
därför på att nya energiflöden kan utnyttjas för att fortsätta driva artefakten framåt.
4.2.3 Sjunkande produktivitet
Under alla intervjuerna framträder en oro över att produktiviteten sjunker. Representanterna
för skogsägarföreningarna är osäkra på vad som orsakar nedgången och upplever att de inte
har kontroll över situationen. Minskad försäljning av traditionella produkter som pappermassa
pekas ut som en möjlig faktor. Skogsägarföreningarna har en kollektiv bild av ett förflutet där
produktiviteten alltid har ökat vilket anses vara ett signum och en absolut nödvändighet för
deras överlevnad:
Det här kravet på ökad produktivitet är en ödesfråga för både skogsbruket och skogsindustrin och det
har du säkert läst om att vi är starkt bekymrade, för vi har ju en tradition sedan 50-talet med en
fantastisk utveckling på produktiviteten. (Informant A).
Jag anser att den långa traditionen av ökad produktivitet sedan 1950- talet påverkar hur
skogsägarföreningarna förhåller sig till fenomenet. Eftersom produktiviteten har ökat genom
skogsägarföreningarnas historia har det utvecklats normer och värderingar om att den
29
ständigt måste förbättras. Informant E reflekterar exempelvis inte under intervjuerna över om
det är möjligt med ständiga produktivitetsökningar utan enbart i termer om att det kommer att
ske:
Ja, produktiviteten kommer att utvecklas, det är jag övertygad om. Vad nästa steg är och hur stort det
blir och vem som tar det, det kan jag inte uttala mig om. Näringen kommer inte sitta stilla tills man drar
på sig orimliga kostnader utan på ett eller annat sätt kommer det att fortsätta utvecklas.(Informant E).
Produktiviteten anses inte ha några begräsningar utan kommer hela tiden fortsätta att
utvecklas. Skogsägarföreningarnas normer och värderingar om en ständigt fortgående
produktivitet stämmer väl överens med ett individualistiskt förhållande till resurser. Kulturer
med en individualistisk syn anser att resurser är formbara och att lösningar hela tiden kan
utvecklas för att övervinna begränsningarna (Hannigan, 2006). Produktiviten kommer
ständigt att kunna fortsätta utvecklas eftersom det har skett under skogsnäringens historia
ändan sedan 1950- talet. Jag anser att om skogsägarföreningarna planerar verksamheten efter
ständigt stigande produktivitet finns en kulturell svaghet när förberedelser för scenarion med
minskad eller oförändrad produktivitet saknas.
4.2.4 Traditionerna styr produktionen
Samtidigt som den förnybara skogsråvaran utgör en styrka framkommer att
skogsägarföreningarna anser att de är dåliga på att ta tillvara den. Informant B uttrycker att
skogsnäringen präglas av en stark tradition kring vad som utgör en skogsprodukt och att
branschen är alltför nöjd med att fortsätta i samma spår som den alltid gjort:
Jag tycker att man är så nöjd där man sitter och försöker bevara den metod som man liksom varit med
att tagit fram och kanske inte alltid reflekterar över alternativen. (Informant B).
Här framkommer att det finns traditionella synsätt som präglar hur skogsråvaran används, en
syn som delas av alla informanter utom A. Jag tolkar frustrationen hos skogsägarföreningarna
representanter som att de upplever organisationerna som gammalmodiga:
[Det gäller att] inte titta bakåt för att finna lösningar utan att se framåt. Skogsbruket är ganska ska jag
säga trögt och gammalmodigt. (Informant D).
Istället för att förlita sig på traditionella produkter vill de utnyttja styrkan i den förnybara
råvaran till att utveckla nya produkter. Traditionella normer och värderingar om vad som
30
utgör skogsprodukter kan utgöra en tröghet i den processen.
Informant A har inte samma normer och värderingar som de andra utan
anser att traditionellt beprövade produkter som kartong även är skogsägarföreningarnas
framtid:
Mycket prylar ska tillverkas väldigt billigt och transporteras relativt långt, så mycket kartong tror jag
kommer efterfrågas. (Informant A).
Samma informant avvek även från de andra i synen på hur förändrad energitillgång
kommer att påverka skogsägarföreningarna. Oro uttrycktes av informanten kring att
förändrad tillgång till energi kommer innebära högre transportkostnader och att delar av
verksamheten riskerar att slås ut. Vid situationer där organisationer känner att de har brist
på kontroll reagerar de ibland genom att bli försiktigare (Chattopadhyay, 2001). De inre
förmågorna som de har större kontroll över stärks och välbeprövade arbetssätt får en
viktig betydelse. Jag tolkar informant A:s oro för högre oljepriser som sammankopplade
med normerna och värderingarna att skogsägarföreningarna ska fokusera ännu mer på de
traditionella framgångsfaktorerna och producera vad de historiskt varit bra på.
Om de kulturella föreställningarna ifrågasätts inifrån under en längre tid kan
konflikter uppstå när de rådande normerna och värderingarna ifrågasätts (Jermier et al,
1991). Jag tolkar resultaten som att normerna och värderingarna att traditioner styr
produktionen för mycket är dominerande och delas av de flesta informanter. Resultaten
tyder på att åsiktsyttringar ännu inte fått genomslag i skogsägarföreningarna eftersom
missnöjet lever kvar. Konflikter kan ge upphov till splittringar inom kulturen om de växer
sig tillräckligt starka för att utmana de rådande strukturerna (Jermier et al, 1991) Jag
anser att avgörande för om konflikten blir stor och utmynnar i en svaghet eller övervinns
hänger på skogsägarföreningarnas förmåga att internt hantera de olika normerna och
värderingarna om vad som utgör framtidens skogsprodukter.
4.3 Kulturella möjligheter
Kulturella styrkor och svagheter beskrev de faktorer som berörde skogsägarföreningarnas
interna aspekter och som de hade möjlighet att påverka själva. Möjligheter handlar istället om
de positiva aspekter som påverkar skogsägarföreningarna utifrån.
31
4.3.1 Nya produkter
Tidigare konstaterades att det finns svagheter i form av gamla normer och värderingar som
kan hindra utvecklingen av nya produkter. Under senare år har efterfrågan på papper minskat
samtidigt som en förflyttning av produktionen har skett mot Asien (Brännlund, Lundmark &
Söderström 2010). Papperstillverkning och sågtimmer pekas av informanterna ut som
historiska framgångsvaror men de anses nu behöva kompletteras med nya former av
produkter för att möta förändringar i omvärlden:
Vi måste hela tiden hitta nya användningsområden och nya marknader. Utveckla på samma sätt som
att vi har utvecklat det från att det var en hel stock i ett hus till att det kanske är plankor, skivor andra
material. (Informant C).
Biodrivmedel för fordon lyfts fram som en möjlighet att nå framgång vid förändrad tillgång
till energi. Skogsägarföreningarna ser framför sig att biodrivmedel kommer att kunna
användas dels till att driva skogsmaskinerna för att minska beroendet av fossil energi i
skogsbruket men även säljas till andra marknader:
Dels måste vi försöka hitta alternativa bränslen att driva våra fordon med, men man bör ju också se
den marknadsmöjlighet som finns i alternativa bränslen av skogsprodukter. (Informant B).
Jag tolkar resultaten som att nya former av skogsprodukter kan vara en möjlighet för
skogsägarföreningarna att försöka bryta den nedåtgående produktiviteten. Vid förändrad
tillgång till energi kan skogsråvara komma att öka i efterfrågan. Biodrivmedel bli då en
möjlighet att tillföra energi till artefakten skogsmaskinen:
Skogsmaskin
Bioenergi
Avverkade träd
Figur 4. Bioenergi anses kunna spela en ökad roll i framtiden
I dagsläget har skogsägarföreningarna inte möjlighet att producera bränslena själva. För att
starta en mer storskalig produktion krävs externa investeringar i fabriker. Kunskap om hur
32
träråvara kan förgasas till biogas finns men mer forskning efterlyses av representanterna för
att göra processen mer energieffektiv. Biodrivmedel är i dagsläget en potentiell möjlighet men
kräver handling utifrån för att realiseras.
Resultaten av intervjuerna verkar stärka den bild som framkommit i tidigare
forskning av Chattopadhyay (2001) som visar att organisationer är mer benägna till att pröva
nya koncept och produkter när de inte känner sig hotade. Minskad tillgång till energi uppfattas
inte som något hot av skogsägarföreningarnas representanter utan de flesta upplever istället att
det är ett tillfälle att ta chansen till att utveckla nya produkter. Informanterna uttrycker därför
normer och värderingar om att förändrad tillgång till energi är en möjlighet. Förändringen
innebär ett tillfälle att försöka expandera till marknader där de tidigare inte har agerat.
En alternativ tolkning av resultaten är att det istället är rädslan för minskad
produktivitet som driver på utvecklingen av nya produkter. Tolkningen skulle i sådana fall
stödja Chattopadhyays (2001) andra perspektiv på vad som utgör ett hot eller en möjlighet.
Utvecklingen av nya produkter är med det perspektiver ett sätt att försöka att bryta den
produktivitetsnedgång som skogsägarföreningarna upplever som ett hot och som identifierats
som en svaghet. Oavsett vilket perspektiv som är drivande framkommer att produkterna inte
är helt färdiga för storskalig försäljning på marknaden utan att stora investeringar krävs.
4.4 Kulturella hot
Under kategorin kulturella hot analyseras de aspekter som påverkar skogsägarföreningarna
negativt och som de har mindre möjlighet att påverka.
4.4.1 Politisk inblandning
Under intervjuerna framkommer en stor oro för hur det politiska systemet hanterar frågor som
rör skogsbruket. Politiker anses traditionellt ha varit oberäkneliga i sin inställning till hur
skogen ska skötas. Informanterna hänvisar ofta till de stora förändringar som skett i
skogsbrukets historia där produktivitetskrav varit politiskt viktiga under vissa årtionden och
miljökrav under andra. Snabba förändringar i de politiska besluten anses av representanterna
vara ett problem och det uttrycks ett missnöje över att politiker saknar förståelse för
skogsbruk.
33
Informant B utrycker det som att:
Skogen har som en förmåga att slå så jädra mycket från ena sidan till den andra. Ena årtiondet ska det
vara enbart max produktion och effektivitet och nästa år ska det vara miljö till tusen och alla kutar åt
det hållet. Det är svårt att hitta den här nyanserade bilden; okej, det här är liksom en linje som vi i
Sverige kan enas kring. (Informant B).
En frustration finns i skogsägarföreningarna över att inte kunna lita på det politiska systemet.
Skogsbruket kräver planeringstider som följer trädens tillväxtperioder på 80-100 år. Politiska
systemet upplevs av informanterna följa planeringstider på 4 år där vikten av att vinna val är
viktigare än ett stabilt skogsbruk. Möten mellan olika kulturer skapar erfarenheter i form av
normer och värderingar som påverkar hur kulturen hanterar liknande situationer i framtiden
(Hatch, 1993). Upprepade möten och erfarenhetsutbyten med den politiska kulturen har
skapat en misstänksamhet mot politiker hos skogsägarföreningarna. Skogsägarföreningarna
uttrycker tydliga normer och värderingar att politiker inte bör ägna sig åt att försöka
kontrollera utan lita på att skogsägarföreningarna har den kompetens som krävs för att fatta
bra beslut på egen hand.
Jag tolkar resultaten som att politiska beslut uppfattas som negativa därför att de
hotar skogsägarföreningarnas möjligheter att försöka öka den sjunkande produktiviteten.
Restriktioner i skogsbruket utgör en begränsning och utmanar skogsägarföreningarnas
världsbild där de behöver agera fritt för att utveckla de metoder som krävs för att utnyttja
energin i skogsråvaran. Skogsägarföreningarnas strävan efter att vid förändrad tillgång till
energi utnyttja sina styrkor och öka uttaget av skogsråvara för att utveckla nya produkter som
biodrivmedel blir hotad. Miljön som skogsägarföreningarna försöker forma efter sina behov
kan inte formas fullt ut eftersom det politiska systemet sätter gränser för vad som är tillåtet:
Idag tycker jag vi har motsvarande diskussion, då kommer ju staten med idéer om miljöhänsyn och
kanske sociala hänsyn men med samma instrument som man gjorde på 1970- och 80- talet. […] Vi
känner ju igen metodiken men domen blev ganska hård över det sättet man gjorde då på
produktionssidan. Man får passa sig nu så att man inte gör om samma misstag.(Informant C).
Skadan som skogsägarföreningarna upplever att politikerna kan tillfoga skogsbruket uttrycks
även i ett uttalande kopplat till energipriserna:
34
Det var på tal för några år sedan att man skulle påföra ökade kilometerskatter på transporter, men det
där förslaget. […] skulle i princip rita vita fläckar på kartan. Det slår ut lönsamheten totalt där
transporterna blir för långa. Det är någonting som vi är väldigt rädda för och någonting som vi också
jobbar ganska mycket med närpolitiskt. Att öka förståelsen hos beslutsfattarna.(Informant A).
Uttalandet ger en tydlig bild av hur viktig tillgången till energi är för förutsättningarna att
bedriva skogsbruk. Uppfattningen att energipriserna påverkar lönsamheten kraftigt kan tyckas
avvika från de tidigare identifierade styrkorna där höjda energipriser ansågs innebära
möjligheter snarare än hot. Hotet består av att politisk inblandning kommer leda till höjda
energikostnader enbart för skogsbruket i Sverige vilket påverkar den internationella
konkurrenskraften. Politisk inblandning i förutsättningarna för att bedriva skogsbruk anses av
informanterna utgöra ett hot mot skogsägarföreningarnas förmåga att vid förändrad tillgång
till energi använda sina styrkor och öka uttaget av skogsråvara.
4.4.2 Leta inte skalbaggar när klimatet skenar
Under intervjuerna framkommer att miljörörelsen uppfattas som ett hot. Vid följdfrågor för att
förstå varför framkommer att skogsägarföreningarna upplever att de är missförstådda. I miljöoch klimatdebatten upplever dem att de ofta utpekas som miljöbovar, vilket anses vara en
snedvriden bild. Informant B hävdar att de i själva verket försöker erbjuda miljövänliga
produkter och ta fram lösningar för att kunna ersätta fossil energi som olja:
Diskussionen är väldigt konservativ från miljörörelsen där man inte vill släppa in nya trädslag, man är
rädd för att de ska bli invasiva, aggressiva. Man förstår varandras argument och de kan vara olika
starka och olika viktiga. Jag blir lite frustrerande när man tänker framåt, vilka är utmaningarna i
framtiden och om klimatet förändras? (Informant C).
Skogsägarföreningarnas representanter har normer och värderingar om att skog är en
miljövänlig energikälla. Produktionen bör därför öka istället för att minska. Argumenten
försvinner däremot enligt informant C i en debatt om att leta arter i skogarna och bevara en
orörd natur:
Det tycker jag gäller upp till skogliga myndigheter också, skogsstyrelse och naturvårdsverket. Man
borde se skogen som den källa som den är och nu tycker jag att man är alldeles för insnöad i att leta
knappnålslavar eller skalbaggar och då missar man att skogen är ett nödvändigt alternativ. Skogsbruk
är ett nödvändigt alternativ för att klar de globala utmaningarna. (Informant B).
35
Jag anser att i grunden är det två olika sätt att se på miljö som möts och skapar en konflikt.
Miljörörelser har i tidigare forskning konstaterats ha en syn på natur och resurser som ligger
nära den egalitära (Dake & Wildavsky, 1990). Miljön bör inte försöka formas och ska
hanteras med försiktighet för att inte hota de gränser som de anser måste respekteras.
Oåterkalleliga negativa effekter riskerar annars att utlösas. Skogsägarföreningarna har istället
en mer individualistisk syn där miljön inte har några klara gränser utan är formbar.
Miljörörelsernas syn på naturen uppfattas därför av skogsägarföreningarna som konservativ
och begränsande. Kravet på att inte plantera in nya träd och bevara delar av skogen blir ett hot
när det begränsar skogsägarföreningarnas förmåga att öka uttaget av skogsråvara. Informant B
anser samtidigt att miljörörelsen är en alltför stark aktör att strunta i eftersom deras uttalanden
ofta skapar medial uppmärksamhet:
Men det är klart här finns ju liksom en miljöopinion nu som propagerar för det här och vi måste väl
vara någorlunda öppen mot den och se i vilka lägen kan vi göra det med godtagbart resultat.
(Informant B).
Åsiktskiljaktigheterna mellan skogsägarföreningarnas individualistiska syn och miljörörelsens
egalitära kretsar enligt mig inte kring om hänsyn till miljön behöver beaktas utan kring vilka
aspekter som är mest centrala. Skogsägarföreningarna anser att ökad produktion av förnybar
energi är viktigast medan miljörörelserna hävdar att det inte kan ske på bekostnad av den
biologiska mångfalden.
36
4.5 Sammanfattning av resultat och analys
Nedan sammanfattas de kulturella föreställningar som kan utgöra styrkor, svagheter,
möjligheter och hot vid förändrad tillgång till energi. Kategorierna illustreras nedan i en
SWOT modell.
Styrkor
Svagheter
Förnybar råvara
Skogsmaskinernas beroende av energi
Skogen kan producera mer
Teknikens under
Sjunkande produktivitet
Traditionerna styr produktionen
Förändrad tillgång till energi
Hot
Möjligheter
Nya produkter
Politisk inblandning
Leta inte skalbaggar när klimatet skenar
Figur 5. Skogsägarföreningarnas styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
White (1959) konstaterade en gång i tiden att miljö, teknik och energi är tre faktorer som alla
kulturer är beroende av för sin expansion. Under studiens gång har det framkommit att det
finns en styrka i förmågan att kunna avverka mer träråvara än vad som sker idag. Vid mindre
tillgång till energi kan skogen användas för att utveckla produkter som förser
skogsägarföreningarna med energi. Produkterna kan även säljas till andra verksamheter och
vara ett sätt att höja de senaste årens sjunkande produktivitet. För att kunna höja
produktiviteten och leverera en ökad mängd bioprodukter anses uttaget av skog kunna öka
med 50 % utan att hota den biologiska mångfalden. Skogsägarföreningarna präglas av en
individualistisk syn på miljö där den anses kunna formas efter deras behov och inte utgöra
någon begränsning för en fortsatt expansion.
Synen på miljön och naturen som formbar skapar samtidigt konflikter med
miljörörelsen som anser att skogen inte är formbar utan har tydliga gränser som inte får
överskridas. En kulturkrock mellan synsätten angående vilken fråga som är den mest centrala
37
inför framtiden har därför uppstått. Miljörörelserna vill att skogens arter och den biologiska
mångfalden ska skyddas och att avverkningen sker med försiktighet. Skogsägarföreningarna
anser i sin tur att ett ökat uttag av skog för att producera mer förnybar energi och bryta den
sjunkande produktiviteten är det mest centrala.
För att kunna utnyttja styrkan i den förnybara råvaran och öka avverkningen
sätts en stor tilltro till skogsmaskinen som fungerar som en kulturell artefakt. Skogsmaskinen
har en central roll hos skogsägarföreningar och förändringen i tillgången till energi uppfattas
på grund utav historiska erfarenheter som en fråga om teknik och hur maskinen ska kunna bli
mer energieffektiv. Tilltron står till att 1950-talets mekanisering ska upprepas och att tekniken
kommer att ta ett lika stort steg igen. Jag anser att en stadig tillgång till energi har skapat
grundläggande antaganden om att energi alltid kommer att finnas tillgängligt. All kraft läggs
därför på att förbättra skogsmaskinen istället för att försöka reagera på grundproblematiken
med en avtagande energimängd. Förändrad tillgång till energi ses främst som en möjlighet att
utveckla nya skogsprodukter som biobränslen och inte som ett hot när artefakten kommer
sakna energi för att fortsätta drivas framåt.
Hoppfullheten riskerar att utgöra en kulturell svaghet eftersom
skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna. Ett nytt tekniksprång kräver även ett
energisprång på grund utav att maskinen och tekniken inte är produktiv i sig. Skogsmaskinens
dieselberoende utgör en stor svaghet eftersom avverkningen av bioenergi i dagsläget är
beroende av fossil energi. Termodynamikens osynliga lagar binder skogsägarföreningarna vid
ett energi beroende som inte kan formas utan allt annat lika utgör en begränsning för deras
expansion. Förändrad tillgång till energi ställer därför stora utmaningar på skogsbruket när
fossil diesel kommer att finnas tillgängligt i mindre och mindre kvantiteter.
38
5. När oljan inte längre finns tillgänglig
Vad som utgör möjligheter och hot är en komplex fråga där båda faktorerna samspelar.
Studien visar att rädslan för den sjunkande produktiviteten skapar en vilja hos
skogsägarföreningarna att hitta nya lösningar och röra sig bort från den kulturella tryggheten
där pappersprodukter historiskt varit viktig. Förändrad tillgång till energi uppfattas som en
möjlighet att utveckla nya former av produkter som biobränslen för att bryta de senaste årens
produktivitetsnedgång.
Förutsatt att skogsägarföreningarna kan flytta fokus från skogsmaskinens
tekniska skal och förstå de utmaningar termodynamikens begränsning ställer på
verksamheten, kan förändrad tillgång till energi vara en framtida möjlighet att fortsätta
expandera. Jag anser att miljörörelsernas krav om att bevara den biologiska mångfalden i
skogen inte kommer att väga tyngre än den globala efterfrågan på energi. Jag finner det troligt
att skogen kommer att öppnas upp för ett ökat uttag av träråvara i takt med att den fossila
energin minskar och blir mindre gångbar när klimatförändringarna accelererar.
Studien har bidragit till den miljövetenskapliga forskningen genom att klargöra
hur energi utgör både möjligheter och begränsningar för en organisations möjlighet till att
expandera.
Jag anser att gränsen för vad som är kulturella föreställningar specifika för
skogsägarföreningarna och kulturella föreställningar som speglar större samhällstrender
ibland kan vara svårt att avgränsa. Tanken om ökade krav på produktivitet är återkommande i
hela det ekonomiska systemet med ständig fixering på ökad tillväxt. Studiens avgränsning till
Sveriges skogsägarföreningar och LRF skog innebär att vidare forskning inom området är
önskvärd.
39
6. Referenser
Alvesson. (1992). Corporate Culture and Organizational Symbolism. Berlin: Walter de
Gruyter.
Bardi, Ugo. (2009). Peak oil: The four stages of a new idea. Energy, 3 (2009), 323-326.
Brunberg, Torbjörn. (2009). Bränsleförbrukningen i skogsbruket. Skogforsk.
Brännlund, Runar., Lundmark, Robert & Söderholm, Patrik. (2010). Kampen om skogenkoka såga eller bevara? Stockholm: SNS Förlag.
Chattopadhyay, Prithviraj., Glick, H. William & Huber, P.George. (2001). Organizational
Actions in Response to Threats and Opportunities. The Academy of Management Journal,
44(5), 937-955.
Dake, Karl. (1991). Orienting Dispositions in the Perception of Risk: An Analysis of
Contemporary Worldviews and Cultural Biases. Journal of Cross-Cultural Psychology, 22
(1991), 61-82.
Dake, Karl & Wildavsky, Aaron. (1990). Theories of Risk Perception: Who Fears What and
Why? Daedalus, 119(4), 41-60.
De Almeida & Silva, D. Pedro. (2009). The peak oil production-Timings and market
recognition. Energy Policy, 37(2009), 1267-1276.
Douglas, Marry & Wildavsky, Aaron. (1982). Risk and Culture: An Essay on the selection of
Technological and Environmental Dangers. Berkeley and Los Angeles: University of
California Press.
Dutton, J., & Jackson, S. (1987). Categorizing strategic issues: Links to organizational action.
Academy of Management Review, 12(1987), 76-90.
Ekelund, Hans & Hamilton, Gustaf. (2001). Skogspolitisk historia (Rapport 8a, 2001).
Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan.
Stockholm: Nordstedts Juridik.
40
Graefe, Laurel. (2009). The Peak Oil Debate. Economic Review, 94(2), 1-13.
Hannigan, John. (2006). Environmental sociology. New York: Routledge.
Hatch, Mary. Jo. (1993). The Dynamics of Organizational Culture. The Academy of
Management Review, 18 (4), 657-693.
Helms, M. Marilyn & Nixon, Judy. (2010). Exploring SWOT analysis – where are we now?
A review of academic research from the last decade. Journal of Strategy and Management,
3(3), 215-251.
Hjelm, Jonny.(1991). Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk
förändring. Lund: Studentlitteratur.
Hofstede, Geert. (1998). Identifying organizational subcultures: an empirical approach.
Journal of Management Studies, 35(1), 1.12.
Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg:
Daidalos.
Hughes, Larry & Rudolph, Jacinda. (2011). Future world oil production: growth, plateau, or
peak? Current opinion in Environmental Sustainability, 3(2011), 225-234.
IPCC. (2007). Summary for Policymakers. In: Climate Change 2007: The Physical Science
Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning,
Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M.Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University
Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.
John, M. Jermier., John W, Slocum Jr., Louis W. Fry & Jeannie Gaines. (1991).
Organizational Subcultures in a Soft Bureaucracy: Resistance behind the Myth and Facade of
an Official Culture. Organization Science, 2(2), 170-194.
41
Josefsson, Torbjörn & Östlund, Lars (2011). Increased production and depletion: the impact
of forestry on northern Sweden’s forest landscape. I Antonson, Hans & Jansson, Ulf. (Eds.),
Agriculture and forestry in Sweden since 1900. (s.338-353). Kristianstad: The Royal Swedish
Academy of Agriculture and Forestry.
Kvale, Steinar. (2007). Doing interviews. London: SAGE Publications Ltd.
LRF (2013). Skogsägarföreningarna. Hämtad 2013-05-26, från
http://www.lrf.se/Medlem/Foretagande/Skogsbruk/Skogsfakta/Skogsagarforeningarna1/
Lundgren, Nils-Gustav (2011). Norbotten frontier: forestry work, technology and incomes. I
Antonson, Hans & Jansson, Ulf. (Eds.), Agriculture and forestry in Sweden since 1900.
(s.354-371). Kristianstad: The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.
Löfroth, Claes & Rådström, Lennart. (2006). Allt lägre bränsleförbrukning i skogsbruket.
Resultat från Skogforsk. 2006 (3), 1-3.
Mahler, Julianne. (1988). The Quest for Organizational Meaning: Identifying and Interpreting
the Symbolism in Organization Stories. Administration & Society, 20(3), 344-368.
Marris, Claire., Langford, H. Ian & O´Riordan Timothy. (1999). A Quantitative Test of the
Cultural Theory of Risk Perceptions: Comparison with the Psychometric Paradigm. Risk
Analysis, 18(5), 635-647.
McNeill, J.R. (2003). Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria.
Kristianstad: SNS förlag.
Milton, Kay. (1996). Cultural Theory and Environmentalism. I Haenn, N & Wilk, R.R. (Eds.),
: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living.
(s.139-1
). New ork: New ork niversity ress.
Morris, Donald. (2005). A new tool for strategy analysis: the opportunity model. The Journal
of Business Strategy, 26(3), 50-56.
Murphy, J. David & Hall, A.S. Charles. (2010). Year in review- EROEI or energy return on
(energy) invested. Annual New York Academy of Science, 1885(2010), 102-118.
42
Neumann, B. Iver. (2003). Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys.
Lund: Studentlitteratur.
Nordhaus, Ted & Schellenberger, Michael. (2007). Break Through: From the Death of
Environmentalism to the Politics of Possibility. New York: Houghton Miffin.
Schein, H. Edgar. (1990). Organizational Culture. American Psychologist, 45(2), 109-119.
Skogsstyrelsen. (2013a). Vem äger skogen? Hämtad 2013-05-26, från
http://www.skogsstyrelsen.se/
Skogsstyrelsen. (2013b). Arbeta i skogen. Hämtad 2013-05-26, från
http://www.skogsstyrelsen.se/
Skogsstyrelsen. (2012). Skogsstatistik årsbok 2010. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen. (2010). Skogsstatistisk årsbok 2012. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen. (1951). Skogsstatistisk årsbok 1951. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Smirchich, Linda. (1983). Concepts of Culture and Organizational Analysis. Administrative
Science Quarterly, 38(3), 339-358.
Spaargaren, G & Mol, A.P.J. (1992). Sociology, environment and modernity: ecological
modernization as a theory of social change. Society and Natural Resources, 5 (1992), 323344.
Statens energimyndighet. (2010). Uppdrag energikartläggning av de areella näringarna.
Stockholm: Statens energimyndighet.
Statistiska centralbyrån. (2013). Arbetskraftsundersökningarna, April 2013. Hämtad 2013-0526, från www.scb.se
43
Steg, Linda & Sievers, Inge. (2000). Cultural theory and individual perceptions of
environmental risks. Environment and behaviour, 2(32), 250-269.
Swedlow, Brendon. (2002). Toward cultural analysis in policy analysis: picking up where
Aaron Wildavsky left off. Journal of Comparative Policy Analysis: Research and Practice.
4(3), 267-285.
Szarka, Joseph. (2012). Climate Challenges, Ecological Modernization, and Technological
Forcing: Policy Lessons from a Comparative US-EU Analysis. Global Environmental
Politics, 12(2), 87-109.
Trompenaars, Fons & Turner, H. Charles. (2012). Riding the waves of culture. Understanding
diversity in global business. USA: McGraw-Hill Companies.
Törnlund, Erik & Östlund, Lars. (2006). Mobility without wheels. The economy and ecology
of timber floating in Sweden 1850-1980. Journal of Transport History, 27(3), 48-70.
Verbruggen, Aviel & Marchohi, Al Mohammed. (2010). Views on peak oil and it’s relation to
climate change policy. Energy Policy, 38 (2010), 5572-5581.
White, R. (1959). Energy and Tools. I Haenn, N & Wilk, R.R. (Eds),
: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living. (s.139-1
). New ork:
New ork niversity ress.
Wright, Susan. (Ed.). (1994). Anthropology of organizations. London: Routledge.
44
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledande frågor
Vad jobbar du med?
Hur länge har du gjort det?
Skogsnäringens betydelse för Sverige
Hur ser du på skogsnäringens betydelse för Sverige?
Har skogsnäringen förändrats under din tid i yrket? 1900-talet?
Hur har det blivit möjligt?
Energi och olja
Hur påverkar diesel och oljepriserna skogsnäringen?
Hur tror du att bränslepriserna kommer att förändras?
Avslutande frågor
Hur tror du att näringen kommer att utvecklas i framtiden?
Något övrigt som du vill lyfta fram till studien?
Hoppas
Historia
Nutid
Framtid
Tror
Fruktar
tar
45