Gråfjell vid Rena elv, Åmot
kommune i Hedmark Fylke
Slitspårsanalyser av materialen från
fyndplatserna Bjørkeli, Melle, Rød terrasse
och Stene terrasse
Helena och Kjel Knutsson
Inledning
Under våren 2007 fick Stoneslab i uppdrag av Universitet
i Oslo, Kulturhistorisk Museum, Fornminessektionen,
att, motsvarande 4 veckors arbete, undersöka
möjligheter för slitspåranalyser av fyra material utgrävda
i Gråfjell vid Rena elv i Åmott kommune (Avtale: Ref
05/5398). Fynden sändes till oss i mars 2007 och i
avtalet sades att undersökningen skulle vara färdig
före maj månads utgång. På grund av krångel med
vår mjukvara har rapporten försenats. En preliminär
rapport sändes dock till uppdragsgivaren i rätt tid. Vi
har undersökt materialet med avseende på dess kvalité
för en mikroskadeanalys. Redskapsmaterialet (främst
kvarts) är av olika kvalitéer, vilka troligen varit olika
lämpliga som råmaterial till redskap. Förutom kvartsen
finns i materialet stenar som vi klassificerar som kvartsit
och andra både metamorfa och vulkaniska bergarter,
sannolikt även de valda mot bakgrund av funktionalitet.
Vi antar således att redskapens kvalité spelade viktig
roll under stenåldern och att människorna då var
noga med urvalet av råmaterialen. Det betyder att en
slitspårsanalys kan vara till hjälp vid försök att sortera ut
de råmaterial som faktiskt uppfattades som dugliga till
redskap och som också användes. Vi vet ännu så länge
ganska lite om hur man tänkte vid val av råmaterial för
redskap med olika ändamål, därför kan en uppdelning
av kvalitéerna vara en utgångspunkt i förståelsen av de
forntida teknologierna och redskapsanvändningen.
Vi har delat de oss tillsända råmaterialen i sju (7)
olika sorters kvarts, tre (3) olika sorters kvartsit, och fyra
(4) olika sorters finkorniga bergarter, troligast leptiter
och/eller hälleflinta (silikarika (sura) metavulkaniter)
och någon typ av kiselbergart, närmast att kalla hornsten
(chert).
Kvartsen spänner från bergkristall till småkristallig
vit kvarts och kvarts med ansenlig pegmatitinblandning.
Bergarterna har samma klyvningssätt som flinta, men
de är grovkornigare och metavulkaniten har strökorn
av kvarts och fältspat. Det är ett blandat material med
olika egenskaper för både användning och för, som vi
skall se, bevarande av slitspåren.
Slitspår påträffades i vår undersökning på alla
typer av föremål, på de lägre belägna platserna närmast
älvstranden, är föremålen dock täckta med en ansenlig
mängd mekaniska erosionsspår. Vi har gjort en del
försök (simuleringar i artificiella erosionsmiljöer) för att
förstå hur erosionsspåren kan ha uppkommit och om
de döljer eller framhäver, eller skiljer sig från slitspår
som uppstått genom användning.
Analyserna görs så att vi bestämmer föremålens
form utifrån den fraktursortering som Kjel Knutsson
utvecklat för de mellansvenska materialen (Callahan
et al 1992) och studerar sedan utvalda områden
på dem (framförallt eggar, spetsar och åsar) under
mikroskop i 400 ggrs förstoring. Eftersom nötningen
alltid uppkommer på högre partier i mikrotopografin,
undersöks dessa först. Om ingen nötning påträffas
där, uppfattas redskapet som oanvänt. En översiktlig
undersökning görs även av föremålets hela yta för att få
en allmän uppfattning om bevarandegr
Eftersom en slitspårsanalys kräver att de ytor
man analyserar på mikroskopisk nivå är absolut
fria från både mineralpartiklar och fett, krävs en
noggrann rengöringsprocedur i minst två steg. Det
bör påpekas att försök har visat att de procedurer
som redovisas här, inte skadar stenens yta. Första
steget i rengöringsprocedurerna består i att föremålen
placeras i glasskålar med 3 %- ig Saltsyra under ca ett
dygn. Detta lösgör eventuella mineralpartiklar som
fästs vid föremålens yta. Därefter sköljs föremålen
under rinnande vatten. Varje föremål tvättas därvid var
för sig med en tvållösning, tex vanligt diskmedel och
sköljs i kranvatten. Därefter hålls föremålen i en pincett
som doppas i en skål med destillerat vatten som i sin
tur är placerad i ett ultraljudsbad. Föremålet hänger
sas i skålen med vatten för att inte nötas mot glasets
insida. Efter ultraljudsbadet torkas kvartsbitarna på
en pappersserviett och är så färdiga för analys. Under
analysens gång kan tvättningsförfarandet upprepas flera
gånger om det anses nödvändigt. Kemiskt ren aceton
används vidare för att rengöra föremålen under arbetet
vid mikroskopet då handfett snabbt täcker föremålets
yta.
Vi har valt ut och gått igenom 76 artefakter av
olika råmaterialkvalité (17 från Bjørkeli, 8 från Rød
terrasse, 21 från Melle och 30 från Stene terrasse). I
denna första genomgång kunde vi hitta slitspår från vad
vi uppfattar som förhistorisk användning framförallt på
materialet från Melle (Tab XX och fig X). Det ser även
ut som där finns slitspår på några bergartsredskap från
Rød terrasse. Materialen från Stene terrasse och Bjørkeli
har tämligen omfattande mikroskopiskt observerbara
skador, som vi (beroende på deras omfattning,
utbredning och riktning) antar kommer från mekanisk
erosion skapad genom naturliga markprocesser och
således inte är att betrakta som mikroskador uppkomna
genom förhistorisk användning. Bland dessa finns det
även mikroskopiska skador som vi aldrig observerat
tidigare, dvs i samband med de analyser av ett 20-tal
boplatsmaterial vi genomfört i Sverige under åren 19852006. Vi genomförde därför några experiment med
simulerad erosion, för att kunna undersöka om sådana
slitspår verkligen kom från markprocesser snarare än
från mänsklig användning och om dessa markprocesser
kunde definieras något mer i detalj.
skador, i form av framförallt gropar. Inga repor har
kunnat upptäckas. Det tyder på att enbart markrörelser
utan vatten som tredje agent inte kan ha påverkat
kvartredskapen nämnvärt.
Resultaten från experimenten utökades också med
observationer på naturligt växta kvarts/bergkristaller
och kvarts och bergkristall tumlad och slipad till
smyckestenar.
Experiment med erosion
Slutsatser
Tre experimentserier genomfördes, där vi försökte
att skapa slitspår som liknade de som påträffades på
originalmaterialen. Utgångspunkten var en hypotes om
att de uppkommit genom omlagring av artefakterna i
samband med fluviala processer, något som verkade
rimligt så det var de i terrängen lägre liggande
fyndmaterialen som främst uppvisade dessa skador.
Experimenten är att betrakta som inledning till en
förståelse för hur kvartsen på mikroskopisk nivå slits
framförallt genom mekanisk påverkan. Kemisk och
eolisk inverkan på kvartsytorna och även på tidigare
slitspår från användning har delvis utretts av Kjel
Knutsson (1988a, b); Knutsson & Lindé (1989). Det rör
sig alltså om mycket enkla försök som tillkom efter att vi
observerat skador vi inte sett tidigare på experimentellt
använda verktyg och även på de tidigare analyserade
förhistoriska redskapen.
I den första serien skakades kvartsföremål för
hand i en större behållare fylld med grus sand och
vatten. De plockades upp i turordning efter 15, 30 och
45 minuter.
I den andra serien tumlades föremålen tillsammans
med vatten, sand, grus och sten i 35 minuter i
vattenfylld tvättmaskin. Vi tillsatte också kemikalier för
att skapa en svagt basisk (NaOH) och svagt sur miljö
(citronsyra). Experimentet efterliknade situationer där
sammanpressade sediment utsätts för en översvämning
liknande vad man kan förvänta sig i en strandnära miljö
under vattennivåförändringar.
Den tredje serien gjordes under samma typ
av tumling i 70 minuter. Föremålen lades i detta fall i
behållarna med mera vatten och mindre sand och grus
så att de skulle kunna rotera friare. Här försökte vi
efterlikna en miljö med strömmande vatten där en del
av de sammanpressade sedimenten har försvunnit och
materialet rör sig friare. Vattnet i behållarna var dels
svagt basiskt (kraftigt kalkhaltigt kranvatten), dels svagt
surt (vatten med tillsatt citronsyra).
Ytterligare två experiment utfördes vilka gav
mycket magrare resultat. I det ena slipades de torra
stenytorna med olika typer av slippapper och sliptrissor.
Stenarna i etta experiment uppvisade enbart marginella
Den i mikroskop synliga erosionen verkar uppstå
genom att små korn av omgivande material och små
korn som brutits av styckets yta, åsar och framförallt
eggpartier skaver mot både de släta och de utstickande
kristallfacetterna och brottytorna. Här och var
efterlämnar de oregelbundna gropar och gropsystem
ibland åstadkommer de band av repor, flertalet parallellt
med varandra, både ifyllda och pärlformade, som om
någon dragit med en kratta över ytan. Som kan ses i
bilagda figurer ligger ofta skadorna (till skillnad från
de som uppkommer genom användning) i korsande
riktningar.
De experimentellt eroderade föremålen uppvisade
skador som i en svagare form motsvarade det som
upptäckts på originalföremålen. De sura miljöerna
skadade stenytorna strakare än de basiska. Föremålen
som utsattes för den längre tumlingen visade upp fler
mekaniska skador. Eggranden och spetsarna (utstickande
partier på stenbitarna) har rundats av. På mikroskopisk
nivå visar de framförallt krosskador, nerslitning och
retuscher. Några av de flata kristallplanen intill eggarna
verkar opåverkade, eller ytterst lite påverkade, då främst
med kortare eller längre pärlformade repor (eller band
av gropar). På flera ställen finns dock liknande typer av
slitspår som på redskapen från Stene och Björkeli (se
bilagd CD-skiva med illustrationer).
Sammanfattningsvis kan sägas att de handhållna
experimenten förändrade ytorna högst marginellt.
Det var svårt att hitta några repor eller krossade ytor.
Skakning och tumling i vatten åstadkom större påverkan
på stenytorna. Men först när surheten i vätskan ökade
och rörelserna förstärktes genom tumlig i tvättmaskin,
som skador som liknar de på framförallt kvartsföremålen
från Stene och Björkeli skapades. Det var framförallt
den friare tumlingen med det svagt sura vattnet som
skadade ytorna med skador liknande de som hittade på
redskapen och avslagen från Stene och Björkeli.
Mot bakgrund av dessa initiala försök, antar vi
att problemen med att identifiera kulturell nötning
på Stene och Björkeli-materialen beror på att dessa
artefakter omlagrats i sand och vatten. Det vore av
stort intresse att genomföra mikroskopiska analyser av
de sedimentkorn vilka bygger upp de sediment i vilket
artefakterna från dessa två fyndplatser ligger inlagrade.
Detta skulle ge ytterligare materiel till en diskussion av
de nyupptäckta skadorna på Stene och Björkeli fynden
och på sikt ge ett verktyg för att snabbt, genom en
mikroskopisk undersökning, avgöra om ett material är
lämpligt för slitspårsanalyser. Vår slutsats så här långt är
att analyser av denna typ knappast på ett trovärdigt sätt
kan genomföras på de artefakter som utsatts för så svår
post depositionell åverkan som flertalet från Stene och
Björkeli.
Använda
Oanvända
Eroderade
Stene
6
1
20
Björkeli
3
4
14
Melle
3
4
1
Röd
terrasse
2
1
7
25
20
15
Antal
Använda
Oanvända
Eroderade
10
5
0
Stene
Björkeli
Figur 1. Antal föremål bedömda som använda, oanvända och
eroderade på de olika platserna i Gråfjell.
Potential för vidare analyser
Under hösten 2007 har Per Persson, Fornminnessektionen
vid Historisk museum i Oslo undersökt fördelningen
Melle
Röd terrasse
av erosionsskador på boplatserna vid Gråfjell och
sammanfattat sina resultat i form av två kartor som han
sände till oss. Kartorna bifogas denna rapport. De är
baserade på endast de artefakter som definierats som
säkert eroderade och säkert använda. Vår inledande
hypotes var att de lägre belägna boplatserna, troligen
mera påverkade av vattennivåförändringar i älven skulle
innehålla de flesta eroderade föremålen. Så verkar det
inte vara. Per skriver att den viktigaste faktorn vid
uppkomsten av erosion på föremålen från Gråfjell är
förekomst av mycket sten i jordlagren. Detta borde,
enligt hans mening, undersökas närmare genom studier
av andra material från området.
Referenser
Callahan E., Forsberg L., Knutsson K. & Lindgren C.
1992. Frakturbilder: Kulturhistoriska kommentarer till
det säregna sönderfallert vid berabetning av kvarts. Tor
Vol 24: 27-63.
Knutsson K. 1988a Patterns of tool use. Scanning
electron microscopy of experimental quartz tools. Aun
10. Uppsala.
Knutsson K. 1988b Making and using stone tools. The
analysis of the lithic assemblages from Middle Neolithic
sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun
11. Uppsala.
Knutsson K. & Lindé, K., 1989. Post-depositional
alterations of wear marks on tools of quartz. Preliminary
observations on an experiment with aeolian abrasion.
Proceedings of the 5th international flint symposium.
Bordeaux.
Slitspårsanalyserna
Slitspårsanalyserna gjordes med hjälp av Nikon
Epiphot inverterat metallografiskt mikroskop med
förstoringsgrader 100x – 400x. Dokumentationen av
slitspåren skedde med digitalkamera av märket Nikon
DS-U1 och programmet Eclipsenet 1.20.
Alla föremålen behandlades inför analyserna i
svag lösning av saltsyra, svag diskmedelslösning och i
ultraljudsbad med destillerat vatten. Under analysens
gång tvättades de kontinuerligt med ren aceton, för att
avlägsna fettet från hantering.
gråa ytor. Kvartskristallerna i detta råmaterial är stora
och de förefaller mera mjukt välvande än i de renare
kvartssorterna. Kan vara spår av kontakt med andra
material. Det finns en liknande variant med färre
pegmatitskikt på Björkeli. (Melle: nodul 2, Björkeli:
nodul 3).
Typ 3. En variant av kvarts på Stene terrasse består
av mycket små kristaller vita och genomskinliga
Föremålen 55557:5-7, 9,10,12 14 15 är tillverkade av
denna sort. Avslagen är stora och har på motsidorna
spår av rundade (svallade eller rullade) nodulutsidor. I
mikroskopet har de små kristallerna samma utseende
som kristallfacetter på de sorter som är uppbyggda av
större kristaller. Denna kvartsvarietet verkar särskilt
De geologiska bestämningarna gjordes av oss, enligt ett utsatt för erosionsprocesser i form av ursplittringar från
schema utarbetat tillsammans med docent Per Nysten, eggar och åsar och parallella repor. (Stene: nodul 4)
Institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet.
Typ 4. Småkristallig kvarts (”rökkvarts” med
Till denna rapport bilägges en utförligare lista med missfärgningar av järnoxid?). Som exempel kan nämnas
kommentarer till enskilda föremålsanalyser och ett stort bipolärt avslag i Björkeli (Björkeli (C5556:23):
sammanfattning områdesvis. En CD-skiva med nodul 6 – ej analyserat)
exempelbilder på experimentellt framställda slitspår och
slitspår på föremål från Bjørkeli och Rød terrasse.
Typ 5. Vitrandad helt genomskinlig variant av kvarts
(bergkristall) och en lite mera ogenomskinlig variant av
denna. Båda glansiga, glasiga med ojämna brottytor och
Råmaterialkvalitéer på Gråfjellboplatserna
kristallplan. (Bjørkeli: nodul 5, Stene: nodul 3)
Det totala materialet i vår studie sorterades utifrån de
skillnader vi kunnat fastställa ifråga om genomskinlighet, Typ 6. Mjölkig, ogenomskinlig mycket slät variant av
färg, kornighet, brottyper, osv. De olika typerna finns kvarts, med glansigt porslinslikt brott. (Bjørkeli: nodul
ibland i större mängder (som t ex på Melle) ibland i enstaka 1, Stene: nodul 2)
fragment. Ibland förefaller det som om alla fragment
och avslag kommer från samma ämne (nodul). En kort Typ 7. Mjölkig ogenomskinlig kvarts med matta till
beskrivning av de olika varieteterna av framförallt kvarts svagt glansiga ytor, ojämna brottytor, inga kristallplan,
och kvartsit ges nedan. Det är viktigt, eftersom de olika få pegmatitrester. (Stene: nodul 1; Björkeli : nodul 2)
typerna är olika mycket användbara i slitspårsanalysen.
De verkar eventuellt också ha reagerat olika på
eventuella mekaniska postdepositionella processer. De Kvartsit
olika nodulnumren finns i analystabellerna, kopplade Typ 1. Vit-grönvit och brunstrimmig kvartsit. Svår att
till respektive fyndnummer och andra bedömningar av analysera pga att matrix (dvs ett finkornigare material
föremålen.
som binder samman strökorn av kvarts) dominerar
materialet och det finns få tillräckligt stora ytor av
kvarts för analys. Möjligen skulle större förstoringar
Typ 1. Gråvit opak – genomskinlig kvarts med glansiga med annat än optiska mikroskop bättre kunna urskilja
och matta ytor, inklusioner av pegmatit/hornblände. slitspår. (Melle: nodul 3)
De glansiga ytorna är lätta att analysera. På Melle verkar
den här typen inte ha varit utsatt för erosion. (Melle: Typ 2. Vit fin- till grovkornig kvartsit med både släta
nodul1)
ytor och mussliga brott. Brunfärgade (järnoxid?)
nodulutsidor tyder på att råämnen var stora och
Typ 2. En variant av kvartsen på Melle har många oregelbundna men kan ha haft skiffrig/skivig struktur.
inlagrade gråbrunsvarta skikt av pegmatit. De uppträder Stora, fläckvis förekommande strökorn av kvarts kan
på mikronivå ibland som trådar i oordnade formationer göra det möjligt att analysera slitspåren just på dessa.
runt åstoppar och eggar, ibland som sammanhängande (Stene: nodul 6)
Kvarts
har spår av postdepositionella processer. Fyra är så rena
från alla spår att vi tolkat dem som oanvända.
Typ 2a. Vit ogenomskinlig, matt, finkornig kvartsit med
bruna fläckar järn/fältspat (?) finns på Melle (nodul 4)
och ett ex på Stene (nodul 5).
C55559: 24 2 avslag med konvex retusch (utgrävarens
kommentar)
Typ 3. Grå grovkornig kvartsit från rundad morännodul.
Flera avlsag som verkar komma från samma (rundslipade) C 55559:24:1. Skrapa av kvarts typ 1, avbruten i 1,4 cm
nodul finns i materialet från Björkeli (nodul 4).
bakom skrapeggen. Väl ägnad för analys. Skrapeggen
är använd i skrapriktning. På ytan verkar finnas fläckar
av ”erosionsspår”.
Andra bergarter
Hälleflinta/sur metavulkanit, leptit/hornsten(chert),
eventuellt vulkanisk asktuff. Dessa material är
företrädda i de prover vi fått från Röd terrasse. Här finns
ytterligare en sorts kvartsit, mycket finkornig, mörkgrå
(C55561:17:5) och med röda fläckar (C55561:18:1). De
här bergarterna har olika geologisk ursprung. Det som
är gemensamt för alla verkar vara deras likhet med flinta
avseende klyvningskvalitéer. Alla klyvs med mussliga
brott och har också haft egenskapen att forma skarpa
sega eggar.
Materialbedömning - analysresultaten
Några generella slutsatser
Kvartsen går utmärkt att analysera i de flesta fallen.
Kvartsiten, dvs det vi kallar kvartsit i denna text är mycket
svårare att undersöka, där i nuläget man får fokusera
på strökornen. De enligt vår bedömning patinerade
bergarterna kan inte bedömas utifrån våra nuvarande
kunskaper. Bergarter där tillräckligt stora kvartskristaller
ingår kan överhuvudtaget analyseras och verkar även de
här och där ha varit utsatta för markerosion.
Kvartsen verkar ha varit utsatt för postdepositionell
påverkan, särskilt på Björkeli och Stene. I vissa fall
finns i alla fall delar av tidigare slitspår (troligen från
människors användning) ligga kvar under spåren
som uppstått genom mekaniska processer i marken.
Slitspårsanalysens resultat redovisas i tabellerna. Vi har
där avstått från att göra tolkningar av bearbetade material,
eftersom uppdraget var att undersöka bevarandegraden
av slitspåren. Det förra kräver att vi får bättre kontroll
över postdepositionella skador. I beskrivningen
nedanför infogar jag förslag till tolkningar, även om de
är lite osäkra på grund av den nya postdepositionella
bilden.
Melle C55559
9 föremål har analyserats. Två typer av kvarts och två
typer av kvartsit ingår i det analyserade materialet. Tre
redskap har mer eller mindre säkert använts, ett av dem
C 55559:24:2. Skrapa gjord av plattformsavslag
kvartsit typ 1. Plattformen är ojämn, förefaller ha varit
facetterad, retuscheringen från avspaltningssidan börjar
vid plattformsresten på vänstra sidan och löper runt
distaländen till högra sidokanten. Svår att analysera på
grund av att matrix dominerar materialet och det finns
få tillräckligt stora ytor av kvarts. Inga sammanhängande
ytor av slitspår har kunnat hittas. Oanvänd?
C55559:27:1. Proximal del av plattformsavslag av
kvarts typ 2. Den har en potentiell skrapegg och en
spets. ”Skrapeggen” har inte använts, men väl spetsen, i
”sticklande”, ristande rörelse.
C55559:27:2. Höger/vänsterfragment. Skrapfragment?
Av kvart typ 1. Den korta skrapeggresten verkar ha
varit använd till skrapning och skadorna tyder på att den
användes på trä.
C55559:28:1a. Bipolärt proximalfragment av kvarts typ
1. Inga användningsspår funna.
C55559:28:1b. Bipolärt höger/vänsterfragment av
kvarts typ 1. Inga användningsspår funna.
C55559:28:2. Proximalt fragment av kvartsit typ 2a.
Inga användningsspår funna.
Melle
Nummer
C55559:24:1
C55559:24:2
På påsen
Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar
Avslag /konvex
retusj
Avslag /konvex
retusj
Nodul
1
Nodul
3
Nodul
2
Nodul
1
Nodul
2
Nodul
4
Nodul
2
Nodul
2
Nodul
4
C55559:27:1
Avslag
C55559:27:2
Avslag
C55559:27:3
Avslag
C55559:27:4
Avslag
C55559:28:1a
Fragment
C55559:28:1b Fragment
C55559:28:2
Fragment
X
X?
X
X?
Skrapa konvex avbruten
Skrapa
Proximalt
plattformsfragment
Höger/vänsterfragment
Skrapfragment?
Bipolärt höger/
vänsterfragment
Ej analyserbar
Mittfragment
Ej analyserbar
-
Bipolärt proximalfragment
-
Bipolärt höger/
vänstefragment
-
Proximalt fragment
C 55557: 10, ett proximalt-medialt avslagsfragment av
typ 3 kvarts har mycket erosionsskador, men slitspåren
25 föremål har analyserats. Av dessa visar 18 stycken
på dess ena kortända kan vara resultat av användning.
tydliga spår av erosion, och ytterligare två eventuella
De uppträder i ett mer ordnat och systematiskt skick
erosionsspår. Endast ett redskap uppvisar spår av enbart
än de på resten av redskapskroppen. I så fall har
användning. Ytterligare fem stenar har mer eller mindre
redskapet använts både i ett skrapande och skärande
säkra slitspår från användning och fem har eventuellt
rörelsemönster.
använts. Fyra typer av kvarts och en typ av kvartsit
ingår i det undersökta materialet. Fyra olika typer av
C 55557: 13 är ett bipolärt avslagsfragment av kvarts
kvarts och två typer kvartsit har använts till att tillverka
av typ 7-. Dess slitspår tyder på att det använts som såg
föremålen från denna fyndplats.
eller täljkniv.
Stene terrasse C55557
C55557:4a-b är två plattformsavslag av typ två kvarts
som har passning. På ett av dessa, det större (a) finns
några få slitspår längs den vassa eggen, som jag bedömde
vara från möjlig användning. Det andra, mindre avslaget
(b) är varken eroderat eller använt.
C55557:5 är ett bipolärt proximalt avslagsfragment
av kvarts av typ 3. På vissa av kvartskristallerna finns
ganska mycket linjärt formade gropsystem, men det
förekommer andra skador som tyder på att redskapet
på en del a kanten nötts av användning snarare än av
postdepositionella processer.
C55557:8a är ett avslagsfragment i kvartsit av typ 2a. De
slitspår vi kunnat registrera kan eventuellt komma från
skrapande rörelse och finns på fragmentets distaldel.
Även C55557:8b av samma typ av kvarts kan ha använts,
skadorna är dock inte särskilt tydliga. Däremot 8c är
kraftigt påverkat av erosion på delar av fragmentet.
C55557:17 tillverkat av typ 5 kvarts är ett höger/vänster
avslagsfragment. Den ena avspruckna sidan bildar en
stickelegg, denna tycks ha använts. Spåren är ganska
otydliga och det förekommer erosionsspår på andra
sidan av redskapet, på dess vassa ”knivegg”.
Användningsspår eller spår av erosion finns eventuellt
även på C55557:16a-b, men de är mycket få och därför
svåra att tyda. Just i dessa fall rör det sig enbart om några
parallella korta rader av pärlformade repor.
Stene
Nummer
På påsen
C55557:1
Avslag
C55557:2
Avslag
C55557:3
Avslag/rett
enderetusj
C55557:4a
Avslag
C55557:4b
Avslag
C55557:5
Avslag
C55557:6
Avslag
C55557:7
Avslag
C55557:8a
Fragment
C55557:8b
Fragment
C55557:8c
Fragment
C55557:9
Plattformskjerne
C55557:10
Fragment
C55557:11
Fragment
C55557:12
Avslag
C55557:13
Avslag
C55557:14a
Fragment
C55557:14b Fragment
C55557:14c Fragment
C55557:15a
Fragment
C55557:15b Fragment
C55557:16a
Avslag
C55557:16b Avslag
C55557:16c Avslag
C55557:17
Avslag
Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar
Nodul
1
Nodul
1
Nodul
2
Nodul
3
Nodul
3
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
5
Nodul
5
Nodul
5
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
6
Nodul
4
Nodul
1
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
4
Nodul
1
Nodul
1
Nodul
1
Nodul
3
?
X
Plattformsavslag
X
Bipolär kärna
X
Plattformsavslag
Plattformsavslag
Passning: 2 bitar
Plattformsavslag
Passning: 2 bitar
Proximalt bipolärt
avslagsfragment
?
?
X
Fragment
X
Proximalt avslagsfragment
X
X
Avslagsfragment
X
X
Avslagsfragment
X
Avslagsfragment
X
X
X
X
X
X
Plattformsavslag
Rundad nodulutsida
Proximalt-medialt
avslagsfragment
Höger/vänster
avslagsfragment
Plattformsavslag
Bipolära avslagsfragment
X
Höger/vänster
avslagsfragment
X
Proximalt mittfragment
X
Höger/vänster
avslagsfragment
X
Mittfragment bipolärt
X
Fragment
?
?
Fragment
?
?
Fragment
X
Fragment
X(?)
Höger/vänster
avslagsfragment
X
Bjørkeli C55556
17 bitar har analyserats. Av dessa bär 12 stycken spår av
erosion. Ett verkar ha slitspår från mänsklig användning.
Två av redskapen har partier vilka kunnat användas
och vilka är så pass rena från skador att vi tolkar dem
som oanvända. Ytterligare två tolkas på samma sätt,
men med större osäkerhet. Två har eventuella slitspår
från användning och postdepositionella slitspår
sammanblandade. Det är egentligen förekomst av
slitspår som inte kunnat observeras på experimentellt
nötta stenar som utgör skillnaden. Tre eller fyra olika
sorters kvarts och en sorts kvartsit har använts till
redskapen här. Redskapen tillverkade av den grovkorniga
kvartsiten av typ 3 var svåra att analysera.
C55556:3, bipolärt höger/vänsterfragment av typ 7
kvarts. Erosionsspår förekommer fläckvis och emellan
dem är ytorna så opåverkade att jag vågar mig på
förslaget att avslaget ej varit använt. Samma gäller också
C 55556:4, ett bipolärt avslag av samma typ av kvarts.
C55556:7 och C55556:9 kan kallas plattformskärna
eller handtagskärna och båda är tillverkade av kvarts
typ 6. Den första har inga spår av användning, men
erosionsskador, medan den andra kan ha varit brukad
vilket grundar sig på förekomst av slitspårstyp vi inte
kunnat binda till erosion genom experiment.
C55557:10 ett högerfragment av plattformsavslag av
karts typ 6 har få erosionsskador och i övrigt inget
på ytorna, vilket gör det troligt med tolkning som
oanvänd.
C55557:11, ett bipolärt avslag av kvarts av typ 7 är det
enda redskapet vi med säkerhet vill kalla använt. Vassa
skäreggar på båda sidor av redskapet verkar ha använts
i skärande och täljande rörelser.
C55557:15 kan definieras som handtagskärna eller hög
skrapa och är tillverkad av kvarts typ 7. Den har lätta
erosionsskador framförallt gropsystem, men verkar i
övrigt inte använd.
Björkeli
Nummer
På påsen
Material
C55556:1
Avslag
C55556:2
Eroderad
Fraktur/Kommentar
Nodul 1
X
Plattformsavslag
Avslag
Nodul 3
X
Avslagsfragment retuscherat
C55556:3
Bipolär kjerne
Nodul 2
-?
X
Bipolärt höger/vänsterfragment
C55556:4
Bipolär kjerne
Nodul 2
?
X
Bipolärt avslag
C55556:5
Bipolär kjerne
Avslag med
konvex
kanrretusje
Uregelmessig
kjerne
Nodul 1
X
Bipolär kärna fragmentarisk
Nodul 2
X
Plattformskärna/
handtagskärna/högskrapa
X
Plattformskärna/handtagskärna
Nodul 4
C55556:10
Avslag
Flersidig
kjerne med en
plattform
Avslag
C55556:11
C55556:6
C55556:7
C55556:8
C55556:9
Nodul 1
Använd
-?
Plattformsavslag
svåranalyserat
Nodul 1
?
X
Plattformskärna/handtagskärna
Nodul 1
-
X Lätt
Högerfragment av
plattformsavslag
Avslag
Nodul 2
X
X Lätt
Bipolärt avslag
C55556:12
Bipolar kjerne
Nodul 2
alt 5
X
Plattformsavslag
C55556:13
Fragment
Avslag med
konvex
kantretusj
Bipolar kjerne
Avslag med
rett og konvex
kantretusj
X
Plattformsavslag
svåranalyserat
Bipolärt mittfragment sekundärt
retuscherat
Bipolärt mitt/höger/
vänsterfragment
C55556:14
C55556:15
C55556:16
Nodul 4
Nodul 3
Nodul 1
-
Nodul 2
Röd terrasse C55561
8 föremål har analyserats. Materialet från denna plats
består av material andra än kvarts. Vi har gjort några
försök att analysera sådana material tidigare. Oftast
har vi kunnat hitta skador som rundning av eggranden
kombinerade med slitspår eller erosionsspår på
eventuella kvartskorn som ingår i bergarten. Vi vill
påpeka att resultaten i nuläget är ganska osäkra.
Det mesta av materialet verkar ha blivit patinerat.
Patinan verkar som färgförändring och samtidig
”pulvrisering” av ytan genom kemisk omvandling av
ytskikt. Sådana ytor kan naturligtvis inte analyseras.
Patinan uppstår antagligen under olika processer
som kan definieras som erosiva. Alla föremålen har
X
X
Handtagskärna/hög skrapa
retuscherats så att de kan definieras som skrapor.
C 55561:17:1 och C55561:17:4. Två av föremålen
har spår som tyder på användning. Dels finns en viss
rundning av eggranden dels förekommer det slitspår på
kvartskornen bakom denna.
C55561:17:5 av kvartsit verkar opåverkat.
Röd terrasse
Nummer
På påsen
Avslag/konvex
retusj
Avslag/konvex
C55561:17:2
retusj
Avslag/konvex
C55561:17:3
retusj
C55561:17:1
C55561:17:4 Avslag/kantretusj
Avslag/konvex
retusj
Avslag/konvex
C55561:17:6
retusj
C55561:17:5
C55561:18:1 Avslag/kantreusj
C55561:18:2 Avslag/kantreusj
Material
Hälleflinta/
Sur
metavulkanit
Asktuff ?
Använd Eroderad Fraktur/Kommentar
?
X
X
Asktuff ?
X
Kvartsit
?
X
Kvartsit
-
-
Metavulkanit?
X
Kvartsit
X
Asktuff
X
Skrapa
Skrapa
Patinerad
Plattformsavslag Skrapa
Patinerad
Bipolärt? Avslag
Skrapa
Plattformsavslag (höger
fragment) retuscherat
(Skrapa?)
Skrapa
Patinerad
Bipolärt kärnfragment
Skrapretusch
Bipolärt höger/
vänsterfragment
Patinerad
Bilaga
Kompletterande tabeller med koordinater för
slitspårsundersökta föremål i Gråfjell
Stene
Nummer
C55557:1
C55557:2
Koordinater
Använd
Eroderad
Kommentar/Fraktur
98x 55y sv/1
?
X
Plattformsavslag
X
Bipolär kärna
97x 54 y nø/1
C55557:3
101x 53y sø/1
X
C55557:4
97x 54y nv/1
?
C55557:5
C55557:6
98x 53y nv/1
?
98x 56y nø/1
X
Fragment
C55557:7
C55557:8a
98x 55y nø/1
X
Proximalt
avslagsfragment
C55557:8b
C55557:8c
C55557:9
C55557:10
C55557:11
C55557:12
C55557:13
C55557:14a
C55557:14b
C55557:14c
C55557:15a
C55557:15b
Plattformsavslag
Plattformsavslag
Passning: 2 bitar
Proximalt bipolärt
avslagsfragment
98x 54y nv/1
X
X
Avslagsfragment
98x 54y nv/1
X
X
Avslagsfragment
98x 54y nv/1
X
Avslagsfragment
98x 55y sø/1
X
Plattformsavslag
Rundad nodulutsida
98x 54y sø/1
X
X
98x 53y nø/1
X
98x 54y sv/1
X
98x 55y nø/1
X
Proximalt+medialt
avslagsfragment
Höger/vänster
avslagsfragment
Plattformsavslag
Bipolära avslagsfragment
98x 54y nv/1
X
Höger/vänster
avslagsfragment
98x 54y nv/1
X
Proximalt mittfragment
98x 54y nv/1
X
Höger/vänster
avslagsfragment
98x 55y sv/1
X
Mittfragment bipolärt
98x 55y sv/1
X
Fragment
C55557:16a
100x 55y nv/1
?
?
Fragment
C55557:16b
100x 55y nv/1
?
?
Fragment
C55557:16c
100x 55y nv/1
X
Fragment
C55557:17
102x 50y nø/1
X(?)
Höger/vänster
avslagsfragment
X
C55559:28:2
49x 54y nø/1
Melle
Nummer
Koordinater
Material
Använd
Eroderad
Kommentar
C55559:24:1
52x 50y sø/1
Nodul 1
X
C55559:24:2
46x 56y sø/1
Nodul 3
-
C55559:27:1
53x 49y sv/2
Nodul 2
?
C55559:27:2
51x 52y sv/1
Nodul 1
X
C55559:27:3
52x 53y sv/1
Nodul 2
Ej analyserbar
C55559:27:4
52x 51y sø/1
Nodul 4
Ej analyserbar
C55559:28:1a
53x 48y nø/1
Nodul 2
-
C55559:28:1b
53x 48y nø/1
Nodul 2
-
Nodul 4
-
Björkeli
Nummer
C55556:1
C55556:2
C55556:3
C55556:4
C55556:5
C55556:6
C55556:7
C55556:8
C55556:9
C55556:10
C55556:11
C55556:12
C55556:13
C55556:14
C55556:15
C55556:16
Koordinater
Material
Använd
102x 44y sv/1
Nodul 1
X
107x 46y sø/1
Nodul 3
X
92x 52y sv/1
Nodul 2
-?
X
106x 44y sv/1
Nodul 2
X?
X
99x 49y sv/1
Nodul 1
X
99x 46y sv/2
Nodul 2
X
100x 44y nø/1
Nodul 1
89x 50y nv/1
Nodul 4
101x 44y sø/1
Nodul 1
X?
X
101x 49y sv/2
Nodul 1
-
X
Lätt erosion
100x 48y sø/3
Nodul 2
X
X
Lätt erosion
102x 49y sø/3
Nodul 2
alt 5
87x 49y sv/1
Nodul 4
99x 44y sv/2
Nodul 3
108x 44y sø/1
Nodul 1
100x 46y sv/1
Nodul 2
-?
Eroderad Kommentar
X
svåranalyserad
X
svåranalyserad
X
-
X
X
Röd terrasse
Nummer
C55561:17:1
C55561:17:2
C55561:17:3
C55561:17:4
C55561:17:5
C55561:17:6
C55561:18:1
C55561:18:2
Koordinater
Använd Eroderad Kommentar
98x 104y sø/1
?
X
101x 102y nø/1
X
Patinerad
105x 103y sø/1
X
Patinerad
103x 103y sv/1
X
104x 102y nv/1
-
101x 103y sv/1
X
Patinerad
101x 106y nø/1
X
Patinerad
92x 100y sø/1
X
Patinerad
Illustrations documentation in
microscope
C 55556:3 Repbildning.
C 55556:4 Repbildning.
C 55556:6 Repbildningar.
C 55556:6B Repbildning, ursplittringar.
C 55556:9 Repor och kross
C 55556:9 Repbildningar och krossad eggrand.
C 55556:10 Repbildningar.
C 55556:10 C Repbildningar.
C 55556:12 Repbildning.
C 55556:12 B Repbildningar.
C 55556:16 Repbildningar.
C 555561:17:1 Originaleggen, repor och skavsår.
C 555561:17. Eggranden med skador, foto av eggranden.
C 555561:17. Triafolavgjutning av eggranden med skador.
C 55556:7. Eggranden med skador.
C 55556:10 B. Repbildningar strax ovan eggrand.
