Fakta om testosteronbrist Testosteronbrist som förekommer tillsammans med vissa sjukdoms-­‐
symtom brukar kallas hypogonadism. Det är ett bristtillstånd som drabbar ungefär tre till fem procent av alla män över 40 år1. Idag får cirka 15 000 till 20 000 män i Sverige behandling mot hypogonadism. Det innebär att många är obehandlade.1 Åldern är den avgörande faktorn vid testosteronbrist. Var femte man har testosteronbrist vid 60 års ålder och vid 80 års ålder har varannan man testosteronbrist2. Men först om denna brist sammanfaller med vissa sjukdomssymtom så föreligger alltså det man på medicinskt språk kallar hypogonadism. Minskad sexlust, trötthet och ledvärk Symtomen vid testosteronbrist är allmänna och det krävs både att mannen har sjukdomssymtom och att han har låga testosteronvärden för att han ska diagnostiseras med hypogonadism. Symtomen är bland annat minskad eller utebliven sexlust, nedstämdhet, trötthet och sömnstörningar, led och muskelvärk, koncentrationssvårigheter, svettningar och blodvallningar samt erektionsproblem (exempelvis uteblivna morgonerektioner).3 Blodprov och laboratorieanalyser fastställer diagnosen Brist på testosteron påvisas genom ett blodprov som tas på morgonen efter normal nattvila. Diagnosen fastställs bara om man också uppvisar symtom som stöder diagnosen. Normala testosteronvärden ligger mellan 10 och 30 nmol/l (nanomol per liter blod). Män som uppvisar värden mellan 8 och 12 nmol/l anses befinna sig i en gråzon och om symtom föreligger kan dessa män behandlas under en kort period på 6 månader för att fastställa om symtomen beror på brist eller inte. Vid värden under 8 nmol/l är det troligt att testosteronbrist föreligger.1 Flera skäl att behandla testosteronbrist Det finns skäl att behandla testosteronbrist förutom att lindra de omedelbara symtomen. Män med testosteronbrist är överrepresen-­‐
terade bland dem som drabbas av osteoporos (benskörhet), diabetes samt hjärt-­‐ och kärlsjukdom.1 Vid diagnostiserad testosteronbrist kan behandling sättas in. Målet med behandlingen är att återställa testosteronnivån i kroppen4. Behand-­‐
lingen är ofta livslång. Det finns i huvudsak tre behandlingssätt: •
Gel som dagligen stryks på armar, axlar eller mage. •
Injektion som vanligtvis ges var tredje månad. •
Tabletter som tas två till tre gånger per dag. Den behandlingsform som är lämpligast för den enskilde fastställs i samråd med läkare. Ökad livslust efter behandling Behandling mot testosteronbrist ökar inte aggressiviteten hos patienten. Tvärtom upplever många behandlade patienter att de får en mer positiv livshållning och blir mindre lättirriterade. Många patienter återfår också ett normalt sexuellt intresse.5 Biverkningar och kontraindikationer Biverkningarna vid behandling av testosteronbrist är ofta milda och övergående. Vid applicering av gel kan huden bli torr och irriterad, eftersom gelen innehåller alkohol. Vid injektion kan smärta uppstå vid själva injektionsstället. Övriga biverkningar kan vara huvudvärk, fet hy och akne4. Man har inte påvisat något samband mellan testosteronbehandling och cancer. Men testosteronbehandling bör inte ges till patienter med en diagnostiserad cancer för att inte riskera ett accelererande cancerförlopp. Källor: 1.
Damber, Jan-­‐Erik; Peeker Ralph; Andrologi – om könsspecifika sjukdomar och skador hos mannen, 2010 2.
Harman et al JCEM Volym 86 sid. 724-­‐731 3.
Internetmedicin.se 4.
Fass 5.
Testosteronbrist.se
