Schack i skolan
Vill din skola vara med i ett unikt projekt som
utvecklar barnens koncentrationsförmåga,
logiska tänkande och sociala kompetens?
I så fall är Schack i skolan något för er!
1
Upplägg
Skolan startar en skolschackklubb som bedriver schackundervisning inom ramen för skolan
eller fritidsverksamheten.
Bakgrund
Runt om i världen finns det en tydlig trend i att skolor allt mer använder schack som ett
pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Orsaken är att schackundervisning är enkelt att
bedriva i ett klassrum, att forskning visar att schack utvecklar egenskaper som barn har
användning av i sitt vanliga skolarbete, som koncentrationsförmåga, logiskt tänkande och
förmåga till problemlösning, samt att schack är inkluderande eftersom tjejer, killar, barn med
utländsk bakgrund och handikappade kan spela på lika villkor.
Sveriges Schackförbund satsar sedan tre år stort på klasstävlingen Schack4an. Det är i
första hand ett socialt projekt för att skapa klassgemenskap, men varje år hör lärare av sig och
frågar: Vad händer sedan? Orsaken är att de har upptäckt hur bra schack har varit för barnen
och deras skolarbete. Det är därför Sveriges Schackförbund nu gör en stor satsning på att
introducera schack som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Varje skola som väljer att delta i
projektet får stöd av Sveriges ledande forskare och schackpedagoger.
Vad erbjuds skolorna?
1)
2)
3)
4)
20 schackspel.
Ett demonstrationsbräde.
Ett instruktionsmaterial som är speciellt framtaget för pedagoger i skolan.
Två halvdagskurser med Lars Holmstrand, pedagogikprofessor vid Växjö Universitet,
och Jesper Hall, riksinstruktör i schack.
5) Stöd av den av Sveriges Schackförbunds tillsatta referensgrupp för Schack i skolan,
som består av ledande forskare inom pedagogik, didaktik, matematik och jämställdhet,
samt av Sveriges ledande schackpedagoger.
6) En mentor som hjälper till med att starta skolschackklubben och som tre gånger
närvarar vid schackundervisningen.
7) Skolklubben kommer att erbjudas att delta i tävlingar som anordnas specifikt för de
nystartade skolschackklubbarna.
Vad krävs av skolorna?
Att de bildar en skolschackklubb.
Att de bedriver schackverksamhet i för dem lämplig form.
Att de i samråd med Sveriges Schackförbund och mentorn löser ledarfrågan.
Mer information
Jesper Hall 070-111 00 18 [email protected]
2
Schack i skolan - Forskningsöversikt
Inledning
Schack i skolan ökar i många länder världen över. Fler och fler upptäcker att schack med stor
sannolikhet har ett värde för skolan. Men på vilket sätt schack är bra för skolan finns det olika
idéer om och det beror på att man ser möjliga positiva kopplingar åt många håll.
Vad vet vi om vilken inverkan schack har på skolprestationer i allmänhet och på matematik i
synnerhet? Det finns en rad vetenskapliga undersökningar på området varav vissa är
omfattande och andra är mindre studier.
Vinster med att lära sig schack
Ett par saker som bekräftas i flera vetenskapliga undersökningar är att när man lär sig spela
schack lär man sig att fokusera uppmärksamheten och koncentrera sig. Det är särskilt
anmärkningsvärt att barn som annars är lite stökiga och oroliga blir koncentrerade och
fokuserade via schackspelet.
Schack innebär vidare en träning i logiskt tänkande. I schackspelet finns det tydliga regler för
hur pjäserna går, vilket gör att barnen måste tänka inom utstakade ramar. Barnen lär sig där
med att tänka framåt, och att överväga alternativ: är det här ett bra drag eller är det här ett
bättre drag? Barnen lär sig således att analysera konkret. Kalla det för att barnen övar
tanketräning.
Jag vill understryka att en stor poäng med att träna koncentrationsförmåga och logiskt
tänkande genom schack är att det sker i lekens form. Schack i skolan är alltså enligt forskning
och beprövad erfarenhet ett roligt sätt att träna sig i att tänka.
Effekter av schack i skolan
Det finns en hel del undersökningar från 70-talet och början av 80-talet, som funnit att de som
lärt sig spela schack blir bättre i en rad olika avseenden än de som inte spelat schack. Men då
merparten av dessa studier varit mindre omfattande finns det delade meningar om hur säkra
slutsatser det går att dra. Under senare år har dock forskningen blivit mer ambitiös.
Två forskare, Gobet och Campitelli (2006), som kritiserat flera undersökningar av schack i
skolan för att de inte är regelrätta, fullfjädrade experiment med entydiga slutsatser, pekar trots
det på att det finns fördelar med schack i skolan. De menar att på en ”låg nivå” kan det finnas
vinster, nämligen att man lär sig koncentration, man lär sig förlora, man lär sig att förbättra
sig genom att lära sig mer, vilket kan leda till intresse för skolan, inte minst i
underprivilegierade områden. Den typen av effekter bör uppmärksammas mer, menar Gobet
och Campitelli, istället för det som de kallar för ”hög nivå effekter”: att intelligensen gynnas
och att skolprestationerna tydligt förbättras. Det tror jag också är en klok slutsats i dagsläget.
Det är onödigt att göra anspråk på att schack gör eleverna väldigt mycket bättre i skolan.
Snarare ska man se schack som ett komplement som bidrar till att utveckla en rad nyttiga
förmågor.
Det som flera forskare understryker är vikten av schackinstruktion för att tillägna sig reglerna
och förstå poängerna i spelet. Det är den lite mer systematiska schackträningen, på ett i och
för sig lekfullt sätt, som ger resultat bredvid att spela.
3
Schack och matematik
Det som är tydligt när det gäller studier av effekter av schack på skolprestationer är att
matematik tycks gynnas av schackträning. Både äldre och senare studier stödjer detta.
Inte minst finns det en gedigen och relativt nyligen publicerad tysk undersökning (Scholz
m.fl. 2008) där man använde sig av schackinstruktion för barn med inlärningssvårigheter. Det
visade sig att elevernas matematikförmåga gynnades av detta.
Undersökningar visar också att det i schackspelet finns tydliga paralleller till delar av
matematiken, där färdigheter i schack kan användas inom matematikområdet, och vice versa.
I sammanhanget bör nämnas Schackmatteprojektet i Örsundsbro, där Anders Lundquist är
verksam som lärare. Han bedriver ett forskningsprojekt med stöd av Uppsala universitet, i
vilket han gör mätningar av sambandet mellan schack och matematik. Han försöker se hur de
elever som håller på med schack kan gynnas på olika områden inom matematiken. Projektet
är femårigt och slutsatser kommer att dras först i slutet av projekttiden. (Lundquist och Lööf
2008).
Övriga positiva effekter av schack i skolan
Det finns en skotsk, vetenskaplig undersökning av ett projekt där man har arbetat med schack
i skolor i ett område i Aberdeen där det finns stor arbetslöshet och många problem (Forrest m.
fl 2005). Där har man uppmärksammat schackets sociala potential. Man anknyter till en
teoribildning som handlar om socialt kapital och ser hur man kan använda schack i
underprivilegierade områden, för att där utveckla ett socialt kapital för de elever som annars
inte är gynnade. I detta projekt drar man in föräldrar och lärare, och bygger således sociala
kontakter genom schackspelandet. Forskarna visar i denna studie hur barnen och föräldrarna
får schack som gemensamt fokus, och hur barn från olika skolor, med olika sociala miljöer,
kan mötas på ett lika roligt som naturligt sätt. Schack kan, som denna studie visar, vara
integrationsskapande och inkluderande.
Man når alltså alla sorters elever med schackinstruktion och alla sorters elever gynnas av
undervisningen. En viktig poäng är att alla kan spela schack på lika villkor: kille, tjej, barn
som ligger efter i den fysiska utvecklingen, barn med invandrarbakgrund, handikappade!
Schack bidrar därför inte bara till personlig utveckling av olika individuella förmågor utan
tränar också den sociala förmågan. Detta sker inte minst om man använder schack på det sätt
som tanken är i Schack4an. I Schack4an läggs stor vikt vid att alla ska få möjligheten till att
vara med och att alla är viktiga.
Det som nu krävs
Det som skulle behövas för att integrera schack i skolan som ett stöd för matematiken är
framför allt ett utbildningsmaterial för lärare och fritidspedagoger. Eftersom ett
utbildningsmaterial hittills har saknats för lärare och pedagoger är det svårt att säga vilken
effekt schack skulle kunna ha för matteundervisningen. Dessutom skulle ett genomtänkt
koncept också kunna ge större effekter än tidigare.
Växjö 2010-02-02/ Lars Holmstrand, Professor i pedagogik, Linnéuniversitetet
4
Referensgrupp för Schack i skolan
Lars Holmstrand, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Växjö.
Tora Friberg, professor vid Linköpingsuniversitet, jämställdhetsexpert.
Sten Kaijser, professor i matematik, Uppsala universitet.
Bo Johansson, docent i didaktik, Uppsala universitet.
Jesper Hall, riksinstruktör i schack.
Per Hultin, projektledare för Schack4an.
Fredric Hillertz, lärare, och ansvarig för Schack4an i Halland.
Ingvar Gundersen, ordförande i Skolschackkommittén i Stockholms Schackförbund.
Anders Lundquist, lärare, och projektledare för Schackmatteprojektet på Örsundsbroskolan.
Mats Q Johansson, Sveriges Schackförbunds representant, ordförande i Skolkommittén.
5
