1 Arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar i Jämtlands län Sammanställning av det arbete som genomförs och vilka förutsättningar som påverkar arbetet 2 Innehåll Inledning ........................................................................................................................ 3 Kartläggningens syfte .................................................................................................... 4 Rapportens tre delar ....................................................................................................... 4 Del I: Förutsättningar ................................................................................................. 4 Del II: Nulägesbeskrivning av arbetet med psykisk hälsa ......................................... 5 Del III: Samverkan med andra verksamheter ............................................................ 5 Metod ............................................................................................................................. 6 Beskrivning av nuläget i Jämtlands län ......................................................................... 6 Historik för länets ungdomsmottagningar ................................................................. 7 Strategier för ungas hälsa ........................................................................................... 8 Nuläge för ungas psykiska hälsa ................................................................................ 8 Resultat från kartläggningen i Jämtlands län ............................................................... 11 Del I. Förutsättningar ............................................................................................... 11 Organisation ......................................................................................................... 11 Uppdrag och riktlinjer .......................................................................................... 14 Resurser ............................................................................................................... 15 Personal på ungdomsmottagningarna .................................................................. 16 Avgifter, lokaler och öppettider ........................................................................... 19 Del II. Nulägesbeskrivning med fokus på det psykosociala arbetet ........................ 21 Vem och hur många besöker mottagningen ........................................................ 21 Det främjande och förebyggande arbetet ............................................................. 23 Arbete med riskgrupper ....................................................................................... 24 Uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa ...................................................... 25 Stödjande och behandlande insatser .................................................................... 26 Uppföljning av insatser ........................................................................................ 28 Del III. Samverkan med andra verksamheter .......................................................... 29 Länsspecifika reflektioner och iakttagelser ................................................................. 32 3 Inledning Psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna är en av våra viktigaste utmaningar. Det stora antalet unga som drabbas, och de allvarliga följder som psykisk ohälsa kan få för enskilda individer och samhället i stort, gör det angeläget att hitta effektiva sätt att främja och förebygga psykisk ohälsa samt att erbjuda stöd till de barn och unga som drabbas. Ungdomsmottagningen har en viktig roll att fylla i det arbetet. För många unga är ungdomsmottagningen en naturlig verksamhet att söka sig till när man behöver hjälp och stöd. Ungdomsmottagningen är ofta lättillgänglig och har en profil som gör att många unga känner sig välkomna och trygga. Det innebär stora möjligheter till att arbeta med att förebygga psykisk ohälsa och att kunna erbjuda tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver också ofta ett utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på skolor och fritidsgårdar. Efter som ungdomsmottagningar är en frivillig verksamhetsform, det vill säga kommuner och landsting beslutar själva om huruvida det ska finnas en ungdomsmottagning i deras ansvarsområde, finns stora skillnader i hur ungdomsmottagningarna är organiserade, hur tillgängliga de är och vilka insatser som de kan erbjuda. I dagsläget saknas nationell statistik eller annan information som kan användas för att få en överblick. Under år 2016 genomför projektet Uppdrag Psykisk Hälsa1 en kartläggning av samtliga Sveriges ungdomsmottagningar. Kartläggningens genomförs för att få en bättre beskrivning av det arbete med psykisk hälsa som idag genomförs på ungdomsmottagningar och vilka förutsättningar som påverkar det arbetet. Den information som samlas in sammanställs dels för varje län/region och dels för hela landet. I den här rapporten finns en sammanställning över det arbetet som bedrivs på ungdomsmottagningarna i Jämtland. Rapporten tar även upp en del av de förutsättningar som påverkar det arbetet. Förhoppningen är att sammanställningen ska användas i arbetet med att ta fram en handlingsplan för hur man ska arbeta med psykisk hälsa de kommande åren. 1 Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2016. Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på Sveriges Kommuner och Landsting. 4 Kartläggningens syfte Kartläggningens syfte var att svara på tre övergripande frågeställningar: 1. Hur ser förutsättningarna ut när det gäller att arbetar med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar? 2. Hur arbetet ungdomsmottagningarna i nuläget med psykisk hälsa? 3. Hur ser samverkan ut med andra verksamheter som har uppdrag som tangerar ungdomsmottagningarnas arbete? De tre frågeställningarna delar in rapporten i tre delar, del I, del II och del III, vilka presenteras närmare var och en för sig nedan. Rapportens tre delar Del I: Förutsättningar Ett effektivt sätt att arbeta med psykisk hälsa är att erbjuda tidiga insatser till de som har en förhöjd risk att utveckla psykiska besvär och till de som visar tecken på lättare psykisk ohälsa. Tidiga insatser innebär att unga erbjuds rätt hjälp i rätt tid. Det bygger på att insatser är lättillgängliga och att de håller bra kvalitet. Ungdomsmottagningar har goda förutsättningar att kunna erbjuda tidiga insatser vid risk för, eller tecken på indikerad psykisk ohälsa. Kartläggningen som presenteras här innefattar fem olika områden som kan antas påverka förutsättningarna när det gäller tillgänglighet och kvaliteten i arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar. Dessa fem områden är (se figur 1): Hur ungdomsmottagningarna organiserade. Vem som arbetar på mottagningarna. Vilka resurser som finns. Öppettider och lokaler. Uppdrag och riktlinjer. 5 Figur 1. Områden som kan påverka arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar. Vem som arbetar på UM Hur man är organiserad Vilka resurser finns Öppettider /lokaler Tillgängligheten och kvaliteten i arbetet med psykisk (o)hälsa Uppdrag och riktlinjer att arbetar efter Del II: Nulägesbeskrivning av arbetet med psykisk hälsa Förutom att titta på de förutsättningar som finns så är syftet även att skapa ett underlag som kan beskriva det arbete med psykisk hälsa som idag bedrivs. Målsättningen är att fånga: Om och hur man arbetar med främjande och förebyggande insatser. Om och hur man arbetar med grupper som har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Vid vilka tecken på psykisk ohälsa som mottagningarna tar emot unga. Om och hur man arbetar med att uppmärksamma och bedöma tecken på psykisk ohälsa. Om och hur man arbetar med stödjande och/eller behandlande insatser. Del III: Samverkan med andra verksamheter Ungdomsmottagningen ska utgöra en del av det stödjande samhället, vilket innebär att de behöver knyta kontakter med andra verksamheter. I vissa fall kan även gränsdragningar mellan UM och andra verksamheter vara en utmaning. Del III av kartläggningen syftar därför till att skapa en bild av hur ungdomsmottagningarna i länet placerar sig i det nät av verksamheter som arbetar med ungas välmående. 6 Metod För att kartlägga arbetet med psykisk hälsa på landets ungdomsmottagningar fördes diskussioner med Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM), samt andra relevanta aktörer, för att identifiera vilka områden som är relevanta att fördjupa sig i. Utifrån dessa områden formades en semi-strukturerad frågemall som sedan har besvarats av ungdomsmottagningarna, antingen via mail eller i pappersformat. Vissa mottagningar har även besökts och/eller svarat på frågorna via telefon. För en mer utförlig beskrivning av metoden hänvisar Uppdrag Psykisk Hälsa till den sammanställning som beskriver läget i Sverige som helhet. Beskrivning av nuläget i Jämtlands län Jämtlands län omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland och mindre delar av Dalarna och Lappland. Länet är Sveriges till ytan tredje största och består av åtta kommuner. Av kommunerna klassas de flesta som glesbygdskommuner och av länets invånare bor nästan hälften i Östersunds kommun, vilket också är den enda staden2. Befolkningsmängden i länet har minskat sedan 1950, med undantag för en period under 1980- och 90-talet då befolkningen ökade. Sedan år 2000 har befolkningsmängden minskat igen och uppgick i december 2015 till 127 376 personer3. Jämtland har en stor andel äldre, och många kommer att gå i pension under de närmaste åren. År 2011 utgjorde andelen unga mellan 20-30 år 13 procent av befolkningen i länet, men denna siffra kommer att öka under kommande år tack vare den stora gruppen unga mellan 15-19 år4. 2015 fanns 15 440 ungdomar i länet mellan 13-23 år. Den 1 januari 2015 slogs regionförbundet ihop med landstinget och delar av länsstyrelsen och bildade Region Jämtland Härjedalen. I Indelningskommitténs delbetänkande om nya storregioner5 föreslås Jämtlands län tillhöra storregionen Norrland tillsammans med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län. 2 Regionförbundet Jämtlands län, 2013. Jämtland/Härjedalen 2030. Innovativt och attraktivt. Regional utvecklingsstrategi 2014-2030. 3 Statistiska Centralbyrån (SCB) 2016. Folkmängd efter region och år. Tillgänglig: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ ?rxid=8fc8c9ae-0c4b-4674-af1a-45831bfb4648 [2016-08-08]. 4 Regionförbundet Jämtlands län, 2012. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Baspaket av fakta till rapporten från förstudien ”Vill framtiden bo i Jämtlands län?”. 5 SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län. Delbetänkande av Indelningskommittén 20 juni 2016. 7 Historik för länets ungdomsmottagningar Den första ungdomsmottagningen i Jämtland startades 1981 på Östersunds sjukhus, då i projektform med huvudinriktningen abort och förebyggande av könssjukdomar. 1985 permanentades verksamheten och 1989 flyttar den till egna lokaler. Till en början fanns två barnmorskor på 75 procents tjänst vardera, en kurator på 50 procent och en gynekolog på två timmar i veckan. 1995 startade länets andra mottagning, HUM (Härjedalens ungdomsmottagning), som ligger geografiskt i Sveg. Till en början var denna mottagning fristående och drevs främst av eldsjälar, men sedan 2011 är HUM en filial till Östersunds mottagning, och regionen och Härjedalens kommun delar på huvudmannaskapet. Under hösten 2000 inleddes en försöksverksamhet med projektet ”Breddad ungdomsmottagning”, och UM Östersund förstärktes då upp med personal från BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsten, elevhälsan och könsmottagningen. 2002 förlängdes projektet tom juni 2003. Under 2000-talet fortsätter UM att utöka och 2003 tillsätter primärvården en enhetschef för ungdomsmottagningarna på 25 procent. Personalmässigt finns nu totalt 230 procent barnmorska, 80 procent kurator och läkare 3 timmar/ vecka som bekostas av föräldra- och barnhälsan. 2004 tillsätts ytterligare en kuratorstjänst på 100 procent som 7 av länets kommuner (ej Härjedalen pga egen UM) betalar lönen till. Detta ledde till att övrig personal från kommunen drogs in. 2006 höjs åldersgränsen från 20 år till 22 år för både killar och tjejer och 2008 återupptas samarbete med Östersunds kommun. 2008 börjar en PTP-psykolog på 25 procent på UM (resterande tid på BUP) som finansieras genom statsbidrag för psykisk hälsa, och 2009 tillkommer ytterligare en PTP-psykolog på 25 procent. Även denna finansieras via statsbidrag. Tyvärr dras dessa två tjänster in 2016. Med den finansiering som kommit med regeringsöverenskommelsen kring psykisk hälsa kommer man att starta ytterligare en filial till UM Östersund i Strömsund under september 2016. Den mottagningen kommer att ha öppen en dag i veckan, med bemanning från UM i Östersund6. Politikerna i Jämtland har varit aktiva i diskussionen kring UM sedan starten 1981. I tidigare visionsdokument har man skrivit att man ska verka för att det ska finnas en ungdomsmottagning i varje kommun, men i 2016 års version spetsades skrivningen till att en mottagning ska etableras i minst en ytterligare kommun under året. Visionsdokumentet är antaget i regionstyrelsen. 6 Region Jämtland Härjedalen, 2016. Ungdomsmottagningar i Jämtlands län. Powerpoint-presentation, delgiven SKL av enhetschef för UM i Jämtland, Susanne Högberg, 2016-08-11. 8 Strategier för ungas hälsa Regionförbundet Jämtlands län genomförde under 2012 en förstudie med fokus på unga vuxna, ”Vill framtiden bo i Jämtlands län?”4. I förstudien ställde de frågorna ”Vad gör en plats attraktiv för 19-25-åringar?”, ”Vad krävs för ett bra liv?” och ”Är Jämtlands län attraktivt?”. Förstudien skulle ligga till grund för en strategi där åtgärder och aktiviteter lyftes i syfte att få fler ungdomar att flytta till länet och få fler att stanna kvar. Studien visade att majoriteten av de unga på gymnasiet hade en positiv framtidssyn, men samtidigt trodde ca 75 procent av tjejerna och ca 50 procent av killarna att de skulle flytta från länet efter skolan. Vidare hade fem av åtta kommuner i länet brist på bostäder åt ungdomar vid studiens genomförande, och ungdomsarbetslösheten var hög. Under 2014 antogs Region Jämtland Härjedalens ungdomsstrategi 2014-2020, där ett antal insatsområden prioriterades; utbildning och kompetens, arbete och entreprenörskap, boende och kommunikationer, inflytande och delaktighet, trygghet och hälsa samt kultur och fritid. Strategin lyfter fram att unga är centrala för det regionala tillväxtarbetet, och kommunerna uppmuntras att ta fram lokala handlingsplaner som stödjer strategin7. Nuläge för ungas psykiska hälsa I den nationella folkhälsoenkäten 2010 angav 14 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i Jämtlands län att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Unga kvinnor 1629 år var mest utsatta – av dessa angav 25 procent ett nedsatt psykiskt välbefinnande8. I tabell 1-3 på nästa sida följer ytterligare indikatorer som har betydelse för den psykiska hälsan hos ungdomar i Jämtland. All information finns att hämta fritt i officiella statistikdatabaser och syftar till att ge en mer komplett bild av utvecklingen av den psykiska hälsan hos unga i Jämtlands län. Tabell 1 visar att andelen arbetslösa i ungdomsgruppen 16-24 år ligger högre för killar, men lägre för tjejer i Jämtlands län än för riksgenomsnittet. Ungdomsarbetslösheten har samtidigt sjunkit något under de senaste fem åren. Andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer har däremot ökat under samma period och ligger nu ungefär på rikssnittet. Andelen ungdomar som var behöriga till gymnasiet efter att ha avslutat åk 9 under 2015 låg något lägre i Jämtland än i riket som helhet, och trenden är negativ över tid med fler unga som inte går ut grundskolan med godkända betyg. Andelen aborter bland unga tjejer 15-19 år har minskat i länet sedan 2010 och ligger nu på 24,4 per 1000 flickor, medan andelen flickor 13-17 år som fullföljt sina graviditeter och fött barn tenderar att öka. Antalet unga 0-24 år per 7 Region Jämtland Härjedalen, 2014. Region Jämtland Härjedalens ungdomsstrategi 2014-2020. Jämtlands läns landsting, 2011. Hälsa på lika villkor. Rapport för Jämtlands län 2010. Folkhälsocentrum. 8 9 100 000 som avsiktligt skadar sig själva ligger lägre för Jämtlands län som helhet än för riket i stort, och andelen har ökat sedan 2010. Andelen tjejer som skadar sig själva är mer än dubbelt så hög än andelen killar som gör detsamma. Tabell 1. Socioekonomiska indikatorer, abort, tonårsfödslar och självskada. Indikator Data för Jämtlands län Killar Tjejer Totalt Förändring i länet sedan 2010 Genomsnitt i riket Andel arbetslösa 16-24 år (2015) 6,4 % 3,8 % 5,1 % ↓ 5,8 % Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer (2014) 19 % 19 % 19 % ↑ 20 % Andel behöriga till gymnasieskolan i åk 9 (2015) 83 % 88 % 85 % ↓ 86 % Andel aborter 15-19 år (2008-2012) 2,44 %* ↓ 2,16 % Andel flickor 13-17 år som fött barn (2014) 0,17 %** ↑ 0,09 % ↑ 84 Invånare 0-24 år med avsiktlig självdestruktiv handling, antal per 100 000 (2014) 44 110 76 * 24,4 per 1000 flickor ** 1,7 per 1000 flickor Tabell 2 visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till unga 10-24 år har ökat under de senaste 5 åren, främst för flickor, och låg 2015 på 40 patienter per 1000 invånare. Det är något högre än för riksgenomsnittet. Betydligt fler tjejer än killar får dessa läkemedel utskrivna. Förskrivning av ADHD-läkemedel har också ökat, men då främst för killar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin mäts genom antalet besök som genomförs inom vårdgarantins 90 dagar. Vid mätpunkten i december 2015 låg Jämtlands län på 91,8 procent. 10 Tabell 2. Läkemedelsförskrivning och vårdgaranti Indikator Data för Jämtlands län Killar Tjejer Totalt Förändring i länet sedan 2010 Andel patienter med antidepressiva förskrivet, 10-24 år (2015) 2,70 % 5,38 % 4% ↑ 3,91 %* Andel patienter med ADHD-läkemedel förskrivet 10-24 år (2015) 2,79 % 1,67 % 2,25 % ↑ 2,89 %** 91,8 % ↔ 98,8 % Besök inom 90 dagar i specialiserad vård barnoch ungdomspsykiatri (dec 2015) Genomsnitt i riket * 39,1 patienter per 1000 invånare ** 28,9 patienter per 1000 invånare Tabell 3 nedan visar indikatorer för alkohol- och narkotikaanvändningen bland unga. Tyvärr finns ej statistik uppdelat per län, och nedan presenteras därför statistik från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) senaste drogvaneundersökning för Sverige, där Jämtland ingår i den grupp av län som kallas Norra Sverige. Andelen unga som använt narkotika någon gång ligger något lägre i Norra Sverige än i riket i övrigt, men trenden över tid är varierande. Narkotikaanvändningen ökade i gruppen av län under perioden 2010/11-2012/13, men har i den senaste undersökningen minskat igen. Andelen som använt narkotika de senaste 30 dagarna ligger också lägre än riket, och tenderar också att variera över åren, även om den övergripande trenden dock är relativt stabil. Även intensivkonsumtionen av alkohol bland gymnasieungdomar i Norra Sverige ligger lägre än för riket i stort, och har minskat under de senaste åren. Detta följer trenden i riket som helhet. 11 Tabell 3. Alkohol- och narkotikaanvändning i gymnasiets år 2. Indikator Genomsnitt i länet (%) av målgruppen* Förändring i länet sedan 2010 Genomsnitt i riket* Använt narkotika någon gång, ÅK 2 elever (2014/15) i Norra Sverige** 11,2 % ↓ 15,3 % Använt narkotika senaste 30 dagarna, ÅK 2 elever (2014/15) i Norra Sverige** 2,2 % ↓ 3,1 % (17-29 år, 2013) Intensivkonsumtion av alkohol bland gymnasiet ÅK 2 elever c) någon gång i månaden el. oftare (%) (2014/15) i Norra Sverige** 23,6 % ↓ 28,9 % * OBS! Genomsnitt för länet är baserat på tvåårs-medelvärden medan genomsnitt för riket är baserat på ett års medelvärde. ** Grupper av län enligt CANs uppdelning. Jämtland ingår i Norra Sverige tillsammans med Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Resultat från kartläggningen i Jämtlands län Del I. Förutsättningar Organisation Organisationsmodellerna för ungdomsmottagningarnas verksamhet skiljer sig åt mellan länen. Ett flertal län har en centraliserad modell där samordning av ungdomsmottagningarna sker på länsnivå, och arbetet på de olika enheterna är likartat. Dessa län har ibland även ambulerande personal som arbetar på flera olika mottagningar. I andra län arbetar mottagningarna mer självständigt. I Jämtlands län finns två ungdomsmottagningar; Östersund och HUM i Sveg. Under 2016 ska det även startas en mottagning i Strömsund, som blir en filial till mottagningen i Östersund, och med bemanning en dag i veckan. Den nya mottagningen finansieras av regeringens satsning på ungdomsmottagningar inom ramen för Socialdepartementets och SKLs överenskommelse om Stöd till riktade 12 insatser inom området psykisk hälsa 20169. Organisationen för Jämtlands ungdomsmottagningar är centraliserad med en gemensam chef på Region Jämtland Härjedalen, ett gemensamt tidsbokningssystem och gemensam budget. Anledningen till detta är att man vill säkra personalens kompetens och kvalitén på servicen som UM erbjuder. En centraliserad organisation gör även att filialerna inte behöver lägga tid på administration, och kan därmed fokusera arbetstiden på att möta ungdomar. Allt arbete sker i samarbete med kommunerna. Huvudman för mottagningarna Ungdomsmottagningarnas huvudmannaskap och organisation ser idag olika ut i olika län. Vissa mottagningar har enbart kommunen som huvudman, andra har enbart landstinget/regionen, och ytterligare andra har delat huvudmannaskap. På vissa ställen finns även en fjärde variant där en privat aktör, exempelvis en vårdcentral, är huvudman. I Jämtland har Region Jämtland Härjedalen ansvaret för ungdomsmottagningen i Östersund, och i Sveg delar regionen och kommunen på huvudmannaskapet. Tabell 4. Lista över mottagningar och huvudmannaskap. UM Regionen Östersund Sveg Kommunen Region och kommun Privat aktör x x Styrande lagstiftning Ungdomsmottagningarna har ett flertal lagstiftningar att förhålla sig till, och i dagsläget är det huvudmannens ansvar att klargöra vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Socialstyrelsen diskuterar i en rapport från 201510 kring gränsdragningen mellan kommunens och landstingets ansvar, och menar att vård och behandling av barn och unga är ett kommunalt ansvar. Hälso- och sjukvård är dock sjukvårdshuvudmannens ansvar. Tabell 5 nedan visar att kuratorerna på ungdomsmottagningarna i Jämtland arbetar efter såväl hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som efter Socialtjänstlagen (SoL) i det psykosociala arbetet, och att arbetet dokumenteras genom journalanteckningar. 9 Socialdepartementet och SKL, 2016. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/ 10 Socialstyrelsen 2015. Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 13 Tabell 5. Dokumentation och lagstiftning för kuratorer UM Östersund Sveg Både enligt HSL och SoL x x Kuratorer journalantecknar x x Arbetar enligt HSL Arbetar SoL Kuratorer för ant. som inte journalförs Kuratorer antecknar inte Samverkan mellan kommun och landsting Samverkan mellan kommun och landsting, och ansvaret vad det gäller resurser för exempelvis lokaler, personal och insatser i verksamheten ser olika ut i olika län. Oftast delas resurserna mellan de olika huvudmännen, men modellerna skiljer sig åt – många gånger beroende på vad som är praktiskt möjligt i länet eller den enskilda kommunen. I de fall landstinget är ensam huvudman kan kommunen bidra med kuratorsresurs, eller till exempel stå för lokalkostnad. I de fall kommunen är huvudman står landstinget på motsvarande sätt ofta för barnmorska och läkare. På samma vis sker samverkan inom mottagningen mellan de olika yrkesgrupperna, där kurator utifrån sitt uppdrag står för stödsamtal och slussar vidare när en ungdom behöver mer stöd eller behandling, och läkare eller psykolog står för eventuell medicinsk behandling vid mer allvarlig psykisk ohälsa. I Jämtland saknas idag ett länsgemensamt avtal/överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner vad det gäller hur samverkan ska ske och hur ansvarsfördelningen ska se ut. I det praktiska arbetet finns samarbete med vissa verksamheter inom både regionen och kommunerna, men även för HUM i Sveg där kommunen har en del av huvudmannaskapet sker samverkan mer utifrån praxis. Utan skriftliga avtal som beskriver hur samverkan ska se ut ställs högre krav på enskilda personer för att samverkan ska fungera. 14 Tabell 6. Skriftliga avtal mellan respektive kommun och landsting i länet. Län Finns ett ramavtal? Jämtland Nej Kommun Finns avtal? Östersund Nej Sveg Nej Senast uppdaterad? Senast uppdaterad Uppdrag och riktlinjer Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting, och uppdraget och innehållet i verksamheten kan därför skilja sig åt. Det finns ingen övergripande organisations- eller ledningsstruktur på nationell nivå för ungdomsmottagningarna och nationella rekommendationer och kvalitetsindikatorer saknas. Det kan finnas lokala riktlinjer för verksamheten men mottagningar kan också sakna formellt uppdrag från huvudmannen11. Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) har tagit fram riktlinjer som är relativt väl spridda och som används av mottagningar som guide för hur man ska arbeta12. Likaväl som en överenskommelse kring samverkan saknas, så saknas även en skriven uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna i Jämtland. Det betyder att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur man möter och arbetar med psykisk hälsa hos unga. Verksamheten utgår i första hand ifrån FSUMs riktlinjer, vilka är relativt generella. Tabell 7 nedan visar ungdomsmottagningarnas enkätsvar gällande uppdrag om främjande/förebyggande insatser samt stödjande/behandlande insatser vid psykisk ohälsa. Tabell 7. Uppdrag och riktlinjer när det gäller arbetet med psykisk hälsa Främjande/förebyggande arbete Stödjande/behandlande arbete UM Har uppdrag Riktlinjer finns Har uppdrag Riktlinjer finns Östersund Ja Nej Ja Nej Sveg Ja Nej Ja Nej 11 Socialstyrelsen 2009. Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering. 12 FSUM 2015. Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar. 15 Resurser Vad det gäller de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningar finns inga grundprinciper nationellt. FSUM skriver i sina riktlinjer att ”erfarenheten visar att ungdomsmottagningar som fungerar väl, har minst en heltidsanställd barnmorska och en heltidsanställd kurator/psykolog samt tio timmar läkare/vecka för ett befolkningsunderlag på 3 500 ungdomar – vilket ska betraktas som en lägstanivå”. I vissa län finns länsövergripande avtal eller överenskommelser om hur finansieringen ska fördelas mellan huvudmännen, medan man i andra län beslutar om budget hos respektive huvudman. I många fall saknas en behovsanalys av behoven hos målgruppen. I vissa fall är ungdomsmottagningens budget en del av en annan verksamhets budget, och skiljs inte ut i redovisningen vid årets slut. Detta kan göra det svårt att bedöma kostnaderna för ungdomsmottagningarnas verksamhet som helhet. I Jämtland har budgeten varit stabil i förhållande till de personalförändringar som gjorts under åren, och beslut om att tillskjuta resurser för personal fattas på både politisk nivå och tjänstemannanivå. I perioder med hårt tryck och långa köer till UM lyfter enhetschefen frågan till verksamhetschefer och politik så att resurser finns på plats innan nyanställning görs. Varje höjning av budgeten har föregåtts av ett analysunderlag från ansvarig tjänsteperson, och inför varje nytt budgetår samråder man med ekonomerna kring behov och resurser. Regelbundna mätningar genomförs även för att se hur stor andel av ungdomarna i respektive kommun besökt en UM (så kallad ”träffsäkerhet”). För HUM i Sveg står Härjedalens kommun för kostnader för lokal samt för kurator, resterande kostnader står regionen för. Samtliga kommuner utom Härjedalen bidrar även med resurser för att finansiera kuratorstjänsten i Östersund. Tabell 8. Medel avsatta för ungdomsmottagningarna i länet i SEK (2015). Ungdomsmottagningar i länet Samtliga mottagningar i länet Medel avsatta för ungdomsmottagningen (2015) Fördelning av avsatta medel mellan kommun och landsting Kommun Region Totalt Kommun (%) Region (%) Står för 1 + 20 % av en kuratorstjänst, ca 600 000 kr Ca 6 096 470 kr 6 696 470 kr Ca 9 % (beräknat på schablonkost nad för kuratorer per år) Ca 91 % 16 Personal på ungdomsmottagningarna Det finns inga nationella bestämmelser eller vägledande dokument för vem som ska arbeta på en ungdomsmottagning. Många kommuner och landsting har som ambition om att följa FSUMS rekommendationer att det ska personalen på en ungdomsmottagning bör bestå av barnmorska, kurator och/eller psykolog samt läkare. Det är vanligare att man har en kurator än en psykolog anställd. En del mottagningar har även tillgång till andra professioner så som till exempel sjuksköterska, undersköterska och dietist. Den medicinska och den psykosociala personalen på en ungdomsmottagning är tänkt att komplettera varandra för att tillgodose ungdomars och unga vuxnas behov. Barnmorskans arbetsuppgifter är relativt tydliga och skiljer sig inte markant åt mellan olika mottagningar medan den psykosociala personalens arbetsuppgifter kan varierar beroende på förutsättningar och kompetens hos de anställda. Anställning De olika yrkesgrupperna på ungdomsmottagningarna har ibland olika arbetsgivare. En vanlig uppdelning är att landstinget är arbetsgivare för den mediciniska personalen och kommunen för den psykosociala personalen, även om detta inte stämmer för alla. På vissa ställen, kanske särskilt på mindre orter, kan det också vara så att personalen är anställd i en annan verksamhet, exempelvis en vårdcentral, och ”lånas ut” till ungdomsmottagningen på vissa dagar/tider. Ytterligare en variant är att tjänsterna delas mellan ungdomsmottagningen och annan verksamhet. Dessa olika modeller utgår oftast ifrån vad som är praktiskt möjligt lokalt, och hur samverkan ser ut mellan huvudmännen. I Jämtland är majoriteten av personalen anställd av Region Jämtland Härjedalen, med undantag för kuratorn på HUMs ungdomsmottagning i Sveg som är anställd av Härjedalens kommun. Tabell 9. Var personalen på ungdomsmottagningarna är anställda. Anställning för olika yrkeskategorier UM Barnmorska Kurator Läkare Psykolog Östersund Region Region Region Region Sveg Region Kommun Region - Personaltäthet Personalsammansättningen är en viktig komponent för definitionen av en ungdomsmottagning. FSUM skriver i sin handbok att UM ska bestå av barnmorska, kurator och/eller psykolog samt läkare, men att man även kan ha tillgång till andra 17 personalkategorier som sjuksköterska/undersköterska beroende på lokala förutsättningar. Det är även viktigt att personalen är tillgänglig på ett sådant sätt att ungdomarnas behov kan tillgodoses, det vill säga att omfattningen av tjänster på UM motsvarar det behov som finns av stöd i relation till storleken på ungdomsgruppen i kommunen. I tabell 10 finns en översikt över hur personaltätheten ser ut på Jämtlands läns mottagningar. Tabell 10. Antal tjänster och personer fördelat på yrkeskategori och mottagning, 2015. Ungdoms mottagnin g Barnmorska Kurator Läkare Psykolog Annat Antal tjänster Antal personer Antal tjänster Antal personer Antal tjänster Antal personer Antal tjänster Antal personer Antal tjänster Antal personer Östersund 4 4 2 2 0,2 1 0,4 1 1 1 Sveg 0,2 1 0,2 1 0,1 1 Kuratorn på en ungdomsmottagning är den som oftast arbetar med psykisk hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer när det gäller hur tillgången till tider hos kurator ska se ut. Många kommuner har som ambition att följa FSUMs rekommendationer om att det ska finnas en kuratorstjänst per 3500 unga i målgruppen, men i praktiken skiljer sig detta mellan mottagningar. Tabell 11 visar på antalet folkbokförda unga per kuratorstjänst på mottagningarna i Jämtlands län. Siffrorna är ungefärliga då ungdomar utan permanent uppehållstillstånd ej finns folkbokförda, samt då många unga studerar på Mittuniversitetet som fortfarande är skrivna på sin hemort. Även det stora antalet säsongsarbetande ungdomar i Åre påverkar besöksstatistiken, och att det endast finns två mottagningar i länet påverkar också hur ungdomar väljer att besöka UM. Tabell 11. Antal unga i målgruppen och kuratorstjänster per mottagning. UM Antal kurator - Antal unga i Antal unga per tjänster målgruppen* heltidstjänst kurator Östersund 2 6886 3443 Sveg 0,2 1113 5565 *beräknat på folkbokförda ungdomar 13-22 år i respektive kommun. 18 Kompetens De vanligaste kompetenserna som finns på ungdomsmottagningarna är andrologisk och gynekologisk kompetens, sexuell upplysning och rådgivning samt psykosocial kompetens kopplat till frågor som rör ungdomstiden, exempelvis pubertet, lust, självkänsla, alkohol och droger. Ungdomsmottagningens styrka är att man arbetar tvärprofessionellt, och de medicinska och psykosociala kompetenserna ska komplettera varandra. Kurator Att vara kurator är ingen skyddad yrkestitel och olika professioner kan vara anställd som kurator på en ungdomsmottagning. Det vanligaste är att kuratorerna har en grundutbildning som socionom men även beteendevetare, sjuksköterska eller undersköterska kan förekomma. En del kuratorer som arbetar på ungdomsmottagningar har vidareutbildningar som bidrar till ökad kompetens när det gäller arbetet med psykisk hälsa. Tabell 12 nedan visar en översikt över kuratorerna i Jämtlands läns grund- och vidareutbildning inom det psykosociala området. Tabell 12. Grund- och vidareutbildning för kuratorer UM Kurator 1 Bas Kurator 2 Bas Östersund Socionom Socionom Sveg Socionom Kurator 3 Bas Vidareutbildning inom det psykosociala området hos en eller flera av mottagningens kuratorer Basutbildning i motiverande samtal (MI), KBT, DISA. Basutbildning i motiverande samtal (MI). Barnmorska Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagningar är specialistsjuksköterskor med förskrivningsrätt. Det förekommer även att barnmorskorna har vidareutbildning som bidrar till en ökad kompetens att arbeta med psykisk hälsa. I tabell 13 finns en översikt över barnmorskornas vidareutbildningar som är relevanta för arbetet med psykisk hälsa. Tabell 13. Vidareutbildning relevant för arbete med psykisk hälsa hos barnmorskor UM Vidareutbildning inom det psykosociala området hos en eller flera av mottagningens barnmorskor Östersund Basutbildning i motiverande samtal (MI). Sveg Basutbildning i motiverande samtal (MI), sexologi. 19 Avgifter, lokaler och öppettider Ungdomsmottagningen ska vara en verksamhet som är lättillgänglig för ungdomar och unga vuxna. Det betyder att verksamheten ska utformas på ett sätt att det ska vara enkelt att besöka och så att målgruppen ska känna sig trygg och välkommen. Avgifter Unga är ofta en grupp med begränsade resurser och eventuella avgifter kan ha betydelse för hur unga uppsöker vård och stöd. I Jämtlands län anger samtliga mottagningar att man inte har några avgiftsbelagda besök, men en avgift på 300 kr tas ut om man har ett bokat besök och sedan uteblir. Detta är ett regionbeslut och gäller alla verksamheter inom regionen. För att slippa avgiften måste den bokade tiden avbokas senast kl 12.00 dagen innan, och om detta inte sker skickas en faktura. Om ungdomen är under 18 år skickas fakturan till vårdnadshavare, vilket kan bli problematiskt för ungdomen i de fall de har sökt hjälp utan vårdnadshavarens vetskap. UM har därför författat en skrivelse till politiskt ansvariga om att UM bör bli undantagna från avgiften, i alla fall för de personer som är under 18 år. Geografisk placering Att ungdomsmottagningen finns geografiskt nära kan ha stor betydelse för möjligheten att ta sig dit som ungdom. När man är ung har man inte alltid tillgång till bil eller ekonomiska möjligheter att åka kollektivt till närmsta större ort, vilket kan göra att en ung person struntar i att uppsöka ungdomsmottagningen trots att behovet är stort. I vissa län förs diskussioner om att centralisera ungdomsmottagningarna till de större orterna för att kunna bibehålla god fackkompetens, medan andra menar att detta kan medföra att de ungdomar som har störst behov inte längre har tillgång till den hjälp de behöver. Samtidigt är de geografiska avstånden redan stora för ungdomar som bor i glesbygdslän. I Jämtlands län saknar fem kommuner egna ungdomsmottagningar (Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Åre). En filial till Östersunds mottagning startade i Strömsunds kommun den 20 september 2016, som kommer att vara bemannad en dag i veckan. I övrigt får länets ungdomar i dagsläget nyttja de mottagningar som finns i Östersund eller Sveg. 20 Tabell 14. Antal mottagningar i länets/regionens kommuner. Kommuner i länet/regionen Antal mottagningar i kommunen Berg 0 Bräcke 0 Härjedalen 1 Krokom 0 Ragunda 0 Strömsund 0 Åre 0 Östersund 1 Öppettider Öppettiderna på ungdomsmottagningarna kan variera stort såväl mellan länen som inom länen. En del mottagningar har öppet alla dagar i veckan medan en del endast har öppet ett par timmar i veckan. Det är vanligt att mottagningar erbjuder öppettider både för bokade besök och tider för drop-in. En del mottagningar har särskilda satsningar för att öka tillgängligheten genom exempelvis kvälls- eller helgöppet eller särskilda öppettider för olika grupper av besökare som annars inte skulle komma till mottagningen. I tabell 15 nedan visas en översikt över hur mottagningarna i Jämtland har öppet. Tabell 15. Öppettider för ungdomsmottagningar. UM Antal öppna Antal dagar Antal Antal timmar/vecka öppet/vecka dagar/vecka dagar/vecka med drop-in med kvällsöppet 1 Östersund 39 5 5 Sveg 8 1 1 Lokaler De flesta landsting och kommuner strävar efter att skapa lokaler som är lätta att komma till och som gör att unga känner sig trygga och välkomna. Det betyder ofta att man försöker lägga verksamheten i lokaler som är centralt placerade och anpassade särskild för unga. En del mottagningar är helt fristående från andra verksamheter 21 medan andra är samlokaliserade med särskilda lösningar för att anpassas till målgruppen, till exempel ett separat väntrum. I Östersund har ungdomsmottagningen fristående lokaler, medan i Sveg finns den i Folkets Hus tillsammans med en rad andra verksamheter såsom fritidsgård och restaurang. Tabell 16. Ungdomsmottagningar med fristående, samlokaliserade eller delade lokaler. UM Fristående lokaler Samlokaliserad eller delar lokaler med annan verksamhet Östersund x Sveg x Del II. Nulägesbeskrivning med fokus på det psykosociala arbetet Vem och hur många besöker mottagningen Det finns i dag ingen samlad bild över hur många unga som besöker ungdomsmottagningar i syfte att få hjälp med psykosociala besvär. Besöken hos barnmorska dokumenteras enligt hälso- och sjukvårdslagen, men när det gäller de psykosociala insatserna finns inte samma tydlighet. Oftast är det en kurator som ansvarar för de psykosociala insatserna och olika rutiner för dokumentation finns på olika mottagningar runt om i landet. En del kuratorer dokumenterar besök på ett systematiskt sätt i någon form av digitalt verktyg men det är fortfarande vanligt att de siffror som finns bygger på så kallad ”pinnstatistik”. Det medför att den statistik som finns när det gäller besök för psykosociala insatser kan vara bristfällig och det är ofta svårt att avgöra dess tillförlitlighet. Detta gäller dock inte för Jämtland, där både barnmorska och kurator för statistik över besöken. Antal besök Tabell 17 visar det totala antalet besök på ungdomsmottagningarna i Jämtland under 2015. Siffrorna visar att ungdomsmottagningarna främst når tjejer, och att killarna i lägre utsträckning använder sig av ungdomsmottagningens tjänster. 22 Tabell 17. Antal besök per mottagning år 2015 Ungdomsmottagning Antal besök Killar Tjejer Totalt Östersund 822 5793 6615 Sveg 20 260 280 Antal individer som besöker mottagningen Då ungdomsmottagningarna är en avgiftsfri service som arbetar på ungdomars uppdrag finns ingen gräns för hur många gånger en ungdom får komma på besök. En del individer besöker mottagningen vid upprepade tillfällen, medan andra endast kommer på enstaka besök. Vissa mottagningar dokumenterar även antalet individer som besöker mottagningen, och vem man då besökte. Detta ger en bild av vilka typer av frågor och vilken typ av problematik som är vanligast att uppsöka en mottagning för. Tabell 18 visar hur många individer som besökt respektive yrkeskategori på UM i Jämtland under 2015. Tabell 18. Antal individer som besökt UM 2015 uppdelat på yrkeskategori. Ungdomsmottagning Antal individer (2015) Kurator Barnmorska Psykolog Läkare Östersund 248 3075 97 248 Sveg 1 170 22 I de fall mottagningarna för statistik över såväl antal besök som antal individer kan man få en ungefärlig uppfattning om hur stor andel av målgruppen man når i det aktuella länet. I Jämtland kan man dessutom se vilken kommun ungdomarna som besökt ungdomsmottagningarna kommer ifrån, vilket ger en bra bild över hur stor andel av ungdomarna i länet man når. En översikt finns i tabell 19 på nästa sida. 23 Tabell 19. Andel unga som besökt en UM under 2015. Kommun Antal 13-22 år Antal unga som gjort Procent av antal unga i folkbokförda journalförda besök på målgruppen UM i länet Östersund 6630 2086 31,5 Krokom 1609 344 21,4 Åre 1206 87 7,2 Strömsund 1181 68 5,7 Härjedalen 1085 246 22,7 Bräcke 775 137 17,7 Berg 705 121 17,2 Ragunda 537 79 14,7 Totalt 13731 3168 23,1 Från övriga län 182 Det främjande och förebyggande arbetet Ungdomsmottagningarna har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag som inkluderar att arbeta med psykisk hälsa. Många unga besöker, eller på annat sätt kommer i kontakt med ungdomsmottagningen och det finns därför goda möjligheter för mottagningarna att nå många med främjande insatser. Det saknas dock nationell vägledning kring vad det innebär att arbeta främjande och förebyggande, och olika mottagningar tolkar uppdraget olika. Exempel på gruppinriktat främjande och förebyggande arbete som kommit upp i kartläggningen är stresshanteringsgrupper, sömnskola och kondomsamtal som ger ungdomarna verktyg för att själva hantera de utmaningar som ungdomstiden innebär. Det främjande och förebyggande arbetet som riktar sig till enskilda beskrivs ofta som att fungera som stöd eller ’bollplank’ i en utvecklingsfas där många behöver en trygg vuxen att tala med. Enligt den breda definitionen är det vanligt att även besöken hos barnmorskan betraktas som en potentiellt främjande/förebyggande insats som har betydelse för den psykiska hälsan hos besökaren. Tabell 20 nedan visar en översikt över de främjande och förebyggande aktiviteter som ungdomsmottagningarna i Jämtland har angett att de utför, samt vilka målgrupper man vänder sig till och vilka yrkeskategorier på UM som genomför aktiviteten. 24 Tabell 20. Främjande/förebyggande aktiviteter för respektive UM fördelat på målgrupp och utförare UM Aktivitet Målgrupp Utförare Östersund Studiebesök på UM Åk 9, migranter, Kurator, barnmorska särskola DISA Ungdomarna söker Kurator och socionom själva på Navigatorcentrum, socialtjänst Klassbesök gy. med Gymn., särskola, tema migranter, åk 9 Gruppinformation vid Vuxna som arbetar förfrågan med ungdomar, Kurator, barnmorska Kurator, barnmorska Navigatorcentrums ungdomar (ungdomar i riskzon) Sveg Studiebesök på UM Åk 9, migrantgrupper Kurator, barnmorska bjuds in via skolan Skolbesök på begäran Ungdomar Kurator, barnmorska Arbete med riskgrupper Hur unga mår påverkas av vad som ofta kallas för risk- och skyddsfaktorer. En riskfaktor kan vara en faktor i den omgivning eller situation som den unga befinner sig i eller något hos den unga själv som gör denna mer utsatt för risken att utveckla psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om unga som lever med föräldrar som lider har missbruk eller psykisk hälsa, om unga som har svårt att klara av skolan, unga med funktionsnedsättningar eller unga som har varit med om en traumatisk händelse. Vissa ungdomsmottagningar arbetar med särskilda satsningar på specifika riskgrupper. Det kan till exempel handla om grupper som riktar sig till unga som identifierar sig som HBTQ eller till unga som har bevittnat eller varit utsatta för våld. Tabell 21 på nästa sida visar en översikt över de aktiviteter ungdomsmottagningarna i Jämtland angett att de utför som riktar sig till särskilda riskgrupper. 25 Tabell 21. Aktiviteter som riktar sig till riskgrupper UM Aktivitet Målgrupp Utförare Östersund DISA Ungdomar (söker Kurator, barnmorska själva). Gruppträffar Särskola, migranter, Kurator, barnmorska Navigatorcentrums ungdomar. Övriga grupper på begäran. Föräldragrupper/möten Föräldrar Kurator, barnmorska Ungdomar som inte Kurator, barnmorska (enstaka tillfällen) Sveg Migrantgrupper har svenska som modersmål, asylsökande som börjat på skolan. Uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa Många unga besöker ungdomsmottagningar vilket gör att det finns goda möjligheter för de som arbetar på mottagningarna att upptäcka och uppmärksamma om unga inte måra bra. En del mottagningar har rutiner för hur man kan arbeta med att upptäcka psykisk ohälsa hos besökarna, så som till exempel rutinmässiga frågor som barnmorskan ställer till alla som kommer på besök. Andra mottagningar arbetar med att fånga upp eventuell psykisk ohälsa genom samtal med den unga. Tabell 22 på nästa sida visar vilka icke-strukturerade och strukturerade formulär och checklistor mottagningarna i Jämtland anger att de använder för att uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa hos unga. 26 Tabell 22. Användning av icke-strukturerade/strukturerade formulär/checklistor fördelat på yrkeskategori och UM UM Kurator Ickestrukturera de Psykolog Strukturerade formulär/check-listor Östersund MADRS, Audit, Dudit, suicidstegen, checklista vid bedömningssamtal. Sveg Checklista bedömningssamtal, suicidstege, Audit, Dudit. Ickestrukturerade BM Strukturerade formulär/check-listor Ickestrukture rade MADRS, Audit, Dudit, suicidstegen, checklista vid bedömningssamtal samt ORS/SRS. Stödjande och behandlande insatser Det finns stor variation mellan olika mottagningar i hur man arbetar med stödjande och behandlande insatser vid psykisk ohälsa. Ofta finns en otydlighet kring vilket uppdrag mottagningen har att stödja och behandla vid indikerad ohälsa och det finns också stor variation i kompetens hos personalen att erbjuda insatser. På vissa mottagningar finns psykologer och/eller kuratorer med utbildning i psykoterapi och har därför möjlighet att erbjuda stödjande och behandlande insatser på ett strukturerat sätt. Detta är dock inte självklart på alla mottagningar. På kommande sidor följer två tabeller över vilka symptom eller problem som unga kan få hjälp med vid indikerad psykisk ohälsa, när de vänder sig till de olika mottagningarna i länet (tabell 23), och vilka typer av insatser som då erbjuds (tabell 24). Tabellerna baseras på de inrapporterade enkätsvaren. Strukturerade formulär/chec k-listor Suicidstegen. 27 Tabell 23. Vilka problem/symptom kan man få hjälp med på UM? Sveg Vanliga problem/symptom Östersund Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stöd vid symptom/problem Oro/nedstämdhet x x Ångest/rädsla x x Stress x x Sömn x x Svårt att koncentrera sig x x Ilska/aggression x x Problem i skolan x x Om man skadar sig själv x x Om man har problem med mat x x Om man har problem med x x Problem hemma x x Annat x* x** relationen till förälder/närstående Missbruk *Självbild, självkänsla, vulvasmärta **självkänsla 28 Tabell 24. Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stödjande/ behandlande insatser enligt manual- respektive icke-manual baserad metod. Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stödjande/ behandlande insatser UM Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar Sveg Stödjande/ behandlande insatser Östersund enligt manual- respektive icke-manual baserad metod x x x x sig till barn/ungdom Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar sig till förälder Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar sig till familj Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som riktar sig till barn/ungdom Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som riktar sig till förälder Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som riktar sig till familj Systematisk psykologisk behandling, KBT x Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Gruppverksamhet för barn/ungdom x Gruppverksamhet för föräldrar Uppföljning av insatser Uppföljning av hur de insatser man erbjudit har fungerat är viktigt för att kunna säga huruvida insatsen varit verksam eller inte. Detta kan göras på olika sätt. Tabellerna 25 och 26 på nästa sida visar att ungdomsmottagningarna i Jämtland följer upp de främjande/förebyggande insatserna regelbundet. Östersunds UM följer även upp vissa av de stödjande/behandlande insatserna. 29 Tabell 25. Uppföljning av främjande/ förebyggande insatser fördelat på UM UM Följer upp främjande/föreby ggande insatser? Hur? Östersund Ja Tidigare användes enkät till åk 9. Nu fångas skolgrupper upp mer spontant via lärare. Enkät gjordes 2015 för migrantgrupper. Vissa särskilda grupper kan få frågor vid olika tillfällen. Sveg Ja Grupperna och lärare frågas efteråt. Inga enkäter har använts. Tabell 26. Uppföljning av stödjande behandlande insatser fördelat på UM UM Östersund Följer upp stödjande/behand lande insatser? Ja Sveg Nej Hur? DISA-grupper: Uppföljande träff efter ett halvår, mäter förändring från start Vulvasmärta: UM ringer upp den sökande och ber dem svara på enkätfrågor. Förutom dessa uppföljningar görs ingen regelbunden uppföljning av unga som besökt kurator eller psykolog i syfte att bedöma om den unge mår bättre efter avslutad insats. Del III. Samverkan med andra verksamheter Då ungdomar och unga vuxna är en särskilt drabbad grupp vad det gäller psykisk ohälsa behöver kommuner och landsting tillsammans med staten hitta modeller för att kunna erbjuda tidiga insatser som riktas till den här gruppen. Då ungdomsmottagningen ska utgöra en del av det stödjande samhället, innebär detta även att de behöver knyta kontakter med andra verksamheter på lokal nivå. I denna kartläggning ser man att UM i de flesta kommuner är en del av ett nätverk av aktörer som alla arbetar för ungdomars bästa. Många mottagningar samarbetar i det främjande och förebyggande arbetet med exempelvis skolan, elevhälsa, fritidsgårdar och ideella föreningar, och i det stödjande/behandlande arbetet med aktörer som barn- och 30 ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänst, vårdcentral, vuxenpsykiatrin och kvinnoklinik. Genom att personalen samverkar med andra instanser i samhället kan den unge få adekvat och anpassad hjälp. Tabell 27 visar att det finns ett antal andra verksamheter i ungdomsmottagningarnas upptagningsområde som arbetar med psykisk hälsa för samma målgrupp, samt vilka dessa är. Tabell 27. Finns det andra aktörer som arbetar med samma målgrupp? UM Nej Ja Om ja, vilka? Östersund x BUP (-18 år), UPM (16-25 år), psykosociala team vid hälsocentraler (från 18 år), vuxenpsykiatri med ätstörning, ångest, könsdysfori mm (från 18 år), Kvinnohälsan, Beroendeenheter både inom regionen och i kommuner, socialtjänst, elevhälsa och Navigatorcentrum. Sveg x Socialtjänst, psykosociala team på hälsocentralen, BUP kommer till kommunen 1g/månad, elevhälsor. Man har även tillgång till de verksamheter som finns i Östersund. Tabell 28 visar hur eventuell remittering till ungdomsmottagningarna i Jämtland går till. UM tar ej emot remisser från andra verksamheter, men kan remittera ungdomar till andra verksamheter i de fall de behöver mer stöd än vad UM kan erbjuda. Tabell 28. Remittering mellan UM och andra verksamheter Kan andra verksamheter skicka remiss till UM? Nej Ja Östersund x x Sveg x x UM Ja Kan UM skicka remiss till andra verksamheter? Nej Tabell 29 på nästa sida visar hur samverkan mellan de olika aktörerna ser ut i det främjande/förebyggande arbetet samt i det stödjande/behandlande arbetet i Jämtland. Då varje kommun, varje socialtjänst, varje skola etc har sitt eget sätt att arbeta med psykisk hälsa för unga, upplever ungdomsmottagningen att samverkan ofta är 31 sporadisk/oregelbunden, och man skulle gärna se skrivna rutiner för hur samverkan bör se ut med de olika aktörerna. Tabell 29. Samverkansarbete med andra aktörer. UM Östersund Samverkan i det främjande/förebyggande arbetet Samverkan i det stödjande/behandlande arbetet Aktörer Typ av samverkan Aktörer Typ av samverkan Elevhälsor Livskunskap, normkritik, genus, psykisk och fysisk hälsa, sexualitet och rättigheter. De har deltagit i informationsträffar, festivaler etc. De har granskat väntrum, utbildat UMs personal, anordnat cafékvällar som UM kan medverka på. Navigatorcentrum (arbetsmarknadsinsats för ungdomar utan jobb och som hoppar av skolan, kommun). DISA-grupper. UM bidrar med en kursledare, de med en. Deltar även ibland i deras andra ungdomsgrupper. BUP har haft personal som varit stationerad på UM, men dessa har dragits in nu. Skolor, lärare RFSL BUP/UPM Hälsocentralernas psykosociala team Gemensamma träffar kuratorer och psykologer. Kartläggning nu om vem gör vad. Socialtjänsten DISA-grupper. Tidigare en socionom på UM 4h/v. Rutiner kring orosanmälan. De fungerar även som bollplank. Centrum mot våld Samverkan kring våld i nära relationer. UM kan hänvisar de som slår dit. Beroendeenhet, Vuxenpsykiatrin 32 UM Sveg Samverkan i det främjande/förebyggande arbetet Samverkan i det stödjande/behandlande arbetet Aktörer Typ av samverkan Aktörer Typ av samverkan Elevhälsor Livskunskap, normkritik, genus, psykisk och fysisk hälsa, sexualitet och rättigheter. Hälsocentralen, BUP/UPM, Socialtjänst. Samverkan kring individen. Självskada, ätstörning. Lärare Östersunds UM Hälsocentraler Aktörer i Östersund, se ovan. Länsspecifika reflektioner och iakttagelser För Jämtlands län är det en utmaning geografiskt och befolkningsmässigt att skapa jämlik tillgång till ungdomsmottagningarnas service. En ny mottagning har under september startats i Strömsund vilket är ett steg i rätt riktning, och politiken har en stark vilja att bygga ut verksamheten, men fortfarande krävs mer för att samtliga ungdomar i Jämtland ska ha tillgång till en UM. Länets geografiska läge, och centreringen av kunskapsutveckling till storstadsområdena gör att det är svårt att fortbilda personal. Längre utbildningar såsom andrologi och sexologi går ofta en dag eller kväll i veckan under lång tid, vilket gör att det blir dyrt och omständligt för ungdomsmottagningen att skicka personal på dessa. Man har vid olika tillfällen kontaktat utbildningsansvariga för att diskutera lösningar såsom att komprimera utbildningarna, men detta har inte gått att lösa. I Jämtland fungerar idag Barn- och ungdomspsykiatrin som första linjen, vilket gör att de både ska fungera som en första anhalt för ungdomar med lätta till medelsvåra problem, samt som specialister. Detta kan påverka tillgängligheten negativt och bör diskuteras. Ungdomsmottagningen har idag inget uttalat uppdrag som första linjen, men skulle kunna stärka upp denna nivå, men en resursförstärkning är i sådant fall nödvändig.