Beskrivning av nuläget i Jämtlands län

1
Arbete med psykisk hälsa på
ungdomsmottagningar
i Jämtlands län
Sammanställning av det arbete som genomförs och vilka
förutsättningar som påverkar arbetet
2
Innehåll
Inledning ........................................................................................................................ 3
Kartläggningens syfte .................................................................................................... 4
Rapportens tre delar ....................................................................................................... 4
Del I: Förutsättningar ................................................................................................. 4
Del II: Nulägesbeskrivning av arbetet med psykisk hälsa ......................................... 5
Del III: Samverkan med andra verksamheter ............................................................ 5
Metod ............................................................................................................................. 6
Beskrivning av nuläget i Jämtlands län ......................................................................... 6
Historik för länets ungdomsmottagningar ................................................................. 7
Strategier för ungas hälsa ........................................................................................... 8
Nuläge för ungas psykiska hälsa ................................................................................ 8
Resultat från kartläggningen i Jämtlands län ............................................................... 11
Del I. Förutsättningar ............................................................................................... 11
Organisation ......................................................................................................... 11
Uppdrag och riktlinjer .......................................................................................... 14
Resurser ............................................................................................................... 15
Personal på ungdomsmottagningarna .................................................................. 16
Avgifter, lokaler och öppettider ........................................................................... 19
Del II. Nulägesbeskrivning med fokus på det psykosociala arbetet ........................ 21
Vem och hur många besöker mottagningen ........................................................ 21
Det främjande och förebyggande arbetet ............................................................. 23
Arbete med riskgrupper ....................................................................................... 24
Uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa ...................................................... 25
Stödjande och behandlande insatser .................................................................... 26
Uppföljning av insatser ........................................................................................ 28
Del III. Samverkan med andra verksamheter .......................................................... 29
Länsspecifika reflektioner och iakttagelser ................................................................. 32
3
Inledning
Psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna är en av våra viktigaste utmaningar. Det
stora antalet unga som drabbas, och de allvarliga följder som psykisk ohälsa kan få för
enskilda individer och samhället i stort, gör det angeläget att hitta effektiva sätt att
främja och förebygga psykisk ohälsa samt att erbjuda stöd till de barn och unga som
drabbas. Ungdomsmottagningen har en viktig roll att fylla i det arbetet.
För många unga är ungdomsmottagningen en naturlig verksamhet att söka sig till när
man behöver hjälp och stöd. Ungdomsmottagningen är ofta lättillgänglig och har en
profil som gör att många unga känner sig välkomna och trygga. Det innebär stora
möjligheter till att arbeta med att förebygga psykisk ohälsa och att kunna erbjuda
tidiga insatser vid psykisk ohälsa.
Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta
arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande
arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver
också ofta ett utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på
skolor och fritidsgårdar. Efter som ungdomsmottagningar är en frivillig
verksamhetsform, det vill säga kommuner och landsting beslutar själva om huruvida
det ska finnas en ungdomsmottagning i deras ansvarsområde, finns stora skillnader i
hur ungdomsmottagningarna är organiserade, hur tillgängliga de är och vilka insatser
som de kan erbjuda. I dagsläget saknas nationell statistik eller annan information som
kan användas för att få en överblick.
Under år 2016 genomför projektet Uppdrag Psykisk Hälsa1 en kartläggning av
samtliga Sveriges ungdomsmottagningar. Kartläggningens genomförs för att få en
bättre beskrivning av det arbete med psykisk hälsa som idag genomförs på
ungdomsmottagningar och vilka förutsättningar som påverkar det arbetet. Den
information som samlas in sammanställs dels för varje län/region och dels för hela
landet. I den här rapporten finns en sammanställning över det arbetet som bedrivs på
ungdomsmottagningarna i Jämtland. Rapporten tar även upp en del av de
förutsättningar som påverkar det arbetet. Förhoppningen är att sammanställningen ska
användas i arbetet med att ta fram en handlingsplan för hur man ska arbeta med
psykisk hälsa de kommande åren.
1
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) för 2016. Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin
organisatoriska placering på Sveriges Kommuner och Landsting.
4
Kartläggningens syfte
Kartläggningens syfte var att svara på tre övergripande frågeställningar:
1. Hur ser förutsättningarna ut när det gäller att arbetar med psykisk hälsa på
ungdomsmottagningar?
2. Hur arbetet ungdomsmottagningarna i nuläget med psykisk hälsa?
3. Hur ser samverkan ut med andra verksamheter som har uppdrag som tangerar
ungdomsmottagningarnas arbete?
De tre frågeställningarna delar in rapporten i tre delar, del I, del II och del III, vilka
presenteras närmare var och en för sig nedan.
Rapportens tre delar
Del I: Förutsättningar
Ett effektivt sätt att arbeta med psykisk hälsa är att erbjuda tidiga insatser till de som
har en förhöjd risk att utveckla psykiska besvär och till de som visar tecken på lättare
psykisk ohälsa. Tidiga insatser innebär att unga erbjuds rätt hjälp i rätt tid. Det bygger
på att insatser är lättillgängliga och att de håller bra kvalitet.
Ungdomsmottagningar har goda förutsättningar att kunna erbjuda tidiga insatser vid
risk för, eller tecken på indikerad psykisk ohälsa. Kartläggningen som presenteras här
innefattar fem olika områden som kan antas påverka förutsättningarna när det gäller
tillgänglighet och kvaliteten i arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar.
Dessa fem områden är (se figur 1):





Hur ungdomsmottagningarna organiserade.
Vem som arbetar på mottagningarna.
Vilka resurser som finns.
Öppettider och lokaler.
Uppdrag och riktlinjer.
5
Figur 1. Områden som kan påverka arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar.
Vem som
arbetar på
UM
Hur man är
organiserad
Vilka
resurser
finns
Öppettider
/lokaler
Tillgängligheten
och kvaliteten i
arbetet med
psykisk (o)hälsa
Uppdrag och
riktlinjer att
arbetar efter
Del II: Nulägesbeskrivning av arbetet med psykisk hälsa
Förutom att titta på de förutsättningar som finns så är syftet även att skapa ett underlag
som kan beskriva det arbete med psykisk hälsa som idag bedrivs. Målsättningen är att
fånga:





Om och hur man arbetar med främjande och förebyggande insatser.
Om och hur man arbetar med grupper som har en förhöjd risk för att drabbas
av psykisk ohälsa.
Vid vilka tecken på psykisk ohälsa som mottagningarna tar emot unga.
Om och hur man arbetar med att uppmärksamma och bedöma tecken på
psykisk ohälsa.
Om och hur man arbetar med stödjande och/eller behandlande insatser.
Del III: Samverkan med andra verksamheter
Ungdomsmottagningen ska utgöra en del av det stödjande samhället, vilket innebär att
de behöver knyta kontakter med andra verksamheter. I vissa fall kan även
gränsdragningar mellan UM och andra verksamheter vara en utmaning. Del III av
kartläggningen syftar därför till att skapa en bild av hur ungdomsmottagningarna i
länet placerar sig i det nät av verksamheter som arbetar med ungas välmående.
6
Metod
För att kartlägga arbetet med psykisk hälsa på landets ungdomsmottagningar fördes
diskussioner med Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM), samt
andra relevanta aktörer, för att identifiera vilka områden som är relevanta att fördjupa
sig i. Utifrån dessa områden formades en semi-strukturerad frågemall som sedan har
besvarats av ungdomsmottagningarna, antingen via mail eller i pappersformat. Vissa
mottagningar har även besökts och/eller svarat på frågorna via telefon.
För en mer utförlig beskrivning av metoden hänvisar Uppdrag Psykisk Hälsa till den
sammanställning som beskriver läget i Sverige som helhet.
Beskrivning av nuläget i Jämtlands län
Jämtlands län omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar
av Ångermanland och Hälsingland och mindre delar av Dalarna och Lappland. Länet
är Sveriges till ytan tredje största och består av åtta kommuner. Av kommunerna
klassas de flesta som glesbygdskommuner och av länets invånare bor nästan hälften i
Östersunds kommun, vilket också är den enda staden2.
Befolkningsmängden i länet har minskat sedan 1950, med undantag för en period
under 1980- och 90-talet då befolkningen ökade. Sedan år 2000 har
befolkningsmängden minskat igen och uppgick i december 2015 till 127 376
personer3. Jämtland har en stor andel äldre, och många kommer att gå i pension under
de närmaste åren. År 2011 utgjorde andelen unga mellan 20-30 år 13 procent av
befolkningen i länet, men denna siffra kommer att öka under kommande år tack vare
den stora gruppen unga mellan 15-19 år4. 2015 fanns 15 440 ungdomar i länet mellan
13-23 år.
Den 1 januari 2015 slogs regionförbundet ihop med landstinget och delar av
länsstyrelsen och bildade Region Jämtland Härjedalen. I Indelningskommitténs
delbetänkande om nya storregioner5 föreslås Jämtlands län tillhöra storregionen
Norrland tillsammans med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län.
2
Regionförbundet Jämtlands län, 2013. Jämtland/Härjedalen 2030. Innovativt och attraktivt. Regional
utvecklingsstrategi 2014-2030.
3
Statistiska Centralbyrån (SCB) 2016. Folkmängd efter region och år. Tillgänglig:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/
?rxid=8fc8c9ae-0c4b-4674-af1a-45831bfb4648 [2016-08-08].
4
Regionförbundet Jämtlands län, 2012. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan
20-30 år i Jämtlands län. Baspaket av fakta till rapporten från förstudien ”Vill framtiden bo i Jämtlands
län?”.
5
SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län. Delbetänkande av Indelningskommittén 20 juni 2016.
7
Historik för länets ungdomsmottagningar
Den första ungdomsmottagningen i Jämtland startades 1981 på Östersunds sjukhus, då
i projektform med huvudinriktningen abort och förebyggande av könssjukdomar. 1985
permanentades verksamheten och 1989 flyttar den till egna lokaler. Till en början
fanns två barnmorskor på 75 procents tjänst vardera, en kurator på 50 procent och en
gynekolog på två timmar i veckan.
1995 startade länets andra mottagning, HUM (Härjedalens ungdomsmottagning), som
ligger geografiskt i Sveg. Till en början var denna mottagning fristående och drevs
främst av eldsjälar, men sedan 2011 är HUM en filial till Östersunds mottagning, och
regionen och Härjedalens kommun delar på huvudmannaskapet.
Under hösten 2000 inleddes en försöksverksamhet med projektet ”Breddad
ungdomsmottagning”, och UM Östersund förstärktes då upp med personal från BUP,
vuxenpsykiatrin, socialtjänsten, elevhälsan och könsmottagningen. 2002 förlängdes
projektet tom juni 2003.
Under 2000-talet fortsätter UM att utöka och 2003 tillsätter primärvården en
enhetschef för ungdomsmottagningarna på 25 procent. Personalmässigt finns nu totalt
230 procent barnmorska, 80 procent kurator och läkare 3 timmar/ vecka som bekostas
av föräldra- och barnhälsan. 2004 tillsätts ytterligare en kuratorstjänst på 100 procent
som 7 av länets kommuner (ej Härjedalen pga egen UM) betalar lönen till. Detta ledde
till att övrig personal från kommunen drogs in. 2006 höjs åldersgränsen från 20 år till
22 år för både killar och tjejer och 2008 återupptas samarbete med Östersunds
kommun.
2008 börjar en PTP-psykolog på 25 procent på UM (resterande tid på BUP) som
finansieras genom statsbidrag för psykisk hälsa, och 2009 tillkommer ytterligare en
PTP-psykolog på 25 procent. Även denna finansieras via statsbidrag. Tyvärr dras
dessa två tjänster in 2016.
Med den finansiering som kommit med regeringsöverenskommelsen kring psykisk
hälsa kommer man att starta ytterligare en filial till UM Östersund i Strömsund under
september 2016. Den mottagningen kommer att ha öppen en dag i veckan, med
bemanning från UM i Östersund6.
Politikerna i Jämtland har varit aktiva i diskussionen kring UM sedan starten 1981. I
tidigare visionsdokument har man skrivit att man ska verka för att det ska finnas en
ungdomsmottagning i varje kommun, men i 2016 års version spetsades skrivningen
till att en mottagning ska etableras i minst en ytterligare kommun under året.
Visionsdokumentet är antaget i regionstyrelsen.
6
Region Jämtland Härjedalen, 2016. Ungdomsmottagningar i Jämtlands län. Powerpoint-presentation,
delgiven SKL av enhetschef för UM i Jämtland, Susanne Högberg, 2016-08-11.
8
Strategier för ungas hälsa
Regionförbundet Jämtlands län genomförde under 2012 en förstudie med fokus på
unga vuxna, ”Vill framtiden bo i Jämtlands län?”4. I förstudien ställde de frågorna
”Vad gör en plats attraktiv för 19-25-åringar?”, ”Vad krävs för ett bra liv?” och ”Är
Jämtlands län attraktivt?”. Förstudien skulle ligga till grund för en strategi där åtgärder
och aktiviteter lyftes i syfte att få fler ungdomar att flytta till länet och få fler att
stanna kvar. Studien visade att majoriteten av de unga på gymnasiet hade en positiv
framtidssyn, men samtidigt trodde ca 75 procent av tjejerna och ca 50 procent av
killarna att de skulle flytta från länet efter skolan. Vidare hade fem av åtta kommuner i
länet brist på bostäder åt ungdomar vid studiens genomförande, och
ungdomsarbetslösheten var hög.
Under 2014 antogs Region Jämtland Härjedalens ungdomsstrategi 2014-2020, där ett
antal insatsområden prioriterades; utbildning och kompetens, arbete och
entreprenörskap, boende och kommunikationer, inflytande och delaktighet, trygghet
och hälsa samt kultur och fritid. Strategin lyfter fram att unga är centrala för det
regionala tillväxtarbetet, och kommunerna uppmuntras att ta fram lokala
handlingsplaner som stödjer strategin7.
Nuläge för ungas psykiska hälsa
I den nationella folkhälsoenkäten 2010 angav 14 procent av männen och 18 procent av
kvinnorna i Jämtlands län att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Unga kvinnor 1629 år var mest utsatta – av dessa angav 25 procent ett nedsatt psykiskt välbefinnande8.
I tabell 1-3 på nästa sida följer ytterligare indikatorer som har betydelse för den
psykiska hälsan hos ungdomar i Jämtland. All information finns att hämta fritt i
officiella statistikdatabaser och syftar till att ge en mer komplett bild av utvecklingen
av den psykiska hälsan hos unga i Jämtlands län.
Tabell 1 visar att andelen arbetslösa i ungdomsgruppen 16-24 år ligger högre för
killar, men lägre för tjejer i Jämtlands län än för riksgenomsnittet.
Ungdomsarbetslösheten har samtidigt sjunkit något under de senaste fem åren.
Andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer har däremot ökat under samma period och
ligger nu ungefär på rikssnittet. Andelen ungdomar som var behöriga till gymnasiet
efter att ha avslutat åk 9 under 2015 låg något lägre i Jämtland än i riket som helhet,
och trenden är negativ över tid med fler unga som inte går ut grundskolan med
godkända betyg. Andelen aborter bland unga tjejer 15-19 år har minskat i länet sedan
2010 och ligger nu på 24,4 per 1000 flickor, medan andelen flickor 13-17 år som
fullföljt sina graviditeter och fött barn tenderar att öka. Antalet unga 0-24 år per
7
Region Jämtland Härjedalen, 2014. Region Jämtland Härjedalens ungdomsstrategi 2014-2020.
Jämtlands läns landsting, 2011. Hälsa på lika villkor. Rapport för Jämtlands län 2010.
Folkhälsocentrum.
8
9
100 000 som avsiktligt skadar sig själva ligger lägre för Jämtlands län som helhet än
för riket i stort, och andelen har ökat sedan 2010. Andelen tjejer som skadar sig själva
är mer än dubbelt så hög än andelen killar som gör detsamma.
Tabell 1. Socioekonomiska indikatorer, abort, tonårsfödslar och självskada.
Indikator
Data för Jämtlands län
Killar
Tjejer
Totalt
Förändring i
länet sedan
2010
Genomsnitt i
riket
Andel arbetslösa 16-24 år
(2015)
6,4 %
3,8 %
5,1 %
↓
5,8 %
Andel barn i ekonomiskt
utsatta familjer (2014)
19 %
19 %
19 %
↑
20 %
Andel behöriga till
gymnasieskolan i åk 9
(2015)
83 %
88 %
85 %
↓
86 %
Andel aborter 15-19 år
(2008-2012)
2,44 %*
↓
2,16 %
Andel flickor 13-17 år som
fött barn (2014)
0,17 %**
↑
0,09 %
↑
84
Invånare 0-24 år med
avsiktlig självdestruktiv
handling, antal per 100 000
(2014)
44
110
76
* 24,4 per 1000 flickor
** 1,7 per 1000 flickor
Tabell 2 visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till unga 10-24 år har
ökat under de senaste 5 åren, främst för flickor, och låg 2015 på 40 patienter per 1000
invånare. Det är något högre än för riksgenomsnittet. Betydligt fler tjejer än killar får
dessa läkemedel utskrivna. Förskrivning av ADHD-läkemedel har också ökat, men då
främst för killar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin mäts genom
antalet besök som genomförs inom vårdgarantins 90 dagar. Vid mätpunkten i
december 2015 låg Jämtlands län på 91,8 procent.
10
Tabell 2. Läkemedelsförskrivning och vårdgaranti
Indikator
Data för Jämtlands län
Killar
Tjejer
Totalt
Förändring i
länet sedan
2010
Andel patienter med
antidepressiva förskrivet,
10-24 år (2015)
2,70 %
5,38 %
4%
↑
3,91 %*
Andel patienter med
ADHD-läkemedel
förskrivet 10-24 år (2015)
2,79 %
1,67 %
2,25 %
↑
2,89 %**
91,8 %
↔
98,8 %
Besök inom 90 dagar i
specialiserad vård barnoch ungdomspsykiatri (dec
2015)
Genomsnitt i
riket
* 39,1 patienter per 1000 invånare
** 28,9 patienter per 1000 invånare
Tabell 3 nedan visar indikatorer för alkohol- och narkotikaanvändningen bland unga.
Tyvärr finns ej statistik uppdelat per län, och nedan presenteras därför statistik från
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) senaste
drogvaneundersökning för Sverige, där Jämtland ingår i den grupp av län som kallas
Norra Sverige.
Andelen unga som använt narkotika någon gång ligger något lägre i Norra Sverige än
i riket i övrigt, men trenden över tid är varierande. Narkotikaanvändningen ökade i
gruppen av län under perioden 2010/11-2012/13, men har i den senaste
undersökningen minskat igen. Andelen som använt narkotika de senaste 30 dagarna
ligger också lägre än riket, och tenderar också att variera över åren, även om den
övergripande trenden dock är relativt stabil. Även intensivkonsumtionen av alkohol
bland gymnasieungdomar i Norra Sverige ligger lägre än för riket i stort, och har
minskat under de senaste åren. Detta följer trenden i riket som helhet.
11
Tabell 3. Alkohol- och narkotikaanvändning i gymnasiets år 2.
Indikator
Genomsnitt i länet (%) av
målgruppen*
Förändring i
länet sedan
2010
Genomsnitt i
riket*
Använt narkotika någon
gång, ÅK 2 elever (2014/15)
i Norra Sverige**
11,2 %
↓
15,3 %
Använt narkotika senaste
30 dagarna, ÅK 2 elever
(2014/15) i Norra Sverige**
2,2 %
↓
3,1 % (17-29 år,
2013)
Intensivkonsumtion av
alkohol bland gymnasiet
ÅK 2 elever c) någon gång i
månaden el. oftare (%)
(2014/15) i Norra Sverige**
23,6 %
↓
28,9 %
* OBS! Genomsnitt för länet är baserat på tvåårs-medelvärden medan genomsnitt för riket är baserat på
ett års medelvärde.
** Grupper av län enligt CANs uppdelning. Jämtland ingår i Norra Sverige tillsammans med
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Resultat från kartläggningen i Jämtlands län
Del I. Förutsättningar
Organisation
Organisationsmodellerna för ungdomsmottagningarnas verksamhet skiljer sig åt
mellan länen. Ett flertal län har en centraliserad modell där samordning av
ungdomsmottagningarna sker på länsnivå, och arbetet på de olika enheterna är likartat.
Dessa län har ibland även ambulerande personal som arbetar på flera olika
mottagningar. I andra län arbetar mottagningarna mer självständigt.
I Jämtlands län finns två ungdomsmottagningar; Östersund och HUM i Sveg. Under
2016 ska det även startas en mottagning i Strömsund, som blir en filial till
mottagningen i Östersund, och med bemanning en dag i veckan. Den nya
mottagningen finansieras av regeringens satsning på ungdomsmottagningar inom
ramen för Socialdepartementets och SKLs överenskommelse om Stöd till riktade
12
insatser inom området psykisk hälsa 20169. Organisationen för Jämtlands
ungdomsmottagningar är centraliserad med en gemensam chef på Region Jämtland
Härjedalen, ett gemensamt tidsbokningssystem och gemensam budget. Anledningen
till detta är att man vill säkra personalens kompetens och kvalitén på servicen som
UM erbjuder. En centraliserad organisation gör även att filialerna inte behöver lägga
tid på administration, och kan därmed fokusera arbetstiden på att möta ungdomar. Allt
arbete sker i samarbete med kommunerna.
Huvudman för mottagningarna
Ungdomsmottagningarnas huvudmannaskap och organisation ser idag olika ut i olika
län. Vissa mottagningar har enbart kommunen som huvudman, andra har enbart
landstinget/regionen, och ytterligare andra har delat huvudmannaskap. På vissa ställen
finns även en fjärde variant där en privat aktör, exempelvis en vårdcentral, är
huvudman. I Jämtland har Region Jämtland Härjedalen ansvaret för
ungdomsmottagningen i Östersund, och i Sveg delar regionen och kommunen på
huvudmannaskapet.
Tabell 4. Lista över mottagningar och huvudmannaskap.
UM
Regionen
Östersund
Sveg
Kommunen
Region och
kommun
Privat aktör
x
x
Styrande lagstiftning
Ungdomsmottagningarna har ett flertal lagstiftningar att förhålla sig till, och i
dagsläget är det huvudmannens ansvar att klargöra vilken lagstiftning de anställda
arbetar efter. Socialstyrelsen diskuterar i en rapport från 201510 kring gränsdragningen
mellan kommunens och landstingets ansvar, och menar att vård och behandling av
barn och unga är ett kommunalt ansvar. Hälso- och sjukvård är dock
sjukvårdshuvudmannens ansvar. Tabell 5 nedan visar att kuratorerna på
ungdomsmottagningarna i Jämtland arbetar efter såväl hälso- och sjukvårdslagen
(HSL) som efter Socialtjänstlagen (SoL) i det psykosociala arbetet, och att arbetet
dokumenteras genom journalanteckningar.
9
Socialdepartementet och SKL, 2016. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016.
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig:
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/
10
Socialstyrelsen 2015. Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
13
Tabell 5. Dokumentation och lagstiftning för kuratorer
UM
Östersund
Sveg
Både enligt HSL och SoL
x
x
Kuratorer journalantecknar
x
x
Arbetar enligt HSL
Arbetar SoL
Kuratorer för ant. som inte
journalförs
Kuratorer antecknar inte
Samverkan mellan kommun och landsting
Samverkan mellan kommun och landsting, och ansvaret vad det gäller resurser för
exempelvis lokaler, personal och insatser i verksamheten ser olika ut i olika län. Oftast
delas resurserna mellan de olika huvudmännen, men modellerna skiljer sig åt – många
gånger beroende på vad som är praktiskt möjligt i länet eller den enskilda kommunen.
I de fall landstinget är ensam huvudman kan kommunen bidra med kuratorsresurs,
eller till exempel stå för lokalkostnad. I de fall kommunen är huvudman står
landstinget på motsvarande sätt ofta för barnmorska och läkare. På samma vis sker
samverkan inom mottagningen mellan de olika yrkesgrupperna, där kurator utifrån sitt
uppdrag står för stödsamtal och slussar vidare när en ungdom behöver mer stöd eller
behandling, och läkare eller psykolog står för eventuell medicinsk behandling vid mer
allvarlig psykisk ohälsa.
I Jämtland saknas idag ett länsgemensamt avtal/överenskommelse mellan Region
Jämtland Härjedalen och länets kommuner vad det gäller hur samverkan ska ske och
hur ansvarsfördelningen ska se ut. I det praktiska arbetet finns samarbete med vissa
verksamheter inom både regionen och kommunerna, men även för HUM i Sveg där
kommunen har en del av huvudmannaskapet sker samverkan mer utifrån praxis. Utan
skriftliga avtal som beskriver hur samverkan ska se ut ställs högre krav på enskilda
personer för att samverkan ska fungera.
14
Tabell 6. Skriftliga avtal mellan respektive kommun och landsting i länet.
Län
Finns ett ramavtal?
Jämtland
Nej
Kommun
Finns avtal?
Östersund
Nej
Sveg
Nej
Senast uppdaterad?
Senast uppdaterad
Uppdrag och riktlinjer
Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting, och
uppdraget och innehållet i verksamheten kan därför skilja sig åt. Det finns ingen
övergripande organisations- eller ledningsstruktur på nationell nivå för
ungdomsmottagningarna och nationella rekommendationer och kvalitetsindikatorer
saknas. Det kan finnas lokala riktlinjer för verksamheten men mottagningar kan också
sakna formellt uppdrag från huvudmannen11. Föreningen för Sveriges
Ungdomsmottagningar (FSUM) har tagit fram riktlinjer som är relativt väl spridda och
som används av mottagningar som guide för hur man ska arbeta12.
Likaväl som en överenskommelse kring samverkan saknas, så saknas även en skriven
uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna i Jämtland. Det betyder att det inte
finns några tydliga riktlinjer för hur man möter och arbetar med psykisk hälsa hos
unga. Verksamheten utgår i första hand ifrån FSUMs riktlinjer, vilka är relativt
generella.
Tabell 7 nedan visar ungdomsmottagningarnas enkätsvar gällande uppdrag om
främjande/förebyggande insatser samt stödjande/behandlande insatser vid psykisk
ohälsa.
Tabell 7. Uppdrag och riktlinjer när det gäller arbetet med psykisk hälsa
Främjande/förebyggande arbete
Stödjande/behandlande arbete
UM
Har uppdrag
Riktlinjer finns
Har uppdrag
Riktlinjer finns
Östersund
Ja
Nej
Ja
Nej
Sveg
Ja
Nej
Ja
Nej
11
Socialstyrelsen 2009. Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En
nationell inventering.
12
FSUM 2015. Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar.
15
Resurser
Vad det gäller de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningar finns inga
grundprinciper nationellt. FSUM skriver i sina riktlinjer att ”erfarenheten visar att
ungdomsmottagningar som fungerar väl, har minst en heltidsanställd barnmorska och
en heltidsanställd kurator/psykolog samt tio timmar läkare/vecka för ett
befolkningsunderlag på 3 500 ungdomar – vilket ska betraktas som en lägstanivå”. I
vissa län finns länsövergripande avtal eller överenskommelser om hur finansieringen
ska fördelas mellan huvudmännen, medan man i andra län beslutar om budget hos
respektive huvudman. I många fall saknas en behovsanalys av behoven hos
målgruppen. I vissa fall är ungdomsmottagningens budget en del av en annan
verksamhets budget, och skiljs inte ut i redovisningen vid årets slut. Detta kan göra det
svårt att bedöma kostnaderna för ungdomsmottagningarnas verksamhet som helhet.
I Jämtland har budgeten varit stabil i förhållande till de personalförändringar som
gjorts under åren, och beslut om att tillskjuta resurser för personal fattas på både
politisk nivå och tjänstemannanivå. I perioder med hårt tryck och långa köer till UM
lyfter enhetschefen frågan till verksamhetschefer och politik så att resurser finns på
plats innan nyanställning görs. Varje höjning av budgeten har föregåtts av ett
analysunderlag från ansvarig tjänsteperson, och inför varje nytt budgetår samråder
man med ekonomerna kring behov och resurser. Regelbundna mätningar genomförs
även för att se hur stor andel av ungdomarna i respektive kommun besökt en UM (så
kallad ”träffsäkerhet”).
För HUM i Sveg står Härjedalens kommun för kostnader för lokal samt för kurator,
resterande kostnader står regionen för. Samtliga kommuner utom Härjedalen bidrar
även med resurser för att finansiera kuratorstjänsten i Östersund.
Tabell 8. Medel avsatta för ungdomsmottagningarna i länet i SEK (2015).
Ungdomsmottagningar
i länet
Samtliga mottagningar i
länet
Medel avsatta för
ungdomsmottagningen (2015)
Fördelning av avsatta medel
mellan kommun och
landsting
Kommun
Region
Totalt
Kommun
(%)
Region (%)
Står för 1 +
20 % av en
kuratorstjänst, ca
600 000 kr
Ca
6 096 470 kr
6 696 470 kr
Ca 9 %
(beräknat på
schablonkost
nad för
kuratorer per
år)
Ca 91 %
16
Personal på ungdomsmottagningarna
Det finns inga nationella bestämmelser eller vägledande dokument för vem som ska
arbeta på en ungdomsmottagning. Många kommuner och landsting har som ambition
om att följa FSUMS rekommendationer att det ska personalen på en
ungdomsmottagning bör bestå av barnmorska, kurator och/eller psykolog samt läkare.
Det är vanligare att man har en kurator än en psykolog anställd. En del mottagningar
har även tillgång till andra professioner så som till exempel sjuksköterska,
undersköterska och dietist.
Den medicinska och den psykosociala personalen på en ungdomsmottagning är tänkt
att komplettera varandra för att tillgodose ungdomars och unga vuxnas behov.
Barnmorskans arbetsuppgifter är relativt tydliga och skiljer sig inte markant åt mellan
olika mottagningar medan den psykosociala personalens arbetsuppgifter kan varierar
beroende på förutsättningar och kompetens hos de anställda.
Anställning
De olika yrkesgrupperna på ungdomsmottagningarna har ibland olika arbetsgivare. En
vanlig uppdelning är att landstinget är arbetsgivare för den mediciniska personalen
och kommunen för den psykosociala personalen, även om detta inte stämmer för alla.
På vissa ställen, kanske särskilt på mindre orter, kan det också vara så att personalen
är anställd i en annan verksamhet, exempelvis en vårdcentral, och ”lånas ut” till
ungdomsmottagningen på vissa dagar/tider. Ytterligare en variant är att tjänsterna
delas mellan ungdomsmottagningen och annan verksamhet. Dessa olika modeller
utgår oftast ifrån vad som är praktiskt möjligt lokalt, och hur samverkan ser ut mellan
huvudmännen.
I Jämtland är majoriteten av personalen anställd av Region Jämtland Härjedalen, med
undantag för kuratorn på HUMs ungdomsmottagning i Sveg som är anställd av
Härjedalens kommun.
Tabell 9. Var personalen på ungdomsmottagningarna är anställda.
Anställning för olika yrkeskategorier
UM
Barnmorska
Kurator
Läkare
Psykolog
Östersund
Region
Region
Region
Region
Sveg
Region
Kommun
Region
-
Personaltäthet
Personalsammansättningen är en viktig komponent för definitionen av en
ungdomsmottagning. FSUM skriver i sin handbok att UM ska bestå av barnmorska,
kurator och/eller psykolog samt läkare, men att man även kan ha tillgång till andra
17
personalkategorier som sjuksköterska/undersköterska beroende på lokala
förutsättningar. Det är även viktigt att personalen är tillgänglig på ett sådant sätt att
ungdomarnas behov kan tillgodoses, det vill säga att omfattningen av tjänster på UM
motsvarar det behov som finns av stöd i relation till storleken på ungdomsgruppen i
kommunen. I tabell 10 finns en översikt över hur personaltätheten ser ut på Jämtlands
läns mottagningar.
Tabell 10. Antal tjänster och personer fördelat på yrkeskategori och mottagning, 2015.
Ungdoms
mottagnin
g
Barnmorska
Kurator
Läkare
Psykolog
Annat
Antal
tjänster
Antal
personer
Antal
tjänster
Antal
personer
Antal
tjänster
Antal
personer
Antal
tjänster
Antal
personer
Antal
tjänster
Antal
personer
Östersund
4
4
2
2
0,2
1
0,4
1
1
1
Sveg
0,2
1
0,2
1
0,1
1
Kuratorn på en ungdomsmottagning är den som oftast arbetar med psykisk hälsa. Det
finns inga nationella riktlinjer när det gäller hur tillgången till tider hos kurator ska se
ut. Många kommuner har som ambition att följa FSUMs rekommendationer om att det
ska finnas en kuratorstjänst per 3500 unga i målgruppen, men i praktiken skiljer sig
detta mellan mottagningar.
Tabell 11 visar på antalet folkbokförda unga per kuratorstjänst på mottagningarna i
Jämtlands län. Siffrorna är ungefärliga då ungdomar utan permanent uppehållstillstånd
ej finns folkbokförda, samt då många unga studerar på Mittuniversitetet som
fortfarande är skrivna på sin hemort. Även det stora antalet säsongsarbetande
ungdomar i Åre påverkar besöksstatistiken, och att det endast finns två mottagningar i
länet påverkar också hur ungdomar väljer att besöka UM.
Tabell 11. Antal unga i målgruppen och kuratorstjänster per mottagning.
UM
Antal kurator -
Antal unga i
Antal unga per
tjänster
målgruppen*
heltidstjänst kurator
Östersund
2
6886
3443
Sveg
0,2
1113
5565
*beräknat på folkbokförda ungdomar 13-22 år i respektive kommun.
18
Kompetens
De vanligaste kompetenserna som finns på ungdomsmottagningarna är andrologisk
och gynekologisk kompetens, sexuell upplysning och rådgivning samt psykosocial
kompetens kopplat till frågor som rör ungdomstiden, exempelvis pubertet, lust,
självkänsla, alkohol och droger. Ungdomsmottagningens styrka är att man arbetar
tvärprofessionellt, och de medicinska och psykosociala kompetenserna ska
komplettera varandra.
Kurator
Att vara kurator är ingen skyddad yrkestitel och olika professioner kan vara anställd
som kurator på en ungdomsmottagning. Det vanligaste är att kuratorerna har en
grundutbildning som socionom men även beteendevetare, sjuksköterska eller
undersköterska kan förekomma. En del kuratorer som arbetar på
ungdomsmottagningar har vidareutbildningar som bidrar till ökad kompetens när det
gäller arbetet med psykisk hälsa. Tabell 12 nedan visar en översikt över kuratorerna i
Jämtlands läns grund- och vidareutbildning inom det psykosociala området.
Tabell 12. Grund- och vidareutbildning för kuratorer
UM
Kurator
1
Bas
Kurator
2
Bas
Östersund
Socionom
Socionom
Sveg
Socionom
Kurator
3
Bas
Vidareutbildning inom det psykosociala
området hos en eller flera av
mottagningens kuratorer
Basutbildning i motiverande samtal (MI),
KBT, DISA.
Basutbildning i motiverande samtal (MI).
Barnmorska
Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagningar är specialistsjuksköterskor med
förskrivningsrätt. Det förekommer även att barnmorskorna har vidareutbildning som
bidrar till en ökad kompetens att arbeta med psykisk hälsa. I tabell 13 finns en översikt
över barnmorskornas vidareutbildningar som är relevanta för arbetet med psykisk
hälsa.
Tabell 13. Vidareutbildning relevant för arbete med psykisk hälsa hos barnmorskor
UM
Vidareutbildning inom det psykosociala området hos en eller
flera av mottagningens barnmorskor
Östersund
Basutbildning i motiverande samtal (MI).
Sveg
Basutbildning i motiverande samtal (MI), sexologi.
19
Avgifter, lokaler och öppettider
Ungdomsmottagningen ska vara en verksamhet som är lättillgänglig för ungdomar och
unga vuxna. Det betyder att verksamheten ska utformas på ett sätt att det ska vara
enkelt att besöka och så att målgruppen ska känna sig trygg och välkommen.
Avgifter
Unga är ofta en grupp med begränsade resurser och eventuella avgifter kan ha
betydelse för hur unga uppsöker vård och stöd. I Jämtlands län anger samtliga
mottagningar att man inte har några avgiftsbelagda besök, men en avgift på 300 kr tas
ut om man har ett bokat besök och sedan uteblir. Detta är ett regionbeslut och gäller
alla verksamheter inom regionen.
För att slippa avgiften måste den bokade tiden avbokas senast kl 12.00 dagen innan,
och om detta inte sker skickas en faktura. Om ungdomen är under 18 år skickas
fakturan till vårdnadshavare, vilket kan bli problematiskt för ungdomen i de fall de har
sökt hjälp utan vårdnadshavarens vetskap. UM har därför författat en skrivelse till
politiskt ansvariga om att UM bör bli undantagna från avgiften, i alla fall för de
personer som är under 18 år.
Geografisk placering
Att ungdomsmottagningen finns geografiskt nära kan ha stor betydelse för
möjligheten att ta sig dit som ungdom. När man är ung har man inte alltid tillgång till
bil eller ekonomiska möjligheter att åka kollektivt till närmsta större ort, vilket kan
göra att en ung person struntar i att uppsöka ungdomsmottagningen trots att behovet är
stort. I vissa län förs diskussioner om att centralisera ungdomsmottagningarna till de
större orterna för att kunna bibehålla god fackkompetens, medan andra menar att detta
kan medföra att de ungdomar som har störst behov inte längre har tillgång till den
hjälp de behöver. Samtidigt är de geografiska avstånden redan stora för ungdomar
som bor i glesbygdslän.
I Jämtlands län saknar fem kommuner egna ungdomsmottagningar (Berg, Bräcke,
Krokom, Ragunda och Åre). En filial till Östersunds mottagning startade i Strömsunds
kommun den 20 september 2016, som kommer att vara bemannad en dag i veckan. I
övrigt får länets ungdomar i dagsläget nyttja de mottagningar som finns i Östersund
eller Sveg.
20
Tabell 14. Antal mottagningar i länets/regionens kommuner.
Kommuner i länet/regionen
Antal mottagningar i kommunen
Berg
0
Bräcke
0
Härjedalen
1
Krokom
0
Ragunda
0
Strömsund
0
Åre
0
Östersund
1
Öppettider
Öppettiderna på ungdomsmottagningarna kan variera stort såväl mellan länen som
inom länen. En del mottagningar har öppet alla dagar i veckan medan en del endast
har öppet ett par timmar i veckan. Det är vanligt att mottagningar erbjuder öppettider
både för bokade besök och tider för drop-in. En del mottagningar har särskilda
satsningar för att öka tillgängligheten genom exempelvis kvälls- eller helgöppet eller
särskilda öppettider för olika grupper av besökare som annars inte skulle komma till
mottagningen. I tabell 15 nedan visas en översikt över hur mottagningarna i Jämtland
har öppet.
Tabell 15. Öppettider för ungdomsmottagningar.
UM
Antal öppna
Antal dagar
Antal
Antal
timmar/vecka
öppet/vecka
dagar/vecka
dagar/vecka
med drop-in
med kvällsöppet
1
Östersund
39
5
5
Sveg
8
1
1
Lokaler
De flesta landsting och kommuner strävar efter att skapa lokaler som är lätta att
komma till och som gör att unga känner sig trygga och välkomna. Det betyder ofta att
man försöker lägga verksamheten i lokaler som är centralt placerade och anpassade
särskild för unga. En del mottagningar är helt fristående från andra verksamheter
21
medan andra är samlokaliserade med särskilda lösningar för att anpassas till
målgruppen, till exempel ett separat väntrum.
I Östersund har ungdomsmottagningen fristående lokaler, medan i Sveg finns den i
Folkets Hus tillsammans med en rad andra verksamheter såsom fritidsgård och
restaurang.
Tabell 16. Ungdomsmottagningar med fristående, samlokaliserade eller delade lokaler.
UM
Fristående lokaler
Samlokaliserad eller delar
lokaler med annan verksamhet
Östersund
x
Sveg
x
Del II. Nulägesbeskrivning med fokus på det psykosociala
arbetet
Vem och hur många besöker mottagningen
Det finns i dag ingen samlad bild över hur många unga som besöker
ungdomsmottagningar i syfte att få hjälp med psykosociala besvär. Besöken hos
barnmorska dokumenteras enligt hälso- och sjukvårdslagen, men när det gäller de
psykosociala insatserna finns inte samma tydlighet. Oftast är det en kurator som
ansvarar för de psykosociala insatserna och olika rutiner för dokumentation finns på
olika mottagningar runt om i landet. En del kuratorer dokumenterar besök på ett
systematiskt sätt i någon form av digitalt verktyg men det är fortfarande vanligt att de
siffror som finns bygger på så kallad ”pinnstatistik”. Det medför att den statistik som
finns när det gäller besök för psykosociala insatser kan vara bristfällig och det är ofta
svårt att avgöra dess tillförlitlighet. Detta gäller dock inte för Jämtland, där både
barnmorska och kurator för statistik över besöken.
Antal besök
Tabell 17 visar det totala antalet besök på ungdomsmottagningarna i Jämtland under
2015. Siffrorna visar att ungdomsmottagningarna främst når tjejer, och att killarna i
lägre utsträckning använder sig av ungdomsmottagningens tjänster.
22
Tabell 17. Antal besök per mottagning år 2015
Ungdomsmottagning
Antal besök
Killar
Tjejer
Totalt
Östersund
822
5793
6615
Sveg
20
260
280
Antal individer som besöker mottagningen
Då ungdomsmottagningarna är en avgiftsfri service som arbetar på ungdomars
uppdrag finns ingen gräns för hur många gånger en ungdom får komma på besök. En
del individer besöker mottagningen vid upprepade tillfällen, medan andra endast
kommer på enstaka besök.
Vissa mottagningar dokumenterar även antalet individer som besöker mottagningen,
och vem man då besökte. Detta ger en bild av vilka typer av frågor och vilken typ av
problematik som är vanligast att uppsöka en mottagning för. Tabell 18 visar hur
många individer som besökt respektive yrkeskategori på UM i Jämtland under 2015.
Tabell 18. Antal individer som besökt UM 2015 uppdelat på yrkeskategori.
Ungdomsmottagning
Antal individer (2015)
Kurator
Barnmorska
Psykolog
Läkare
Östersund
248
3075
97
248
Sveg
1
170
22
I de fall mottagningarna för statistik över såväl antal besök som antal individer kan
man få en ungefärlig uppfattning om hur stor andel av målgruppen man når i det
aktuella länet. I Jämtland kan man dessutom se vilken kommun ungdomarna som
besökt ungdomsmottagningarna kommer ifrån, vilket ger en bra bild över hur stor
andel av ungdomarna i länet man når. En översikt finns i tabell 19 på nästa sida.
23
Tabell 19. Andel unga som besökt en UM under 2015.
Kommun
Antal 13-22 år
Antal unga som gjort
Procent av antal unga i
folkbokförda
journalförda besök på
målgruppen
UM i länet
Östersund
6630
2086
31,5
Krokom
1609
344
21,4
Åre
1206
87
7,2
Strömsund
1181
68
5,7
Härjedalen
1085
246
22,7
Bräcke
775
137
17,7
Berg
705
121
17,2
Ragunda
537
79
14,7
Totalt
13731
3168
23,1
Från övriga län
182
Det främjande och förebyggande arbetet
Ungdomsmottagningarna har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag som
inkluderar att arbeta med psykisk hälsa. Många unga besöker, eller på annat sätt
kommer i kontakt med ungdomsmottagningen och det finns därför goda möjligheter
för mottagningarna att nå många med främjande insatser. Det saknas dock nationell
vägledning kring vad det innebär att arbeta främjande och förebyggande, och olika
mottagningar tolkar uppdraget olika.
Exempel på gruppinriktat främjande och förebyggande arbete som kommit upp i
kartläggningen är stresshanteringsgrupper, sömnskola och kondomsamtal som ger
ungdomarna verktyg för att själva hantera de utmaningar som ungdomstiden innebär.
Det främjande och förebyggande arbetet som riktar sig till enskilda beskrivs ofta som
att fungera som stöd eller ’bollplank’ i en utvecklingsfas där många behöver en trygg
vuxen att tala med. Enligt den breda definitionen är det vanligt att även besöken hos
barnmorskan betraktas som en potentiellt främjande/förebyggande insats som har
betydelse för den psykiska hälsan hos besökaren.
Tabell 20 nedan visar en översikt över de främjande och förebyggande aktiviteter som
ungdomsmottagningarna i Jämtland har angett att de utför, samt vilka målgrupper man
vänder sig till och vilka yrkeskategorier på UM som genomför aktiviteten.
24
Tabell 20. Främjande/förebyggande aktiviteter för respektive UM fördelat på målgrupp och utförare
UM
Aktivitet
Målgrupp
Utförare
Östersund
Studiebesök på UM
Åk 9, migranter,
Kurator, barnmorska
särskola
DISA
Ungdomarna söker
Kurator och socionom
själva
på Navigatorcentrum,
socialtjänst
Klassbesök gy. med
Gymn., särskola,
tema
migranter, åk 9
Gruppinformation vid
Vuxna som arbetar
förfrågan
med ungdomar,
Kurator, barnmorska
Kurator, barnmorska
Navigatorcentrums
ungdomar (ungdomar
i riskzon)
Sveg
Studiebesök på UM
Åk 9, migrantgrupper
Kurator, barnmorska
bjuds in via skolan
Skolbesök på begäran
Ungdomar
Kurator, barnmorska
Arbete med riskgrupper
Hur unga mår påverkas av vad som ofta kallas för risk- och skyddsfaktorer. En
riskfaktor kan vara en faktor i den omgivning eller situation som den unga befinner sig
i eller något hos den unga själv som gör denna mer utsatt för risken att utveckla
psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om unga som lever med föräldrar som
lider har missbruk eller psykisk hälsa, om unga som har svårt att klara av skolan, unga
med funktionsnedsättningar eller unga som har varit med om en traumatisk händelse.
Vissa ungdomsmottagningar arbetar med särskilda satsningar på specifika
riskgrupper. Det kan till exempel handla om grupper som riktar sig till unga som
identifierar sig som HBTQ eller till unga som har bevittnat eller varit utsatta för våld.
Tabell 21 på nästa sida visar en översikt över de aktiviteter ungdomsmottagningarna i
Jämtland angett att de utför som riktar sig till särskilda riskgrupper.
25
Tabell 21. Aktiviteter som riktar sig till riskgrupper
UM
Aktivitet
Målgrupp
Utförare
Östersund
DISA
Ungdomar (söker
Kurator, barnmorska
själva).
Gruppträffar
Särskola, migranter,
Kurator, barnmorska
Navigatorcentrums
ungdomar. Övriga
grupper på begäran.
Föräldragrupper/möten
Föräldrar
Kurator, barnmorska
Ungdomar som inte
Kurator, barnmorska
(enstaka tillfällen)
Sveg
Migrantgrupper
har svenska som
modersmål,
asylsökande som
börjat på skolan.
Uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa
Många unga besöker ungdomsmottagningar vilket gör att det finns goda möjligheter
för de som arbetar på mottagningarna att upptäcka och uppmärksamma om unga inte
måra bra. En del mottagningar har rutiner för hur man kan arbeta med att upptäcka
psykisk ohälsa hos besökarna, så som till exempel rutinmässiga frågor som
barnmorskan ställer till alla som kommer på besök. Andra mottagningar arbetar med
att fånga upp eventuell psykisk ohälsa genom samtal med den unga. Tabell 22 på
nästa sida visar vilka icke-strukturerade och strukturerade formulär och checklistor
mottagningarna i Jämtland anger att de använder för att uppmärksamma och bedöma
psykisk ohälsa hos unga.
26
Tabell 22. Användning av icke-strukturerade/strukturerade formulär/checklistor fördelat på yrkeskategori och UM
UM
Kurator
Ickestrukturera
de
Psykolog
Strukturerade
formulär/check-listor
Östersund
MADRS, Audit, Dudit,
suicidstegen, checklista vid
bedömningssamtal.
Sveg
Checklista
bedömningssamtal,
suicidstege, Audit, Dudit.
Ickestrukturerade
BM
Strukturerade
formulär/check-listor
Ickestrukture
rade
MADRS, Audit, Dudit,
suicidstegen, checklista
vid bedömningssamtal
samt ORS/SRS.
Stödjande och behandlande insatser
Det finns stor variation mellan olika mottagningar i hur man arbetar med stödjande
och behandlande insatser vid psykisk ohälsa. Ofta finns en otydlighet kring vilket
uppdrag mottagningen har att stödja och behandla vid indikerad ohälsa och det finns
också stor variation i kompetens hos personalen att erbjuda insatser. På vissa
mottagningar finns psykologer och/eller kuratorer med utbildning i psykoterapi och
har därför möjlighet att erbjuda stödjande och behandlande insatser på ett strukturerat
sätt. Detta är dock inte självklart på alla mottagningar.
På kommande sidor följer två tabeller över vilka symptom eller problem som unga
kan få hjälp med vid indikerad psykisk ohälsa, när de vänder sig till de olika
mottagningarna i länet (tabell 23), och vilka typer av insatser som då erbjuds (tabell
24). Tabellerna baseras på de inrapporterade enkätsvaren.
Strukturerade
formulär/chec
k-listor
Suicidstegen.
27
Tabell 23. Vilka problem/symptom kan man få hjälp med på UM?
Sveg
Vanliga problem/symptom
Östersund
Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stöd vid
symptom/problem
Oro/nedstämdhet
x
x
Ångest/rädsla
x
x
Stress
x
x
Sömn
x
x
Svårt att koncentrera sig
x
x
Ilska/aggression
x
x
Problem i skolan
x
x
Om man skadar sig själv
x
x
Om man har problem med mat
x
x
Om man har problem med
x
x
Problem hemma
x
x
Annat
x*
x**
relationen till förälder/närstående
Missbruk
*Självbild, självkänsla, vulvasmärta **självkänsla
28
Tabell 24. Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stödjande/ behandlande insatser enligt manual- respektive
icke-manual baserad metod.
Mottagningar i Jämtlands län som erbjuder stödjande/ behandlande insatser
UM
Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar
Sveg
Stödjande/ behandlande insatser
Östersund
enligt manual- respektive icke-manual baserad metod
x
x
x
x
sig till barn/ungdom
Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar
sig till förälder
Stödjande insatser enligt en manualbaserad metod som riktar
sig till familj
Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som
riktar sig till barn/ungdom
Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som
riktar sig till förälder
Stödjande insatser enligt en icke-manualbaserad metod som
riktar sig till familj
Systematisk psykologisk behandling, KBT
x
Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk
Gruppverksamhet för barn/ungdom
x
Gruppverksamhet för föräldrar
Uppföljning av insatser
Uppföljning av hur de insatser man erbjudit har fungerat är viktigt för att kunna säga
huruvida insatsen varit verksam eller inte. Detta kan göras på olika sätt. Tabellerna 25
och 26 på nästa sida visar att ungdomsmottagningarna i Jämtland följer upp de
främjande/förebyggande insatserna regelbundet. Östersunds UM följer även upp vissa
av de stödjande/behandlande insatserna.
29
Tabell 25. Uppföljning av främjande/ förebyggande insatser fördelat på UM
UM
Följer upp
främjande/föreby
ggande insatser?
Hur?
Östersund
Ja
Tidigare användes enkät till åk 9. Nu
fångas skolgrupper upp mer spontant
via lärare. Enkät gjordes 2015 för
migrantgrupper. Vissa särskilda
grupper kan få frågor vid olika
tillfällen.
Sveg
Ja
Grupperna och lärare frågas efteråt.
Inga enkäter har använts.
Tabell 26. Uppföljning av stödjande behandlande insatser fördelat på UM
UM
Östersund
Följer upp
stödjande/behand
lande insatser?
Ja
Sveg
Nej
Hur?
DISA-grupper: Uppföljande träff efter
ett halvår, mäter förändring från start
Vulvasmärta: UM ringer upp den
sökande och ber dem svara på
enkätfrågor.
Förutom dessa uppföljningar görs ingen regelbunden uppföljning av unga som besökt
kurator eller psykolog i syfte att bedöma om den unge mår bättre efter avslutad insats.
Del III. Samverkan med andra verksamheter
Då ungdomar och unga vuxna är en särskilt drabbad grupp vad det gäller psykisk
ohälsa behöver kommuner och landsting tillsammans med staten hitta modeller för att
kunna erbjuda tidiga insatser som riktas till den här gruppen. Då
ungdomsmottagningen ska utgöra en del av det stödjande samhället, innebär detta
även att de behöver knyta kontakter med andra verksamheter på lokal nivå. I denna
kartläggning ser man att UM i de flesta kommuner är en del av ett nätverk av aktörer
som alla arbetar för ungdomars bästa. Många mottagningar samarbetar i det främjande
och förebyggande arbetet med exempelvis skolan, elevhälsa, fritidsgårdar och ideella
föreningar, och i det stödjande/behandlande arbetet med aktörer som barn- och
30
ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänst, vårdcentral, vuxenpsykiatrin och
kvinnoklinik. Genom att personalen samverkar med andra instanser i samhället kan
den unge få adekvat och anpassad hjälp.
Tabell 27 visar att det finns ett antal andra verksamheter i ungdomsmottagningarnas
upptagningsområde som arbetar med psykisk hälsa för samma målgrupp, samt vilka
dessa är.
Tabell 27. Finns det andra aktörer som arbetar med samma målgrupp?
UM
Nej
Ja
Om ja, vilka?
Östersund
x
BUP (-18 år), UPM (16-25 år), psykosociala team vid
hälsocentraler (från 18 år), vuxenpsykiatri med ätstörning,
ångest, könsdysfori mm (från 18 år), Kvinnohälsan,
Beroendeenheter både inom regionen och i kommuner,
socialtjänst, elevhälsa och Navigatorcentrum.
Sveg
x
Socialtjänst, psykosociala team på hälsocentralen, BUP
kommer till kommunen 1g/månad, elevhälsor. Man har även
tillgång till de verksamheter som finns i Östersund.
Tabell 28 visar hur eventuell remittering till ungdomsmottagningarna i Jämtland går
till. UM tar ej emot remisser från andra verksamheter, men kan remittera ungdomar
till andra verksamheter i de fall de behöver mer stöd än vad UM kan erbjuda.
Tabell 28. Remittering mellan UM och andra verksamheter
Kan andra verksamheter
skicka remiss till UM?
Nej
Ja
Östersund
x
x
Sveg
x
x
UM
Ja
Kan UM skicka remiss
till andra verksamheter?
Nej
Tabell 29 på nästa sida visar hur samverkan mellan de olika aktörerna ser ut i det
främjande/förebyggande arbetet samt i det stödjande/behandlande arbetet i Jämtland.
Då varje kommun, varje socialtjänst, varje skola etc har sitt eget sätt att arbeta med
psykisk hälsa för unga, upplever ungdomsmottagningen att samverkan ofta är
31
sporadisk/oregelbunden, och man skulle gärna se skrivna rutiner för hur samverkan
bör se ut med de olika aktörerna.
Tabell 29. Samverkansarbete med andra aktörer.
UM
Östersund
Samverkan i det
främjande/förebyggande arbetet
Samverkan i det
stödjande/behandlande arbetet
Aktörer
Typ av samverkan
Aktörer
Typ av
samverkan
Elevhälsor
Livskunskap,
normkritik, genus,
psykisk och fysisk
hälsa, sexualitet
och rättigheter.
De har deltagit i
informationsträffar,
festivaler etc. De
har granskat väntrum, utbildat UMs
personal, anordnat
cafékvällar som
UM kan medverka
på.
Navigatorcentrum
(arbetsmarknadsinsats
för ungdomar utan
jobb och som hoppar
av skolan, kommun).
DISA-grupper.
UM bidrar med
en kursledare, de
med en. Deltar
även ibland i
deras andra
ungdomsgrupper.
BUP har haft
personal som
varit stationerad
på UM, men
dessa har dragits
in nu.
Skolor, lärare
RFSL
BUP/UPM
Hälsocentralernas
psykosociala team
Gemensamma
träffar kuratorer
och psykologer.
Kartläggning nu
om vem gör vad.
Socialtjänsten
DISA-grupper.
Tidigare en
socionom på UM
4h/v. Rutiner
kring
orosanmälan. De
fungerar även
som bollplank.
Centrum mot våld
Samverkan kring
våld i nära
relationer. UM
kan hänvisar de
som slår dit.
Beroendeenhet,
Vuxenpsykiatrin
32
UM
Sveg
Samverkan i det
främjande/förebyggande arbetet
Samverkan i det
stödjande/behandlande arbetet
Aktörer
Typ av samverkan
Aktörer
Typ av
samverkan
Elevhälsor
Livskunskap,
normkritik, genus,
psykisk och fysisk
hälsa, sexualitet
och rättigheter.
Hälsocentralen,
BUP/UPM,
Socialtjänst.
Samverkan kring
individen.
Självskada,
ätstörning.
Lärare
Östersunds UM
Hälsocentraler
Aktörer i Östersund,
se ovan.
Länsspecifika reflektioner och iakttagelser
För Jämtlands län är det en utmaning geografiskt och befolkningsmässigt att skapa
jämlik tillgång till ungdomsmottagningarnas service. En ny mottagning har under
september startats i Strömsund vilket är ett steg i rätt riktning, och politiken har en
stark vilja att bygga ut verksamheten, men fortfarande krävs mer för att samtliga
ungdomar i Jämtland ska ha tillgång till en UM.
Länets geografiska läge, och centreringen av kunskapsutveckling till
storstadsområdena gör att det är svårt att fortbilda personal. Längre utbildningar
såsom andrologi och sexologi går ofta en dag eller kväll i veckan under lång tid, vilket
gör att det blir dyrt och omständligt för ungdomsmottagningen att skicka personal på
dessa. Man har vid olika tillfällen kontaktat utbildningsansvariga för att diskutera
lösningar såsom att komprimera utbildningarna, men detta har inte gått att lösa.
I Jämtland fungerar idag Barn- och ungdomspsykiatrin som första linjen, vilket gör att
de både ska fungera som en första anhalt för ungdomar med lätta till medelsvåra
problem, samt som specialister. Detta kan påverka tillgängligheten negativt och bör
diskuteras. Ungdomsmottagningen har idag inget uttalat uppdrag som första linjen,
men skulle kunna stärka upp denna nivå, men en resursförstärkning är i sådant fall
nödvändig.