En hälsocentral för unga – Det behövs krafttag för att lära unga människor att hantera sin egen psykiska hälsa. Psykologernas medverkan i debatten om ungdomars hälsa behövs nu, skriver Zelma Fors som arbetar på en ungdomsmottagning i Göteborg. ”Jag är för mycket för vårdcentralen och för lite för psykiatrin – passar jag in hos er och hur länge får jag gå?” undrar den unga människan som efter nio månaders väntan på samtal blir uppringd av psykologen på en ungdomsmottagning. Denna ungdom uttrycker en kärnproblematik i välfärdsSverige. Den unge hade remitterats till ungdomsmottagningen av vuxenpsykiatrin. I dag är ungdomsgruppen i fokus då det gäller ökningen av klamydia, psykisk ohälsa såsom depressioner, ångest och självmord samt ökningen av förskrivning av antidepressiv medicin. Samhällsutvecklingen med förlängd skolgång, senare inträde i arbetslivet och högre ålder innan man kan försörja sig medför ökad belastning och sårbarhet hos ungdomar. Psykiatrin, både barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin, fungerar som specialistpsykiatri och detta spe- Ungdomsmottagningarna startades som ett led i att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda infektioner hos unga människor. De flesta besöken på en ungdomsmottagning går till barnmorskan, eftersom frågor om kroppen och sexualiteten är dominerande. De inträdesregler som utmärker ungdomsmottagningarna är att den unga människan kan ställa sin fråga på det sätt som han eller hon har förmåga till. Frågan behöver inte vara färdigformulerad. Många unga människor berättar att de behöver prata med någon. Mötet med personalen blir avgörande för hur man upplever besöket på ungdomsmottagningen. Med ungdomars egna ord kan mötet beskrivas så här: "Dom tar alla på samma allvar. Pratar och tar emot med öppna armar. Så gjorde dom med mig i alla fall. Barnmorskan var en positiv person och jag berättade om mitt problem ganska snabbt." Med detta förhållningssätt följer också att ungdomarna kommer med många olika slags frågeställningar – allt från preventivmedel till ätstörningar, depressioner, sexuella övergrepp och självmordstankar. På ungdomsmottagningar som har tvärprofessionella team utvecklas en arbetskultur där den unga människan kan bibringas kunskap om sig själv på ett unikt sätt. Exempelvis kan det ursprungliga behovet av preventivmedel initiera frågeställningar om relationer till en partner. Svårigheter med relationer till en partner kan i sig aktivera svårigheter som funnits tidigare. Med ett tvärprofessionellt team kan den unge erbjudas möjlighet att ytterliggare öka förståelsen för sig själv. Det kan handla om att gå i terapi hos psykologen och hitta sin egen förståelse av hur svårigheten gestaltats tidigare och hur man också kan finna ny kunskap och nytt förhållningssätt till sig själv och sina relationer. I det tvärprofessionella samarbetet utvecklas ett lärande hos den unga människan om hur kroppen, psyket och relationerna är tätt sammanvävda. För personalens del innebär arbetet i det tvärprofessionella teamet att den ena professionens insats får ett mervärde i samarbetet med den andra professionen. Ur samhällsperspektivet bör detta vara kostnadseffektivt. Att unga människor som själva söker för olika frågeställningar erbjuds denna service kan också ses i ett folkhälsoperspektiv. Den unge förmedlas ett förhållningssätt till sig själv och sina frågeställningar där han eller hon är en huvudaktör. Detta kan leda till lärandet om eget ansvar för sin hälsoutveckling. Ungdomsmottagningen blir en hälsocentral där ett helhetsperspektiv tillämpas med initiativet från den unga människan. För psykologernas del är det ett angeläget arbetsfält att arbeta med ungdomar som själva söker råd, stöd och behandling. Detta speciellt med tanke på att vi i vår grundutbildning har många inslag om barns och ungdomars utveckling. Det behövs krafttag för att lära unga människor att hantera sin egen psykiska hälsa. Psykologernas medverkan i debatten om ungdomars hälsa behövs nu. ● ”Till ungdomsmottagningen söker den unga människan med frågor om sig själv” cificerar inträdesreglerna. Man har kommit långt ifråga om att utforma diagnoserna och mätverktygen. På vårdcentralerna håller man på att bygga ut verksamheten med kuratorer och psykologer för att tillgodose behovet av efterfrågan på råd, stöd och behandling av psykisk problematik. Samtidigt drar skolan ner på elevhälsovården. Köerna ökar till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningen har en bred ingång med den ungas egenhändigt formulerade fråga som inträdesbiljett. på landets ungdomsmottagningar kan variera, allt från att ha en barnmorska och kurator till en bred kompetens med både barn- och ungdomsläkare, gynekolog och psykolog. Denna breda kompetens finns bland annat i Göteborg. Psykologer har funnits på samtliga fem ungdomsmottagningar i Göteborg med varierande antal timmar från 2,0 tjänster till 85 procents tjänst. Till ungdomsmottagningen söker den unga människan första gången med frågor om sig själv. Frågorna kan handla om kroppen, sexualiteten, själen och relationerna. Även om man kan bli hänvisad till mottagningen av en förälder, skolpersonal eller annan instans söker sig de flesta frivilligt till ungdomsmottagningen. Det första besöket på en ungdomsmottagning kan ses som en övergångsrit från barndom till ungdom. Vid denna övergång ökar de egna frågorna. Den psykosexuella utvecklingen leder till frågor om kroppen och dess utveckling. PERSONALSAMMANSÄTTNINGEN 6 ZELMA FORS Psykolog, fil dr Fallbeskrivningar I höst ger Folkhälsoinstitutet ut 16 fallbeskrivningar av Zelma Fors: Ungdomsmottagningen. Personal och ungdomar berättar. Psykologtidningen 9/05