Riktlinjer
För Ungdomsmottagningar
Landstinget i Värmland
November 2005
2
Innehåll
sid.
Verksamhetens inriktning och mål ………………….. 3
Ideologiska utgångspunkter för verksamheten … 3
Verksamhetens organisation ………………………… 4
Huvudmannaskap ……………………………… 4
Verksamhetsansvar ………………………………4
Verksamhetens resurser …………………………….. 5
Verksamhetens lokaler och dokumentation ………… 7
Lokaler och tillgänglighet ……………………… 7
Dokumentation ………………………………… 8
Verksamhetens innehåll och styrdokument …………. 8
Individinriktat arbete …………………………….8
Utåtriktad verksamhet ……………………………8
Kunskapsbank ……………………………………9
Samverkan ……………………………………… 9
Övergripande styrdokument …………………… 9
Hälso- och sjukvårdens åtaganden ……………… 9
Kommunala åtaganden ………………………… 10
Verksamhetsuppföljning ……………………………..10
Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar ……. 11
Bilaga I
Styrdokument och beslut gällande länets UM
Bilaga II
Utvecklingsplan för länets ungdomsmottagningar
051001-070930
3
Riktlinjer för landstingets verksamhet vid
Ungdomsmottagningar i länet
För att få kalla sig Ungdomsmottagning är det nödvändigt att ha minst
följande personalsammansättning - barnmorska, kurator alternativt
psykolog samt läkare. Även andra personalkategorier kan finnas, i mån
av behov och tillgång.
Verksamhetens inriktning och mål
De övergripande målen för verksamhet inom ungdomsmottagningar
(UM) är att:
- främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa.
- stärka ungdomar i deras identitetsutveckling för att de ska kunna
hantera sin sexualitet och sitt vuxenblivande.
- förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner
och sexuellt riskbeteende hos ungdomar.
Ideologiska utgångspunkter för verksamheten
Helhetssyn - I en UM ska man arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomar
där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår.
Socialt perspektiv – Personalen på en UM måste vara väl insatt i aktuella
företeelser i samhället för att kunna stötta ungdomar utifrån den miljö de
vistas i och problem de möter. Det är viktigt att se interaktion mellan
individ och samhälle för att förstå den unga människans förutsättningar
för utveckling och en god hälsa.
Ungdomsperspektiv – Frivillighet är en bärande princip i verksamheten
och ungdomarna ska själva söka sig till UM. I UM ska man utgå från
ungdomars situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i
utveckling. Det är viktigt att stärka deras ansvarstagande och
handlingskraft, vilket skapar delaktighet.
Sexualitet – De som arbetar på UM ska ha kompetens att möta frågor,
känslor och fantasier kring sexualitet. Bemötandet ska vara öppet och ge
utrymme för reflektion och diskussion kring den sexuella identiteten.
Ungdomar från olika kulturer - UM bör arbeta för att ungdomar med
olika kulturell och religiös bakgrund får de kunskaps- och hjälpinsatser
som motsvarar deras specifika behov. När dessa ungdomar hamnar i
kulturkrockar är det personalens uppgift att stödja ungdomarna att hitta
framkomliga vägar.
4
Jämställdhet – UM ska aktivt bidra till att öka jämställdheten bland
ungdomar och i sitt arbete ha ett könsperspektiv. I kontakten med
ungdomarna ska personalen ha kunskap om och vara uppmärksam på
negativa könsrollsmönster. Personalen ska också vara medveten om
sociala olikheters betydelse för folkhälsan och arbeta för ömsesidig
respekt mellan könen. Det är viktigt att på UM finna arbetsformer för att
nå unga män. Ungdomarna ska också ha möjlighet att möta personal av
båda könen på en UM.
Lågtröskelverksamhet – ”Tröskeln” in till UM ska vara så låg att alla
ungdomar lätt hittar dit, lätt tar sig in och känner sig välkomna med sin
aktuella fråga. Vid behov av mer kvalificerat omhändertagande psykiskt,
fysiskt eller socialt ska UM-personalen ha tydliga kanaler för att lotsa
ungdomen vidare.
Verksamhetens organisation
Huvudmannaskap
Huvudman för UM kan vara landsting eller kommun, var för sig eller
tillsammans. Även privata organisationer och stiftelser kan stå som
huvudmän. I Värmland idag, är UM i huvudsak landstingskommunala.
Om flera huvudmän delar ansvaret skall skriftliga avtal om
ansvarsfördelning och innehåll upprättas, där även finansiering och
resursnivåer klargörs. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att
tillse att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller de
ställda målen.
Verksamhetsansvar
Övergripande ansvar, för det arbete som utförs av de som är anställda i
LiV, har länsverksamhetschefen för Allmänmedicin. UM är
definitionsmässigt ett tilläggsåtagande inom familjeläkarverksamheten i
Allmänmedicin. Detta innebär att UM skall erbjudas alla ungdomar i
Värmland och att minst en vårdcentral i varje kommun får uppdraget.
UM är från 2005 i detta avseende jämställt med andra basala
folkhälsofunktioner i LiV, såsom barnmorskemottagning (BMM) och
barnavårdscentral (BVC).
Verksamhetschefen på vårdcentral med tilläggsåtagande UM, ska
ansvara för personal, drift och uppföljning vad gäller LiV:s verksamhet.
Det åligger också verksamhetschefen att svara för den medicinska
säkerheten.
I de fall UM drivs tillsammans med personal med andra huvudmän ska
verksamhetschefen tillse att skriftligt avtal upprättas mellan
huvudmännen. Avtalet ska omfatta ansvarsfördelning vad gäller
ekonomi och verksamhetens innehåll.
Det är lämpligt att utse en samordnare på varje UM. Till samordnaren
kan verksamhetschefen delegera vissa arbetsuppgifter.
Alla som arbetar på UM i Värmland bildar ett nätverk. Inom detta
nätverk ska fortbildning och vidareutveckling av
ungdomsmottagningsarbetet ske. En person i nätverket ges ett
5
tidsbegränsat uppdrag att vara samordnare. Länsverksamhetschefen i
Allmänmedicin utser denna person.
Ungdomsmottagningar kan vara samlokaliserade eller utgöra separata
enheter. En mottagning kan ingå i t.ex. BMM och/eller Familjecentral.
UM skall ha ett nära samarbete med mödrahälsovårdsenheten,
kvinnosjukvården, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken och smittskydd i LiV samt socialtjänst,
skolor och fritidssektorn i kommunen.
Verksamhetens resurser
Målet är att alla unga kvinnor och män upp till 25 år ska ha tillgång till
ungdomsmottagning i sin kommun.
För att uppnå en rimlig, grundläggande service- och kvalitetsnivå på en
ungdomsmottagning med ett befolkningsunderlag på 3 500 ungdomar är
målet att anställa minst en barnmorska (bm) och en kurator/psykolog på
heltid samt en läkare på kvartstid.
Allmänmedicins ekonomiska ersättning till UM är beräknat på antalet
skrivna ungdomar i kommunen i åldersgruppen 13-20 år. Ersättningen
är idag (2005) 100 kronor per ungdom och år. Ambitionen med denna
ersättning innebär att en barnmorska ska kunna erbjuda en timme/100
ungdomar och vecka.
Verksamhetschefen på vårdcentralen har det ekonomiska ansvaret vad
gäller landstingets del i UM.
På de mottagningar där både landsting och kommun har personal
anställd, är det viktigt att samarbetsavtal skrivs vad gäller drift och
verksamhetsinnehåll.
All personal på en UM ska ha adekvat utbildning. Barnmorskan ska ha
förskrivningsrätt på preventivmedel, kuratorn/psykologen ska ha steg 1utbildning eller motsvarande och läkaren ska vara specialist i barn- och
ungdomsmedicin, allmänmedicin, gynekologi eller infektionssjukdomar.
Personalen bör erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och extern
handledning.
De olika yrkesgrupperna skall samverka i praktiken.
Nedan kommer en redovisning av de yrkeskategorier som vanligast
förekommer på en UM och vilka arbetsuppgifter de kan ha.
Barnmorska
Barnmorskan har tre huvuduppgifter, att arbeta med sexualitet och hälsa,
att förebygga oönskade graviditeter och att förhindra uppkomst av
spridning av sexuellt överförbara infektioner.
Arbetet innebär att möta unga män och kvinnor i samtal om bl.a. sexoch samlevnad, graviditet och abort.
6
Barnmorskan ska utföra gynekologiska undersökningar, göra
graviditetstest och viss STI- (Sexually Transmitted Infections)
diagnostik. Dessutom ska bm göra en första bedömning vid
gynekologiska besvär och vid oro om sexuella problem. Vid behov ska
bm hänvisa till läkare för att garantera en hög kvalitet i det medicinska
omhändertagandet.
Barnmorskan kan också vara den som utför en ung kvinnas första
gynekologiska undersökning och en ung mans första undersökning av
könsorganet.
Det förebyggande och utåtriktade arbetet ska formas och utföras
tillsammans med övrig personal på UM. Detta innefattar information om
sex och samlevnad i skolor, studiebesök i grupp på UM och riktad
gruppverksamhet.
Barnmorskan kan vara ansvarig för kontaktspårning av STI som
omfattas av smittskyddslagen.
Det är en fördel om bm har utbildning i sexologi, samtalsteknik och
psykoterapi.
Kurator
Kuratorns uppgift på UM är att bedriva psykosocialt arbete med
ungdomar enskilt, familjevis eller i grupp. Arbetet innebär att möta
ungdomars upplevelser och behov och utifrån dessa behov erbjuda
lämpliga insatser. Arbetsuppgiften spänner över ett vitt fält och omfattar
allt från pedagogiska till specifikt terapeutiska insatser.
Kuratorns arbete bör bestå av psykosocial konsultation, stödjande och
jagstärkande samtal och krisbearbetning. Kortare, individuell
psykoterapi kan erbjudas till enstaka ungdomar om kuratorn har den
kompetensen.
Det är en fördel om kuratorn har utbildning i sexologi och/eller
psykoterapi.
Kuratorn kan vara ansvarig för smittspårning av STI som omfattas av
smittskyddslagen.
Tillsammans med övriga på UM ska kuratorn arbeta hälsofrämjande och
med utåtriktat arbete. Detta omfattar information till skolorna, att ta
emot studiebesök i grupp och riktad gruppverksamhet.
Läkare
Läkaren/läkarna har det medicinska ansvaret på UM. I arbetet ingår att
lägga upp rutiner för det medicinska arbetet och ansvara för utbildning
och utveckling inom det medicinska området.
Läkarens uppgift är att diagnostisera och behandla sjukdomstillstånd och
bedöma olika avvikelser.
Läkaren ingår i det team som samsynt möter ungdomars behov.
Då olika specialistläkare kan arbeta på UM kommer nedan en
beskrivning av de olika specialisternas arbetsuppgifter.
Allmänmedicinsk specialist
Allmänläkaren har en bred kompetens och ska göra allmänna
bedömningar. Ungdomarnas problem kan t.ex. handla om
kroppsutveckling, sex och samlevnad, sexdebut, underlivet, acne,
ätstörningar, magbesvär, huvudvärk och stress.
7
Barn- och Ungdomsmedicinsk specialist
Ungdomsmedicinaren skall på UM ansvara för att göra medicinska
bedömningar och utredningar på ungdomar med somatiska och
psykosomatiska symtom. Detta innebär att läkaren bl.a. ska bedöma
avvikelser i pubertetsutvecklingen och somatiska problem vid
ätstörningar, utreda smärttillstånd och besvär från t.ex. magtarmkanalen.
Gynekolog
Gynekologen har till uppgift att handlägga komplicerade
preventivmedelsfrågor, menstruationsbesvär, genitala infektioner och
genitala smärttillstånd. När det gäller ungdomar som har avvikande
pubertetsutveckling, hormonella rubbningar och ätstörningar, kräver det
ofta samarbete specialister emellan.
Gynekologen ska vara länken mellan kvinnosjukvården och UM.
Dermato-venereolog
Tillsammans med gynekologen har dermato-venereologen till uppgift att
utforma rutiner för handläggning av STI.
Psykolog
Psykologens arbete syftar till att stödja ungdomar i att se sina egna
möjligheter, utveckla själtillit och använda sina egna resurser. Dessa
insatser kan göras i form av kortare eller längre terapier av kris-, stödoch/eller insiktsbetonad karaktär.
Psykologen på UM kan göra kvalificerade diagnostiska bedömningar,
vilket kan hjälpa ungdomar med tung problematik till adekvat
behandling.
Sjuksköterska
Sjuksköterskans arbetsuppgifter kan variera, beroende på vilka behov
som finns hos ungdomarna, samt vilka övriga kompetenser som finns på
UM.
Arbetsuppgiften kan vara att ge råd och stöd till ungdomar som söker för
allmänna somatiska besvär. Sjuksköterskans uppgift kan också vara att
föra hälsosamtal om t.ex. livsstilsfrågor. Ofta ansvarar sjuksköterskan
för arbetet med unga män.
Undersköterska
Undersköterskans arbetsuppgifter kan vara att ta blodprover och
blodtryck, assistera läkare vid undersökningar, ge viss rådgivning samt
att sköta administrativa uppgifter.
Utifrån kompetens och intresse kan undersköterskan arbeta med
ungdomsgrupper.
Verksamhetens lokaler och dokumentation
Lokaler och tillgänglighet
UM bör ha fristående, funktionella, lättillgängliga och centralt belägna
lokaler. Om fristående lokal ej går att ordna, kan UM förläggas på
barnmorskemottagning i en vårdcentral/familjecentral, med anpassade
öppettider för ungdomar.
8
Heltidsöppna UM bör ha mottagnings- och telefontid alla vardagar.
Mottagningen ska vara öppen för dropin-besök, tidsbokade och akuta
besök. Väntetiden för ett planerat besök ska inte överstiga en vecka.
Besöken på UM ska vara avgiftsfria.
Om UM tillfälligt är stängd, ska en tydlig hänvisning finnas.
Dokumentation
Besöken på UM ska dokumenteras enligt respektive yrkesgrupps
journallag (Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen och
Socialstyrelsens krav på dokumentation). Verksamheten i sin helhet ska
också dokumenteras genom verksamhetsberättelse och -planering.
Verksamhetens innehåll och styrdokument
UM ska bedriva ett brett förebyggande arbete, ska ha hög tillgänglighet
och ett bra och respektfullt bemötande av ungdomar. De individuella
kontakterna ska bygga på frivillighet och grundsynen hos personalen bör
utgå ifrån ett salutogent perspektiv och vara hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande.
Arbetet på UM ska innehålla erbjudande om individuella samtal,
undersökningar, behandlingar, gruppverksamhet och utåtriktat arbete.
Nedanstående områden bör inrymmas i en UM, men kan variera efter
lokala behov, resurs- och kompetensnivåer.
- Sexualitet och samlevnad
- Psykologiska och psykosociala frågeställningar
- Kulturrelaterade frågeställningar
- Livsstilsfrågor
- Allmänmedicinska frågeställningar
Individinriktat arbete
Det är vanligt att ungdomar behöver stöd på flera områden, vilket
personalen på UM måste ha en öppenhet inför. Viktigt är att kunna
improvisera och eventuellt lotsa vidare, efter ungdomens behov.
Unga män besöker inte UM (2005) i samma omfattning som unga
kvinnor. Speciella satsningar bör därför göras på de UM detta gäller. Det
kan ske t.ex. i form av speciella killmottagningar, med manlig personal.
Det är viktigt i sex- och samlevnadsfrågor att det finns både män och
kvinnor som möter ungdomar på UM.
Många ungdomar lider idag (2005) av psykisk ohälsa. Varje UM bör se
över sin verksamhet för att kunna ge ett bra stöd till dessa ungdomar.
UM:s uppgift är också att stödja ungdomar att ta kontakt med andra
instanser i samhället, när så behövs.
Utåtriktad verksamhet
UM ska också arbeta utåtriktat med ungdomar i grupp. Det kan ske i
form av studiebesök av skolklasser eller att UM-personal besöker skolor
och komplettera den lärarledda undervisningen i sex- och samlevnad.
För övrigt kan man i grupp på UM arbeta med ungas attityder, normer
och värderingar.
9
Riktad gruppverksamhet, med ex. killar respektive tjejer, ungdomar med
funktionshinder, ungdomar med invandrarbakgrund, är också
betydelsefullt arbete i UM.
Det är av största vikt att man på varje UM ser till vilka behov som finns
bland ungdomarna och låter det styra verksamheten.
Kunskapsbank
Personalen på UM får genom möten med ungdomar stor kunskap om hur
det är att vara ung idag. UM har därför en viktig roll i att skapa positiva
livsvillkor, som främjar ungdomars utveckling och hälsa.
Omvärlden kan vända sig till UM för att få kunskap, information,
utbildning och konsultation i ungdomsfrågor.
Samverkan
Utifrån lokala förutsättningar och behov ska UM samarbeta med andra
instanser i kommunen och skapa lokala nätverk med olika verksamheter
som ungdomar berörs av. Nätverket kan bestå av skolor, socialtjänst,
kvinnosjukvård, vårdcentraler, smittskyddsenhet, fritidsgårdar, polis,
barn- och ungdomspsykiatrin m.fl.
Övergripande styrdokument
Verksamheten i UM styrs av olika dokument. Övergripande dokument
för personalen är FN: s barnkonvention, Sekretesslagen, Föräldrabalken
och Socialtjänstlagen. Vem man är anställd av, vilken befattning man
har och vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering,
dokumentation och ansvar ser ut för den enskilde vårdgivaren.
Enligt 14 kap § 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med
barn och unga anmälningsplikt.
Barnkonventionen
Sverige ratificerade Konventionen om barnets rättigheter 1990. Det
innebär att all offentlig verksamhet som berör barn och ungdomar skall
vila på barnkonventionens grund.
Sekretesslagen
7 kap § 1: Sekretess gäller, om inte annat följer av § 2 inom hälso- och
sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men.
Föräldrabalken
6 kap § 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att
bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter.
Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående skall på
en UM vägas mot sekretesslagen och sekretessprövning skall göras
enligt sekretesslagen 7 kap § 1 och § 4 när det gäller ungdomar i de
nedre tonåren.
Sekretessprövningen ska dokumenteras i journalen.
10
Hälso- och sjukvårdens åtaganden
Nedanstående lagar gäller för den hälso- och sjukvårdande
verksamheten, utöver de tidigare nämnda.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL
§ 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika
villkor, för hela befolkningen.
§ 2b Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.
Abortlagen
§ 6 Abortförebyggande åtgärder
§ 6.1 Landstingets ansvar: HSL ger landstingen ansvaret för den
abortförebyggande verksamheten.
Smittskyddslagen
§ 3 De samhällsfarliga, smittsamma sjukdomarna skall anmälas.
§ 5 Varje landsting skall svara för att behövliga smittskyddsåtgärder
vidtas inom landstingsområdet.
§ 10 Läkare skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara
uppmärksam på förekomsten av samhällsfarliga och andra
anmälningspliktiga sjukdomar och vidta åtgärder som skäligen krävs.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska föra journal enligt HSL:s
patientjournallag.
Kommunala åtaganden
Verksamheten för kurator i UM anställd av kommunen, regleras främst
av socialtjänstlagen, sekretesslagen och föräldrabalken.
Kurator anställd av socialtjänsten har dokumentationsansvar enligt
socialtjänstlagen.
Styrdokument och beslut gällande ungdomsmottagningar i LiV, se
Bilaga I
Verksamhetsuppföljning
För att kvalitén på UM- arbetet ska kunna garanteras, bör det finnas ett
system för verksamhetsuppföljning. För UM i LiV har följande
kvalitetsindikatorer valts:
- Andel ungdomar uppdelat på kön, som fått information om
ungdomsmottagning
- Andelen UM som har speciell mottagningstid för pojkar med
tillgång till både manlig och kvinnlig personal
- I resurstilldelning inkluderas strukturerat kvalitetsarbete,
kompetensutveckling och utåtriktat arbete i basverksamheten
- Tid avsatt för kontinuerlig teamutveckling
- Dokumenterat samarbete i form av avtal på ledningsnivå mellan
landsting och berörd kommun.
- Statistik på aborter och STI följs upp som tidigare.
Statistik ska föras vad gäller besök hos enskild vårdgivare eller i team,
besök i skolor och fritidsverksamhet och gruppbesök på UM. Detta ska
sammanställas och redovisas till FSUM, mödrahälsovårdsenheten och
verksamhetschefen på vårdcentralen.
11
På lokal nivå bör UM ingå i vårdcentralens verksamhetsplan och
verksamhetsberättelse, det vill säga att måluppfyllelse och aktivitetsplan
ska formuleras. Dessutom skall insamlad statistik årligen sammanställas,
utvärderas och jämföras med tidigare uppgifter.
Enkätundersökningar, för att mäta ungdomars uppfattning om
bemötande, öppettider med mera, kan vara värdefulla i arbetet med att
utveckla en UM.
Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är en
sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. Föreningen
bildades 1989 och har till uppgift att bland annat stimulera utveckling av
befintliga ungdomsmottagningars verksamhet genom att verka för att
dessa får en bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå.
Karlstad 2005-11-09
Vendela Englund Burnett
Länsverksamhetschef
Allmänmedicin i LiV
Anna Bodin
Staben
Allmänmedicin i LiV
12
