Vilka metoder och arbetssätt
används för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn och unga?
Hur förebygger hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och ungdomsmottagningar allvarlig
psykisk ohälsa hos barn och unga? Är metoder och arbetssätt dokumenterade och utvärderade? Hur fungerar samverkan – finns det skriftliga avtal på ledningsnivå?
År 2008 gjorde Socialstyrelsen en nationell inventering av de metoder och arbetssätt
som används i kommuner och landsting för att upptäcka allvarlig psykisk ohälsa hos barn
och unga och för att ge stöd åt dem och deras föräldrar. Socialstyrelsen hade då fått i
uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till
barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa (UPP-centrum).
Inventeringen omfattade tio verksamheter som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa
hos barn och unga: barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, mödrahälsovård, förskola, grundoch gymnasieskola, skolhälsovård, socialtjänstens öppna verksamheter och ungdomsmottagningar.
Fler metodutvärderingar behövs
De tillfrågade verksamheterna använde ett stort antal metoder. Om man enbart ser till
de rapporterade metoder där det har gått att hitta någon dokumentation om metoden,
så handlar det totalt om 228 stycken. Av dessa gällde 99 metoder tidig upptäckt och 129
metoder förebyggande arbete och tidiga insatser. Barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och ungdomsmottagningarna rapporterade fler metoder än andra verksamheter.
Verksamheter
Rapporterade metoder*
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, barn- och ungdomshabilitering, barn- och
ungdomspsykiatriska verksamheter
138
Socialtjänstens öppna verksamheter
63
Ungdomsmottagningar
48
Mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård 34
Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor
31
*Avser endast de metoder som det gick att hitta dokumentation om.
De flesta metoder som rapporterades är inte utvärderade och det finnas inte någon lättillgänglig och vetenskaplig dokumentation om dem. Det finns därför ett stort behov av
metoder som utvärderats vetenskapligt och visat sig pålitliga och effektiva även i Sverige.
Socialstyrelsen stödjer nu flera effektutvärderingar av metoder för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn, bl.a. när det gäller föräldrastöd.
Nationellt stöd behövs vid metodval
Resultaten från inventeringen väcker frågor om hur metoder väljs och används för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga.
Flera verksamheter använde samma metoder för att förebygga psykisk ohälsa, oavsett
om deras uppdrag gäller alla barn de möter, barn som löper särskilda risker för psykisk
ohälsa eller barn som har utvecklat psykisk ohälsa. Bland annat användes några metoder
för föräldrastöd i flera olika verksamheter. För att verksamheterna ska kunna välja rätt
metoder är det viktigt att deras uppdrag klargörs när det gäller barns psykiska hälsa så
att de kan välja metoder som är effektiva för just deras syften och mål.
I några verksamheter är det vanligt att egna metoder och arbetssätt utvecklas. Det gäller
särskilt skolan, där delar av etablerade metoder ofta väljs ut och kombineras med delar
av andra metoder och arbetssätt. Resultat från tidigare utvärderingar ger dock ingen
säker vägledning om effekterna när man ”plockar russinen ur kakan” och inte använder
hela metoden.
Det är inte rimligt att alla som möter barn och unga i sitt arbete ska kunna värdera alla
de olika metoder som förekommer när det gäller psykisk ohälsa. Därför behövs det mer
nationellt stöd genom kunskapssammanställningar och rekommendationer om val av
metoder. De professionella behöver dessutom utbildning om olika metoder och hur de
ska användas, och verksamhetsansvariga behöver kunskaper om vad som krävs för att
metoden ska kunna användas och ge effekt.
Socialstyrelsen arbetar på flera sätt med att sprida kunskap om metoder och metodval.
På Socialstyrelsens webbplats finns Metodguiden, som kan användas för att få en aktuell
bild av det vetenskapliga kunskapsunderlaget för metoder i socialt arbete:
www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide
Dokumentation och uppföljning behöver förbättras
Frågor om metoder och arbetssätt behöver också uppmärksammas mer i verksamheternas ledningssystem så att insatserna blir effektiva i förhållande till deras mål och till
barnens och föräldrarnas behov. Resultaten från inventeringen visar att det ofta saknas
dokumentation och uppföljning när det gäller insatser i samband med psykisk hälsa hos
barn och unga. Det gäller även samverkan med andra verksamheter.
Läs rapporterna från inventeringen
Du kan ladda ned eller beställa rapporterna på Socialstyrelsens webbplats:
www.socialstyrelsen.se/barnspsykiskahalsa
Där finns huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn –
en nationell inventering i kommuner och landsting och delrapporter för de tio verksamheter
som inventeringen omfattade.
På webbplatsen kan du också läsa mer om de metodutvärderingar som Socialstyrelsen
stöder.
