Växt- och djurinventering
Slåtterängen i Tjälvesta äng
Anna Gulliksson
Floristik och Faunistik, individuellt arbete 2 hp
Institutionen för biologisk grundutbildning
Uppsala universitet
Inledning
Under sommarkursen Floristik och faunistik på Uppsala Universitet har vi studerat den
svenska floran och faunan. Vi har under större delen av kursen varit ute i fält men även gjort
studier på lab och i muséet. Som slutprojekt har vi fått möjligheten att på egen hand inventera
växter och djur på ett valfritt område. När vi fick uppgiften kom jag direkt att tänka på ett
speciellt vackert ställe i en ängsbacke dit jag gärna tar med en fikakorg och bara är.
Inventeringsområdet
Jag är uppväxt i södra Närke i närheten av ett fantastiskt Naturreservat som heter Tjälvesta
ängar, ängarna ligger invid byn Snavlunda.
Inlandsisen tros ha stått stilla här under den period då isen drog sig tillbaka på många andra
ställen och istället för en ås har ett sand- och grusdelta bildats. När isblocken smälte blev det
gropar kvar där det idag finns sjöar eller ”jättegrytor”. Isälven från Närkeslätten mynnade ut i
området kring Snavlunda och förde med sig näringsrika bergarter som alunskiffer och
kalksten. Området har därför en rik flora och goda möjligheter för odling. Människor har bott
och påverkat naturen här sedan stenåldern. Än idag hålls ängs- och hagmarkerna öppna med
betande djur. Gamla träd sparas för att gynna lavar, mossor, svampar och insekter. I området
finns idag de tre sjöarna Bysjön, Kyrksjön och Trehörningen. Många har hämtat inspiration i
Tjälvesta ängar bla Berit Spong, Carl Michael Bellman, Carl von Linné och Erik Gustaf
Geijer.
Slåtterängen ligger i sydlig riktning mellan två sjöar och en bäck. Jag valde att göra
inventeringen från backens högsta topp, ner och fram till bäckens kant men gjorde ingen
inventering i själva bäcken. Området blev ganska långsmalt men detta för att få med både torr
och fuktig mark samt både levande och döda träd.
Inventeringsmetodik
Jag valde att tillbringa två halvdagar på slåtterängen. Vid första tillfället på eftermiddagen var
det växlande väder med övervägande duggregn. Vid andra tillfället på förmiddagen var det
soligt, blåsigt och torrt.
Växtinventering Vid växtinventeringen gick och kröp jag runt i min valda provyta och
artbestämde det mesta på plats med hjälp av bestämningslitteratur. Vid några enstaka fall
dubbelkollade jag på den virtuella floran för att vara säker.
Djurinventering Vid djurinventeringen använde jag olika metoder. För fåglar satt jag tyst och
lyssnade, jag såg också några (punkttaxering). Ekorren visade bara upp sig. Jag tittade efter
spillning med hittade bara spillning efter nötkreatur.
När jag artbestämde smådjuren gick jag runt med insektshåv och artbestämde direkt det jag
kunde med hjälp av litteratur som jag hade med mig. De arter som var svåra samlade jag in i
glasburkar eller fotade och tittade mer noga på hemma. Metoden att samla in tyckte jag
passade bäst här, i vissa fall var det svårt att artbestämma då djuren rörde sig…
Jag grävde i jorden, tittade under gamla löv, under barken på gamla träd, på levande
trädstammar och löv.
Resultat/Diskussion
Att få inventera arter på en slåtteräng är mycket givande då det finns stor artrikedom där både
av växter och djur. Det ställer stora krav på kunskap hos den som utför inventeringen. Det var
intressant att dela upp inventeringen på två tillfällen då vädret och tidpunkten varierade det
märktes på vilka och mängden djur som visade sig.
Smådjurens inventering tycker jag gick bra. Det jag saknade var fler skalbaggar
(bladhorningar) som jag tycker är så vackra, jag undrar var de gömde sig? Skinnbaggarna är
kluriga och en del fjärilar hittade jag inte namnet på.
Det som hade underlättat för mig hade varit att ha bättre bestämningslitteratur samt
möjligheter att preservera djuren och artbestämma med hjälp av mikroskop. Nycklingen
underlättas när djuren är stilla.
Jag tror att inventeringen av fåglar och däggdjur skulle ha kunnat bli mer omfattande om jag
haft mer tid och en bättre kikare, åkt ut på morgonen på våren för att se och höra fåglarna
bättre. Jag vet att under Gökottan är det full aktivitet bland fåglarna, nu hörde och såg jag
endast några fåtal. Kanske skulle jag ha provat tidigt på morgonen nu också?
För att förbättra inventeringen av däggdjuren kanske jag skulle ha använt mig av fällor, suttit
under längre tid vid gryning och skymning och letat lite mer noga efter spillning.
Natura 2000
För att bevara den biologiska mångfalden i Europa gör EU en satsning som kallas Natura
2000. Det är ett nätverk av kärnområden med värdefulla naturtyper och arter som ska
skyddas. Det finns två EU-direktiv som styr:
Fågeldirektivet, skydd och skötsel på lång sikt för samtliga vilda fågelarter samt för
deras livsmiljöer. Arter som är hotade för att populationen eller utbredningsområdet
har krympt.
Habitatdirektivet, utvalda växt- och djurarter samt olika naturtyper. Naturtyperna kan
ha krympt avsevärt.. I Sverige finns 91 stycken av dessa naturtyper. Bland växt och
djurarterna finns sådana arter som är utrotningshotade eller på väg att bli det. Även
arter som just bara finns på en speciell plats ska skyddas samt vissa områden där det
finns specifika livsmiljöer för arter.
Utifrån dessa perspektiv väljer medlemsländerna ut med hjälp av ekologer de arter och
områden som de tycker är unika.
De utvalda områdena ska sedan inventeras och beskrivas i bevarandeplaner med tyngdpunkt
på de utvalda naturtyperna och arterna. Här ska det göras en behovsbedömning av skydd eller
skötsel, långsiktiga mål, tänkbara hot och åtgärder ska finnas med. På lokal nivå tas dessa
planer fram av Länsstyrelsen tillsammans med markägare, kommuner och andra lokala
föreningar. Områdena är skyddade av miljöbalken som säger att man inte utan tillstånd får
påverka miljön i dessa områden. (Tillståndskravet 28-29§)
Varje medlemsland ska ansvara för att skydda dessa områden. EU-kommissionen vill sedan
ha rapport om tillståndet var sjätte år.
Referenser
www.lansstyrelsen.se
www.naturvardsverket.se
http://linnaeus.nrm.se/
Krok, Almquist. 1994. Svensk flora, Fanerogamer och ormbunksväxter. Liber
Ursing, B. 1995. Fältflora. Nordsteds & Söners förlag
Mandahl-Barth & Coulianos 1985. Vad jag finner i skogen. Nordsteds förlag
Landin. 1991. Insekter. .Nordsteds förlag
Hjärnquist. 1988. Naturguide för alla. Bonniers fakta.
Artlista – växter
Fräkenväxter - Equisetaceae
Skogsfräken Equisetum sylvaticum
Hällebräkenväxter - Woodsiaceae
Majbräken Athyrium filix-femina
Cypressväxter - Cupressaceae
En Juniperus communis
Gräs- Poaseae
Ängskavle Alopecurus pratensis
Kruståtel Deschampsia flexuosa
Hundäxing Dactylis glomerata
Timotej Phleum pratense
Hässlebrodd Milium effusum
Rödven Agrostis capillaris
Tuvtåtel Deschampsia cespitosa
Ängsgröe Poa pratensis
Lundgröe Poa nemoralis
Rödsvingel Festuca rubra
Halvgräs - Cyperaceae
Piggstarr Carex spicata
Liljeväxter - Liliaceae
Ormbär Paris quadrifolia
Liljekonvalj Convallaria majalis
Orkidéer - Orchidaceae
Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata
Nattviol Platanthera bifolia
Videväxter - Salicaceae
Sälg Salix caprea
Hasselväxter - Corylaceae
Hassel Corylus avellana
Björkväxter - Betulaceae
Vårtbjörk Betula pendula
Klibbal Alnus glutinosa
Bokväxter - Fagaceae
Ek Quercus robur
Almväxter - Ulmaceae
Alm Ulmus glabra
Nässelväxter - Urticaceae
Brännässla Urtica dioica
Slideknäväxter - Polygonaceae
Gårdsskräppa Rumex longifolius
Ängssyra Rumex acetosa
Ormrot Polygonum viviparum
Nejlikväxter - Caryophyllaceae
Skogsnarv Moehringia trinervia
Grässtjärnblomma Stellaria graminea
Rödblära Silene dioica
Ranunkelväxter - Ranunculaceae
Smörblomma Ranunculus acris
Revsmörblomma Ranunculus repens
Korsblommiga - Brassicaceae
Nagelört Erophila verna
Rosväxter - Rosaceae
Rönn Sorbus aucuparia
Stenbär Rubus saxatilis
Smultron Fragaria vesca
Blodrot Potentilla erecta
Humleblomster Geum rivale
Älggräs Filipendula ulmaria
Brudbröd Filipendula vulgaris
Daggkåpa Alchemilla vulgaris
Hartsros Rosa villosa
Ärtväxter - Fabaceae
Rödklöver Trifolium pratense
Vitklöver Trifolium repens
Kråkvicker Vicia cracca
Gulvial Lathyrus pratensis
Gökärt Lathyrus linifolius
Näveväxter - Geraniaceae
Midsommarblomster Geranium sylvaticum
Lönnväxter - Aceraceae
Lönn Acer platanoides
Johannesörtväxter - Clusiaceae
Äkta johannesört Hypericum perforatum
Flockblomstriga - Apiaceae
Hundkäx Anthriscus sylvestris
Bockrot Pimpinella saxifraga
Strätta Angelica sylvestris
Ljungväxter - Ericaceae
Blåbär Vaccinium myrtillus
Viveväxter - Primulaceae
Gullviva Primula veris
Strävbladiga - Boraginaceae
Lungört Pulmonaria obscura
Äkta förgätmigej Myosotis scorpioides
Kransblommiga - Lamiaceae
Brunört Prunella vulgaris
Lejongapsväxter - Scrophulariaceae
Teveronika Veronica chamaedrys
Skogskovall Melampyrum sylvaticum
Ängsskallra Rhinanthus minor
Grobladsväxter - Plantaginaceae
Groblad Plantago major
Mårväxter - Rubiaceae
Vitmåra Galium boreale
Gulmåra Galium verum
Väddväxter - Dipsacaceae
Åkervädd Knautia arvensis
Ängsvädd Succisa pratensis
Klockväxter - Campanulaceae
Stor blåklocka Campanula persicifolia
Liten blåklocka Campanula rotundifolia
Korgblommiga - Asteraceae
Rölleka Achillea millefolium
Nysört Achillea ptarmica
Rödklint Centaurea jacea
Sommarfibbla Leontodon hispidus
Slåtterfibbla Hypochoeris maculata
Prästkrage Leucanthemum vulgare
Gullris Solidago virgaurea
Mossor - Bryophyter
Bladmossor - Bryophyta:
Väggmossa Pleurozium schreberi
Lavar - Lichenes
Hänglav – Tagellav Bryoria capillaris
Skägglav Usnea filipendala
Busklavar - Fruticose lichens:
Slånlav Evernia prunastri
Bladlavar - Foliose lichens:
Blåslav Hypogymnia physodes
Nordlig trevarlav Peltigera neopolydactyla
Artlista - växter
Fräkenväxter - Equisetaceae
Skogsfräken Equisetum sylvaticum
Hällebräkenväxter - Woodsiaceae
Majbräken Athyrium filix-femina
Cypressväxter - Cupressaceae
En Juniperus communis
Gräs- Poaseae
Ängskavle Alopecurus pratensis
Kruståtel Deschampsia flexuosa
Hundäxing Dactylis glomerata
Timotej Phleum pratense
Hässlebrodd Milium effusum
Rödven Agrostis capillaris
Tuvtåtel Deschampsia cespitosa
Ängsgröe Poa pratensis
Lundgröe Poa nemoralis
Rödsvingel Festuca rubra
Halvgräs - Cyperaceae
Piggstarr Carex spicata
Liljeväxter - Liliaceae
Ormbär Paris quadrifolia
Liljekonvalj Convallaria majalis
Orkidéer - Orchidaceae
Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata
Nattviol Platanthera bifolia
Videväxter - Salicaceae
Sälg Salix caprea
Hasselväxter - Corylaceae
Hassel Corylus avellana
Björkväxter - Betulaceae
Vårtbjörk Betula pendula
Klibbal Alnus glutinosa
